To see the other types of publications on this topic, follow the link: Flerspråkigt.
Dissertations / Theses on the topic 'Flerspråkigt'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Flerspråkigt.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Linholm, Ebba, and Sara Dürango. "Undervisning i ett flerspråkigt klassrum : En litteraturstudie om flerspråkiga elevers språkutveckling." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43549.
Full textAbstract:
Under de senaste decennierna har det skett en stor förändring kring språksituationen i Sverige, eftersom migrationen hela tiden ökar och vi blir ett mer mångkulturellt land. Det innebär att det ställs högre krav på lärare och den planerade undervisningen i skolan. Den här litteraturstudien behandlar vad forskning säger om språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever och vilken effekt flerspråkighet som resurs har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, analysera och sammanställa forskning som behandlar språkutvecklande undervisning i svenska för flerspråkiga elever i åldrarna 6-12 år. Frågeställningar som resultatet ska ge svar på är följande: Vilka arbetssätt gynnar flerspråkiga elevers språkutveckling? Vilken effekt har den flerspråkiga elevens resurser på dess språk- och kunskapsutveckling? Metoden för den här litteraturstudien har utgått från nationell och internationell forskning. Studiens resultat grundar sig framför allt i det sociokulturella perspektivet och visar att interaktion och samtal, språklig stöttning och transspråkande undervisning är gynnsamma arbetssätt för flerspråkiga elevers språkutveckling. Resultatet visar även att effekten av elevers möjlighet till användning av sina språkliga resurser i undervisningen bland annat leder till positiva attityder till flerspråkighet, språk- och kunskapsutveckling samt stärkt identitet hos eleverna. Vidare kan det bidra till en samverkan mellan hemmet och skolan, vilket innebär att även vårdnadshavare blir engagerade i sina barns språk- och kunskapsutveckling. En slutsats som därmed dragits är att flerspråkighet som resurs bör tas tillvara i klassrummet för att gynna alla elevers språkutveckling.
2
Demnert, Ellen, and Anneli Kopljar. "Ett flerspråkigt matematikklassrum : Ett lärarperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14313.
Full textAbstract:
Detta arbete har sin utgångspunkt i tidigare forskning vad gäller matematik och flerspråkighet. Denna uppsats har tagit avstamp i vår tidigare forskningsöversikt Språkets betydelse i matematikundervisningen - En studie som berör flerspråkiga elever. Syftet med detta examensarbete är att förstå hur lärare bedriver en flerspråkig matematikundervisning i årskurs 1-3. I följande arbete undersöks det om det förekommer specifika undervisningsmetoder för ett flerspråkigt matematikklassrum. Det undersöks även vilka utmaningar och svårigheter lärare anser kan finnas när en flerspråkig matematikundervisning bedrivs samt hur eventuella svårigheter kan hanteras. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ metod, i form av semistrukturerad intervju. Intervjuerna skedde på fyra flerspråkiga skolor och åtta verksamma lågstadielärare med behörighet i matematik deltog i undersökningen. Resultaten visar bland annat att lärare bedriver en flerspråkig matematikundervisning där elevers erfarenheter av ämnesstoffet har en betydande roll. Detta för att göra undervisningen elevnära för att den inte ska hamna på en för hög nivå för elever. Vidare visar resultaten att flerspråkiga elever har svårt för begreppsförståelse inom matematik. Detta förebygger de verksamma lärarna genom att nyttja modersmålslärare, föräldrar och anpassat material.
3
Hardanian, Nadie. "Svenskundervisning i ett flerspråkigt klassrum." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21364.
Full textAbstract:
Det kommer många nyanlända elever till skolan och läraren behöver hjälp med att arbeta med dessa elever samt inkludera dem tillsammans med andra elever. Syftet med studien är att ta reda på de uppfattningar som lärare har kring sin svenskundervisning med nyanlända elever med särskild tyngdpunkt på inkludering. Bakgrunden till denna studie handlar om hur lärare planerar för att stötta nyanlända elever i deras språkinlärning. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ metod med intervju som redskap. Tre yrkesverksamma lärare i årskurserna 1-3 deltog. Jag har analyserat och sammanfattat resultatet av min undersökning. Jag har även tagit del av tidigare forskning och försökt att få svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att samtliga av de intervjuade lärarna har arbetat med nyanlända elever under en lång period. Lärarna tycker att studiehandledare är en betydelsefull resurs. De anser att samarbete med studiehandledare har stor påverkan på elevernas språkinlärning. Det finns en viss variation bland lärarnas utbildning när det kommer till svenska som andraspråk (SVA). Gemensamt är dock att de har mycket kort utbildning och denna utbildning ligger utanför grundutbildningen. De har alla gått lärarutbildning innan det fanns inslag av svenska som andraspråk. Det finns två olika uppfattningar om fenomenet inkludering. Den ena uppfattningen är att det är problematiskt med inkludering, detta innebär tidsbrist och bristande skolgång. Den andra uppfattningen är att det trots dessa svårigheter är bra med inkludering.
4
Gréen, Amanda. "Lärandemiljö i ett flerspråkigt klassrum." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32508.
Full textAbstract:
Tvåspråkighet ses ofta som något negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andraspråk har låg status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andraspråksutveckling hos lärare. Utifrån problematiken med andraspråksundervisning valde jag att undersöka en lärandemiljö som gynnade andraspråkseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en främjande lärandemiljö kan se ut, med fokus på andraspråksutveckling. Jag har främst riktat in mig på andraspråksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen interaktion och inkludering. Utifrån de begreppen har jag analyserat mitt resultat. I metoddelen redogör jag hur jag gått tillväga i min undersökning. Min undersökning är av kvalitativ karaktär och empirin består av intervjuer och observationer. Informanterna för min studie är en klasslärare och en andraspråkslärare. Observationerna har genomförts hos klassläraren. Mitt resultat visar på främst två faktorer: språklig kompetens hos lärarna och en acceptans av tvåspråkighet. Språkliga kompetensen syns på sättet undervisningen bedrivs, hur lärarna talar om språkutveckling och tvåspråkighet. Att det råder en acceptans av tvåspråkighet hos lärarna blir tydligt vid ett flertal tillfällen då lärarna uppmuntrar eleverna att tala om sitt språk, kultur och tidigare erfarenheter. Även lärarnas tal om tvåspråkighet visar på en acceptans. Det råder även en tvåspråkig norm på skolan, vilket kan vara en bidragande faktor till acceptansen av tvåspråkighet. Utifrån min studie har jag funnit två faktorer som är viktiga för en lärandemiljö som är gynnsam för alla elever: lärarnas medvetenhet om språkutveckling och acceptans av tvåspråkighet hos lärarna
5
Wikander, Robin. "Historieundervisning i ett flerspråkigt klassrum." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27619.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka tre historielärares och elva elevers syn på hur undervisning bör bedrivas i ett språkligt heterogent klassrum. De frågor som ligger till grund för denna studie är:● Hur ser lärare och elever på språket i historieundervisningen?● Hur anser lärare och elever att historieundervisningen borde se ut för attgynna både ämnesutveckling och språkutveckling?●Vilka arbetssätt, strategier, stöd och anpassningar används ihistorieundervisningen och på vilket sätt är de anpassade till klassrumssituationen?Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med elever och lärare. Den teoretiska ram som använts som analytiskt verktyg är ett problematiserande av ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultat och analyskapitlet har organiserats efter fyra teman som framträdde tydligt i det empiriska materialet. Dessa är språksyn och historieämnets språk, språkutvecklande undervisning i historia, modersmål i klassrummet och drivkraftsdimensionen.Resultatet visar på tre lärare som i olika grad reflekterar kring språket och dess roll i undervisningen. Både lärare och elever är överens om att historia är ett språkligt tungt ämne. Modersmålet utnyttjas kreativt som en resurs i klassrumsarbetet av alla tre lärare. Intressant är att flera av eleverna visar djup förståelse för att ett språk har olika nyanser och användningsområden.Lärarnas undervisningsstrategier är, sett i relation till tidigare forskning, språk och kunskapsutvecklande i varierande utsträckning. Detta tyder dels på att lärarna har anpassat sin undervisning i olika grad till den flerspråkiga klassrumssituationen men också att ett flerspråkigt klassrum inte innebär ett givet tillvägagångssätt. Individerna och den sociala dynamiken i klassen avgör till stor del vilka arbetssätt som är effektiva. Tidigare forskning visar att det finns otaliga möjligheter att närma sig ett flerspråkigt klassrum vilket också denna studie visar. Bland eleverna betonas framförallt möjligheten till interaktion och stöttning elever emellan som särskilt viktigt.Sammanfattningsvis kan man urskilja två linjer kring vad som anses viktigt avseende historieundervisning i ett flerspråkigt klassrum. Den första linjen är språk och kunskapsutvecklande undervisningsstrategier vilka stöds av forskningsfältet och tydligt kan inkorporeras inom ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Den andra linjen är individpsykologiska aspekter som studiemotivation vilka kan kategoriseras under Knud Illeris drivkraftsdimension.
6
Andersson, Emelie, and Frida Ersholt. "Undervisning i flerspråkigt klassrum : En kvalitativ studie kring hur lärare undervisar svenska i en flerspråkig klass." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135591.
Full textAbstract:
Forskning visar att andraspråkselever har ökat i klassrummen den senaste tiden. Detta sätter press pålärarna, då de måste ge alla elever lika möjligheter till en bra utbildning.Det här är en kvalitativ studie med fokus på att undersöka hur lärare undervisar inom ämnet svenska i enflerspråkig klass. Vi intervjuade samt observerade fyra lärare från två olika skolor. Vi samtalade även medtvå specialpedagoger från samma skolor.Resultaten visade att de vanligaste undervisningsmetoderna var bildstöd och kroppsspråk. Dessa metoderanvändes av alla lärarna i vår studie för att inkludera andraspråkseleverna sociokulturellt samtkunskapsmässigt. Vår studie visade även att lärarna försöker inkludera andraspråkelever i undervisningen,men att det kan uppstå språkliga svårigheter.Slutligen föreslås olika typer av material samt annat stöd som kan gynnas både för lärarna ochandraspråkelever.
7
Ekdahl, Borgström Malin. "Språkutveckling och integration ur ett flerspråkigt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35191.
Full textAbstract:
Mitt syfte med denna studie är att se hur en verksamhet med pedagoger som pratar och lär ut flera olika språk kan vara utformad till en flerspråkig barngrupp i en internationell förskola. Jag har genomfört observationer på en förskola där flerspråkighet inte enbart är kopplat till barn eller personal med ett annat modersmål, utan där flera olika språk är en självklar del av verksamheten. Studien beskriver observationer som går nära inpå barnens vardag och observerar samspelet mellan barn, pedagoger och det fysiska rummet ur ett språkutvecklingsperspektiv. För att utreda syftet ställs tre frågeställningar:-I vilka situationer kan en barngrupp som har många olika språk stöta på utmaningar? -Hur är den fysiska miljön på nämnda förskola anpassad efter en flerspråkig verksamhet?-Vad kan? hända i mötet mellan barn om pedagogen är närvarande respektive inte närvarande i barngruppenStudien grundas på det Vygotskij beskriver som sociokulturella perspektivet där språkutveckling och lärande anses ske i samspel med andra och i samspel med sin omgivning (Säljö, 2000). Begrepp från Dewey (2004) såsom språkligt samspel, Hwang & Nilssons (2011) teorier om stadietänk och gradvis utveckling, Aspelins (2010) bok sociala relationer och pedagogiskt ansvar, McLaughlins (1995) studie Rapid Sequential Bilingualism och slutligen begreppet kognitiv jonglering (Bialystoks, 2010) beskrivs och används för att förstå analysen. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer som analyseras och diskuteras. Analysen, diskussionen och slutsats visar på att det fysiska rummet har betydelse för verksamheten och att pedagogernas roll står i centrum för språkligt samspel, utveckling och lärande.
8
Abdulkarim, Amna Ismail, and Ingela Fellnäs. "Språkstörning i ett flerspråkigt perspektiv - en fallstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34349.
Full textAbstract:
Abdulkarim Ismail, Amna & Fellnäs, Ingela (2014). Språkstörning i ett flerspråkigt perspektiv. En fallstudie. Language impairment in a multilingual perspective. A case study. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.SyfteSyftet med vårt arbete har varit att studera skolsituationen för en tvåspråkig elev med grav språkstörning genom att ta del av pedagogers berättelser och därigenom ta reda på hur pedagogerna skapar en gynnsam lärandemiljö för eleverna. Vi ville också undersöka hur eleven och föräldrarna upplever skolsituationen.Preciserade frågeställningarHur skapar pedagoger en gynnsam lärandemiljö för flerspråkiga elever med språkstörning? Hur upplever eleven och föräldrarna skolsituationen? Hur tar eleven till sig undervisningen?Teoretisk ramVi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori (1934) vid analysen av studien men även använt oss av ett specialpedagogiskt perspektiv. MetodVi har använt oss av en fallstudieundersökning och med kvalitativa forskningsfrågor som grund intervjuat elev, föräldrar och undervisande pedagoger. Vi har även observerat eleven vid sju olika tillfällen i klassrumssituationen och på en rast.Resultat och analysSyftet med vår undersökning har uppfyllts genom att vi fått ta del av informanternas berättelser och upplevelser. Resultatet visar på att föräldrarna haft ett stort behov av att berätta om sina upplevelser. Eleven har också berättat om sina upplevelser och vi menar att genom berättelserna fått bekräftat att eleven tagit till sig den undervisning som bedrivs överensstämmer med hennes behov. Pedagogerna har berättat om framgångsrika metoder för arbete i kommunikationsklasser.Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskats och vad vår undersökning kommit fram tillVi har funnit att pedagogerna försöker använda sig av forskning om undervisningsmodeller som beskrivs i tidigare forskning kring språkutvecklande arbetssätt (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). Föräldrarna vittnar i likhet med tidigare forskning (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) i sina berättelser om den klyfta som finns mellan skolan och föräldrar med en annan kulturell bakgrund än den svenska. Vi menar att det finns ett behov av att öka förståelsen mellan föräldrar och den svenska skolan. Specialpedagogiska implikationerAtt undervisa elever med språkstörning i särskilda undervisningsgrupper menar vi har många fördelar även om det sker under exkluderande former. Det är dock viktigt att sprida den kunskap som finns bland personalen där till pedagoger i alla förskolor och skolor för att alla barn ska kunna undervisas under inkluderande former.<br>Language Impairment in a multilingual perspective A case studyAbstract/ Summary Amna Ismail, Abdulkarim & Fellnäs, Ingela (2014) Language Impairment in a multilingual perspective. A case study. School development and leadership, special education, learning and society, Malmö Highschool.Purpose The purpose of our research has been to study school situation for a bilingual pupil with specific language impairment by taking part of the teachers experience and through that we get to know how teachers create a beneficial learning environment for pupils. We also wanted to know how the pupil and her parents feel about the school situation.The main questions in the researchHow do teachers create a beneficial learning environment for bilingual pupils with specific language impairment? How do the parents and the pupil feel about the school situation? How does the pupil learn and understand during lessons?Theoretical frame Vygotskijs social cultural theory (1934) was our main theory that we used when we analyzed this research. We also used special educational perspective. MethodOur research is a case study about one pupil with Specific Language Impairment. Our interview questions were based on quality methods when we interviewed the pupil, her parents and her teachers. We have also observed the pupil at seven different occasions. Result and analysesThe purpose of our research was achieved by taking part of the participants’ stories and experiences. The results show that the parents were in a real need of talking about their feelings and experiences. The pupil has talked about her feelings and experiences and we believe that through these stories we are now assured that this pupil gained the help and support that suited her needs. The teachers have talked about their successful methods which they used in the communication class.Knowledge contribution in a relationship to what has already been researched and what does our examination reachedWe have found that the teachers use researches of teaching models which are described in previous research about language development work (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). In their stories parents testify as in previous research (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) the gap between the school and the parents with another cultural background than the Swedish. We believe that there is a need to increase the understanding and the cooperation between the parents and the Swedish school. Special educational implicationsWe believe that teaching pupils with specific language impairment in specific teaching groups has many advantages even if it occurs in excluding forms. However, it is important to spread the knowledge that exists among the staff to the teachers in all preschools and schools in order to enable all children to get the chance to be taught in inclusive forms. Keywords: multilingualism, parental perspective, communication class, language impairment
9
Andersson, Camilla, and Dalquist Matilda Nyberg. "Utmaningar som kan uppstå i ett flerspråkigt matematikklassrum : en studie om vilka utmaningar pedagoger kan möta i ett flerspråkigt matematikklassrum." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21622.
Full textAbstract:
I Sverige idag talas det mer än 150 olika språk. Flerspråkigheten medför nya utmaningar och nyvunna insikter. Vi har därför valt att fördjupa oss i den språkliga kommunikationen i det matematiska klassrummet. Syftet med studien är att identifiera utmaningar som kan uppstå vid mötet av andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien utgår ifrån det sociokulturella- och sociopolitiska perspektivet. I undersökningen används en etnografisk studie samt en triangulering då intervjuer, observationer och ljudinspelningar utfördes. Huvudresultatet i studien är att utmaningar skapas kring det kommunikation då elever stöter på utmaningar kring det informella och formella matematikspråket samt att klassrumsnormer som inverkar på ett klassrum hämmar andraspråkselevers kommunikation i matematikundervisningen.
10
Venoza, Mucolli, and Jennie Sohlin. "Ett flerspråkigt fritidshem : Konsten att motivera till andraspråksinlärning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76555.
Full text
11
Henningsson, Madeleine. "Anpassningar i ett flerspråkigt klassrum : En kvalitativ studie om hur lärare anpassar undervisningen för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38092.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur två lärare arbetar och anpassar undervisningen för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. För att samla in ett empiriskt material har jag använt intervju och observation som metod. De anpassningar som var synliga i undersökningen var ord- och begreppsförklaring, repetitioner, förstärkningar med hjälp av kroppsspråk och bildstöd. Studiens resultat kopplat till den tidigare forskningen visar att slutsatsen är att lärarna i studien anpassar undervisningen för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever
12
Malm, Pernilla, and Carina Gillisson. "Svenska språkets betydelse : Lärarens ämnesspråk i ett flerspråkigt klassrum." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14290.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda på hur lärare använder sig av det svenska språket i sin undervisning, så att de flerspråkiga eleverna ska få en bra förståelse av de ord och begrepp som används i ämnena svenska och historia. Vi använde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att de lärare som intervjuades var medvetna om hur de använde sig av det svenska språket i sin undervisning. Lärarna menade även att det var viktigt att de flerspråkiga eleverna fick höra och använda sig av det språkbegrepp som används i ämnena, för att de skulle kunna få en förståelse för vad de ämnesspecifika orden/begreppen betyder. Slutsatserna är att lärarna är medvetna om att de flerspråkiga eleverna ligger på olika nivåer i sin språkutveckling och att man som lärare behöver ge de flerspråkiga eleverna mer hjälp, så att de får en bra ämneskunskap i ämnena svenska och historia
13
Lindén, Elisabeth. "Samverkan kring ett flerspråkigt kartläggningsredskap : Specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-128873.
Full textAbstract:
Flerspråkiga elever börjar skolan med skilda språkliga förutsättningar vilket kan påverka deras skriftspråkstillägnande eftersom eleverna förväntas att lära sig att läsa och skriva på svenska i första hand. För att ge eleverna goda möjligheter att tillägna sig skriftspråket betonas förebyggande arbete för att undvika läs- och skrivproblematik vilket är något som modersmålslärare och specialpedagoger har erfarenheter av och kan samverkan kring. Studien syftar därför till att utveckla innebörder av specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar av att samverka samt undersöka om ett flerspråkigt kartläggningsredskap kan ge stöd i samverkan och bidra till förståelse av flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande. Studiens teoretiska del beskriver läsning och skrivning ur ett andraspråksperspektiv samt förutsättningar för samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning och med frågeformulär från 23 specialpedagoger och 27 modersmålslärare. Resultatet visar att det finns en variation av uppfattningar av att samverka eftersom samverkan i sig är ett komplext fenomen. Samverkan uppfattas på olika sätt vilket ger olika konsekvenser för dem som ska samverka. Samverkan kan uppfattas som situationsbunden vilket medför att det kan vara svårt att uppfatta möjligheter till samverkan. Samverkan kan också uppfattas som relationsbunden vilket innebär att samverkan utvecklas på olika sätt beroende på vilken relation som skapas. Om samverkan uppfattas utgöras av ambition innebär det att drivkraften till att söka svar kring de gemensamma flerspråkiga elevernas läsning och skrivning utvecklar samverkan i olika riktningar. Resultatet av kartläggningsredskapets stödjande funktion visar att redskapet inbjuder till samtal och diskussioner och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper kring eleverna. En övergripande slutsats som dras av studiens resultat är att för att specialpedagoger och modersmålslärare ska kunna samverka kring och arbeta förebyggande med sina elevers läsning och skrivning behöver de ges möjligheter att mötas, samtala och diskutera utifrån sina specifika kompetenser i ett flerspråkigt perspektiv. Det flerspråkiga kartläggningsredskapet kan bidra till samtal och diskussioner kring de gemensamma elevernas läsning och skrivning på olika språk och på så sätt öka förståelse för flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande.
14
Arthursson, Matilda, and Cassandra Klemm. "På vilket sätt bidrar flerspråkigt arbete till ökad matematisk förståelse?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29501.
Full text
15
Djerf, Farangis. "Kommunikation och samspel i språkutvecklande undervisning ur ett flerspråkigt perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34964.
Full textAbstract:
AbstractThe purpose of the present study is to find out how three high school teachers with different subject skills use interaction and interplay in their teaching. The main part of the study is based on observations of six different class sessions in history, religion, Swedish as a second language and regular Swedish. The study also includes interviews with the sessions’ corresponding teachers. The final analysis focuses on the forms of teaching, where the focus is on interaction and interplay, as well as multimodality in teaching contexts. The result is compared to the Läslyftet modules that relate to interaction and interplay, and also multimodality for the purpose of language development. The results show which interactive and multimodal strategies are used when interacting with students. Furthermore, the results show interest and commitment, as well as learning potential, potential support by applying explanations, clarifications, discussions, conversations, the Think-Pair-Share model part and the Initiate-Response-Feedback pattern (IRF) to enable students to reformulate to written language style and recontextualize their responses. In this way, knowledge and language development have been made visible in ongoing teaching.
16
Sköldenäs, Amanda. "Ett flerspråkigt klassrum : Undervisning för elever med svenska som andraspråk." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-66245.
Full textAbstract:
The purpose of this paper is to investigate how teachers and schools work with students in need of Swedish as second language. The essay is based on five teachers' questionnaire answers. Three of the teachers have the competence to teach Swedish as a second language and two of the teachers lack the competence but have the competence to teach Swedish and have experience of newly arrived students. The survey questions the respondents answered are open and the teachers have written comprehensive answers on how they work with and teach students in need of Swedish as second language. I’ve had the opportunity to send supplementary questions to the participants, which means that there are some similarities between interviews and my chosen method. The result shows that all teachers see the work on new words and concepts as a central part of language development for newly arrived students. Understanding of comprehension is important in understanding textbooks butalso in discussion and conversation. Teachers also see both the disadvantages and advantages of teaching Swedish and the subject Swedish as a second language at the same time in one classroom. An advantage is that students with Swedish as a second language can socialize with classmates with Swedish as their first language and therefore have the opportunity to develop the language. One disadvantage the teachers describe is that the teacher may find it difficult to adapt the teaching to Swedish as the second language speaker's needs. Participants also describe the importance of working cross-border to promote Swedish as second language learners, language development, but also knowledge development.The conclusion that I can deduce from the survey is that all teaching and planning for pupils with Swedish as a second language should be tailored to the needs of each student. Whether it's about where students should be placed, how to teach or what to teach, the teacher should always look after the student's best.
17
Habib, Mariam, and Zina Sendi. "Fyra lärares val av skönlitteratur i ett flerspråkigt klassrum i svenskundervisning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54642.
Full textAbstract:
Syfte med arbetet är att få en inblick i hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 väljer skönlitterära texter i svenskundervisningen med flerspråkiga elever. Vi undersöker även hur dessa lärare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. I denna studie utfördes semistrukturerade intervjuer med fyra behöriga mellanstadielärare från tre olika skolor i Västerås stad. Resultatet visade att lärarnas val av skönlitteratur utgick från elevernas intresse, erfarenhet, kunskapsnivå och det läraren ansåg att eleverna behövde utveckla. Valet kunde även påverkas av skolämnen som exempelvis kultur, sexualkunskap och värdegrunder. Lärarna använde sig av varierande arbetsmetoder i undervisningen som oftast grundade sig i att arbeta i sociala interaktioner. De använde sig av högläsning, boksamtal, cirkelmodellen och bokcirklar. Resultatet visade även att alla fyra lärare arbetade i samspel med sina elever för att kunna tydliggöra och kartlägga händelser i böcker och texter. Lärarna såg till att ha gemensam läsning, där de stöttade elever genom exempelvis kodväxling, långsammare läsning och diskussioner. En informant valde även att utsätta lika mycket tid för enskild läsning som gemensam läsning för att göra sina elever till självständiga läsare.
18
Svefelt, Louise, and Nathalie Vestergren. "En studie av lärares uppfattningar om högläsning i ett flerspråkigt klassrum." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32510.
Full textAbstract:
Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samt etniskt och språkligt heterogent samhälle, vilket påverkar den svenska skolan som i dag är mångkulturell och omfattas av en heterogen elevsammansättning. Detta innebär att lärare måste möta och tillgodose samtliga elevers skilda behov och förutsättningar, däribland i undervisningssituationer som högläsning. Syftet med denna forskningsstudie är att studera lärares uppfattningar om högläsningen av skön- och facklitteratur. Undersökningen behandlar lärares uppfattningar om högläsningens syfte och arbetsformer i undervisningen av flerspråkiga elever i årskurs 1 och årskurs 3. Undersökningen utgår från frågeställningarna: Vilka funktioner beskriver lärarna att högläsningen har för eleverna? Hur resonerar lärarna kring aktiviteter relaterade till högläsningen? Hur resonerar lärarna kring textval relaterade till högläsningen? Studien utgår från ett urval av teoretiska perspektiv och begrepp, vilka är litteracitet, The Four Resources Model, läsandegemenskap, föreställningsvärldar och reciprok undervisning. Forskningsstudien behandlar tidigare forskning som belyser skilda aspekter av högläsning och litteraturundervisningen, exempelvis ur ett flerspråkighetsperspektiv. Vi har använt kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 1 respektive årskurs 3. Resultatet visar att informanterna uppfattar att högläsningen har en språkutvecklande funktion samt stödjer elevers utveckling till läsare. Därutöver beskrivs högläsningen ha en avkopplande funktion. Det framgår i studien att lärarna beskriver sig använda olika aktiviteter i anslutning till högläsningen för att bearbeta högläsningstexter, bland annat lekaktiviteter, estetiska uttrycksformer och samtal om det lästa. Resultatet visar att valet av högläsningstexter motiveras utifrån elevernas språkliga nivåer, lärarnas erfarenheter av litteratur, klassernas temaarbeten samt elevernas erfarenheter, intressen och kulturella bakgrunder.
19
Jeschko, Tuva, and Melinda Nilsson. "Skolämnet svenska i ett flerspråkigt klassrum - fyra lärares reflektioner och förhållningssätt." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29913.
Full textAbstract:
Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är:•Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras?•Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk?•Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet?Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning. I resultatet av undersökningen framgår hur lärarna ser på sin svenskundervisning och om denna undervisning är anpassad efter elever med annat modersmål än svenska.
20
Lindgren, Linnéa, and Kajsa Törneke. "Samtal vid middagsbordet i en trespråkig familj : Språkval i ett flerspråkigt sammanhang." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-141520.
Full textAbstract:
Logopeder som träffar barn med språkstörning arbetar i hög grad med barnets hela familj. Specifik kunskap krävs då barnet och familjen är två- eller flerspråkiga. I denna fallstudie beskrivs språkanvändningen i en trespråkig familj som bor i Sverige. Den flamländsktalande modern och svensktalande fadern talade sina respektive modersmål med dottern Betty enligt språkstrategin one parent – one language (OPOL). Föräldrarna talade engelska sinsemellan. Data samlades in via videoinspelning, föräldraskattning och intervjuer. I den kvantitativa delen av studien undersöktes främst vilka språk som användes mellan familjemedlemmarna och i vilken grad kodväxling förekom. Den kvalitativa delen av studien fokuserade på föräldrarnas reflektioner om familjens trespråkighet ur ett individ-, familje- och samhällsperspektiv. Resultaten visade att föräldrarna följde sin språkstrategi väl och att kodväxling främst skedde föräldrarna emellan. Dottern följde strategin väl till fadern men till modern fanns betydande inslag av svenska. Tre teman som sammanfattar föräldrarnas reflektioner om flerspråkighet kunde urskiljas. Dessa var engelskans särställning i samhället, flamländska som minoritetsspråk samt språk som mått på integrering. Den logopediska relevansen diskuterades utifrån värdet av observationer på flerspråkiga barns interaktion med sina föräldrar vid bedömning, utökning av anamnes för flerspråkiga samt om logopeder bör rekommendera språkstrategier till flerspråkiga familjer.<br>Speech-language pathologists working with language impaired children often work with the child’s entire family. Specific knowledge is needed when the child and its family are bi- or multilingual. This case study describes the language use of a trilingual family living in Sweden. The Flemish speaking mother and the Swedish speaking father spoke their respective mother tongue with their daughter Betty in accordance with the language strategy one parent – one language (OPOL). The parents spoke English with each other. Data was collected by means of video recording, parental estimation and interview. The quantitative aspect of this study primarily examined what languages were used between different family members and to what extent code-switching occurred. The focus of the qualitative analysis was the parents’ reflections regarding the family’s trilingualism from an individual, family and societal perspective. The results showed that the parents followed their choice of language strategy well and that they code-switched mainly to each other and not to their daughter. Betty followed the strategy well to her father whereas she used a fair amount of Swedish to her mother. The parents’ reflections on multilingualism can be summarized in three themes. These were the unique position of English in society, Flemish as a minority language and language as a measure of integration. The clinical relevance was discussed in terms of the value of observing multilingual children interacting with their parents as a form of assessment, expanding the anamnesis for multilinguals and lastly whether speech-language pathologists should recommend language strategies to multilingual families.
21
Andersson, Ida. "Engelska på lågstadiet i ett flerspråkigt klassrum : Utveckling av flera språk samtidigt." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16461.
Full textAbstract:
This paper focus on the question whether second language pupils in primary schools have an advantage or a disadvantage when being introduced to English as a school language, while their mother tongue and Swedish as a second language are still being developed. The aim is to find potential benefits or drawbacks that may be inherent in multilingual learning, and examine if various methods and approaches can be the basis for the actuation of pupils' performance in the subject. Research shows varying perspectives on what is considered best for the pupils. Therefore, a number of interviews have been conducted to find out what experienced teachers and students think about the topic. The study shows that it is advantageous to introduce English at primary school, but certain conditions need to be fulfilled. It also shows that a good introduction to the subject is dependent on a number of different methods and procedures. Among other things, the teaching language proved to be important for how the subject is perceived by the students, and how you choose to teach and what parts you want to accomplish.
22
Karlfeldt, Vilma. "Språkutveckling i ett flerspråkigt klassrum : En kvalitativ intervjustudie om vilka arbetssätt lärare upplever stödjer flerspråkiga elevers språkutveckling samt tar vara på elevers erfarenheter av olika språk." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36978.
Full textAbstract:
Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka arbetssätt lärare upplever stödjer flerspråkigelevers språkutveckling samt tar vara på elevers erfarenheter av olika språk. För att få svar påfrågeställningarna gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex lärare från olika skolor deltog.Studien utgår från fenomenografiskt perspektiv. Forskningen som ligger till grund för dennastudie har visat att transspråkande, kodväxling, ordförrådsutveckling samt multimodalaarbetssätt är arbetssätt som gynnar språkutvecklingen. Resultatet från denna studie visar attarbetssätten transspråkande och kodväxling gynnar elevernas språkutveckling då lärarnaupplevt att eleverna kan koppla samman svenskan med modersmålet och på så sätt få en störreförståelse. Även elevernas nyfikenhet för andra alfabet och språk ökade vid dessa arbetssätt. Dehar också sett att eleverna får en större medvetenhet om hur olika språk fungerar och äruppbyggda samt att elevernas självförtroende ökade. Resultatet från studien visar också attmultimodala arbetssätt, bildstöd, grammatik, gruppindelningar och ordförrådsutveckling ärarbetssätt som gynnar språkutvecklingen.
23
Andersson, Josefin, and Ella Fahlin. "Transspråkande, ett alternativ i ett flerspråkigt klassrum? –en systematisk litteraturstudie om transspråkande klassrummet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89930.
Full textAbstract:
There are three different strategies for language learning, translation, code switching and translanguaging. In this systematic review we have investigated how important translanguaging is for students language- and knowledge development. The aim of the review is to acknowledge which support there is for teachers when using translanguaging in the classroom. We have analyzed eight different studies focusing on students and teachers development when using translanguaging, to find a conclusion to if it is important. The results show that translanguaging is presented positively both in general but mostly in classrooms and that translanguaging is a helping tool for students to show their full knowledge.
24
Berg, Emma, and Andersson Nina Huovinen. "Matematik i ett flerspråkigt klassrum : -en intervjustudie om hur lärare arbetar språkutvecklande i matematik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20291.
Full textAbstract:
Många flerspråkiga elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ett språkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling. Detta föranledde studiens syfte, att undersöka på vilka olika sätt matematiklärare arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen. I studiens del om tidigare forskning lyfts arbetssätt som främjar språkutvecklingen i matematiken fram. Utifrån nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadiet och gymnasiet, har vi samlat in data i syfte att få en bredare kunskap om lärares språkutvecklande arbetssätt samt att jämföra dessa. Studiens resultat analyserades i förhållande till det sociokulturella perspektivet, intellektuella och fysiska redskap som medierande verktyg, scaffolding och de två specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt. Studiens resultat visade att samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen. Därav utgjorde språket ofta ett hinder för flerspråkiga och skapade utmaningar inom problemlösning. Olika typer av samtal användes av alla lärare i syfte att utveckla matematiskt språk och förståelse. Dock fanns skillnader i utförandet, lågstadielärarna stöttade eleverna språkligt med hjälp av bilder och laborativt material medan gymnasielärarna stöttade eleverna genom att förklara nya ord och begrepp. Ingen av lärarna ansåg sig medvetet använda någon särskild metod för språkutvecklande arbete i matematikundervisningen, dessutom hade ingen ett fungerande samarbete med studiehandledare. Resultatets slutsatser ledde till följande förslag på tillämpningar inom det specialpedagogiska området. En medvetenhet kring språkutvecklande arbetsmetoder i matematik som gynnar flerspråkiga elever kan hjälpa speciallärare att handleda kollegor i skapandet av en språkfrämjande lärmiljö. Genom kunskap om flerspråkiga elevers förutsättningar och behov kan lärare och speciallärare gemensamt arbeta språkutvecklande och på så sätt förebygga uppkomsten av språkliga hinder i matematiken.
25
Jansson, Denny. "Språkinlärningsstrategier : En fallstudie av ett flerspråkigt par och dess strategier för inlärning av svenska." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182480.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka språkinlärningsstrategier som två vuxna andraspråksinlärare i ett flerspråkigt par tillämpar och vad som påverkar valet av sådana strategier. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats och har formen av en fallstudie med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod, vari antalet deltagare utgörs av två vuxna inlärare av svenska som andraspråk som har kinesiska som förstaspråk och engelska som andraspråk. Resultaten pekar på att de två deltagarna uppvisar stor variation i fråga om tillämpningen av språkinlärningsstrategier, och att tillämpningen av dessa i viss mån skiljer sig mellan de två inlärarna. Det framgår även att valet av språkinlärningsstrategier görs på grundval av många olika faktorer, däribland tid, undervisning om språkinlärningsstrategier, kontextuella förutsättningar, digitala hjälpmedel som står till hands samt språklig och lingvistisk medvetenhet.
26
Dreven, Josefin, and Marika Eriksson. "Planering i ett flerspråkigt klassrum : en kvalitativ studie om lärares planering för nyanlända elever." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12012.
Full textAbstract:
Studien handlar om hur lärare planerar för att ge de nyanlända eleverna en bra grund att stå på. Lärarnas planering är beskriven genom att lärare har berättat hur de undervisar i svenska och vad de ska tänka på inför nästa lektion.Syftet med studien är att behöriga lärare berättar hur de planerar och genomför sin svenskundervisning med nyanlända elever i sin klass.Metoden som har använts i studien är kvalitativ metod med intervju som redskap. Anledningen till valet av metod var att få ut mycket information på kort tid. Det var fem lärare som intervjuades på två skolor i Västra Götalands län.Resultatet visar att skolorna arbetar med de nyanlända eleverna på olika sätt. Den ena skolan har Ipads till alla elever medan den andra skolan har fler resurser som ger eleverna mer studiehandledning. Resultatet visar även att lärare vill ha mer planeringstid då de planerar för studiehandledarna också.
27
Blomqvist, Linda. "En klasslärares och en svenska som andraspråkslärares kommunikationsstrategier i ett flerspråkigt klassrum : En jämförande studie." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-8960.
Full textAbstract:
The purpose of this essay is to illuminate two teachers’ communication strategies when dealing with pupils with another first language than Swedish. One of the teachers teaches Swedish as a second language and the other teacher educates one class in most of the subjects such as mathematic, Swedish and social studies. I make an ethnographic study where I make non-participating observations and shorter interviews with the teachers. The observations lie in focus of my study and were made at eight occasions, four lessons with each teacher. My result shows that they have a lot of communication strategies in common, but not all. What makes the strategies different are the teachers different classes, there own different educations and their differences in personality. The Swedish as a second language teacher has the proper education for her teaching subject and the other teacher for her classroom. The most important thing to have in mind when teaching pupils with a second language is to have an intercultural approach which illuminates every pupils needs and that this approach stands as the basis for the education.
28
Dürango, Sara. "Ordförrådets utveckling i ett flerspråkigt klassrum : En kvalitativ studie om hur några lärare arbetar språkutvecklande." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53536.
Full textAbstract:
Det finns idag en stor språklig mångfald i den svenska skolan och många elever har det svenska språket som sitt andraspråk. Det ställs därför höga krav på skola, lärare och undervisning för att kunna möta alla elevers behov och ge dem möjlighet att utveckla sinaspråk- och ämneskunskaper. En av de viktigaste aspekterna för att eleverna ska nå skolframgång är ordförrådet. Syftet med den här studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur några lärare i årskurs F-3 uppfattar sitt arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling, speciellt ordförrådet samt vad lärarna upplever underlättar och är utmanande i undervisningen, eftersom det finns relativt lite forskning inom området. Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och eftersom avsikten dessutom är att få en insikt i lärares uppfattningar är den inspirerad av en fenomenografisk forskningsansats. Kvalitativa intervjuer, med en semistrukturerad form, har använts som metod för datainsamling. I resultatet framgår det att lärare upplever att digitala verktyg, ett tillåtande klassrumsklimat och samarbete med modersmålslärare underlättar för undervisningen. Utmaningar lärarna upplever är bland annat språket, där vanliga ord och uttryck tas för givna, organisatoriska faktorer och elevernas tidigare skolbakgrund. Resultatet visar även att flera arbetssätt, såsom bildstöd, språklig stöttning och interaktion gynnar alla elevers språkutveckling och ordförråd.
29
Motiei, Mona. "Kodväxling i det flerspråkiga engelskklassrummet : En kvalitativ studie rörandehögstadielärares kodväxling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23118.
Full textAbstract:
Kodväxling, en term som beskriver fenomenet när det i ett samtal eller inom en mening som yttras sker en växling mellan olika språk, är vanligt förekommande i bland annat klassrum där engelsk språkundervisning sker. Både elever och lärare kodväxlar när de talar och kodväxling är något som forskare har börjat undersöka närmare. Kodväxling eller även så kallat ”codeswitching” på engelska, är ett fenomen som förekommer hos två- eller flerspråkiga individer. Fenomenet har fått mycket uppmärksamhet och det allmänna intresset kring ämnet har ökat från och med 1970-talet och framåt, men synen på kodväxling har inte alltid varit densamma. Syftet är att belysa lärares användning av samt deras reflektioner om kodväxling i flerspråkiga engelskklassrum där elever i årskurserna 7-9 undervisas. Följande frågeställningar besvaras idetta examensarbete: • Förkommer det att lärare kodväxlar och om så är fallet, i vilken utsträckning? • I vilka situationer kodväxlar lärare? • Hur ser lärare på kodväxling i undervisningen? För att besvara denna kvalitativa studies frågeställningar har ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer valts som metod. Fyra lärare som undervisar flerspråkiga elever med annat modersmål än svenska, från två olika städer i Västsverige har valts som respondenter. Resultatet från observationerna visar att lärare kodväxlar i situationer när de tillrättavisar elever, ger elever bekräftelse av olika slag, instruerar elever, hanterar klassadministrativa saker och när de översätter och förklarar ord och fraser från målspråket till förstaspråket. Observationerna visar att Eva kodväxlar två gånger under en lektion, Malin 27 gånger, Stina 28 gånger och Lena 34 gånger. Intervjuerna visar i sin tur att lärare även kodväxlar när de undervisar i grammatik samt när de känner en tidspress och stress. Dessutom visar intervjuerna att lärare ser på kodväxling som ett verktyg som stöttar förståelse och en lärare ser kodväxling som ett sätt att undervisa i två språk samtidigt. Alla lärare menar att deras mål är att ha så stor målspråksanvändning som möjligt i engelskundervisningen och några anger att de försöker att undvika kodväxling genom att använda olika språkliga strategier för att göra sig förstådda. Lärarna verkar inte se på kodväxling som något negativt och menar samtidigt att de strävar efter att minska på sin kodväxling.
30
Lundberg, Sofia, and Jessica Norberg. "Konsten att stödja flerspråkiga elever - En studie om lärares tankar kring kunskapsstödjande aktiviteter och strategier." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172890.
Full textAbstract:
Andraspråksforskningen går på högvarv och det var inte allt för länge sedan som Sverige introducerades för begreppet transspråkande, som innebär att eleverna använder alla sina språkliga resurser i undervisningen. Att bidra med kunskaper om transspråkande aktiviteter, övriga anpassningar och strategier samt att synliggöra lärares syn på flerspråkighet har tillsammans utgjort syftet med studien. I denna kvalitativa intervjustudie har tio verksamma lärare beskrivit aktiviteter, anpassningar och strategier som används och kan användas i svenskundervisningen. En analys av lärarnas uttalanden har genomförts för att beskriva informanternas syn på flerspråkighet. Detta svarar på studiens tre frågeställningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av utvalda delar ur den sociokulturella teorin och tidigare forskning. Resultatet visade att samtliga lärare använde transspråkande genom olika aktiviteter. De använde även övriga anpassningar och strategier som hjälpmedel och olika former av stöttning. Resultatet visade dessutom att en varierad syn på flerspråkighet återfanns bland lärarna.
31
Mahmud, Chra. "Ett klassrum fyllt av språk : En kvalitativ studie om hur lärare arbetar språkutvecklande i ett flerspråkigt klassrum." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49877.
Full textAbstract:
Flera skolor i Sverige har en majoritet av flerspråkiga elever därav är elever med svenska som förstaspråk en minoritet. Det är angeläget för lärarna att arbeta grundligt med ordförståelsen för att eleverna ska klara av sina uppgifter i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka vilka pedagogiska verktyg svensklärare beskriver att de använder för att nå ut till alla elever. Det sociokulturella perspektivet har varit studiens utgångspunkt. Genom semistrukturerade intervjuer besvaras följande frågeställningar: •Vilka strategier beskriver svensklärare att de har för att nå ut till flerspråkiga elever som inte har ett klassrumsspråk? •Hur beskriver svensklärare att de arbetar med högläsning utifrån ett språkutvecklande perspektiv?Lärarna arbetar språkutvecklande genom olika strategier i klassrummet, bland annat transspråkande, högläsning, inläsningstjänster, visuella stödmaterial och studiehandledare m.m. Resultatet av intervjuerna belyser att lärarna använder olika verktyg i undervisningen för elevernas språkutveckling. Gemensamt för lärarna är att de skapar stödmaterial på elevernas förstaspråk, som inte är svenska, för att eleverna skall kunna utföra uppgifter i undervisningen. Exempelvis finns läroböckerna på olika språk. Istället för att se flerspråkighet som ett hinder, används det som ett verktyg för språkinlärning. Under högläsningstillfällen får eleverna möjlighet till att utveckla sitt ordförråd. Lärarna i studien är eniga om att förförståelsen är en viktig del av högläsningen.<br>Several schools in Sweden have a majority of multilingual students, of which students with Swedish as their first language are a minority. It is important for teachers to work thoroughly with the understanding of the word in order for the students to complete their tasks in the Swedish subject. The purpose of the study is to investigate what pedagogical tools Swedish teachers describe that they use to reach all students. The sociocultural perspective has been the basis for the study. Trough semi-structured interviews, the following questions are answered: •What strategies do Swedish teachers describe their way to reach out to multilingual students who do not have a classroom language? •How do Swedish teachers describe working with reading from a language development perspective? The teachers develop the pupil’s language through translanguaging, reading aloud, reading services, visual support materials and study supervisors etc. The results of the interviews highlight that teachers use different tools in teaching for students' language development. Common to the teachers is that they create support material in the students' first language, which is not Swedish, so that the students can perform tasks in the teaching. For example, the textbooks are available in different languages. Instead of seeing multilingualism as an obstacle, it is used as a tool for language learning. During reading sessions, students have the opportunity to develop their vocabulary.The teachers in the study agree that preunderstanding is an important part of the reading.
32
Erzurum, Ahmet, and Christine Bassous. "Flerspråkiga barn : En studie om förskollärarnas förhållningssätt till flerspråkighet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27615.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka förskolelärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet, analysera de utmaningar lärarna möter i arbetet och hur förskollärarna kan samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling. Studiens forskningsfrågor var: I) Hur ser förhållningssätten ut hos förskollärare vad gäller språkutveckling hos flerspråkiga barn? II) Vilka utmaningar möter förskolelärarna i arbetet med språkinlärning och språkutveckling hos flerspråkiga barn? och III) Hur kan förskollärarna samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling? För att genomföra studien använde vi oss utav en kvalitativ forskningsansats och genomförde 11 semistrukturerade intervjuer. Studien visade att nio utav 11 lärare hade en mycket positiv inställning till flerspråkighet medans två lärare hade en lite mer negativ inställning. Det var framför allt tre svårigheter som blev tydliga i studien; I) föräldrasamverkan, I) att arbetet var tidskrävande och III) svårigheter vid inskolning. Konkret visar studien att flerspråkiga barns möjligheter att utveckla sitt modersmål och det svenska språket samtidigt kan vara bunden till lärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet. Då förskollärarnas förhållningssätt avspeglar deras praktik påverkar även detta barnen. Studien visar också att de utmaningar som förskollärarna möter i vardagen är väldigt typiska men att dessa svårigheter också kan vara kopplade till förskollärarnas förhållningssätt och praktik.
33
Juhlander, Isak. "Med matematiska diskussioner på främmande språk : En systematisk litteraturstudie om lärares förhållningssätt till matematikundervisning i ett flerspråkigt klassrum." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80983.
Full textAbstract:
Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka på vilket sätt matematiklärare till andraspråkselever kan förhålla sig till den språkliga diskrepans som naturligt råder i undervisningssituationen. Studien bottnar i det svenska klassrummet och problemformuleringen undersöks via internationell forskning. Analysen utgår från Vygotskijs teori om att tanken fullbordas i språket och syftar till att ge nytt perspektiv på internationella forskningsresultat genom en metaanalys. Slutsatserna av resultatanalysen pekar på att andraspråkselever gynnas av att matematikundervisningen centrerar diskussioner med frågor riktade att ta fram elevernas idéer, missförstånd, funderingar och andra tankar. Praktiska förhållningssätt diskuteras.
34
Avdic, Ademir, and Igor Babovic. "Flerspråkighet ur elevperspektiv : Sex flerspråkiga elevers syn på sin språkinlärning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14430.
Full textAbstract:
Dagens Sverige är mycket mer mångkulturellt än för bara några decennier sedan. Flerspråkighet har blivit en stor del av samhället och även skolan. En stor del av eleverna i skolan har ett annat modersmål än svenska, samt använder sina språk dagligen beroende på vilken miljö de vistas i. Syftet med studien är att undersöka elevers egna erfarenheter, minnen och åsikter kring sin egen språkinlärning. Här belyser vi Vygotskijs socialkonstruktivistiska teori, som betonar vikten av samspelet med omgivningen vid tillägnandet av ett språk. Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod, närmare bestämt intervjufrågor. Sex elever i åldrarna 9-14 deltog i studien, varav samtliga är flerspråkiga. Urvalet skedde slumpmässigt bland flerspråkiga elever i tre olika skolor i en kommun i mellersta Sverige. Råmaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Det sociala samspelet vid språkinlärning visade sig vara av stor betydelse för eleverna. Eleverna sökte sig dock inte till vem som helst. Den/de individer som har störst kunskap om ett språk får rollen som kunskapsförmedlare. När det gällde modersmålet, så var det hemmet som var viktigast. Svenska däremot, betonade eleverna att de lärde sig i skolan och med jämnåriga kamrater. Flerspråkighet uppfattade eleverna vara övervägande positivt, samt gav konkreta exempel på när de kunde använda sin flerspråkighet.
35
Davis, Joseph. "Fritidsläsning och flerspråkighet : Faktorer som påverkar fritidsläsning bland flerspråkiga mellanstadieelever." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74854.
Full text
36
Lande, Emeli. "Flerspråkighet och identitet : En kvalitativ undersökning av några flerspråkiga elevers förhållningssätt till sin flerspråkighet och sin identitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193083.
Full textAbstract:
Denna uppsats är baserad på en undersökning gjord med fem flerspråkiga elever i högstadieåldern. Studien syftade till att ta reda på hur eleverna upplever sin flerspråkighet, vilken betydelse flerspråkigheten har/ har haft för elevernas identitetsskapande samt att se hur eleverna har blivit bemötta av skolan, med tanke på deras flerspråkighet. Undersökningen bestod av en attitydenkät och ett uppföljande gruppsamtal, vilket baserades på resultaten av attitydenkäten. Resultaten har diskuterats utifrån litteratur relevant för studien, samt tidigare forskning gjord inom samma område.Det visade sig att eleverna som medverkade i studien var positivt inställda till sin flerspråkighet, och att de flerspråkiga elevernas identitetsarbete står under ständigt skapande och omskapande. Att döma av elevernas svar och berättelser har skolan bemött dem med hänsyn tagen till deras flerspråkighet, även om metoderna kan ifrågasättas. Eleverna själva visade sig ha många idéer om hur skolan skulle kunna bli bättre på att uppmärksamma olika ursprung och språk. Problemet verkar ligga i att ingen frågat dem om vad de tycker.
37
Andersson, Alexzandra, and Christoffersson Nathalie Hult. "Flerspråkighet i förskolan : Pedagogers synsätt på flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48621.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka pedagogernas att synsätt till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Hur ser pedagogerna på sina förutsättningar att möta flerspråkighet i förskolan, i vilken utsträckning involveras vårdnadshavare och hur ser fördelningen ut mellan den planerade verksamheten och det spontana bemötandet av barnen i verksamheten? En kvalitativ metod har använts då sju pedagoger vid sju olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga pedagoger anser att flerspråkigheten i förskolan är positiv då det är en tillgång i dagens samhälle att kunna tala flera språk. Dock framgick det att pedagogerna har vissa svårigheter med att möta de flerspråkiga barnen i verksamheten. Förskollärarna saknar utbildning angående flerspråkiga barns språkutveckling och det är brist ute i verksamheterna på flerspråkig personal. Resultatet visar att pedagogerna har olika möjligheter att möta barnen i verksamheten. Pedagogerna har olika förutsättningar för att involvera vårdnadshavarna i det som sker i verksamheten. Det går att utläsa i resultatet att en betydande föruttsättning för att bemöta vårdnadshavare var med stöd från flerspråkig personal. På de förskolor där den föruttsättningen inte fanns talades de om fler svårigheter i tillexemepl kommunikationen med vårdnadshavare. I diskussionen framkommer vikten av flerspråkig personal ute i förskoleverksamheterna både för att stödja den vardagliga kommunikationen mellan både pedagoger och barn men även pedagoger och vårdnadshavare. Även vidare kompetensutveckling för förskollärare för att kunna möta de flerspråkiga barnen när det kommer till deras språkutveckling.
38
Carlsson, Hanna, and Liselotte Hjertberg. "Flerspråkighet i förskolan : Hur flerspråkiga barns språkutveckling kan stöttas genom föräldrasamverkan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59323.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att bidra till hur kunskap om barns flerspråkighet kan stöttas genom föräldrasamverkan. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur förskollärare ser på sitt arbete med olika samverkansformer med flerspråkiga föräldrar och hur de uppfattar sig arbeta med att involvera föräldrarna för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn. I analysen av empirin använde vi sociokulturellt perspektiv och multikulturalism som teoretiska utgångspunkter. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna har flera olika tillvägagångssätt när det gäller samverkansformer och för att involvera flerspråkiga föräldrar i barns språkutveckling. Det förekommer aktiviteter som är riktade mot barnen för att gynna deras språkutveckling och samtidigt involvera föräldrarna. De största utmaningarna som synliggörs i studiens resultat är kommunikationen med föräldrarna och att få dem delaktiga i verksamheten
39
Capik, Monika. "Flerspråkighet Hur påverkar familjen, skolan och samhället en flerspråkig individs identitet." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-880.
Full textAbstract:
<p>Mitt syfte med det här examensarbetet är att få en djupare kunskap om flerspråkighet och om vilka faktorer som kan påverka identiteten hos en flerspråkig individ. Flerspråkighet är numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i världen. </p><p>Mina frågeställningar handlar om på vilket sätt olika faktorer såsom familj, skola och samhälle påverkar en flerspråkig individs förhållande till sitt språk och sin kultur. </p><p>Arbetet bygger främst på en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkät till sju flerspråkiga ungdomar som går i åttan. Efter att ha läst svaren på enkäten valde jag att även göra en kompletterande intervju med dem. Jag ville se hur de ansåg att familj, skola och samhälle påverkar deras sätt att se på sitt språk och sin kultur. </p><p>Både litteraturen och intervjuerna visar på att familjen, skolan och samhället påverkar en flerspråkig individs identitet. De påverkar individens relation till sitt modersmål, det svenska språket, den egna kulturen och den svenska kulturen.</p>
40
Pajovic, Maja. "Flerspråkighet i praktiken : En studie kring förskolans arbete med flerspråkiga barns modersmålsutveckling." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54783.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt förskolan ger utrymme för och stimulerar de flerspråkiga barnens modersmål och flerkulturella identitet. Jag har varit med i verksamheten, på två förskolor inom samma enhet och observerat pedagoger, modersmålstränare samt flerspråkiga barn och sedan intervjuat pedagogerna och modersmålstränarna. Resultatet tyder på att man på de två förskolorna har olika förhållningssätt. På den ena förskolan arbetar man mycket med barnens modersmål samt språkutveckling medan man på den andra förskolan ser främst svenskan som viktig. Samarbetet mellan modersmålstränarna och barnskötaren/ förskolläraren verkar inte fungera tillfredsställande. Förskolechefens problem med att följa upp styrdokumenten i verksamheten kan vara en förklaring till olikheterna och svårigheterna med att integrera de flerspråkiga barnens modersmål.
41
Johannesson, Mikaela. "Flerspråkighet i förskoleklass : Förskollärares beskrivning av deras arbete med flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26267.
Full text
42
Gasanin, Emina, and Jessica Légrádi. "Flerspråkighet i förskoleklass : en studie om förskollärares arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20231.
Full textAbstract:
Med studiens syfte vill vi belysa de metoder och arbetssätt som främjar elevers förstaspråksutveckling och andraspråksutveckling i undervisningen. I studien används begrepp från det sociokulturella perspektivet. De är den proximala utvecklingszonen, scaffolding, samspel och flerspråkighet/tvåspråkighet. Intervjuer och observationer har använts för att ta reda på hur två förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskoleklass. Resultatet visar att förskollärarna saknar resurser för inkludering av elevers modersmål (första språket) i undervisningen. Observationerna visar hur förskollärarna arbetar för att elever ska utveckla det svenska språket (andraspråket). I intervjuerna beskriver förskollärarna sitt förhållningsätt där de använder sig av tydlighet, korta instruktioner och upprepningar i mötet med flerspråkiga elever.
43
Larsson, Emma, and IWONA TERLECKA-BINIEDA. "Barns förhållningssätt till flerspråkighet : En kvalitativ studie i förskolor med flerspråkiga barn." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38081.
Full textAbstract:
Studien fokuserar på barns flerspråkighet. Syftet är att fördjupa kunskapen om barns förhållningssätt till flerspråkighet i förskolor med flerspråkiga barn. Studien genomförs i två förskolor som består av flerspråkiga barn. Studiens data har konstruerats med en kvalitativ studie ur ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att barnen vanligtvis kommunicerar genom det svenska språket och att goda relationer har en positiv påverkan på barns förhållningssätt till flerspråkighet. Slutsatsen som dras är att relationer har en betydelse i barns motivation till att kommunicera på flera språk.
44
Kling, Elin, and Elisabeta Rota Razafimandimbison. "Flerspråkighet i förskolan. : En intervju- och observationsstudie av pedagogers arbete med flerspråkiga barn." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18872.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn. För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang. Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer. Intervjuer genomfördes med sju pedagoger på fyra olika förskolor och observationer utfördes på två utav dem. Resultatet visade en variation av aktiviteter och strategier som användes av pedagogerna för språkutveckling. Aktiviteter som undersöktes var samling, fri lek samt måltider. De språkutvecklande strategier som visades i resultatet var gruppindelning, stöttning, högläsning, sång, ramsor och sagoberättande, samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade också språkutvecklande aktiviteter med matematisk begreppsbildning samt användning av lärplattan för språkutveckling. Studien ger ett kunskapstillskott till blivande och verksamma pedagoger, i ett brett och fördjupat perspektiv, hur språkarbete med flerspråkiga barn går till i förskolan.
45
Dusabumuremyi, Anitha. "Flerspråkighet i förskolan : En intervjustudie om hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383451.
Full textAbstract:
Sammanfattning: Studien undersöker flerspråkiga interaktioner i förskolans dagliga verksamhet, samt vilka möjligheter det finns att inkludera flera språk i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor har jag fått inblick i flerspråkiga interaktioner. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv har jag analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner, samt hur man kan utveckla arbetet för att inkludera flera språk i förskolan. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv attityd till flerspråkiga interaktioner. En del pedagoger skapar möjligheter och uppmuntrar barnen att använda sig av sina språk i förskolan. Pedagoger använder sig också av de språk som de behärskar i interaktion med barnen för att visa att det är normalt att prata olika språk. Vidare visar resultaten att pedagoger använder olika strategier för att inkludera flera språk i förskolan, som t.ex. samarbete med vårdnadshavare, ta hjälp av QR-koder, låna böcker på olika språk och så vidare. En positiv attityd kring flerspråkighet lyfts också upp som viktigt. Resultatet visar även att pedagogerna har stor betydelse för användandet av flera språk i förskolan. En del pedagoger uppmuntrar inte flerspråkiga interaktioner, utan att de fokuserar på att barnen ska lära sig svenska.
46
Björnler, Frida. "Flerspråkighet i förskolan : -pedagogers tankar om och erfarenheter av språkinlärning hos flerspråkiga barn." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33422.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka förskolepedagogers tankar om och erfarenheter av att arbeta med flerspråkighet samt flerspråkiga barn i förskolan. Studien har varit designad utifrån kvalitativa semistrukturerade, enskilda intervjuer. Intervjuerna har genomförts på tre olika förskolor och fem pedagoger har deltagit i studien. Samtliga intervjuer har spelats in med ljudupptagning. Intervjuerna har transkriberats och analyserats. Analys- och tolkningsprocessen genomfördes i tre olika steg och under processens gång växte fem teman fram: Flerspråkighet och modersmål där pedagogernas erfarenheter och tankar kring flerspråkighet och modersmål i förskolan samt vilka referensramar kring detta som pedagogerna ger uttryck för. Kommunikation på olika sätt innehåller pedagogernas olika perspektiv på kommunikation i förskolan samt hur arbetet med flerspråkighet kan innebära nya tillvägagångssätt för att skapa kommunikation. Språkutvecklande aktiviteter belyser de språkutvecklande aktiviteter som genom analys- och tolkningsprocessen uttryckts av samtliga pedagoger i studien. Pedagogens roll och arbetssätt belyser de praktiska aspekterna av att arbeta med flerspråkighet i förskolans verksamhet som samtliga pedagoger delar med sig av och vilken roll den enskilda pedagogen samt arbetslaget har i arbetet. Utmaningar innehåller de svårigheter i arbetet med flerspråkighet i förskolan som pedagogerna i studien uttrycker. Det framkommer att de intervjuade pedagogerna har, oberoende av varandra gett uttryck för de fem teman som resultatet består av.<br><p>Betyg i Ladok: 2016-12-23.</p>
47
Lindberg, Hanna, and Annie Medberg-Kenttälä. "Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers förhållningssätt angående flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36148.
Full textAbstract:
Denna studie synliggör pedagogers förhållningssätt gentemot flerspråkighet i förskolan och hur pedagoger arbetar med flerspråkig språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med tillhörande centrala begrepp. Genom intervjuer med sex pedagoger har vi försökt få svar på följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar i förskolan för att utveckla flerspråkiga barns språkkunskaper? och Hur beskriver pedagogerna de möjligheter som ges flerspråkiga barn att utveckla sina språkkunskaper i förskolan?I en tematisk analys av intervjusvaren framkom tre teman: Språkliga-och fysiska redskap som hjälpmedel, Olika tillvägagångssätt i samspel och kommunikation med de flerspråkiga barnen samt Pedagogers medvetenhet gällande sin roll i arbetet med flerspråkighet. Det huvudsakliga resultatet som framkom av studien var att pedagogerna var medvetna om hur de skulle arbeta med flerspråkighet, men att det fanns en viss osäkerhet kring arbetet då pedagogerna inte har kunskap om de flerspråkiga barnens förstaspråk. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att flerspråkighet är en viktig del av förskolan. Pedagogerna använder hjälpmedel som digitala verktyg i arbetet med flerspråkighet vilket är en språkutvecklande möjlighet för de flerspråkiga barnen. Flerspråkighet i förskolan och i förskollärar- och barnskötarutbildningarna behöver få ta större plats eftersom vart femte barn är flerspråkigt i den svenska förskolan idag.
48
Sheikhahmadi, Kajal, and Sofia Ahlberg. "Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogens arbete med flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-322204.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolan. Dessutom vill vi skaffa oss kunskap om vilket material som används i arbete med dessa barn vid språkutveckling. Studien baseras på en kvalitativ undersökning och kvalitativa intervjuer används för att kunna besvara på vårt syfte och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes med sju pedagoger dvs. fyra förskollärare och tre barnskötare, i två olika kommuner i Stockholms län. Det sammanställda resultatet visar att alla förskolor använder olika verktyg/redskap som exempelvis TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), böcker på olika språk, sånger och ramsor samt bilder för att tydliggöra det dagliga arbetet för både flerspråkiga barn och barn som inte har kommit så långt i sin språkutveckling. Med hjälp av olika verktyg/redskap underlättar pedagogerna för barnen att kunna kommunicera både med varandra och med de vuxna i förskolan. Vidare visar studien att pedagogernas roll har stor betydelse för arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.
49
Berg, Norqvist Jennifer. "Upplevelser av flerspråkighet : En jämförelse av en- och flerspråkiga ungdomars upplevelser av för- och nackdelar med flerspråkighet i inlärningen i skolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-420242.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av flerspråkighet i inlärningen i skolan där en jämförelse görs mellan en- och flerspråkiga ungdomars upplevelser av för- och nackdelar. Fokus ligger på de flerspråkiga ungdomarnas upplevelser och vad upplevelserna beror på. Materialet innehåller en intervju med en flerspråkig gymnasieexaminerad deltagare och en enkät med sex enspråkiga och åtta flerspråkiga deltagare spridda i ålder från högstadiet upp till gymnasieexaminerade. Undersökningen visar att alla deltagare upplevde generella fördelar med flerspråkighet. Flest gånger nämner deltagarna kommunikation med andra människor och att man har lättare för språk generellt och i inlärningen i skolan. Nackdelarna upplevdes få men handlade om sämre ordförråd, att blanda ihop språk eller inte kunna språk perfekt. De mest grundade hypoteserna som diskuteras påverka upplevelsen av flerspråkighet i inlärningen i skolan är en individs styrka i svenska språket, utländska skolerfarenheter och den generella upplevelsen av flerspråkighet. Nyckelord Upplevelse, fenomenografi, flerspråkighet, flerspråkiga, enspråkiga, inlärning, kognitiva effekter
50
Kadirzada, Beyan. "Lärare och flerspråkighet : En kvalitativ studie om lärares arbete med flerspråkiga barn i förskolan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för lärarvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-18053.
Full text