Dissertations / Theses on the topic 'Flexibilitet'

I Sverige råder avtalsbundenhet, vilket innebär att företag som ingår avtal med varandra är

förpliktade att hålla sig till dessa. På detta sätt kan två affärspartners bli bundna till varandra.

Avtalen är ofta en förutsättning för att företagen ska kunna arbeta tillsammans, strikt handlar

det om vem som ska ansvara för vad (Ramberg & Ramberg 2007). Ett problem med

långsiktiga affärsrelationer är att förutsättningar för relationen förändras. Ett exempel är att

konjunktursvängningar medför förändringar hos framförallt kundföretagens behov (Möller

& Wilson 2002; Wiersema 1997). Detta öppnar för en diskussion gällande om företag i dessa

situationer låter avtalen styra även när förutsättningarna förändras, eller om företagen väljer

att vara flexibla och anpassa sig efter varandras behov. Denna frågesällning gör det intressant

att titta på hur företag i långsiktiga relationer agerar.

Uppsatsens syfte är att undersöka hanteringen av förändrade förhållande i långvariga

relationer mellan två företag, vi avser också att förklara hur företag arbetar för att lösa

problem relaterade till att förutsättningar förändras. Uppsatsen syftar också till att förklara,

vad som påverkar hur företagen förhåller sig gentemot varandra, när förutsättningar

förändras. För att uppnå syftet, använder vi oss av kvalitativ metod, då den ger större

utrymme, för att förstå det fenomen vi undersöker. För att gå in på djupet med vår

undersökning, har vi valt att använda oss av fallstudier, där intervjuer har fungerat som

datainsamlingsmetod.

I vår studie har vi valt att studera Akademiska Hus och företagets relation med två av deras

kunder. Akademiska Hus begränsas av sin vision; att tillhandahålla lokaler för högre studier

och forskning. Denna vision innebär att företaget inte har möjlighet att i första hand vända

sig till kunder som är intresserade av att hyra lokaler, utan ska först och främst vända sig till

svenska lärosäten för att erbjuda dem lokaler. Vi valde ut de två kunderna med tanke på att

deras lokalmarknader skiljer sig åt. På den ena marknaden finns en viss konkurrens och på

den andra marknaden råder i nuläget en mycket begränsad konkurrens, för att inte säga ingen

konkurrens. Vi har undersökt hur dessa relationer skiljer sig åt och om det går att finna några

förklaringar till att företagen agerar olika på de två marknaderna.

Sammanfattningsvis resulterade vår undersökning i att företag på marknader med liten eller

ingen konkurrens är beredda att vara mer flexibla och vårda affärsrelationer i större

utsträckning än de företag som agerar på marknader med mer konkurrens. Fokus bör läggas

på att samarbeta, för att hitta lösningar på de problem, som kan uppstå under avtalstiden.

Om parterna önskar hålla relationen på god nivå (Ford et al. 1998; Wiersema 1997). Vi har

också fått kunskap om att affärspartners som sitter under samma tak använder sig av

informell kommunikation och snabbare kan anpassa sig till förändringar. De kan samtidigt

förlora en del av affärsmässigheten sinsemellan och därmed ha svårare att gå in i tuffare

förhandlingar med varandra. En effektiv kommunikation mellan parterna ökar också

möjligheten för dem att vara flexibla gentemot varandra. Flexibiliteten i sin tur, öppnar upp

möjligheter att gemensamt finna lösningar på oväntade problem (Hollensen 2003; Wiersema

1997 ).

Detta examensarbete har ägt rum vid Produktionsverkstad 1 (PV1) på Wexiödisk AB där diskmaskiner av huvtyp tillverkas. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka lagerstyrningsmodeller som är lämpliga för att styra avdelningens materialflöden med. Arbetet har genomförts i två steg. Först behandlades artiklar unika för produkterna vid PV1, därefter artiklar gemensamma med andra produkter. Enligt modeller ur relevant litteratur utformades förslag på hur dessa kunde appliceras praktiskt. Förslagen presenterades och diskuterades med berörd personal som valde Tvåbingesystem 2. Ett test gjordes enligt principen ”den japanska sjön” vilket innebar lägre lagernivåer i lastbärarna. De problem som uppstod noterades. Resultatet blev att antalet artiklar som plockades i veckosatser minskades vilket skapat underlag för att minska administrationen av tillhörande plocklistor. Plockvagnen har kunnat tas bort vilket frigjort yta vid monteringsavdelningen. Förutsättningar finns att slå samman två plocklistor till en och därmed förenkla arbetet för förrådspersonalen.

This degree project has been performed at Production unit 1 (PV1) at Wexiödisk AB, where hood type washing machines is manufactured. The purpose of this project has been to investigate which inventory control models that could be suitable to control the section’s material supplies. The work has been accomplished in two steps. At first, items unique to products manufactured at PV1 were treated, followed by items common with other products. According models in relevant literature, suggestions were made to how the models could be applied practically. The suggestions was presented to and discussed with the parties concerned who chose Two-bin system 2. A trial was carried out according to the principle of “the Japanese river” which implied lowered inventory levels. The problems that occurred were noted. The result was that the number of items that was weekly picked and distributed was reduced which has created a basis to also reduce the administration of the systems picking lists. The item wagon has been removed which has cleared floor space at the assembly section. Conditions have been created to merge two picking lists into one and thereby simplify the work for the inventory staff.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.

This study was conducted at Glimek AB, a company that has chosen to decentralize its central storage unit in order to increase production efficiencies. The purpose of the study was to identify the problems in the production cycle that lead to the decision to decentralize the central storage unit, as well as identifying what the decentralization entails. The effects of the decentralization have not been analyzed in the study, and consequently neither financial nor production disadvantages have been considered.

Appropriate questions were formulated based on the chosen underlying theories, and were asked to selected individuals with relevant knowledge. The study is based on the information that was gathered from interviews with management as well as staff within the company. In addition, supporting information such as flowcharts, drawings, orders and decision support documents were supplied by the company. The study was conducted in close cooperation with the employees of the company. The bases from which the conclusions were derived are the information gathered from the interviews and the authors’ documentation efforts.

The assessment concludes that the problems that arose in the production cycle were the results of insufficient supply of input material. These shortcomings arose from several different underlying factors, such as degree of work in the central storage unit and relocation of material. Previously existing problems within the production cycle could not be resolved with the implementation of a JIT-methodology. The decentralization of the central storage unit implied that all specific material would be present at each manufacturing plant. The decentralization also resulted in the fact that the manufacturing personnel would get the main responsibility for selecting and reserving input material from the computer system. The study also showed that no one among the production staff had been assigned the ultimate management responsibility for this process.

Denna uppsats handlar om olika generationers syn på flexibilitet i arbetslivet. Resultatet bigger på två fokusgrupper som har samtalat fem teman som rör flexibilitet i arbetslivet. De två grupperna har deltagare från två olika generationer, i den yngre gruppen var deltagarna mellan 20 och 35 år och i den äldre gruppen var deltagarna mellan 50 och 65 år. Huvudtemana för denna uppsats är begreppet flexibilitet, flexibilitet nu och då, ideal flexibilitet och de två generationernas olika syn på flexibilitet. Dessa teman är finns med genom hela uppsatsen och återfinns i teori, resultat och diskussion. Frågeställningarna är: Hur ser olika generationer på flexibilitet i arbetslivet? Finns det skillnader i hur två olika generationer ser på flexibilitet i arbetslivet? Efter undersökningen kan jag konstatera att det finns skillnader i hur de två generationerna ser flexibilitet i arbetslivet. Hur de två generationerna ser flexibilitet är olika baserat på de två olika samhällen som de lever i och socialiserade i. Då endast två fokusgrupper har använts kan resultatet inte generaliseras till hela populationen, men kan dock ses som en indikation för hur de två generationerna i stort ser flexibilitet i arbetslivet.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?

Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer. Som analysmetod har en abduktiv tematisk analys använts vilket innebär att det empiriska materialet struktureras utifrån teman.

Studien utgår främst från tidigare forskning om flexibilitetet i relation till oreglerade och gränslösa arbeten, samt forskning om universitetens ändrade förutsättningar och hur det påverkar den enskilde forskaren. Flexibilitetsbegreppet beskrivs utifrån fyra dimensioner, när, var, hur arbetet utförs och vad som utförs, vilka beskriver hur flexibla och fria forskarna upplever sig vara.

Resultatet visar att de intervjuade forskarna har en positiv inställning till flexibla arbetsvillkor och att de upplever en hög grad av flexibilitet. De krav och förväntningar som ändå finns upplevs som oklara. Forskarna upplever få begränsningar av hur de kan planera sin arbetssituation. De begränsningar som anges upplevs dock ej som begränsande för flexibiliteten och friheten. Den flexibla arbetssituationen och bristande organisatoriska rutiner hanteras främst med reaktiva strategier. Den strategi som främst lyfts som intervjupersonerna hjälp att hanterar den upplevda flexibiliteten med är att arbeta mer. Vidare framkommer att forskarna upplever det egna arbetet som mycket meningsfullt och en av uppsatsens slutsatser är att det ger större motståndskraft mot det flexibla arbetets negativa aspekter.

Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden.

Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å

ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen.

Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i

undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför

varje dag. Å ena sidan ska de följa regler och göra objektiva, rättvisa bedömningar å andra sidan ska de vara kundfokuserade och anpassningsbara vid förändringar. Vi anser att de båda förhållningssätten kombineras inom TB-gruppen på ett sådant sätt att vi skulle vilja benämna den som en flexibel byråkrati.

Den svenska arbetsmarknaden är under förändring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anställningsskydd blir mer ifrågasatt och det finns diskussioner om att förändra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier Handelsanställdas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats är att med utgångspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill säga förändringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nämnda förändringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande påverkas av förändringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom Handelsanställdas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet är uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt. Strategier som Handels använder sig av för att möta individualisering, går ut på att träffa ungdomar tidigt.Om ungdomar är mer individualiserade i dagens samhälle än gårdagens samhälle innebär det att Handels på sikt kan få problem. Med problemet menas att de ungdomar som väljer bort ett medlemskap utifrån ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och därmed deras förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden.

The Swedish labour market is changing and becoming more individualized and flexible. The law on employment protection will be further challenged and there are discussions about changing this law. This essay deals with which strategies Handelsanställdas förbund Avd 3 has to accommodate individualization and flexibility.The purpose of this essay is based on current theories of individualization and flexibility, meaning, changing processes in work life and examine how a trade union (Handels) experience changes, and whether the union's behavior is affected by processes of change.The theories and previous research underlying this essay deals with theories of individualization, flexibility and labour law.We have made four semi-structured interviews with trade union officials in Halmstad.The result is divided into four themes: trade union activities, individualization, flexibility, and labour law. Handels is working on issues such as work environment, salary and work hours. Strategies Handels are using to accommodate individualization, is to communicate with young people in an early stage.If young people are more individualized in today's society than yesterday's society, Handels may in the long term have a problem. With the problem, it means that if young people will not be members on the basis of an individual choice, this may lead to Handels losing members and thus their negotiation strength in the labor market.

De senaste decennierna har globaliseringen påverkat företagen i allt större utsträckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sätt att effektivisera är att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, så kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillåten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats är att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende på inhyrning av personal, utifrån John Atkinsons indelning av personalgrupper. Studiens fokus ligger på att ta reda på vilka personalgrupper den inhyrda personalen stödjer inom företagen och avdelningen. Ett delsyfte är att belysa de studerade företagens motiv till att hyra in personal. Studien bygger på besöksintervjuer hos tre företag och en mekanikavdelning i ett fjärde företag. De resultat som ges är att de studerade företagen samt även mekanikavdelningen, uppnår numerisk flexibilitet med inhyrd personal och att det är det enskilt största motivet till att hyra in personal. Även regleringen i LAS uppges som ett starkt motiv till att hyra in personal eftersom lagen hindrar de studerade företagen att variera personalstyrkans storlek. Den huvudsakliga avdelningen som de tre undersökta företagen hyr in personal till är produktion där den inhyrda personalen stödjer de två perifera grupperna med generella arbetsuppgifter enligt Atkinsons indelning av personalgrupper. På mekanikavdelningen i det fjärde företaget,kom författarna fram till att den inhyrda personalen stödjer kärngruppen.