Relevant bibliographies by topics / Förskollärare

Dissertations / Theses
Books

Academic literature on the topic 'Förskollärare'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 12 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Förskollärare.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Förskollärare"

Örnwigh, Johanna, and Thomas Lundberg. "Förskollärares upplevelser och strategier i arbetet med modersmålsutveckling : En kvalitativ studie om hur förskollärare stöttar flerspråkiga barns modersmålsutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100229.

Full text

Abstract:

Förskollärare möter i större utsträckning än tidigare barn med annat modersmål än svenska, därmed ökar även behovet av arbetet med modersmålsutveckling. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare stöttar flerspråkiga barns modersmålsutveckling samt hur förskollärare upplever arbetet med modersmålsutveckling. Data består av kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och analyseras genom det sociokulturella perspektivet, interaktionismen samt Fredriksson och Lindgren Eneflos (2019) fyra strategier för att stimulera och uppmärksamma modersmål. Resultatet visar att informanterna upplever en osäkerhet i sin språkliga kompetens men har olika upplevelser om hur de ska gå tillväga i arbetet. Informanterna har olika upplevelser av vem som tar initiativ till kommunikation mellan barn och förskollärare. Resultatet visar att informanterna främst lyfter fram svenska som språk och att de uppmärksammar olika kulturers högtider. Resultatet visar att informanterna mest använder sig av böcker och applikationer som medierande redskap samt att de både tar hjälp av vuxna och barn i arbetet med modersmålsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Nykvist, Maja, and Anna Uulas. "Employer branding för framtidens förskollärare : En kvalitativ studie om hur Hammarö kommun på bästa sätt kan attrahera och behålla framtidens förskollärare." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72336.

Full text

Abstract:

Employer branding, eller svenskt översatt till “att arbetsgivarvarumärka”, handlar om att säljain upplevelsen av en arbetsplats för att attrahera och nå ut till rätt medarbetare. Det handlar även om att få befintliga medarbetare att trivas och vilja stanna i organisationen. Denna studie syftar till att genom empiriskt material och teori ta reda på hur Hammarö kommun med hjälp av employer branding på bästa sätt kan attrahera och behålla framtidens förskollärare på en allt mer konkurrerande arbetsmarknad. Vidare syftar studien till att få en fördjupad förståelse och jämföra förskollärarstudenters syn med Hammarö kommuns syn kring att attrahera och behålla. Den teoretiska referensramen i vår studie utgår från fyra huvudkapitel, employer branding, framtidens medarbetare, Herzbergs tvåfaktorsteori och organisationskultur. Det empiriska materialet har inhämtats från två håll, förskollärarstudenter på Karlstads universitet och Hammarö kommun. Materialet från studenterna samlades in genom intervjuer. Materialet från Hammarö kommun hämtades från kommunens heldagsworkshop, kallad “idécafé”, medfokus på att attrahera och behålla samt genom en intervju med kommunens HR-chef. Studiens resultat visar att framtidens förskollärarstudenter och Hammarö kommun i huvudsak har en överensstämmande syn gällande attrahera och behålla. Båda parter nämner konkurrenskraftiga löner som en viktig del. De är även eniga kring vikten av arbetsglädje, arbetskamrater, sunda värderingar och äkthet. Vidare anser de att fortbildning, utveckling och ett starkt ledarskap med bra chefer är viktigt för att attrahera och behålla. De är även samstämmiga om att arbetsmiljön är viktig. Studiens resultat visar att det finns en aspekt studenterna tar upp som Hammarö kommun inte uppmärksammar, nämligen jämställdhet. Studenterna beskriver jämställdhet som attraktivt hos arbetsgivare. Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att Hammarö kommun är på god väg och har rätt inställning för att attrahera och behålla framtidens förskollärare. De förstår vikten av att arbeta med employer branding för att bli den arbetsgivare framtidens förskollärare väljer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Jakobsson, Sofia. "Utemiljöns betydelse för förskolebarn : En intervjustudie med nio verksamma förskollärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13593.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Kharraki, Souad. "Uppfattningar om utomhuspedagogik : -En intervjustudie med förskollärare om matematikundervisning utomhus." Thesis, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432310.

Full text

Abstract:

Studien undersöker förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter kring utomhuspedagogik och undervisning av matematik utomhus i förskolan. Tidigare forskning och rapporter visar att det är otillräckligt att endast förlägga undervisning utomhus utan gedigen planering och systematiskt arbete. Forskningsöversikten visar även på brister i matematikundervisningen utomhus i förskolan. Datainsamling har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare vid sex olika förskolor i Stockholm. Studien har haft den didaktiska triangeln, den didaktiska pyramiden och en didaktisk relief som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet är det tydligt att samtliga förskollärare som deltagit i studien har en positiv uppfattning kringhur matematikundervisningen utomhus påverkar barns hälsa, sinnesutveckling och motivation för lärande. Resultatet visar även på uppfattningen bland samtliga intervjupersoner att naturens resurser ger näst intill oändlig tillgång till material. Studien belyser även hur förskollärares didaktiska val i undervisningen sätter miljö och barnens relation till utomhusmiljön i förgrunden medan andra komponenter såsom förskollärarens relation till innehåll ofta hamnar i bakgrunden eller utesluts helt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Kokkonen, Linda. "Förskollärares arbete med barn som har koncentrationssvårigheter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-73672.

Full text

Abstract:

Studien undersökte förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med barn som har koncentrationssvårigheter och på vilket sätt förskollärare skapar delaktighet för barn i de vardagliga aktiviteterna. För att kunna besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med tre yrkesverksamma förskollärare från två olika förskolor inom samma kommun. Resultatet visade att det dominerande arbetet med barn som har koncentrationssvårigheter är förberedelser innan eller efter en aktivitet. Förskollärarna använder sig även av olika kommunikationsformer om barnen har svårigheter med det verbala språket. Resultatet visade att förskollärarna anser att barn som har koncentrationssvårigheter har svårt med socialt samspel. För att skapa en god delaktighet i gruppen visade studien att arbete med barnkonventionen, pedagogisk dokumentation och mindre grupper är fördelaktigt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Åman, Kerstin. "Ögonblickets pedagogik : yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens vid barn- och ungdomshabiliteringen /." Stockholm : Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-800.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Herlitz, Oscar. ""Det är ju inte som att de sitter vid YouTube" : En kvalitativ studie av förskollärares professionella självbild i relation till IKT." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339083.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur en digitaliserad förskola där IKT ingår som både innehåll och metod svarar mot förskollärares professionella självbild. I studien undersöks positioner och förhållningssätt till IKT bland förskollärare. Hur positionerna är sammansatta och attityderna underbyggda undersöks och analyseras. Ambitionen är att ge en så fullödig förståelse som möjligt till synsätt på IKT och därmed också synen på förskolläraruppdraget och den professionella yrkesidentiteten. Studien sätter IKT i ett professionsteoretiskt sammanhang och visar hur IKT kan fungera som statushöjande för förskollärarna samt för att utöka och ringa in yrkets kunskapsbas. De teoretiska utgångspunkterna består i att professioner är föränderliga och utvecklas i växelverkan med samhällsutveckling och historisk kontext. Professionaliseringsstrategier som bottnar i yrkesgruppers sökande efter sin kunskapsbas appliceras på förskolläraryrket och IKT. Här blir också fenomen och begrepp som ontologisk säkerhet relevanta. Undersökningens empiri består av fyra intervjuer med examinerade förskollärare med engagemang i och intresse för IKT. Studien är således kvalitativ och ska betraktas som ett nedslag i en typ av verklighet bland många andra. Resultatet visar att en uppsättning nyckelkompetenser framträder i relation till IKT bland förskollärarna i studien, som i sin tur analyseras. Kompetensutveckling och fortbildning med avseende på IKT framstår som ett övervägande individuellt projekt för förskollärarna i studien. Det egna ansvaret att adressera eventuella kunskapsluckor som intervjuerna ger vid handen analyseras vidare och framstår som en faktor till de skilda positioner angående IKT bland förskollärare som litteratur i ämnet påvisar existerar. IKT i förskolan och som del i förskollärares professionella självbild ställs också i relation till barnsyn, syn på lärande och syn på förskolans uppdrag. Resultaten visar också att IKT tolkas och förstås i relativ samklang med rådande förskolepedagogiska normer och traditioner för att få större legitimitet i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Sandholm, Suzanne, and Susanne Gerndt. "Barns rörelse i förskolans verksamhet : Hur rörelseaktiviteter integreras i förskolans verksamhet enligt uppfattningar från förskollärare." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68844.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om varför det är viktigt att barn får delta i olika rörelseaktiviteter på förskolan. Uppsatsen kommer bland annat att lyfta hur förskollärare tänker kring rörelse, vilka former av rörelse som integreras samt vilka förutsättningar pedagogerna upplever att de har när det gäller att erbjuda barnen olika rörelseaktiviteter. Studien har genomförts med en induktiv kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer av förskollärare. De intervjuade har valts ut efter i vilka miljöer deras förskoleverksamheter är belägna. Miljöerna varierar från stadskärna till glesbygd. Studien ses som småskalig då endast ett fåtal personer ingår. I den litteratur och den forskning vi tagit del av är det återkommande temat att rörelse är bra för hela kroppen och främjar både den motoriska utvecklingen, hjärnans utveckling samt hälsan. Forskningen visar att barn behöver få träna sin motorik för att utveckla motoriska grundformer såsom att krypa, springa, balansera m.m. och få ett automatiserat rörelsemönster. Ju mer automatiserat deras rörelsemönster är, ju mer underlättar det för dem att kunna koncentrera sig på att klara av att utföra en aktivitet och kunna delta i lek och umgås med sina kamrater. Även en god fysik kan påverka om barnet orkar vara med och leka fysiska lekar såsom tafattlekar och fotboll. Barns motoriska utveckling gynnas om de får vistas i varierande miljöer där de får utmanas i sin motoriska träning. De får uppleva och lära med hela kroppen och alla sina sinnen. I studien framgår att förskolor erbjuder barnen rörelseaktiviteter som främjar barns motoriska utveckling. I resultatet framgår att samtliga respondenter ser rörelse, motorik, lärande och hälsa som en helhetsbild, dock med fokus på hälsa och livsstil, något som speglar samhället idag. Forskning visar att en livsstil där rörelse ingår gärna kan planteras hos barn i tidig ålder, en aspekt som även respondenterna nämnde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Lindahl, Sarah. "Preschool teacher attrition : A phenomenological analysis of five interviews with former preschool teachers." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27566.

Full text

Abstract:

The Swedish early childhood education system is world renown for having one of the best child-centered educational curriculums, but retaining preschool teachers continues to be an issue. There are simply not enough preschool teachers to meet demands and as a result, Sweden cannot afford to lose any of the professionals that are currently working in the field. This study intends to investigate the question: What leads preschool employees to seek new employment opportunities? Five taped, semi-structured interviews with former preschool teachers and a phenomenological analysis of the gathered empirical data intend to provide insight to this question. Hopefully with this data it might be possible, with a few changes to the existing system, to entice some of these qualified, experienced preschool teachers back into the field. The results of the interviews seem to suggest that the preschool teachers are frustrated with the organizational factors of the preschool, whether it be lack of opportunities for professional development or unmanageable job duties stemming from perceived large child groups. This frustration seems to be in spite of general feelings of pride for the profession as a whole. These former preschool teachers tend to reason that guaranteed small child groups and opportunities for continued professional development could be the key to retaining qualified, experienced preschool professionals.
Svenska förskolor är kända över hela världen för sin höga kvalitet, men att behålla erfarna förskollärare är en stor utmaning. Sverige har helt inte råd med att många utbildade förskollärare väljer att lämna yrket då det redan i dag finns för få utbildade förskollärare för att uppfylla myndigheternas krav. Studien ämnar undersöka vilka olika faktorer som påverkar förskollärares beslut att lämna yrket. Med fem inspelade, semi-strukturerade intervjuer med före detta förskollärare samt en fenomenologisk analys av data hoppas jag kunna ge en djupare förståelse för problemet och med några små förändringar av det nuvarande systemet hoppas jag kunna locka förskolä̈rare tillbaka till yrket. Resultaten av intervjuerna pekar mot en upplevd frustration vad gäller organisatoriska faktorer på verksamhetsnivå. Detta beror delvis på få utvecklingsmöjligheter för lärare och delvis på orimliga krav på förskollärare som tar hand om stora barngrupper. Upplevd frustration med organisatoriska faktorer står i kontrast mot stolthet över förskolläraryrket i sig. Förskollärarna i studien skulle komma tillbaka till yrket mot ett löfte om mindre barngrupper och kontinuerliga utbildningsmöjligheter prioriteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Larsson, Elina, and Frida Sjöholm. "Fler möjligheter till att få vara den man är : En kvalitativ studie om förskollärares föreställningar kring normkritisk pedagogik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38166.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att ge en fördjupad förståelse för förskollärarnas kunskaper kring normer och normkritisk pedagogik. Vi har genom semistrukturerade intervjuer gjort vår datainsamling med nio förskollärare på nio olika förskolor i tre olika kommuner. För en fördjupad kunskap i ämnet har vi även sökt efter tidigare forskning i litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att definitionen av normkritik skiljer sig åt mellan respondenterna men att alla tycker att det är ett viktigt ämne och har ambitionen att arbeta utifrån normkritisk pedagogik. Dock verkar det finnas en viss osäkerhet kring hur arbetet ska ske i praktiken och mer utbildning önskas av samtliga. Genus tenderar hamna i fokus och det visade sig att det är en balansgång mellan normkritisk pedagogik och toleranspedagogik. Slutsatsen vi kommit fram till är att respondenternas syn på normkritisk pedagogik är avgörande för barns fria identitetsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Books on the topic "Förskollärare"

Att vara förskollärare: Om yrkets pedagogiska innebörder. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1995.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Mårdsjö, Ann-Charlotte. Lärandets skiftande innebörder--uttryckta av förskollärare i vidareutbildning. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2005.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Orlenius, Kennert. Forståelsens paradox: Yrkeserfarenhetens betydelse när förskollärare blir grundskollärare. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1999.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Björck, Lena. Personalprognos för barnomsorgen: Tillgång och behov av förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger och fritidsledare fram till år 2015. Stockholm: Statistiska centralbyrån, 1992.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

Contents

Academic literature on the topic 'Förskollärare'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Förskollärare"

Books on the topic "Förskollärare"