Dissertations / Theses: 'Förskollärare'

1

Örnwigh, Johanna, and Thomas Lundberg. "Förskollärares upplevelser och strategier i arbetet med modersmålsutveckling : En kvalitativ studie om hur förskollärare stöttar flerspråkiga barns modersmålsutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100229.

Full text

Abstract:

Förskollärare möter i större utsträckning än tidigare barn med annat modersmål än svenska, därmed ökar även behovet av arbetet med modersmålsutveckling. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare stöttar flerspråkiga barns modersmålsutveckling samt hur förskollärare upplever arbetet med modersmålsutveckling. Data består av kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och analyseras genom det sociokulturella perspektivet, interaktionismen samt Fredriksson och Lindgren Eneflos (2019) fyra strategier för att stimulera och uppmärksamma modersmål. Resultatet visar att informanterna upplever en osäkerhet i sin språkliga kompetens men har olika upplevelser om hur de ska gå tillväga i arbetet. Informanterna har olika upplevelser av vem som tar initiativ till kommunikation mellan barn och förskollärare. Resultatet visar att informanterna främst lyfter fram svenska som språk och att de uppmärksammar olika kulturers högtider. Resultatet visar att informanterna mest använder sig av böcker och applikationer som medierande redskap samt att de både tar hjälp av vuxna och barn i arbetet med modersmålsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Nykvist, Maja, and Anna Uulas. "Employer branding för framtidens förskollärare : En kvalitativ studie om hur Hammarö kommun på bästa sätt kan attrahera och behålla framtidens förskollärare." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72336.

Full text

Abstract:

Employer branding, eller svenskt översatt till “att arbetsgivarvarumärka”, handlar om att säljain upplevelsen av en arbetsplats för att attrahera och nå ut till rätt medarbetare. Det handlar även om att få befintliga medarbetare att trivas och vilja stanna i organisationen. Denna studie syftar till att genom empiriskt material och teori ta reda på hur Hammarö kommun med hjälp av employer branding på bästa sätt kan attrahera och behålla framtidens förskollärare på en allt mer konkurrerande arbetsmarknad. Vidare syftar studien till att få en fördjupad förståelse och jämföra förskollärarstudenters syn med Hammarö kommuns syn kring att attrahera och behålla. Den teoretiska referensramen i vår studie utgår från fyra huvudkapitel, employer branding, framtidens medarbetare, Herzbergs tvåfaktorsteori och organisationskultur. Det empiriska materialet har inhämtats från två håll, förskollärarstudenter på Karlstads universitet och Hammarö kommun. Materialet från studenterna samlades in genom intervjuer. Materialet från Hammarö kommun hämtades från kommunens heldagsworkshop, kallad “idécafé”, medfokus på att attrahera och behålla samt genom en intervju med kommunens HR-chef. Studiens resultat visar att framtidens förskollärarstudenter och Hammarö kommun i huvudsak har en överensstämmande syn gällande attrahera och behålla. Båda parter nämner konkurrenskraftiga löner som en viktig del. De är även eniga kring vikten av arbetsglädje, arbetskamrater, sunda värderingar och äkthet. Vidare anser de att fortbildning, utveckling och ett starkt ledarskap med bra chefer är viktigt för att attrahera och behålla. De är även samstämmiga om att arbetsmiljön är viktig. Studiens resultat visar att det finns en aspekt studenterna tar upp som Hammarö kommun inte uppmärksammar, nämligen jämställdhet. Studenterna beskriver jämställdhet som attraktivt hos arbetsgivare. Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att Hammarö kommun är på god väg och har rätt inställning för att attrahera och behålla framtidens förskollärare. De förstår vikten av att arbeta med employer branding för att bli den arbetsgivare framtidens förskollärare väljer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jakobsson, Sofia. "Utemiljöns betydelse för förskolebarn : En intervjustudie med nio verksamma förskollärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13593.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kharraki, Souad. "Uppfattningar om utomhuspedagogik : -En intervjustudie med förskollärare om matematikundervisning utomhus." Thesis, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432310.

Full text

Abstract:

Studien undersöker förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter kring utomhuspedagogik och undervisning av matematik utomhus i förskolan. Tidigare forskning och rapporter visar att det är otillräckligt att endast förlägga undervisning utomhus utan gedigen planering och systematiskt arbete. Forskningsöversikten visar även på brister i matematikundervisningen utomhus i förskolan. Datainsamling har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare vid sex olika förskolor i Stockholm. Studien har haft den didaktiska triangeln, den didaktiska pyramiden och en didaktisk relief som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet är det tydligt att samtliga förskollärare som deltagit i studien har en positiv uppfattning kringhur matematikundervisningen utomhus påverkar barns hälsa, sinnesutveckling och motivation för lärande. Resultatet visar även på uppfattningen bland samtliga intervjupersoner att naturens resurser ger näst intill oändlig tillgång till material. Studien belyser även hur förskollärares didaktiska val i undervisningen sätter miljö och barnens relation till utomhusmiljön i förgrunden medan andra komponenter såsom förskollärarens relation till innehåll ofta hamnar i bakgrunden eller utesluts helt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Kokkonen, Linda. "Förskollärares arbete med barn som har koncentrationssvårigheter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-73672.

Full text

Abstract:

Studien undersökte förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med barn som har koncentrationssvårigheter och på vilket sätt förskollärare skapar delaktighet för barn i de vardagliga aktiviteterna. För att kunna besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med tre yrkesverksamma förskollärare från två olika förskolor inom samma kommun. Resultatet visade att det dominerande arbetet med barn som har koncentrationssvårigheter är förberedelser innan eller efter en aktivitet. Förskollärarna använder sig även av olika kommunikationsformer om barnen har svårigheter med det verbala språket. Resultatet visade att förskollärarna anser att barn som har koncentrationssvårigheter har svårt med socialt samspel. För att skapa en god delaktighet i gruppen visade studien att arbete med barnkonventionen, pedagogisk dokumentation och mindre grupper är fördelaktigt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Åman, Kerstin. "Ögonblickets pedagogik : yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens vid barn- och ungdomshabiliteringen /." Stockholm : Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-800.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Herlitz, Oscar. ""Det är ju inte som att de sitter vid YouTube" : En kvalitativ studie av förskollärares professionella självbild i relation till IKT." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339083.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur en digitaliserad förskola där IKT ingår som både innehåll och metod svarar mot förskollärares professionella självbild. I studien undersöks positioner och förhållningssätt till IKT bland förskollärare. Hur positionerna är sammansatta och attityderna underbyggda undersöks och analyseras. Ambitionen är att ge en så fullödig förståelse som möjligt till synsätt på IKT och därmed också synen på förskolläraruppdraget och den professionella yrkesidentiteten. Studien sätter IKT i ett professionsteoretiskt sammanhang och visar hur IKT kan fungera som statushöjande för förskollärarna samt för att utöka och ringa in yrkets kunskapsbas. De teoretiska utgångspunkterna består i att professioner är föränderliga och utvecklas i växelverkan med samhällsutveckling och historisk kontext. Professionaliseringsstrategier som bottnar i yrkesgruppers sökande efter sin kunskapsbas appliceras på förskolläraryrket och IKT. Här blir också fenomen och begrepp som ontologisk säkerhet relevanta. Undersökningens empiri består av fyra intervjuer med examinerade förskollärare med engagemang i och intresse för IKT. Studien är således kvalitativ och ska betraktas som ett nedslag i en typ av verklighet bland många andra. Resultatet visar att en uppsättning nyckelkompetenser framträder i relation till IKT bland förskollärarna i studien, som i sin tur analyseras. Kompetensutveckling och fortbildning med avseende på IKT framstår som ett övervägande individuellt projekt för förskollärarna i studien. Det egna ansvaret att adressera eventuella kunskapsluckor som intervjuerna ger vid handen analyseras vidare och framstår som en faktor till de skilda positioner angående IKT bland förskollärare som litteratur i ämnet påvisar existerar. IKT i förskolan och som del i förskollärares professionella självbild ställs också i relation till barnsyn, syn på lärande och syn på förskolans uppdrag. Resultaten visar också att IKT tolkas och förstås i relativ samklang med rådande förskolepedagogiska normer och traditioner för att få större legitimitet i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Sandholm, Suzanne, and Susanne Gerndt. "Barns rörelse i förskolans verksamhet : Hur rörelseaktiviteter integreras i förskolans verksamhet enligt uppfattningar från förskollärare." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68844.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om varför det är viktigt att barn får delta i olika rörelseaktiviteter på förskolan. Uppsatsen kommer bland annat att lyfta hur förskollärare tänker kring rörelse, vilka former av rörelse som integreras samt vilka förutsättningar pedagogerna upplever att de har när det gäller att erbjuda barnen olika rörelseaktiviteter. Studien har genomförts med en induktiv kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer av förskollärare. De intervjuade har valts ut efter i vilka miljöer deras förskoleverksamheter är belägna. Miljöerna varierar från stadskärna till glesbygd. Studien ses som småskalig då endast ett fåtal personer ingår. I den litteratur och den forskning vi tagit del av är det återkommande temat att rörelse är bra för hela kroppen och främjar både den motoriska utvecklingen, hjärnans utveckling samt hälsan. Forskningen visar att barn behöver få träna sin motorik för att utveckla motoriska grundformer såsom att krypa, springa, balansera m.m. och få ett automatiserat rörelsemönster. Ju mer automatiserat deras rörelsemönster är, ju mer underlättar det för dem att kunna koncentrera sig på att klara av att utföra en aktivitet och kunna delta i lek och umgås med sina kamrater. Även en god fysik kan påverka om barnet orkar vara med och leka fysiska lekar såsom tafattlekar och fotboll. Barns motoriska utveckling gynnas om de får vistas i varierande miljöer där de får utmanas i sin motoriska träning. De får uppleva och lära med hela kroppen och alla sina sinnen. I studien framgår att förskolor erbjuder barnen rörelseaktiviteter som främjar barns motoriska utveckling. I resultatet framgår att samtliga respondenter ser rörelse, motorik, lärande och hälsa som en helhetsbild, dock med fokus på hälsa och livsstil, något som speglar samhället idag. Forskning visar att en livsstil där rörelse ingår gärna kan planteras hos barn i tidig ålder, en aspekt som även respondenterna nämnde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lindahl, Sarah. "Preschool teacher attrition : A phenomenological analysis of five interviews with former preschool teachers." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27566.

Full text

Abstract:

The Swedish early childhood education system is world renown for having one of the best child-centered educational curriculums, but retaining preschool teachers continues to be an issue. There are simply not enough preschool teachers to meet demands and as a result, Sweden cannot afford to lose any of the professionals that are currently working in the field. This study intends to investigate the question: What leads preschool employees to seek new employment opportunities? Five taped, semi-structured interviews with former preschool teachers and a phenomenological analysis of the gathered empirical data intend to provide insight to this question. Hopefully with this data it might be possible, with a few changes to the existing system, to entice some of these qualified, experienced preschool teachers back into the field. The results of the interviews seem to suggest that the preschool teachers are frustrated with the organizational factors of the preschool, whether it be lack of opportunities for professional development or unmanageable job duties stemming from perceived large child groups. This frustration seems to be in spite of general feelings of pride for the profession as a whole. These former preschool teachers tend to reason that guaranteed small child groups and opportunities for continued professional development could be the key to retaining qualified, experienced preschool professionals.
Svenska förskolor är kända över hela världen för sin höga kvalitet, men att behålla erfarna förskollärare är en stor utmaning. Sverige har helt inte råd med att många utbildade förskollärare väljer att lämna yrket då det redan i dag finns för få utbildade förskollärare för att uppfylla myndigheternas krav. Studien ämnar undersöka vilka olika faktorer som påverkar förskollärares beslut att lämna yrket. Med fem inspelade, semi-strukturerade intervjuer med före detta förskollärare samt en fenomenologisk analys av data hoppas jag kunna ge en djupare förståelse för problemet och med några små förändringar av det nuvarande systemet hoppas jag kunna locka förskolä̈rare tillbaka till yrket. Resultaten av intervjuerna pekar mot en upplevd frustration vad gäller organisatoriska faktorer på verksamhetsnivå. Detta beror delvis på få utvecklingsmöjligheter för lärare och delvis på orimliga krav på förskollärare som tar hand om stora barngrupper. Upplevd frustration med organisatoriska faktorer står i kontrast mot stolthet över förskolläraryrket i sig. Förskollärarna i studien skulle komma tillbaka till yrket mot ett löfte om mindre barngrupper och kontinuerliga utbildningsmöjligheter prioriteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Larsson, Elina, and Frida Sjöholm. "Fler möjligheter till att få vara den man är : En kvalitativ studie om förskollärares föreställningar kring normkritisk pedagogik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38166.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att ge en fördjupad förståelse för förskollärarnas kunskaper kring normer och normkritisk pedagogik. Vi har genom semistrukturerade intervjuer gjort vår datainsamling med nio förskollärare på nio olika förskolor i tre olika kommuner. För en fördjupad kunskap i ämnet har vi även sökt efter tidigare forskning i litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att definitionen av normkritik skiljer sig åt mellan respondenterna men att alla tycker att det är ett viktigt ämne och har ambitionen att arbeta utifrån normkritisk pedagogik. Dock verkar det finnas en viss osäkerhet kring hur arbetet ska ske i praktiken och mer utbildning önskas av samtliga. Genus tenderar hamna i fokus och det visade sig att det är en balansgång mellan normkritisk pedagogik och toleranspedagogik. Slutsatsen vi kommit fram till är att respondenternas syn på normkritisk pedagogik är avgörande för barns fria identitetsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Cerna, Corveleyn Sylvia, and Jessica Lundblad. "Var är de yngsta barnen? : -en studie om barn och naturvetenskap, med de yngsta barnen i fokus." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-350867.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte var att undersöka hur barns lärande i relation till naturvetenskap beskrivs av pedagoger samt utifrån forskning och pedagogisk litteratur, med särskild fokus på de allra yngsta barnen på förskolan. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kunde vi analysera datan som samlades in genom fem intervjuer och genomläsning av forskning samt pedagogisk litteratur. Resultatet av studien visade att normer kan vara åldersbundna. Naturvetenskap som lärandeinnehåll påverkas inte av barnens ålder, ämnet är tillgängligt för barnen i förskolan utifrån alla åldrar. Det är i lärandesituationerna som åldersnormer går att utläsa. Normerna kan påverka pedagogernas syn på de yngre samt de äldre barnen i förskolan, vilket påverkar hur naturvetenskap lärs ut. Liknande resultat kan utläsas utifrån forskningen och den pedagogiska litteraturen. Där kunde det även utläsas om en avsaknad av pedagogisk litteratur samt forskning gällande de yngre barnen i förskolan, vilket kunde ses som en norm utifrån ett allmänt fokus på de äldre barnen i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Nilsson, Emelie, and Sandra Danho. "Språkutveckling i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49093.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver hur de arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien är baserad på en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar förskollärares beskrivningar av förhållningssätt samt beskrivande av olika lärsituationer som är språkfrämjande för barn i förskolan. Slutsats av studien är att ansvar ligger hos förskollärare, deras kompetenser och förhållningssätt. Lärandesituationer kan främjas av att förskolläraren är lyhörd, medveten och deltagande samt skapar lärandesituationer utifrån barns intressen. Kommunikation kan förstärkas med hjälp av fysiska och språkliga redskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Entin, Rebecka, and Maria Butros. "Det var en gång : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares arbete med litteraturläsning i undervisningen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85165.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares arbete med litteraturläsning i förskolans undervisning med intention att berika ordförrådet. Studien baserades på en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, respondenterna var förskollärare från fyra olika kommuner i Sverige, där förskollärarnas erfarenheter och upplevelser ligger som grund för studiens resultat. Det som framförallt framträdde i resultatet var att förskollärare kontinuerligt använder sig av litteraturläsning i såväl den spontana som i den planerade undervisningen. Det framgick även i resultatet att den planerade undervisningen ofta var tematiskt med utgångspunkt från litteratur och förskollärarna upplevde det som otroligt viktigt för barns ordförråd och språkutveckling. Det insamlade underlaget bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ analysmetod vilket innebar att empiri blev sorterad, reducerad och argumenterad för i olika steg för att hitta och lyfta guldkornen i resultatet. Resultatet kategoriserades i tre avsnitt; förskollärares arbetssätt för att göra alla barn delaktiga i litteraturläsningen, litteraturläsning i den spontana undervisningen och litteraturläsning i den planerade undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Cox, Amanda, and Ahlam Omer. "Barn med diagnosen autism i förskolan : - En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare och specialpedagoger arbetar med barn med diagnosen autism i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-410203.

Full text

Abstract:

Förskolan är en plats där alla barn ska känna sig trygga och sedda. De har rättigheter som ska bli tillgodosedda av förskollärarna och ge möjlighet till utveckling. Denna studies syfte var att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger arbetar med barn med en autismdiagnos och vilket stöd förskollärare får av specialpedagoger. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sex förskollärare, tre specialpedagoger och ett par vårdnadshavare till ett barn med en autismdiagnos. Vi intervjuade vårdnadshavarna då vi anser att deras erfarenheter och åsikter är viktiga då förskolan och vårdnadshavare samverkar, men ännu mer när ett barn har en diagnos eftersom ett resursteam oftast är inblandat också. Vi utförde en ljudupptagning under intervjuerna och sedan bearbetade vi det materialet genom att vi lyssnade på intervjuerna och sedan skrev våra resultat utifrån vår empiri. De teorier vi utgått från i denna studie är det sociokulturella perspektivet och behaviorismen då vi tyckte att dessa två teorier går hand i hand i arbetet med barn med en autismdiagnos. Resultatet vi har fått fram är att det finns en kompetens hos förskollärarna i hur de ska arbeta med barn med autism, däremot ser förutsättningar olika ut beroende på vilken förskola de arbetar i. Specialpedagogerna har ett liknande arbetssätt som förskollärarna med bland annat fysiska verktyg och förstärkning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Söderlind, Kelly, and Madelene Molin. "“Vi gör ju samma som förskollärarna” : Barnskötare och förskollärares syn på yrkesroller i arbetslaget." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41106.

Full text

Abstract:

Professional roles in preschool have long been unclear and the child minders and preschool teachers have long had much the same tasks. The following study deals with this area and with the views of the child minders and preschool teachers, we want to find out and highlight their views and what reflects the two professional roles. The survey also sheds light on the perceptions of each other's professional roles in relation to their different backgrounds, policy documents and the changes that have taken place over the years in preschool. Since teaching in preschool is an important area where preschool teachers have a clear responsibility, we want to find out how the professionals perceive the assignment. To obtain the material, we have used qualitative interviews that we transcribed. The interviewees consist of 8 professionals in preschool divided into child minders, preschool teachers and students in pre-school teacher education. In our survey it appears that most preschool teachers/students that we interviewed also had many years in the childcare profession. This is something that we find interesting because the preschool teachers/students have seen the professional roles from different perspectives and with different experiences. Even the child minders in the survey have many years in the profession and great experience. The results show, among other things, that preschool teachers felt pushed away in certain situations when they worked as child minders. At the same time, they also stress the importance of education changing their vision and from that they can understand more why they felt pushed away during the time they were working as child minders. Two of the child minders we interviewed claimed that they do at least as much as preschool teachers and stress that their development is also important because they are equally keen to negotiate and develop, they argue.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Al-Khafaji, Rabab, and Daniela Trkulja. "”Att få makt över orden” : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48804.

Full text

Abstract:

Undersökningens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i förskolan både då det gäller att inkludera barnen själva i deras språkutveckling, men också då det gäller vilka metoder och verktyg förskollärarna använde i detta arbete. Det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning används som utgångspunkt till den här undersökningen samt att det genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare. En tematisk analys utfördes utifrån resultatet, vilket resulterade i slutsatsen att förskollärarna med hjälp av olika verktyg och redskap skapar miljöer och situationer där barnen integrerar både med varandra och med vuxna. Slutsatsen visar även att högläsning och boksamtal enligt förskollärarna är de viktigaste aspekterna för barns språkutveckling. Slutsatsen i denna undersökning är att förskollärarna använder sig av olika metoder och verktyg för att främja språkutvecklingen hos barnen genom interaktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Boström, Cecilia, and Maja Brunner. "Ett otydligt läroplansmål? : Förskollärares förståelse av läroplansmålet om att motverka traditionella könsmönster och könsroller." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39068.

Full text

Abstract:

Vi lever idag i en värld där jämställdhetsfrågan är omtalad, och där brister inom detta upptäcks redan i hur det arbetas i förskolan. Pojkar och flickor får olika förutsättningar redan från att de är barn i förskolan på grund av förväntningar och föreställningar som finns på kön. Syftet med studien är att genom samtal ta reda på hur förskollärare konstruerar sin förståelse och kunskap om det läroplansmål i läroplanen som behandlar motverkan av traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet av vår studie kan uppmärksamma vilka konsekvenser som uppstår av konstruktionerna både för barnen och verksamheten i stort. Våra forskningsfrågor är; Hur talar förskollärare om läroplansmålet? och Vilka tolkningsrepertoarer framträder när förskollärare talar om läroplansmålet? Studien utgår från socialkonstruktionismen, där centrala begrepp som tolkningsrepertoar, konstruktion och retorik behandlas. Det har gjorts kvalitativa intervjuer med fokus på samtalsteman på sju förskollärare från södra och mellersta Sverige. Förskollärarnas uttalanden har analyserats genom diskursanalys. Studiens resultat resulterade i fem tolkningsrepertoarer: Könsneutralt material, Erbjud allt, Fler män i förskolan, Förändring och Vid behov. Slutsatsen är att det finns en otydlighet kring hur förskollärare ska arbeta med läroplansmålet, vilket bidrar till ett olikt arbete där förskollärare i vissa falla avstår att arbeta med det, samt en osäkerhet i hur de talar om läroplansmålet. Konsekvensen av vårt resultat är att barn inte får en likvärdig utbildning när det gäller könsmönster och könsroller. Barn får då olika möjligheter och erfarenheter till att möta olikheter och utveckla sin identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Johansson, Josefine, and Jennifer Westman. "Begränsningar för barns inflytande - en intervjustudie med förskollärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25999.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares perspektiv på barns inflytande, vilka begränsningar de ser för barns inflytande samt orsaker till dessa. Studien grundar sig på intervjuer som har kodats och kategoriserats för att besvara frågeställningarna. Tidigare studier har fokuserat på orsaker till begränsningar och till skillnad från det beskriver denna studie såväl orsakerna till begränsningarna som exempel på hur och när barnen begränsas. Barnen begränsas i sina valmöjligheter och tillgänglighet av material, sociala relationer och i miljön, där informanterna uttrycker att barnen begränsas på grund av personalbrist, rutiner, säkerhet och förhållningssätt. Dessa perspektiv och orsaker är inte skilda från varandra, de hänger ihop. Således kan tillgängligt material begränsa och ge barnen inflytande inom såväl sociala relationer som i tillgänglig miljö, och tvärtom. Den främsta orsaken till varför barnen såväl får inflytande som att de begränsas är pedagogernas eget förhållningssätt, vilket både tidigare studier och denna bekräftar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Westberg, Hanna. "Landsbygd och stadsmiljö : Förskollärares arbete med miljöfrågor." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68208.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to visualize similarities and differences in how preschool teachers work with environmental issues at preschools in country-sides and cities. I want to examine in what way preschool teachers experience and interest effect their environmental work. My method for this study is a web survey that was sent out to preschool teachers at different counties in Sweden and a total of 51 preschool teachers answered the survey. The results showed that there are some similarities and differences between the country-side and city. The proximity to nature area is important to how and what preschool teachers work and teach about. Preschool teachers worked in similar ways to get children to participate in environmental work and the educational tools that they used in their teaching. The study also showed that preschool teachers interest in environmental issues is of great importance to how they appreciate their knowledge and skills. Most preschool teachers in the different areas haven’t been offered or have had any education in environmental issues.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Assali, Zena, and Marija Vujkovic. "”Ja, man kan skylla på dem för det händer så mycket runt dem ändå” : En studie om hur förskollärare bemöter barn som utför kränkande handlingar i förskoleklass." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45473.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers face children who they perceive as children with behavioral problems and how they act in the daily work to prevent and counter violations. The study aims to observe how preschool teachers deal with children who they experience as having behavioral problems in the form of aggression. The study also intends to compare two preschool classes in two municipalities where some residential areas are socio-economically vulnerable. For the collection of empirical data, the study was conducted as a qualitative study consisting of interviews with teachers and observations of children and teachers. The two selected schools were deliberately chosen based on geographical areas with known socio-economic vulnerability. The results predict that the preschool teachers encountered situations where difficulties arise, and which can be considered crucial for the children's biological, cognitive, and emotional development. The difficulties highlighted in this study are analyzed with theoretical concepts such as the punctual and relational perspective, the intercultural perspective and theories of socio-economic impact, conflict management, power and norms, aggression, and more. These theories count as significant developmental aspects in children's critical periods. The results show that the teachers in theory share a common view of the prosocial development work with children who are regarded by the preschool teachers as "children with behavioral problems". Despite this, we found significant contradictions that create a distance between what preschool teachers say they do and what they do in practice. The results of this study also show that preschool teachers use methods and strategies, in which children who are perceived as having behavioral problems get reprimanded, are threatened with punishment, and are made invisible.
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare bemöter barn som de upplever som barn med beteendeproblem och hur de agerar i det dagliga arbetet för att förebygga och motverka kränkningar och beteendeproblem i form av aggression. Studien ämnar även att jämföra två förskoleklasser i två kommuner där en del bostadsområden är socioekonomiskt utsatta. För insamlingen av empiriska data genomfördes studien som en kvalitativ studie bestående av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och förskollärare. De två utvalda skolorna valdes medvetet utifrån geografiska aspekter med känd socioekonomisk sårbarhet. Resultaten förutspår att lärarna stött på situationer där svårigheter uppstår och som kan anses vara avgörande för barnens biologiska, kognitiva och emotionella utveckling. De svårigheterna som lyfts fram i denna studie analyseras med teoretiska begrepp som det punktliga och relationella perspektivet, det interkulturella perspektivet samt teorier om socioekonomisk påverkan, konflikthantering, makt och normer, aggression med fler. Dessa teorier räknas som viktiga utvecklingsaspekter i barns kritiska perioder. Resultaten visar att förskollärarna i teorin delar en gemensam syn på det prosociala utvecklingsarbetet med barn som av förskollärare betraktas som "barn med beteendeproblem". Trots detta fann vi betydande motsättningar som skapar ett avstånd mellan vad förskollärare säger att de gör och vad de faktiskt gör i praktiken. Studiens resultat visar även på medvetna och omedvetna metoder och strategier som förskollärare använder sig av i bemötandet av barn som upplevs ha beteendeproblem. Barnen blir tillsagda, hotade med bestraffning och osynliggjorda respektive bemötta med positiv uppmuntran.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Rosenius, Maria. "Självkänsla : En studie om barns självkänsla i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69501.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att belysa hur förskollärare definierar självkänsla och hur de beskriver självkänslans betydelse för individen. Min avsikt var också att skapa en förståelse för hur arbetet i verksamheten kan påverka barns självkänsla. Studien utgick från Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori och RIGs samt affektintoning. Även det sociokulturella perspektivet och Hundeides kontrakt och metakontrakt var en utgångspunkt i studien. Dessa båda beskriver hur varje interaktion eller samspel bidrar till individens självförståelse. För att besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Informanterna var alla förskollärare som genom sin utbildning har ett ansvar över att arbetet på förskolan sker i enlighet med läroplanen. Intervjusvaren analyserades genom att meningen i informanternas svar tolkades, och reducerades till några kategorier som sorterades under respektive forskningsfråga. Studiens resultat visade att förskollärarna i stor utsträckning definierar självkänsla som något inre, som är kopplat till grundtrygghet och positiv värdering av sig själv. Förskollärarnas beskrivningar av självkänslans betydelse för individen kan förstås ha både kortsiktiga och långsiktiga effekter för individen. Resultatet ger möjlighet att förstå att arbetet i verksamheten ofta fungerar stärkande för barns självkänsla på olika sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Eklöf, Linda. "Barnens bidrag till verksamhetsutvecklingen. : En undersökning av förskollärarnas perspektiv av hur barns deltagande i dokumentationsprocessen kan bidra till verksamhetsutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71487.

Full text

Abstract:

Many studies on children's participation in the documentation process are car- ried out through observations. The purpose of this study has been, that by ask- ing the preschool teachers, through a survey, to give their perspective on the question of whether children's participation can contribute with the develop- ment activities. The answer to this question has been obtained by sending out a questionnaire to a number of preschools within a county in Sweden. By using questions that have been asked from a socio-cultural perspective and a child's perspective, the respondents have replied based on their situation. Another the- oretical concept that has gained focus in this study is pedagogical documenta- tion. By combining these two perspectives with pedagogical documentation, the answers have been interpreted in order to get a result of how the respond- ents believe that the children's participation in the documentation process can contribute to development activities. The result of the studies have shown that the preschool teachers have a great interest in pedagogical documentation, however the resources and knowledge of the subject are not sufficient, further education of the subject is needed.
Många undersökningar om barns deltagande i dokumentationsprocessen utförs genom observationer. Syftet med denna undersökning har varit att, genom att fråga förskollärarna genom en enkät, få deras perspektiv i frågan om barns del- tagande kan bidra med verksamhetsutveckling. Svaret på denna fråga har er- hållets genom att skicka ut en enkät till ett visst antal förskolor inom en kom- mun i Sverige. Genom att använda frågor som har ställts utifrån ett sociokul- turellt perspektiv och ett barns perspektiv har respondenterna svarat utifrån de- ras situation. Ett annat teoretiskt begrepp som fått fokus i denna undersökning är pedagogisk dokumentation. Genom att kombinera dessa två perspektiv med pedagogisk dokumentation har svaren tolkats för att få ett svar på hur respon- denterna anser att barnens deltagande i dokumentationsprocessen kan bidra till verksamhetsutveckling. Resultatet av studien har visat att förskollärarna har ett stort intresse för pedagogisk dokumentation, men att resurserna och kunskapen i ämnet är inte tillräckliga och vidare utveckling i ämnet krävs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Wieslander, Julia, and Ortvall Emmy Benitez. "”Jag är helt övertygad om att musiken är en stor del av barns språkutveckling” : En kvalitativ studie om hur förskollärare talar om sitt arbete med musik för att främja barns språkutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69520.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare talar om sitt arbete med musik för att främja barns språkutveckling. Studien grundar sig på fem förskollärares berättelser av hur de använder musik i syfte att stimulera barns språkutveckling. Studien ska även beskriva de kompetenser förskollärarna framställer att de besitter inom musik som verktyg för barns språkutveckling. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt intervjuer via mejlkontakt. Analysen av resultatet tar utgångspunkt i den sociokulturella teorin om barns lärande och utveckling. I resultatet framkommer vilka verktyg genom musik förskollärarna använder för att ge möjlighet till stimulans för barns språkutveckling. Resultatet av studien visade att samlingen är en arena där lärarna använder flera medierande verktyg för att ge barnen förutsättningar för språkutveckling. De verktyg som var mest framträdande var: tecken, musiklek och sång. Trots att förskollärarna hade olika bakgrund och kompetenser inom ämnet musik, framkom det att samtliga förskollärare talar positivt om användning av musik som ett sätt för barn att utveckla språkliga kunskaper. Endast en av förskollärarna hade en vidareutbildning inom musik där språkutvecklingen var en stor del. De andra hade endast fått mindre fortbildningar inom ämnet men de beskriver att det var längesedan. Förskollärarnas personliga erfarenheter var inte heller ett hinder för användningen av musiken utan alla arbetade aktivt men utifrån egna förutsättningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Dzananovic, Irma, and Jesper Lindström. ""Jag tror att det är lättare att forma givande barn än att försöka omvandla giriga vuxna" : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med social och ekonomisk hållbarhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91260.

Full text

Abstract:

Ett begrepp som framträder ofta i globala diskussioner om världen är begreppet hållbar utveckling. Begreppet handlar om att kunna tillfredsställa människors grundläggande behov utan att påverka framtida generationers möjlighet till att få sina behov tillfredsställda. Begreppet har fått en högre status både på global nivå men har även lyfts fram i förskolans värld. Tidigare forskning kring arbetet med hållbar utveckling inom förskolan visar att ekologisk hållbarhet framkommer mer än social och ekonomisk hållbarhet. Det skapar en problematik eftersom alla tre områden måste bearbetas enligt förskolans läroplan. På grund av det är syftet att utifrån ett värdegrundsperspektiv granska förskollärares arbete med social och ekonomisk hållbarhet i förskolan. För att besvara syftet utgår vi utifrån fyra frågeställningar. Frågeställningarna handlar om förskollärares utbildning inom ämnet, vilka för- och nackdelar som framkommer i arbetet med ämnet, på vilket sätt social och ekonomisk hållbarhet synliggörs samt hur de två områdena samspelar. För att besvara frågorna genomförs individuella intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna inte fått tillräckligt med utbildning om ämnet. Förskollärarna kopplar de två områdena till framtiden och vill att barnen ska bära med sig kunskaperna till skolan. Jämlikhet och jämställdhet framkommer i koppling till social hållbarhet och återvinning och återanvändning kopplas till ekonomisk hållbarhet. Resultatet visar också att de två områden inte samspelar med varandra hos fyra av förskollärarna. De samtalar också om hur de två områdena framkommer i undervisningen på förskolan. Rektorns ansvar och ekologisk hållbarhet är två områden som också lyfts fram i resultatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Mann, Hilda. "Förskollärares syn på digitala verktyg i verksamheten." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77798.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to contribute with knowledge of how preschool teachers experience the work with digital tools in teaching. The study has been done at a preschool that has been carefully selected because they work in a thoughtful way with digital tools to support childrens learning. Qualitative interviews with audio recording have been used as a data collection method from a phenomenographic perspective. Transcription of data has been carried out using an analytical model. The results show that preschool teachers perceive work with digital tools as an aid to their teaching. Preschool teachers use several digital tools in different subject areas in varying way. There is some withdrawal in the work with the tools and reflections on the purpose of the use with the children. This results in the fact that it looks different in the work with digital tools depending in interest and expertise. The conclusion of the study shows that there is interest in learning more and that the use of digital tools is seen as a natural way for preschool teachers to use for the purpose of teaching.
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare upple- ver arbetet kring digitala verktyg i undervisningen. Studien har gjorts på en förskola som noga valts ut eftersom de arbetar på ett genomtänkt sätt med di- gitala verktyg som stöd för barnens lärande. Kvalitativa intervjuer med ljud- upptagning har använts som datainsamlingsmetod ur ett fenomenografiskt perspektiv. Transkribering av data har genomförts med hjälp av en analysmo- dell. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever arbetet med digitala verktyg som ett hjälpmedel för deras undervisning. Förskollärarna använder flera digitala verktyg i olika ämnesområden på varierande sätt. Det finns en viss tillbakadragenhet i arbetet med verktygen och funderingar kring syftet av användningen tillsammans med barnen. Detta resulterar i att det ser olika ut i arbetet med digitala verktyg beroende på intresse och kompetens. Slutsatsen av studien visar att det finns intresse för att lära sig mer och att användningen av digitala verktyg ses som ett naturligt sätt för förskollärarna att använda sig av i syfte till undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Dos, Santos Harriet Erika, and Frida Bergqvist. "Förskollärares förhållningssätt och arbetssätt med den kulturella mångfalden." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35149.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Jonasson, Julia. "Förskollärares syn på barns vila och återhämtning på förskolegården." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101465.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas syn på barns möjligheter till vila och återhämtning med ett fokus på utomhusmiljöer. Grahns (2007) modell för zoner på förskolegården kommer att används som ett reflektionsverktyg för resultat och diskussion. I studien läggs ett särskilt fokus på en av zonerna som är kallad det lugna områden. Zonen och dess karaktäristiska drag beskrivs djupgående i studien. För att få en direkt inblick i förskollärarnas syn på vila och återhämtning har kvalitativa intervjuer utförts i samband med studien. Resultatet har sedan presenteras med grund i Grahns analytiska modell om förskolegården. Resultatet uppvisar att vilan som sker utomhus verkar inträffa mer spontant än vilan inomhus. Vidare visar resultatet att vilan som äger rum utomhus gör det på fler sätt än bara ett. Förskollärarna beskriver att de kan se att barnens vila och återhämtning är något som sker på olika platser och genom olika aktiviteter på förskolegården. Förskollärarnas syn på vila skiljer sig ifrån Grahns beskrivning av vila och återhämtning. Grahn anser att vilan främst sker på en specifik plats, zonen han kallar lugna områden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Aytekin, Majidli Filiz, and Ella Södrin. "LEKENS BETYDELSE FÖR BARNS LÄRANDE : ur åtta förskollärares perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46758.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur ett begränsat antal förskollärare tänker kring och arbetar med leken i utformandet av utbildningen. Studien bygger på en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta stycken förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att leken utgör grunden för allt lärande och att de aktivt utgår från leken i utformande och genomförande av utbildningen. Resultatet visade även att närvarande och observanta pedagoger är viktigt när det kommer till deltagande i barnens lek. Vi drog tre slutsatser. Första slutsatsen blev att förskollärarna använde leken som pedagogiskt verktyg både spontana och planerade aktiviteter. Andra slutsatsen blev att de utgår från leken i utformningen av olika miljöer. Den tredje och sista slutsatsen vi drog var att lek tillsammans med trygghet är det viktigaste elementet för barns lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Wuopio, Stina. "Utomhusundervisning i förskolan : En intervjustudie om förskollärares konstruktioner av utomhusundervisning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81242.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare konstruerar utomhusundervisning i förskolan. Studien har utgått ifrån kvalitativ metod med utgångspunkt utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats genom att sorteras, reduceras och argumenteras. Utifrån analysen framkom följande teman; utomhusundervisning som utforskande, utomhusundervisning genom upplevelser, planerad utomhusundervisning, spontan utomhusundervisning, utevistelse som frirum och förskollärares otydliga roller vid utevistelse. Det som framträdde tydligast i resultatet var att planerad utomhusundervisning sällan skedde jämfört med den spontana utomhusundervisningen. I förskolans utomhusmiljö sker främst utevistelse som en del av förskolans utbildning och används som ett frirum där barnen har rast snarare än en plats för undervisning, samt att förskollärares roller utomhus är otydliga då de behöver agera övervakare istället för undervisare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Linder, Jenny, and Johanna Hasselhuhn. "Dokumentera, utvärdera och utveckla - förskollärares syn på sitt förtydligade uppdrag." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294621.

Full text

Abstract:

Denna studie är baserad på förskollärares syn på sitt uppdrag att dokumentera och analysera barns lärande och utveckling i förskolan. Detta uppdrag förtydligades i och med läroplanens revidering 2010 och har visat sig vara svårtolkat för förskollärare att genomföra i praktiken. Samtidigt har ansvaret för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på förskolan framhävts. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare tolkar och hanterar kraven på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. I synnerhet undersöks i vilken mån de använder dokumentationer och analyser av enskilda barns lärande som underlag för att bedöma och utveckla verksamheten. För att ytterligare belysa hur förskollärare tolkar och hanterar dessa krav analyserar vi vårt material med hjälp av begreppet transformativ bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med sju förskollärare. Dessa arbetar antingen på en fristående eller en kommunal förskola i en större eller en mindre kommun i Mellansverige. Resultatet visar att förskollärarna i studien uppfattar läroplanens krav olika beroende på hur länge de har arbetat och om de arbetar kommunalt eller fristående. På kommunala förskolor framstår styrningen från statlig och kommunal nivå som mer påtaglig, men garanterar också en systematik i kvalitetsarbetet. På fristående förskolor upplevs inte styrningen som lika stark och kvalitetsarbetet här kan tolkas som mindre systematiskt i jämförelse. Flera förskollärare upplever detta uppdrag som tids- och resurskrävande och ställer sig frågande till för vems skull de ska genomföra detta. Förskollärarna använder i flera fall dokumentation som ett sätt att synliggöra sin verksamhet och sin profession. Bedömningar görs direkt eller indirekt och framstår som oundvikligen sammanvävda med förskollärarnas dokumentationspraktik, men kallas då för ”analys” eller ”reflektion”. I intervjupersonernas beskrivningar finns i vissa fall spår av transformativ bedömning. Denna bedömning innebär att man genom systematisk dokumentation av barn på individnivå kan finna sätt att bidra till att utveckla verksamheten på en övergripande nivå. Slutsatsen är att det förtydligade uppdraget tolkas olika och att det finns tecken på att förskollärare har ambitionen att vissa bedömningar ska bli transformativa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Bodén, Jenny, and Lina Johansson. "Förskollärares syn på barns språkutveckling vid matsituationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59106.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att genom några intervjuer belysa hur förskollärare tänker om sin uppgift att stimulera barns språkutveckling. Uitfrån syftet formulerades två frågeställnigar; Hur ser förskollärare på hur de arbetar för att stimulera barns språkutveckling i måltidssituationerna? Hur reflekterar och dokumenterar förskollärare barns språkutveckling i måltidssituationerna? Metoden som används är kvalitativa intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor i tre olika kommuner. Urvalet bestod av förskollärare som jobbar med barn i olika åldrar. En av förskollärarna jobbar på småbarnsavdelning, två på syskonavdelning och tre med de äldre barnen i förskolan. Studiens resultat visar att alla förskollärarna upplever matsituationerna som ett bra tillfälle för att samspela och samtala med barnen på olika sätt. Däremot skiljer sig förutsättningarna på de olika förskolorna åt vilket påverkar möjligheterna till att stimulera och utveckla barnens språk. Det sker ingen medveten dokumentation kring barnens språkutveckling vid matsituationerna. Den dokumentation som förs används som underlag vid utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Damberg, Johanna, and Ellen Fredin. "Beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet : Hur uppfattar förskollärare arbetet med beprövad erfarenhet?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101541.

Full text

Abstract:

Problematiken med begreppet beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta riktlinjer eller förklaringar kring hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. För att få svar på frågeställningarna i syftet har en kvalitativ studie gjorts med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet. Metoden som använts i studien är en kvalitativ webbenkät, som 18 förskollärare valde att delta i. I resultatet framkom det flera olika uppfattningar kring hur arbetet med beprövad erfarenhet sker i förskolans verksamhet. Det framkom att det finns likheter och skillnader i hur förskollärarna uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. Utifrån fenomenografi finns det inga rätt eller fel i hur enskilda individer uppfattar ett fenomen och studiens syfte är inte att finna svar på så vida något är rätt eller fel. Utan som tidigare nämns görs studien i syfte för att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. I resultatet framkom det uppfattningar om vilken betydelse beprövad erfarenhet har, vilka hjälpmedel som används samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i relation till beprövad erfarenhet. Studien kan inte dra några generella slutsatser men resultatet visar att det finns en stor variation på arbetssätt i relation till beprövad erfarenhet. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning, litteratur samt i relation till fenomenografi.
The problem with the concept of proven experience is that there are no concrete guidelines or explanations about how the work should be done based on proven experience. The purpose of the study is to create an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience in the preschool's activities. In order to get answers to the questions for the studies purpose, a qualitative study has been made based on the phenomenographic perspective. The method used in the study is a qualitative online survey, which 18 preschool teachers chose to participate in. The result revealed several different perceptions about how the work with proven experience takes place in the preschool's activities. It emerged that there are similarities and differences in how preschool teachers perceive the work with proven experience. Based on phenomenography, there is no right or wrong in how individuals perceive a phenomenon and the purpose of the study isn´t to find answers to the extent that something is right or wrong. But as previously mentioned, the study is made in order to gain an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience. The results revealed perceptions of the significance of proven experience, what tools are used and what development opportunities there is in relation to proven experience. The study can´t draw any general conclusions, but the results show that there is a great variety of working methods in relation to proven experience. Finally, the results are discussed in relation to previous research, literature and in relation to phenomenography.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Applehoff, Cornelia, and Emma Arnström. "Förskollärares syn på pedagogiska utredningars brukbarhet i förskolan : Från ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39207.

Full text

Abstract:

Applehoff, Cornelia och Arnström, Emma (2021). Förskollärares syn på pedagogiska utredningar brukbarhet i förskolan -Ur en specialpedagogisk synvinkel. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv önskar vi ge en ökad förståelse om pedagogernas syn på pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt brukbarhet av dokumenten i förskolan. Vi vill också kunna bidra med att specialpedagoger systemteoretiskt appropriera kunskaper för att kunna implementera arbetet med utredningar och åtgärdsprogram och i förlängningen sträva efter en likvärdig förskola. Syfte med ämnet för examensarbetet är att kunna få en samlad bild av hur förskollärare i förskolan upplever brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Genom att studera hur pedagogerna brukar pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram kan vi skapa en bild av hur samarbetet i organisationen ser ut gällande dessa begrepp. Därför har de centrala frågeställningarna varit ● Vad har pedagogerna för upplevelser av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram? ● Vad kännetecknar samarbetet i organisationen av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram? Studiens empiri har efter analys diskuterats utifrån systemteori och sociokulturellt perspektiv. Systemteori ligger till grund för att våga se helheter medan det sociokulturella innebär att pedagogerna diskuterar, ifrågasätter, reflekterar och samarbetar med varandra. Genom att inspireras av den fenomenologiska metodansatsen har intresset främst grundat sig i hur pedagoger upplever brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Empirin är sammanställd efter intervjuer med fem förskollärare. Analys av narrativen gjordes utifrån den insamlade empirin och därefter har tre teman upptäckts; brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram, förskollärarnas perspektiv på innehållet i pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt samarbete inom organisationen. Dessa tre teman är sedan presenterade i resultatet och vidare diskuterade. Resultatet visar att samarbete existerar på förskolorna mellan kollegor, rektor och specialpedagogen. Alla informanterna önskade fler forum för reflektion och diskussion. Vi såg också i resultatet att informanterna hade svårt att förstå pedagogiska utredningar och åtgärdsprogrammets innebörd men de var alla överens om att det var till gagn för barnen och verksamheten. 3 Utifrån studiens empiri finns där mycket att arbeta på utifrån ett specialpedagogiskt synsätt. Vi anser att workshops och delaktighet vid arbetslagsplaneringar kan utöka pedagogernas kunskaper i hur och varför pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram ska upprättas. Genom att diskutera och reflektera över dessa utredningar vilar på kan pedagogerna appropriera kunskaperna och därmed kunna börja upprätta dem själva. Specialpedagogens roll är bland annat att handleda pedagogerna i förskolan och i arbetet med barn i behov av stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Johansson, Fanny. "Undervisning vid barns lek utomhus : Förskollärares syn på undervisningsbegreppet vid barns lek utomhus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100760.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är ur en sociokulturell syn på undervisning och lärande tillsammans med ett utvecklingspedagogiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Studien vill även undersöka hur förskollärare förhåller sig till undervisning vid barns lek utomhus samt hur de ser på sin egen roll vid barns lek utomhus. Frågeställningarna som använts i studien är följande: Hur beskriver förskollärarna begreppet undervisning i förskolans kontext? Hur uppfattar förskollärarna sin egen roll för barns lärande vid barns lek utomhus? Hur beskriver förskollärarna lek utomhus som ett tillfälle för undervisning och lärande? En kvalitativ metod där det genomfördes tre intervjuer med förskollärare valdes till studien. Resultatet av studien har analyserats med grunden i den sociokulturella synen på undevisning och lärande, att barn utvecklar kunskaper i samspel med andra. I denna studie ligger förskollärarens medverkande till barns utveckling av kunskaper i fokus och samspelet mellan förskollärare och barns i leken kommer vara det som undersöks. Studiens resultat visar att undervisningsbegreppet anses var svårtolkat och inbegripa en press på förskollärare, samtidigt som undervisningsbegreppet även anses bringa en högre yrkesstatus som tycks bidra till en högre kvalité på förskolorna. Resultatet av förskollärarens roll och att undervisa vid barns lek utomhus visar på olikheter där ambitionerna hos alla deltagare är att vara en aktiv deltagare samt att undervisa i barns lek. Det finns dock organisatoriska bitar samt ett säkerthetstänk hos personalen som sätter stopp för att vara en aktiv deltagare i barns lek utomhus som därmed gör att undervisningen i leken uteblir.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Gemfeldt, Elna, and Hanna Magnusdotter. "Interaktion sker ju hela tiden : Förskollärares syn på interaktion, barngruppsstorlek och förskolans kvalitet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16352.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barngruppens storlek relaterat till möjligheter och hinder för interaktion mellan barn och förskollärare samt hur förskollärarna beskriver att barngruppens storlek kan vara relaterat till verksamhetens kvalitet. För att besvara syftet har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat visar att interaktionen blir olika beroende på barngruppens storlek. Likaså framkommer det att verksamhetens kvalitet påverkas då barnantalet blir för högt i relation till antalet vuxna. En slutsats är att förskollärarnas eget förhållningssätt spelar stor roll om de väljer att se möjligheter eller hinder för interaktion i olika gruppstorlekar, men också hur de väljer att planera och organisera dagen, vilket även blir påverkande faktorer för verksamhetens kvalitet.
The aim of this study is to find out about preschool teachers’ view on children’s group size related to opportunities and obstacles for interaction between children and preschool teachers’, and how preschool teachers’ describe the size of the group may be related to quality of the preschool. To answer the aim of the study we have done qualitative semi-structed interviews with four preschool teachers’. The result of the study points out how the interaction can be different depending on the size of the group. Also, it appears that the quality is affected when the quantity of children is too high in the relation to the number of adults. The conclusion of this study is that the preschool teachers’ attitude plays a big part of how they choose to see opportunities or obstacles for interaction in various group sizes, and also how they choose to plan and organize the day. Which also becomes an affecting factor for the quality of the preschool.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Bengtsson, Malin, and Erica Ramenberg. "Batman bakar bullar : En intervjustudie om förskollärares pedagogiska arbete med genus i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-336628.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur genusarbetet ser ut i ett urval av förskolor i Uppsala samt hur förskollärare arbetar med detta. Fokus läggs även på genuspedagogiska förhållningssätt. För att uppnå detta syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Vad innebär begreppet genus i förskolesammanhang? Vilka genuspedagogiska arbetssätt finns representerade i dessa verksamheter? Hur beskriver förskollärarna det praktiska arbetet med genus? Som metod har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer, med fem legitimerade förskollärare på fyra olika förskolor i Uppsala kommun, samt kompletterande litteraturgenomgångar för att ge en teoretisk bild av ämnet. För att stärka det respondenterna sagt om miljön och materialet har vi även gjort kompletterande observationer av detta. Resultatet av studien visar att genusarbete i högsta grad ges utrymme i det dagliga pedagogiska arbetet inom dessa förskolor. Detta arbete är synligt i förskollärarnas förhållningssätt samt i utformningen av miljö och valet av material. Förklaringarna till valet av pedagogiskt material varierar mellan dessa förskollärare men samtliga har tagit ställning i frågan om könskodat material: huruvida detta ska tas bort, blandas eller tillskrivas nya egenskaper för att bredda genusnormer förknippade med materialet. Vi kan inom dessa verksamheter inte se några konkreta spår av en kompensatorisk pedagogik eller en toleranspedagogik, men tydligt se att det normkritiska arbetssättet är väl representerat och att tendenser till ett könsneutralt arbetssätt även är synligt. Dessa två arbetssätt beskrivs av de intervjuade förskollärarna i form av pedagogiska val som rör förhållningssätt, miljö och material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Rosenberg, Krista, and Maja Uddenberg. "Förskollärarens ansvar : En fenomenologisk studie om barnskötares upplevelser kring förskollärarens ansvar." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46270.

Full text

Abstract:

The preschool teacher’s responsibility has changed over the years as the preschool's curricula has changed. The purpose of this essay is therefore to increase knowledge about childminders' expectations of the preschool teacher's responsibility. The research questions are what the preschool teacher should take responsibility for according to childminders experience and how this responsibility should be exercised. In order to understand the phenomenon of preschool teacher’s responsibility, theories about responsibility and leadership are used in the analysis of data. The empirical data of the study is collected through a phenomenological approach where qualitative interviews were used. The interview questions have been of a semi-structured nature. The study includes interview with six childminders in metropolitan regions. The results show that the preschool teacher’s responsibility, according to childminders experience, means leading the activities and teaching, being responsible for keeping the curriculum alive and being responsible for each child's development and learning. Childminders also include, due to the preschool teacher’s higher knowledge and competence, that they are responsible for communication with guardians and other parties, concerning children in need of support. The childminders experience is that everyone in the team is responsible for the daily tasks. Childminders experiences of how responsibility should be exercised show a complex leadership in which the preschool teacher's leadership is adapted based on the situation and person. The preschool teacher is expected to support the childminder and guide and explain how and why tasks should be carried out. In addition, the preschool teacher is expected to have a trust in the childminder's competence and thus also delegate tasks and make them involved in decisions. The essay discusses what happens to the preschool's assignment if there is not a preschool teacher in the department who undertakes the expected responsibility or if the preschool teacher does not see herself or himself as a leader.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Andersson, Malin, and Dzeneta Sach. "Likvärdighet - en relationsfråga? : En undersökning av förskollärares uppfattningar om en likvärdig utbildning i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17773.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar en likvärdig förskola för alla barn. Vi har utgått från en kvalitativ metod i form utav semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare från tre olika förskolor inom samma verksamhetsområde har intervjuats med syftet att undersöka deras uppfattningar om en likvärdig utbildning, samt hur de beskriver att de arbetar med likvärdighet. Vi har analyserat vårt resultat utifrån Aspelin och Perssons (2011) fyra nivåer av relationell pedagogik. Utefter vårt resultat gavs vi uppfattningen om att likvärdigheten snarare sätts i ett omsorgsperspektiv än i utbildningsyfte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Lundberg, Johanna. "TAKK : En studie om förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71299.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Studien är utförd med en kvalitativ metod med intervjuer med förskollärare för datainsamling. Teorin som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på språk, kommunikation och det sociala samspelet mellan människor. De som medverkat i studien är fyra förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Resultatet som framkom i studien är att förskollärarna tyckte att det var en fördel att använda sig av TAKK som komplement till talspråk med alla barn i verksamheten. Vid användning av TAKK har förskollärarna märkt att barn har mycket lättare att ta till sig det verbala språket när förskolläraren använder sig av tecken till de viktigaste orden i en mening. Det som förskollärarna ansåg som en svårighet är att alla i arbetslaget inte är lika intresserade att använda sig av TAKK i verksamheten. Vidare framkom resultat från förskollärarna i studien att barn är nyfikna och intresserade av ämnet TAKK. Det framkom även att när hela arbetslaget är konsekvent i sin användning av TAKK syns det tydligare i verksamheten. En av förskollärarna uttryckte att TAKK förhoppningsvis och med stor säkerhet kan ge språkutvecklingen en god skjuts framåt. Fler upptäckter i studien är att vissa förskollärare ser på TAKK som ett komplement och att vissa upplever att de har ett krav på sig att lära sig att använda TAKK. TAKK är bra att kunna när det börjar nya barn på förskolan som är i behov av tecken som stöd. Enligt förskollärarna i studien finns det barn i förskolan som engageras av tecken och lyssnar bättre om de av någon anledning inte är koncentrerade på att lyssna. Då kan det vara en fördel att använda sig av TAKK. En av förskollärarna uttrycker tydligt att tecken underlättar förståelsen och finns som ett stöd för språkförståelsen hos barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Lindberg, Julia, and Hanna Nyberg. "Barns identitetsskapande i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt i relation till barns identitet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54824.

Full text

Abstract:

Syftet med studie var att undersöka förskollärarens förhållningsätt i mål med att utveckla barnets identitet. Under den verksamhetsförlagda utbildningen reflekterade vi över förskollärarens variation i sitt agerande i olika situationer med barnen. Vilket även blev vårt område i barnets identitetsskapande. Det sociokulturella perspektivet blev vår teoretiska bakgrund. Med en kvalitativ metod utförde vi semistrukturerade interjuver med nio förskollärare från sex olika förskolor. I resultatet ansåg flera av förskollärarna att kommunikation var viktigt för att kunna utvecklas framåt i sitt förhållningsätt genom att prata med sina kollegor och med barnen. Förskollärarnas beskrivning av barns identitet skiljer sig i uppfattning och definition men ändå riktar sig de till att identitet är något som definierar barnets inre och yttre ”jag” och förskollärarnas förhållningsätt är vägen till det ”jaget”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Engfeldt, Lilly. "Förskola i förändring : En kvalitativ studie av hur förskollärares självidentitet påverkats av en förändrad yrkesroll." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433449.

Full text

Abstract:

Mot bakgrund av den förändring som skett kring förskolläraryrket och de förväntningar som tillkommit fångades mitt intresse att undersöka denna yrkesgrupp. Min nyfikenhet för yrkesgruppen ledde till att jag ville ta reda på hur de själva ser på förändringen med yrket, i relation till sin yrkesroll och självidentitet. Syftet med studien att utreda hur yrket förskolelärare påverkar självidentiteten för yrkesutövarna samt vilka metoder förskolelärare använder för att hantera rollgestaltning. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex förskolelärare i städerna Stockholm, Norrtälje, Karlstad, Västervik och Helsingborg. Det insamlade materialet från intervjuerna ligger till grund för studiens resultat och analyser. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Goffmans (1974) dramaturgiska teorier och begreppen identitet, roller, främre & bakre region, framträdande samt team-begreppet. Förutom dessa dramaturgiska teorier baseras studien även på Arlie Hochschilds teorier yt- och djupagerande (1983) samt kognitiva, kroppsliga och uttrycksfulla känslor (1979). Studien bekräftar tidigare forskning men visar även på att majoriteten av förskolelärarna som deltog i studien upplever att yrkesrollen har bidragit i hög utsträckning till deras självidentitet. Samtliga förskolelärare i studien redogör för att de behöver hantera de olika rollerna som uppstår inom yrkesrollen på arbetsplatsen på ett eller annat sätt. Förskolelärarna gör detta genom att anpassa sig genom att gå in i olika roller och sedan agera utifrån dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Löfgren, Jenny, and Kim Sjökvist. "Högtider och traditioner i förskolan : Ett examensarbete om förskollärares skildringar kring högtider och traditioner i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43882.

Full text

Abstract:

Det har debatterats kring högtider och traditioner i såväl förskolan, samhället som runt om i världen. Forskningen lyfter att debatten till viss del handlar om hur stor plats högtider ska ta i samhället och därmed förskolan, då samhället numera är mångkulturellt. Traditioner och kulturarv är något som förskolan ska förhålla sig till och något som ska föras vidare till nästa generation. Den forskning som vi tog del av använde inte det interkulturella perspektivet i analysen av sitt resultat, det gjordes därmed i denna studie. Syftet är att bidra med den kunskap som konstrueras kring det kulturarv som förmedlas i förskolor ur ett interkulturellt perspektiv. Detta med utgångspunkt i socialkonstruktionism. De forskningsfrågor som ämnades att besvara var hur skildras uppmärksammandet av högtider och traditioner samt vad framträder i de reflektioner förskollärarna gör kring högtider och traditioner. Studien genomfördes genom intervjuer av nio förskollärare i olika områden där datamaterialet analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att de kristna högtider som förskollärarna hade erfarenhet av var de högtider och traditioner som fick störst utrymme i verksamheten. Vidare synliggjorde även resultatet att det fanns en strävan mot att inta ett interkulturellt perspektiv och att integrera flera högtider och traditioner i verksamheten. Det som dock påverkade möjligheten att integrera fler högtider och traditioner var att förskollärarna upplevde en kunskapsbrist och osäkerhet kring högtider och traditioner som de inte hade någon erfarenhet av. Förskollärarna uttryckte även att det skedde en exkludering av barn när högtider uppmärksammades och att det resulterade i att högtider reducerades och att det inte samtalades kring innebörden av högtiderna, utan fokus låg istället på estetiska uttrycksformer. Studiens slutsats är att det kulturarv som förmedlas är det som finns representerat hos förskollärarna. Det finns en strävan att föra vidare ett kulturarv som representeras av hela barngruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Bäckman, Elisabeth, and Isabella Sundin. "Förskollärares uppfattning om anknytningens betydelse för barnet i förskolan : En fenomenografisk analys utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33056.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka elva förskollärares uppfattning och förhållningssätt i relation till betydelsen om barns anknytningsprocess. Tillvägagångssättet har varit att utföra semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och slutligen analyserats med utgångspunkt i följande fyra frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare betydelsen av anknytning ur ett barnperspektiv och vad grundar de dessa tankegångar på? Hur uppfattar förskollärare sin roll som anknytningsperson i förskolan? Hur tolkar förskollärare förskolans läroplan utifrån ett anknytningsperspektiv? Hur är förskollärares uppfattning om anknytningens betydelse för barnets utveckling och lärande? Resultat från analysen visar att förskollärare innehar både erfarenhet och förståelse för att anknytning är av stor vikt för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Förskollärare beskriver även att de har en betydande roll för barnet i förskolan som kompletterande anknytningsperson. De upplever dock svårigheter med att lyckas knyta an till alla barn samt bemöta alla barns behov, speciellt under en inskolningsperiod.
The purpose of this study is to investigate eleven preschool teacher’s perceptions and approaches in relation to the meaning of children’s attachment process. We did semi structured interviews that we thereafter transcribed and analyzed based on these four issues: How do preschool teachers understand the preschool introduction process from a child’s perspective? What are their thoughts based on? How do preschool teachers understand the role as the key person at the preschool? How do preschool teachers interpret the preschool curriculum based on an attachment perspective? How do preschool teachers perceive the importance of attachment regarding the children’s development? The results from the analysis show that preschool teachers have both experience and understanding on how attachment is important for the child’s development, learning and knowledge acquisition. Preschool teachers describe that they have a significant role as a complementary attachment person, but they do experience difficulties attaching to each and every child, especially during the preschool introduction period.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Olsson, Ida, and Ellen Kron. "Högläsning - En värdefull skatt : En kvalitativ studie av förskollärares berättelser om högläsningens villkor & möjligheter i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79961.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att ta reda på förskollärares berättelser om högläsningens villkor och vilka uppfattningar förskollärare ger uttryck för om möjligheter som stöd för barns utveckling vid högläsning i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt till böcker som värdefulla artefakter speglas i hur barn intresserar sig och förhåller sig till böcker. Förskollärares förberedelser inför högläs- ningstillfällen genom att skaffa sig förkunskap om böckers innehåll, är villkor som förskollärarna har skapat för att ge möjlighet till att fånga barns intressen och deras möjlighet till utveckling. Resultatet i studien visar att när förskollärare har ett målin- riktat syfte med vilka böcker som används vid högläsning har de skapat villkor för högläsning. Det ger möjligheter till samtal tillsammans med barn i form av reflekt- ioner och diskussioner om böckers innehåll och handlingar. Studiens resultat visar även att när förskollärare vid högläsning delar in barngruppen i mindre grupper efter deras utvecklingsnivåer ges varje barn möjlighet till att uttrycka sig och att få bekräf- telse av förskolläraren. Slutligen visar resultatet i studien att när förskollärare skapar olika villkor för samtal vid högläsning ger det barn möjlighet till utveckling och lä- rande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Scholz, Sofia, and Jessica Sandqvist. "Hierarkin i barns samspel i leken : En kvalitativ studie om barns maktstrategier i leken utifrån förskollärares beskrivningar." Thesis, Jönköping University, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53374.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Sundkvist, Veronica. ""Barnen kanske förstår att det är matematik utan att jag säger det" : Förskollärares beskrivningar av förskolans matematikundervisning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79573.

Full text

Abstract:

I förskolan läggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper inför det livslånga lärandet och är därför viktigt att barnen får positiva erfarenheter av matematik. Studiens syfte ämnar att belysa förskollärares erfarenheter av att göra matematik urskiljbart i förskolans utbildning och som en del av barns matematiska utveckling. Den teoretiska grunden för denna studie är baserad på en fenomenografisk och variationsteoretisk ansats. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad form och har utförts med sju förskollärare från sju olika förskolor. De presenterade resultatet i denna studie är utifrån respondenternas beskrivningar och erfarenheter. Resultatet visar att det finns brist på kunskap när det gäller att synliggöra för barn att det är matematik de lär sig i olika undervisningssituationer. En slutsats som är tagen för studien är vikten av att synliggöra matematiken i förskolans utbildning oavsett om man arbetar ämnesöverskridande, matematiken finns där, det gäller bara att ha kunskap att se och synliggöra den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Stigertsson, Josefin. "”Du är väl ingen människa utandin fantasi” : En fenomenologisk intervjustudie av förskollärares uppfattningar om fantasi och föreställningsförmåga." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184241.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka och åskådliggöra förskollärares uppfattningar om fantasi och föreställningsförmåga som fenomen, samt hur de anser att fenomenen kan stimuleras och utvecklas i förskolans verksamhet. Studien ämnar även att undersöka hur barns fantasi och föreställningsförmåga framkommer för förskollärarna. Genom fenomenologisk teori och metod utformades semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. En fenomenologisk femstegsanalys har genomförts och analyserat den insamlade empirin. Resultatet från analysen visade att fenomenet fantasi uppfattades genom tre enskilda teman, redskap, kreativitet och lek och ett fjärde tillsammans med föreställningsförmågan, nämligen verklighet. Föreställningsförmågan uppfattades genom tre teman, verklighet, förståelse och att föreställa sig. Från informanternas uppfattningar om fantasi framkom att fantasi kan ses som ett redskap att använda i varierande aktiviteter, med varierande förmågor tillsammans med kreativitet och att fantasi ses som grund till leken. I uppfattningar om föreställningsförmåga framkom att förmågan innebär att ha förståelse för andra människor, att kunna föreställa sig saker som inte finns samt att verkligheten inte kan frånkopplas från varken fantasi eller föreställningsförmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Ventanilla, Bellander Farrah. "Förskollärares syn på barns inflytande i förskolan : En jämförande studie om barns inflytande i Filippinerna och Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44352.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers’ views from both the Philippines and Sweden differ based on their own experiences and approaches in relation to the children’s involvement in their everyday life at the preschool. This research sheds light on what strategies and pedagogical approaches the preschool teachers have to involve the children to participate. Moreover, this research will look at and compare what the preschool teachers see as challenges or hindrances in giving children the chance to influence. Qualitative video and personal interviews with five preschool teachers have been conducted from five different preschools in total, two in Sweden and three in the Philippines. The results show that all teachers want to involve the children and give them influence. However, the Swedish preschool teachers put more emphasis on this. It is obvious from the results that the Swedish children are given more influence than the Filipino children. In my analysis I investigate the reasons for this; that might not only be because of a different mindset of the preschool teachers but also structural differences such as a different curriculum, different daily routines, the number of pedagogues per child and the impact of group size.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Nilecrona, Josefin, and Sara Nilsson. "Digitalisering och dess verktyg i förskolans värld : En uppsats om barnskötares och förskollärares syn på digitalisering och digitala verktyg." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45440.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to investigate preschool educators' views on digitalization at work. We have investigated preschool educators' views on digitalization and how the educators digital competence affects the use of digital tools. We also want to find out what preschool educator´s consider is a digital tool and how the digitization process is expressed. The essay's questions are the following: What are preschool educators' views on digitization, what is included in the concept of digital tools according to preschool educators, how preschool educators work with digital tools and what preschool educators consider are opportunities and obstacles with digitization in preschool. The essay has a qualitative analysis and is based on educators´ stories from interviews that we analyze from two theoretical perspectives. The two theoretical perspectives we start from are the sociocultural perspective with concepts such artifacts and mediations and phenomenology perspective. We can see the results that show that educators believe that they have too little digital competence due to the constant digital development that takes place in our culture. The educators have a view that digitization means taking the help of digital tools in everyday life. We also see that the Ipad is the digital tool that educators use most in the activities together with the children.
Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares och barnskötares syn på digitalisering i sitt arbete. Vi har undersökt förskollärare och barnskötares syn på digitalisering och hur derasdigitala kompetens påverkar användningen av digitala verktyg. Vi vill också ta reda på vad förskollärare och barnskötare anser är ett digitalt verktyg och hur digitaliseringsprocessen uttrycks. Uppsatsens frågor följer: Vilken syn har förskolepedagoger på digitalisering, vad ingår i begreppet digitala verktyg enligt förskolepedagogerna, hur arbetar förskolepedagoger med digitala verktyg i förskolan samt vad ser förskolepedagoger för möjligheter och hinder med digitalisering inom förskolan. Uppsatsen har en kvalitativ analys och är baserad på förskolepedagogers erfarenheter och dess berättelser från intervjuer. Intervjuerna har vianalyserar ur två teoretiska perspektiv. De två teoretiska perspektiv vi utgår från är det sociokulturella perspektivet och fenomenologiska perspektivet. Vi kan se resultat som visar att förskolepedagoger anser att de har för lite digital kompetens på grund av den ständiga digitala utvecklingen som sker i vår kultur. Förskolepedagogerna anser att digitalisering innebär att man använder digitala verktyg i vardagen. Vi ser också att Ipad är det digitala verktyget som förskolepedagoger använder sig av mest i aktiviteter tillsammans med barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Ring, Celia, and Erika Videll. "Har möjligheten till undervisning i förskolan påverkats av coronapandemin? : En fenomenografisk studie om förskollärares didaktiska förutsättningar i en pandemi." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45474.

Full text

Abstract:

Introduction: The aim of this study is to investigate whether the corona pandemic has influenced preschool teachers' prerequisites to teach in preschool settings. We want to examine preschool teachers' experience of teaching under the influence of a pandemic and how that experience compares to teaching before the pandemic. By teaching we mean planning what to teach, how to teach and if the preschool teachers indeed have been able to implement what they planned to teach. Method: We study this with a phenomenographic research approach where the participating preschool teachers' experiences and thoughts are the main focus and where the material therefore is analyzed with a hermeneutic approach. This approach combined with the restrictions and recommendations of the pandemic, has affected our choice of method. Considering the pandemic, the data was gathered using qualitative questionnaires via email, with open questions where the preschool teachers’ have had the opportunity to answer the questions using their own words. Theory: The result has been analyzed from two perspectives; one is a theory about teaching from variation. The idea is that knowledge is learned through variations within the learning subject and the outer world combined. This theory is called variation theory. The other perspective is called developmental pedagogy which includes the teachers’ ability to see children's potential and relating the development of that potential to their own role as teachers, with an emphasis on the influence they themselves have on the learning situation. Results: The result from preschool teachers that have been participating in this study points to negative consequences due to an extensive absence of pedagogues', high level of stress amongst the preschool teachers’ and a change of priority from teaching to caring. In addition, the teachers also feel that the pandemic has limited their communication with the principal. On the other hand, teaching has been possible, but through new strategies and changed approaches. Conclusion: The participants felt an uncertainty about children ́s and pedagogues’ presence, reduced support from the principals and an increased feeling of stress. This has led to reductions and pauses in the planned education. Further, the teachers have also experienced a development in their teaching strategy and a positive impact on teaching in relation to the outdoor environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Förskollärare'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles