Academic literature on the topic 'Födoämnesallergier'

SAMMANFATTNING Bakgrund. Födoämnesallergierna i Sveriges skolor ökar och allergiska reaktioner förekommer, men trots det saknas nationella riktlinjer om rutiner för hur insamling och kommunikation om elevernas födoämnesallergier ska skötas i kommunerna. Den ökade mängden specialkoster gör skolmåltiden dyr och många kommuner kräver därför läkarintyg trots att skolan skall servera näringsrik kost till alla och vara kostnadsfri enligt lag.  Syfte. Att utforska olika kommuners kommunikationsrutiner mellan berörda parter inom skolorganisationen angående elevers födoämnesallergier, vilka riktlinjer som finns och om skolornas kommunikationsrutiner motsvarar de önskemål myndigheterna har.  Metod. I denna studie genomfördes 30 semistruktuerade kvalitativa intervjuer i tolv skolor i nio kommuner av olika storlek. För att få ett så brett underlag som möjligt hade de stor socioekonomisk spridning och var väl fördelade i Sverige. Datamaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat. Studien visar på stor spridning av kommunernas kommunikationsrutiner och att enhetliga rutiner för kommunikationen inte fanns inom de undersökta skolorganisationerna. Vid de tillfällen det fanns allvarliga allergier bland eleverna fanns det tydliga rutiner för hur dessa skulle hanteras. Vid mindre allvarliga allergier saknades ofta fungerande kommunikationsrutiner vilket gjorde att det faktum att födoämnesallergier omfattas av sekretessregler utgjorde ett hinder för att kunna säkerställa de födoämnesallergiska elevernas säkerhet.  Slutsats. Det behövs nationella riktlinjer för kommunikationsrutiner mellan berörda parter inom skolorganisationen angående elevers födoämnesallergier. I dessa riktlinjer bör det framgå vem som ansvarar för det lokala informationsflödet och hur det ska fungera. Det bör även framgå om läkarintyg skall uppvisas och att kostnaden för läkarintyg i så fall inte skall läggas på individen. Dessutom bör ett ställningstagande göras om huruvida födoämnesallergier skall undantas från sekretessreglerna inom skolorganisationen.

In this essay I have investigated how two families, with children, who have food allergies, experience what support and what treatment they get in preschool for their difficulties. I have interviewed two children and two parents. The study shows that the interviewed parents believe that more knowledge in the community and among staff in preschool, about food allergies, is needed. Parents wish that the staff should write an action plan that describes how to deal with children who have food allergies and that preschool invites parents and children to record results. It is important to consider an inclusive attitude so that children don’t feels excluded. There is some research going on around this subject and researchers agree that the incidence of food allergies in the society is growing, but that it is difficult to be able to present a certain theory why, and what the underlying factors are. The most probable cause can be our hygiene, our many times excessive cleanliness, we do not get in contact with enough bacteria, which upsets the balance of our immune defence. Our immune system gets too little stimulation of bacteria, and as a result, food allergies can occur. Progress in science today offers some opportunities to understand the origin behind food allergies but knowledge is inadequate it is not known what factors contribute to sensitization and development of the regulatory mechanisms of the individual as to why an allergic reaction occurs or not allergic reaction occurs or not.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kunskapens betydelse för personer med födoämnesallergi, samt när det gäller förebyggande av anafylaxi. Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie, där totalt tretton kvantitativa och två kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var Pubmed, Elin@dalarna och CINAHL. Resultatet visade att beträffande kunskapens betydelse var majoriteten av de medicinska frågorna i en studie som besvarades via Internet frågor som berörde födoämnesallergi och allergiska reaktioner. Över hälften av ungdomarna uppgav att deras livskvalitet och hälsa påverkades och ovissheten och okunskapen om allergin påverkade deras livskvalitet negativt. Det visade sig även att endast en fjärdedel av läkarna gav detaljerad undervisning och information om hur viktigt det var med undvikande av allergen vid födoämnesallergi. Beträffande kunskapens betydelse vid förebyggande av anafylaxi visade flera studier att anafylaxi var vanligt förekommande hos vuxna och ungdomar med födoämnesallergi. Ungdomar hade otillräcklig kunskap om anafylaxi och hälften av ungdomarna uppgav att de ätit de födoämnen de var allergiska emot. Anvisningar och information om akuta födoämnesreaktioner var låg hos vuxna och tonåringar upplevde ett stort behov av undervisning, då de tog mer risker än vuxna.

Bakgrund: Nästan vart fjärde barn i Sverige har idag en allergisjukdom med symtom. Att som barn få diagnosen födoämnesallergi har en påverkan på både barnets och hela familjens livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur en familjs livskvalitet kan påverkas då ett barn har födoämnesallergi. Metod: Studien baserades på sju vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Efter att ha granskat studierna framkom tre genomgående teman; upplevelser av oro och rädsla, upplevelser av bristande stöd och information och begränsningar och strategier i det dagliga livet. Familjernas livskvalitet påverkades då de upplevde en ökad oro för sina allergiska barn. Föräldrarna kände sig ensamma och upplevde att de saknade tillräckligt stöd från sin omgivning och de ansåg att det var en stor livsstilsförändring att behöva anpassa sig till allergin. Slutsats: När ett barn har födoämnesallergi påverkar det hela familjen då de får undvika vissa aktiviteter och får därmed inte samma gemenskap som andra. Detta kan sänka alla familjemedlemmars självkänsla och grundstämning av glädje och därmed påverka familjens livskvalitet.

Abstract in English:

Background: Almost every forth child in Sweden suffers from food allergy with symptoms. The diagnosis of food allergy in a child has an impact on the child’s as well as the whole family’s quality of life. Aim: The purpose of the study was to illustrate how a family’s quality of life can be affected when a child suffers from food allergy. Method: The study was based on seven scientific studies, both qualitative and quantitative. Results: After reviewing the studies three general themes occurred; experiences of anxiety and fear, experiences of a lack of support and information and limitations and strategies in daily life. The families’ quality of life was affected when they experienced a high level of anxiety for their allergic children. Parents felt alone and felt they lacked sufficient support from their environment and they felt it was a big change of lifestyle when adapting to the allergy. Conclusion: When a child suffers from food allergy it affects the whole family because they may have to avoid certain activities and may not get the same fellowship as others. This can lower all the family members’ self-esteem and basic mood of happiness and thus affect the family’s quality of life.

Keywords: food allergy, family, quality of life, parents, child

Laws and regulations govern the school kitchens in Sweden. The municipality controls how well the school kitchens obey those laws. An annual fee covers the municipality’s expenses for the public control of the school kitchens. To be able to calculate this annual fee, a risk evaluation needs to be done. Our final project covers on part of the risk evaluation, the third risk factor that is a part of the risk classification model.

The study is based on a survey among school kitchens at preschools and elementary schools in Halmstad municipality. The purpose of the study is to investigate the knowledge among the employees regarding the handling of special food for allergic children. A survey has been distributed to the employees in the school kitchens and the result shows that the knowledge among the school kitchen employees in Halmstad municipality regarding this type of special food is good. Regardless, many employees still feel a need for further education due to continuous research and updates in their field.

The major difference found between preschools and elementary schools is the amount of working space available in the kitchens. Most preschools lack a separate workspace for special food and shortage of staff and lack of time also contributes to the difficulties to prepare special food for children with allergies. The preschools also lack the ability to prepare the special food before the other food.

All schools, including both preschools and elementary schools, also need to improve their filing system. Most schools for example did not always file their recipes, which is important to be able to track certain ingredients.

As conclusion, all schools should look over their filing routines. This is crucial to be able to increase the safety precautions when handling special food at the schools in Halmstad municipality.

Födoämnesallergi klassificeras som ett hälsoproblem som tenderar att öka över tid. Barnavårdscentralen och de specialistsjuksköterskor som arbetar där har en viktig roll i att upptäcka, stödja och ge information till familjer vars barn drabbas av en födoämnesallergi. Forskning finns främst ur ett familjeperspektiv, men är begränsad ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Ett strategiskt urval gjordes och totalt deltog åtta barnhälsovårdssjuksköterskor. Transkriberingen utfördes ordagrant och bearbetningen av inkomna data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys såsom den är beskriven av Elo och Kyngäs (2008). Analysen mynnade ut i fyra kategorier och tio subkategorier. Följande fyra kategorier presenteras; Upplevelsen av att möta en variation av föräldrar, Upplevelsen av att ge individuellt stöd, BHV-sjuksköterskors kompetens och BHV-sjuksköterskors yrkeserfarenhet. Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna upplevde att föräldrar främst uppvisade oro och att individuellt stöd var att eftersträva. Förmågan att kunna ge ett individuellt bemötande kunde vara svårt med tanke på den variation av föräldrar som barnhälsovårdssjuksköterskorna mötte. Kommunikationshinder i form av föräldrars egen förmåga och kulturella skillnader, var en utmaning. Likaså var barnhälsovårdssjuksköterskorna beroende av yrkesmässiga direktiv och kollegialt stöd i mötet med föräldrar vars barn misstänks ha en födoämnesallergi. Barnhälsovårdssjuksköterskor har en central roll i att identifiera födoämnesallergi och vara föräldrars stöd och samordnare. Studien diskuterar och reflekterar över styrkor och svagheter och tydliggör utmaningar som barnhälsovårdssjuksköterskor ställs inför. Studien kan ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet samt bidra till ökad uppmärksamhet och medvetenhet kring födoämnesallergi hos barn.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Totalt 12 artiklar inkluderades i studien. Två teman, med fem kategorier, bildades och identifierades som yttre resurser och inre resurser som främjar coping. Resultat: Föräldrar till barn med födoämnesallergi upplever ett behov av information och emotionellt stöd som kan jämställas med att vårda ett barn med kronisk sjukdom. De ägnar mycket tid och energi på att planera aktiviteter och hantera risker för barnet. Föräldrar har dock ofta resurser och stöd att hantera den krisreaktion som uppstår, men behöver hjälp av vårdpersonal att mobilisera coping­strategierna. Slutsats: För att främja en god livskvalitet för föräldrar som har barn med födoämnesallergi krävs att vårdpersonal är lyhörda och kan integrera föräldrarnas önskemål och expertis i omvårdnaden.

Sammanfattning Bakgrund: Förekomsten av födoämnesallergi ökar och det finns ännu ingen medicinsk behandling som botar födoämnesallergi och en allergisk reaktion kan handla om liv eller död. Födoämnesallergi finns över hela världen och de vanligaste allergierna är mot mjölk, ägg och jordnötter. Bristen på utbildad personal inom födoämnesallergi medför att primärvårdens ansvar ökar. Syfte: Syftet är att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi. Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design. Från databasen Pubmed Medline inkluderades nio kvalitativa, en kvantitativ artikel och en mixad design. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades, kunskap och resurser, socialt, känslomässig påverkan samt kontroll och säkerhet. Individerna upplevde att samhället hade en brist på kunskap och förståelse för deras allvarliga tillstånd och speciella behov. Regelbunden kontakt med specialistvård tycktes leda till bättre hanteringen av sjukdomen. Endast ett fåtal hade goda erfarenheter av primärvården. Födoämnesallergi innebar emellertid en psykologisk påverkan och det var inte ovanligt att tonåringarna blev mobbad eller trakasserad i samband med allergin. Slutsats: Tonåringar och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi har visat sig ha en negativ inverkan på individens psykiska mående och sociala liv. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i omvårdnaden av tonåringar och unga vuxna med födoämnesallergi.