Relevant bibliographies by topics / Fokusgrupper

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Fokusgrupper'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 30 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Fokusgrupper.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Fokusgrupper"

1

Vinderskov, Kirstine. "Bente Halkier: Fokusgrupper." MedieKultur: Journal of media and communication research 19, no. 35 (September 5, 2003): 2. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v19i35.1243.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hem, Marit Helene. "Reflektert om fokusgrupper." Tidsskrift for Den norske legeforening 132, no. 20 (2012): 2304. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.12.1042.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Heiselberg, Lene. "Intelligent design af fokusgrupper - om metodisk design af fokusgrupper og menneskets forskellige intelligenser." MedieKultur: Journal of media and communication research 24, no. 45 (December 2, 2008): 13. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v24i45.509.

Full text
Abstract:
Når man arbejder professionelt med at gennemføre kvalitative mini- og fokusgruppeanalyser, kan det ikke undgås, at man som moderator indimellem tænker: Hvorfor deltager hun ikke? Hvad kan jeg gøre for at inkludere hende i diskussionen? Ofte skyldes nogle deltageres manglende engagement, at mini- eller fokusgruppens metodiske design favoriserer de deltagere, som har en fremtrædende verbalsproglig intelligens, og samtidig ekskluderes de, der har andre fremtrædende intelligenser, fra at yde det maksimale. En sådan situation er meget uheldig og kan i værste fald give en undersøgelse bias. Derfor har vi i DR Medieforskning arbejdet med en pragmatisk tilgang til problemet, hvor vi har afprøvet et metodisk design, som inkluderer kvalitative interviewteknikker og procesværktøjer, som appellerer til samtlige intelligenser. Som et resultat af en målrettet indsats for at inkludere flere intelligenser i det metodiske design, oplever vi, at deltagerne har mere lyst til at engagere sig og gør det med større selvsikkerhed. Desuden oplever vi i mindre grad fænomenet “cognitive tuning” , og derfor kan vi arbejde med flere og bedre data i analyse- og fortolkningsfasen. Intelligent design of focus groups - article about methodological design of focus groups and the different intelligences When you work professionally with the conducting and moderating of qualitative mini- and focus groups, you can't avoid sometimes thinking: Why isn’t she participating? What can I do to include her in the discussion? A participant's apparent lack of enthusiasm is often caused by the methodological design of the focus group giving preference to participants who have an explicit verbal intelligence, and as a consequence excludes participants with other explicit intelligences from contributing. A situation like the one described above is very undesirable and in a worst-case scenario it can cause a study to be biased. In order to try to solve this problem DR Media Research applied a methodological design which includes qualitative interviewing techniques and processing tools, which appeal to all of the intelligences instead of just one. As a result of this work, we find that the participants are more eager to participate and that they do it with greater self-confidence. In addition we encounter less cognitive tuning, and are therefore able to work with richer data in the phases of analysis and interpretation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Zethsen, Karen Korning. "Bente Halkier: Fokusgrupper. Samfundslitteratur, Roskilde Universitetsforlag, 2002." HERMES - Journal of Language and Communication in Business 16, no. 31 (March 6, 2017): 215. http://dx.doi.org/10.7146/hjlcb.v16i31.25747.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Johansson Gaimer, Maja, and Susanne Kreitz-Sandberg. "Lärares uppfattning av samarbete med elevhälsan." Venue 7, no. 1 (January 25, 2018): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1871.

Full text
Abstract:
Hur upplever lärarna samarbetet med elevhälsan? Denna artikel presenterar resultat från fokusgrupper och enkäter med lärare om deras upplevelse av samverkan med andra professioner i skolan. Elevhälsan kan inkludera professioner som läkare, psykolog, kurator, sjuksköterska samt speciallärare och specialpedagog. Vilka professioner som är aktuella i olika skolformer kan variera nationellt och internationellt men tillgängligheten verkar vara en nyckelfaktor för ett framgångsrikt elevhälsoarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kneck, Åsa, and Anders Kassman. "Idrottsrörelsen är inte anpassad för alla." Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 4 (October 20, 2023): 612–20. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i4.21727.

Full text
Abstract:
Syftet är att ge en inblick i hur flickor som inte deltar i organiserad idrott resonerar om fysisk aktivitet. Studien designades med fokusgrupper bland 18 flickor i åldrarna 9-12 år, 8 av dem följdes också upp tre år senare. I intervjuerna användes fotografier tagna av flickorna själva för att stimulera till erfarenhetsutbyte. Resultaten ger inblick i hur olika strukturella skillnader upplevs, hanteras och påverkar flickornas fysiska aktivitet. Flickorna är väl medvetna om samhällets förväntningar, men bland de som inte började tidigt med idrott blir det svårare ju äldre de blir. Det saknas fungerande utlopp för fysisk aktivitet efter barnaårens lekande. Varken skolans idrott, det egna promenerandet med kompisar eller olika mer tillfälliga aktiviteter med familjen räcker för att nå de högt satta målen för fysisk aktivitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Eines, Trude Fløystad, and Ingela Thylen. "Metodologiske og praktiske utfordringer ved bruk av fokusgrupper som forskningsmetode - med fokus på pårørende som informanter." Nordisk tidsskrift for helseforskning 8, no. 1 (June 22, 2012): 94. http://dx.doi.org/10.7557/14.2334.

Full text
Abstract:
<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;"><em style="mso-bidi-font-style: normal;">Hensikten</em><em style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;" lang="NO-NYN"> med denne artikkelen er &aring; belyse de metodologiske og praktiske</span> utfordringene forskere</em><em style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;" lang="NO-NYN"> vil kunne m&oslash;te i prosessen n&aring;r fokusgruppeintervju skal</span> planlegges</em><em style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="mso-ansi-language: NO-NYN;" lang="NO-NYN">, gjennomf&oslash;res og analyseres. </span>Artikkelen omhandler egne erfaringer med p&aring;r&oslash;rende som informanter, hvor metoden har mange fordeler. Likevel vil forskeren m&oslash;te noen utfordringer n&aring;r fokusgruppeintervju velges som forskningsmetode. Det er derfor viktig &aring; fokusere p&aring; kompleksiteten i forskningsprosessen for &aring; f&aring; et kvalitativt godt datamateriale. Ulike metodiske aspekt som troverdighet, p&aring;litelighet, samstemmighet og overf&oslash;rbarhet vil bli diskutert i tillegg til diskusjon omkring interaksjonen i gruppene og mellom forskeren og deltakerne i fokusgruppene.</em></span></span></p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Tjelle Jarmer, Sebastian. "«Heksebrenningen var dum. Men – hvorfor skjedde det?»." Prismet 75, no. 1 (April 8, 2024): 23–48. http://dx.doi.org/10.5617/pri.11373.

Full text
Abstract:
I nyere tid har religionskritikk blitt en sentral del av læreplanen for religions- og livssyns­faget i videregående skole, og nevnes eksplisitt som et kompetansemål for Religion og etikk i LK20. Det finnes likevel lite forskning på hvordan undervisning om religions­kritikk ­operasjonaliseres i klasserommet. Artikkelen diskuterer undervisning om religions­kritikk i religions- og livssynsfaget basert på 13 intervjuer med lærere, 4 fokusgrupper med elever (n=16) og 4 observasjoner av planlagt undervisning om religionskritikk på norske ­videregående skoler. Bidraget vektlegger, i dialog med teori fra postkritisk pedagogikk, ­religionskritikkens mangfoldighet slik den artikuleres av aktørene i skolen. Artikkelen har tre interrelaterte teoretiske argumenter: 1) negativ religionskritikk har fortsatt en plass i religions- og livssynsfaget, men i betingede former, 2) negativ religionskritikk må integreres som en del av en helhetlig undervisning, som også vektlegger oppbyggende perspektiver, og 3) religionskritikk er ikke nødvendigvis kun en negativ aktivitet, men operasjonaliseres også som en praksis rettet mot utvikling av analytiske ferdigheter og økt forståelse. Nøkkelord: Religionskritikk, postkritikk, religionsdidaktikk, kritisk tenkning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Knudsen, Birgitte. "»Man tager virkeligheden og gør den til en god historie«." MedieKultur: Journal of media and communication research 18, no. 34 (September 5, 2002): 14. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v18i34.1216.

Full text
Abstract:
I MedieKultur nr. 30 udskrev redaktionen en konkurrence om »den bedste artikel om Robinson Ekspeditionen.« Deadline for besvarelser var d. 1.1 2001, og Birgitte Knudsens bidrag er belønnet med vin og publicering i dette nummer af MedieKultur, hvor reality-tv er tema. De øvrige artikler om Robinson Ekspeditionen i nærværende nummer er indkommet efter deadline og har ikke deltaget i konkurrencen. Artiklen gennemgår de resultater, som fremkom på baggrund af en undersøgelse af Robinson Ekspeditionen år 2000. Det empiriske grundlag udgøres af to fokusgrupper – begge med stort kendskab til Robinson Ekspeditionen. Analysen viser, at deltagerne i fokusgrup- perne opfatter Robinson Ekspeditionen som et underholdningspro- gram og som et spil. Samtidig opfattes deltagerne i ekspeditionen som virkelige mennesker, som foretager virkelige handlinger, og det betrag- tes hverken som et problem, at TV3 har castet dem som figurer med bestemte karakteristika, eller at programmerne er redigeret på fiktionel- le præmisser. Analysen peger hermed på, at TV3 har indgået en suc- cesfuld dobbelt kontrakt med seriens trofaste seere: det betyder ikke så meget med nuancerne i iscenesættelsesgraden og dermed virke- lighedsreferencen – når bare programmet opfylder sin mission: at un- derholde seeren med intriger og alliancer mellem virkelige mennesker.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Glæsner, Niels. "Fusionsbølgen og den kritiske faglighed – Sammenlægninger i uddannelsesinstitutionerne." Tidsskrift for Arbejdsliv 24, no. 2 (June 23, 2022): 50–65. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v24i2.133019.

Full text
Abstract:
Siden årtusindskiftet har fusioner i professionshøjskolesektoren været omfattende. Forskningen har dog ikke set grundigt på sektorens fusioner og de efterfølgende medarbejdererfaringer. I artiklen undersøges underviseres og lederes italesættelser af fusionernes konsekvenser. Dette gøres med udgangspunkt i materiale indsamlet gennem interviews og fokusgrupper foretaget i forbindelse med et casestudie af en fusion mellem to pædagoguddannelser. Undersøgelsen trækker på begreber udviklet af Olesen og Bevir. Artiklen bidrager til at belyse underviseres og lederes erfaringer i de mange fusionsprocesser og deres positionering i forhold til den styring og ledelse, som udøves i fusionerne. I artiklen påpeges, hvordan undervisere giver udtryk for, at selve fusionsprocessens mange delforløb skaber en fornemmelse af en konstant strøm af forandringer. Det påpeges yderligere, hvordan uddannelsernes ledere må placere sig mellem faglige eksperter, som er vant til en høj grad af autonomi og medbestemmelse på den ene side, og en hierarkisk organisationsstruktur på den anden side. Netop denne autonome tradition tages op i analysens sidste del, hvor det diskuteres, hvordan underviserne forholder sig til fusionen gennem to subjektpositioner – den ”fagdrevne” og ”lønarbejderen” – som på hver sin måde artikulerer en kritik af fusionen ved at etablere en forbindelse mellem den og en bredere politisk kontekst, som sætter rammerne for professionens udvikling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Fokusgrupper"

1

Cicek, Lena, and Daniel Ulfenborg. "Framgångsfaktorer för elektronisk handel : En studie med fokusgrupper." Thesis, Jönköping University, JIBS, Business Informatics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-243.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersson, Moa, and Jenny Löyttynen. "Omvårdnad bortom tvåkönsnormen : En kvalitativ studie med fokusgrupper." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324042.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Svensk och internationell forskning berörande transpersoners hälsa och livssituation visar att diskriminerande behandling av transpersoner sträcker sig över så gott som alla samhällsinstitutioner. Diskriminering av transpersoner i hälso- och sjukvård är ett allvarligt problem som resulterat i en misstro till och ett undvikande av att söka hälso- och sjukvård bland transpersoner. I denna studie har problemet utforskats från perspektivet av sjuksköterskor i kontexten av somatisk akutsjukvård där sjuksköterskan kan vara den första kontakten mellan patienten och sjukvården. Trots att vårdtiderna kan vara korta, kan sjuksköterskans bemötande av patienten på akutmottagningen ha en stor påverkan på patientens fortsatta förtroende för sjukvården. Syfte: Avsikten var att identifiera förbättringsområden i omvårdnad av transpersoner genom att utforska sjuksköterskors upplevda möjligheter och begränsningar i vården av patienter med transidentitet på somatiska akutmottagningar. Metod: I arbetet användes en kvalitativ ansats med fokusgrupper. Studiedeltagarna innefattade tjugotvå sjuksköterskor från fem olika somatiska akutmottagningar i Mellansverige. Materialet bearbetades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultaten visar att sjuksköterskorna upplever sig vårda patienter med ett likvärdigt förhållningssätt, utan att påverkas av sina personliga åsikter. Sjuksköterskorna upplevde en avsaknad av kunskap gällande vården av transpersoner. Sjuksköterskorna identifierade brister i vården, såsom möjlighet till mer personcentrerade inställningar på sjuksköterskornas arbetsinstrument och hjälpmedel. Slutsats: Personcentrerad omvårdnad identifierades som ett område för förbättring i sjuksköterskornas arbete för att stärka transpersoners position inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor kan genom att representera professionen i organisationer som rör hbtq-frågor stärka relationen mellan hbtq-personer och sjukvården.
Background: Swedish and international research regarding the general health and living situation of transgender persons demonstrates experiences of discrimination from several community institutions. Discrimination of transgender persons in health care is a serious issue that has been shown to result in loss of faith and an avoidance of seeking medical attendance. This paper examines the issue from the perspective of registered nurses in a context of somatic emergency medical care, where nurses may be the first contact between the patient and the health care system. Despite the relatively fast treatment patients receive in emergency medical care, the treatment by a registered nurse can have a big impact on patients’ future perception of the health care system. Aim: The purpose of the study was to identify areas of improvement in the care of transgender persons by exploring registered nurses experiences of challenges and possibilities in the care of patients who identify as trans, in emergency medical care units. Method: The study held a qualitative approach with focus groups as a method. Study participants included twenty-two registered nurses emerging from five separate emergency wards in central Sweden. Data was processed and analyzed with content analysis with an inductive approach. Results: The content analysis resulted in three main categories and six subcategories. The results demonstrated that participating nurses perceived their treatment was given in a ‘natural’ manner, not affected by their personal attitudes. Nurses experienced a lack of knowledge regarding the care of transgender persons and believed education and a more inclusive work environment to be factors having a big impact on the relationship between a nurse and a transgender patient. Conclusion: Person-centered care was identified as a possible area for improvement in the registered nurses work with the aim to strengthen the position of transgender patients in healthcare. By representing the profession of registered nurses in organizations concerning lgbt-issues, the relationship between lgbt-persons and healthcare can be improved.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jacobsson, Annie, and Andreas Åkervall. "Informationsbehov : Hur tillfredställs patienters informationsbehov? Är fokusgrupper användbar som metod?" Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95.

Full text
Abstract:

För att få fram rätt information krävs en metod som belyser patienters behov och på så sätt kan hjälpa sjukvården att på bättre sätt ta hjälp av patienters åsikt. Syftet med uppsatsen är därför att få fram hur patienter upplever att deras informationsbehov av hälsoinformation tillfredställs. Vi vill även ta reda på hur detta behov ser ut idag och på vilka sätt det kan tillfredställas bättre.

Vi vill även testa om fokusgrupper är lämplig som metod för att besvara vårt syfte.

För att uppfylla syftet har vi samlat in data genom två fokusgrupper. En grupp bestod av personer med mer kontakt med sjukvården medan den andra bestod av personer med mindre kontakt med sjukvården. Med hjälp av resultatet från fokusgrupperna genomfördes en analys där vi fann områden som var särskilt viktiga. Vi har även utvärderat fokusgrupper som metod genom att jämföra med tidigare forskning inom området. Utifrån det insamlade materialet har vi utarbetat en modell som visar hur patienters informationsbehov kan tillfredställas. Denna modell är indelad i fyra delar utifrån hur stort behov patienten har av egen samt allmän information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Salomonsson, Linda. "Servicekvalitet på Linköpings stadsbibliotek : ur tre fokusgruppers perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18344.

Full text
Abstract:
The main purpose with this MA thesis is to examine how visually impaired, disabled and people with dyslexia define service quality at the public library of Linköping. The method that has been used is focus group interviews. A focus group consists of four to eight people who are joined together, without knowing each other before, to discuss a certain subject. The aim is to get a wide spread of answers. A secondary purpose is to examine how this method works. The focus groups answers are placed under four themes. They are personnel, media, place and Internet/technical equipment. For visually impaired is personnel with empathy, audiobooks and much space inside the library the most important. The Internet is a good thing for them, while they don't use the library as a meeting place. For the disabled is personnel with empathy and accessibility to and inside the library the most important. Audiobooks is a good, though mostly unknown, service for disabled. This group does rather visit the library building instead of using its services over Internet. Internet made them feel more isolated. For people with dyslexia a helpful and understanding personnel is the most important thing. The library is an important complement to the school. Bok & band is a good service. It's important with a children's' department in the building. If people with dyslexia are going to use Internet it's best if the information is displayed in an easy reading way.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Höög, Therese. "Svensklärarares samtal om kreativitet." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1203.

Full text
Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar kreativitet i svenskämnet i år 7-9. Vidare är syftet med studien att undersöka hur kreativitet påverkar lärarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lärares syn på kreativitet. Studien behandlar också svensklärares syn på kreativt lärande. Metod: För att samla in lärarnas åsikter om kreativitet använder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lärare på tre olika skolor har utförts. Deltagarna i fokusgrupperna är behöriga ämneslärare i svenska. Resultat: Några av informanterna talar om ämnet svenska som stort och komplext. De anser vidare att ämnet rymmer det mesta och att det finns stora möjligheter till kreativt arbete i svenska. Det framkommer att svårigheter för kreativitet i ämnet är brist på tid och rum. Några informanter lyfter även sociala roller i klassrummet som både en svårighet och en möjlighet till kreativitet. Kreativ undervisning anses vara temaarbete, att belysa aspekter och ämnen på olika samt muntliga uppgifter. De flesta lärarna anser sig vara kreativa i sitt arbete och i sin planering. Begreppet kreativitet anser de flesta informanter svårdefinierbart. Några lärare talar dock om att de har en känsla för när någon elev är kreativ. Som egenskaper hos kreativa elever nämner några av informanterna initiativkraftighet, påhittighet och positiv inställning. Att kunna göra uppgifter på sitt personliga sätt som elev, är en annan förmåga som anses som kreativ. Några lärare talar också om kreativitet som ett av de kriterier som ligger till grund för de högre betygen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kjellnert, Katarina. "Att mäta våld i nära relationer : validering av ett instrument med hjälp av fokusgrupper." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8487.

Full text
Abstract:

Våld i nära relationer existerar i de flesta samhällen och förekommer bland såväl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har främst ägnats åt mäns våld mot kvinnor där offret ofta orsakas stort lidande. Men våld som konfliktlösningsmetod är inte förbehållet män utan används även av kvinnor. En kartläggning av mäns och kvinnors våld i nära relationer i en svensk allmänpopulation planeras och ett frågeformulär har sammansatts och översatts från engelska. Denna uppsats ingår i valideringsstudien av formuläret. Syftet har varit att undersöka frågeformulärets giltighet i en svensk allmänpopulation. Valideringen har skett genom fyra fokusgruppsdiskussioner med experter. Resultatet visar att formuläret ger en giltig bild av mäns våld mot kvinnor. Fokusgrupperna har i lägre grad kunnat validera formulärets giltighet för kvinnors våld mot män i heterosexuella relationer. Våld i samkönade relationer berördes i princip inte alls under diskussionerna. Fokusgruppernas sammansättning antas i hög grad ha påverkat resultatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Martinsson, Anette, and Carina Ragneheim. "Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med samordnad individuell plan : - En kvalitativ studie med fokusgrupper." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33814.

Full text
Abstract:
Bakgrund: En stor del av den äldre befolkningen har någon hjälp inom kommunal hälso- och sjukvård, exempelvis särskilt- och ordinärt boende. Sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har omvårdnadsansvar för patienten och arbetar efter att vård och omsorg ska genomföras tillsammans med patienten och utformas i enlighet dennes önskemål så långt det är möjligt. Ett hjälpmedel för både sjukvårdspersonal och patienten är en samordnad individuell plan, SIP, som underlättar för alla inblandade och framförallt patienten. Målet med SIP är att patienten ska få vara med och planera sin vård efter sina önskemål i så stor utsträckning som möjligt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med samordnad individuell plan för äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper tillsammans med sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt tydliga rutiner för hur arbetet med SIP skulle gå till. Det var bristande samarbete med vårdcentralerna och även internt med omvårdnadspersonalen. Det upplevdes som att alla inblandade professioner inte alltid visste vad en SIP var och hur det skulle utföras. Sjuksköterskorna upplevde också att det var svårt för många patienter att vara delaktig i planeringen av sin vård och omsorg. Slutsatser: Det krävs tydliga rutiner för SIP, både nationellt och lokalt, för att det ska fungera som det hjälpmedel det är tänkt. Alla inblandade professioner behöver också få utbildning om SIP och fokus behöver vara på att få patienten delaktig i planeringen på bästa möjliga sätt för att de ska uppnå en känsla av trygghet och på så vis kan vårdbehovet minska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gustavsson, Linda. "Gymnasieelevernas perspektiv på fysisk aktivitet och deras eget ätbeteende : En kvalitativ undersökning med fokusgrupper." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16306.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hälsan påverkas av riskfaktorer så som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer så som; fysisk aktivitet, fiberrik och näringsrik kost. De största hälsoeffekterna från fysisk aktivitet uppnås när en fysisk inaktivitet övergår i någon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess ätbeteenden hos ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever är och hur deras ätbeteende ser ut. Det finns underlag som påpekar att ungdomar är medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och äta hälsosamt, men det finns få undersökningar om vad ungdomar anser vad fysisk aktivitet är för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhålla sig till sitt ätbeteende Syfte: Få en uppfattning om hur några gymnasieelevers medvetenhet till olika hälsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och ätbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillämpning av dessa hälsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom två fokusgruppintervjuer genomfördes på åtta ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott. Resultat och Diskussion: gymnasieeleverna diskuterade fram vad fysisk aktivitet, ätbeteende och kombinationen av dessa hälsobeteenden kan innebära och respondenternas egen tillämpning av dessa hälsobeteenden. När ungdomarna diskuterade sin egen kunskap i förhållande till fysisk aktivitet ansåg de att den var bra. De har kunskap om vad det innebär att vara fysisk aktiv och de vet vilka komplikationer de får som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. De tyckte själva att det skulle vara mer aktiva än var de är och även andra i omgivingen behöver röra på sig mer. De konstaterade att de har för lite kunskap om sitt ätbeteende och kosten i helhet. Information om ätbeteendets innebörd är en samhällsfråga.   Nyckelord: Vardagsmotion, fysisk aktivitet, ätbeteende, hälsobeteenden, Gymnasieelever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eliasson, Mattias, and Jesper Karlsson. "Konsumentkretsloppet." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-768.

Full text
Abstract:

Vi har genomfört en studie med syfte att se hur stor påverkan återförsäljarens varumärke har på konsumenternas val av butik. Syftet var även att se vad företagen bör tänka på kring sitt varumärke för att påverka konsumenternas val av återförsäljare. Detta skulle studeras på en mogen marknad och valet föll på hemelektronikbranschen.

Uppsatsen bygger på teorier om marknadsmixen, varumärken samt konsumenternas köpprocess och beteende. Vidare bygger uppsatsen på empiri bestående av gruppintervjuer som genomfördes på Halmstad Högskola. Vi genomförde så kallade fokusgrupper där respondenterna fick svara på frågor gällande deras beteende och syn på hemelektronikåterförsäljare. De återförsäljare som jämfördes med varandra var OnOff, Siba och El-Giganten. Vi följde ett operationaliseringsschema och en intervjuguide där vi använde oss av öppna frågor som skulle skapa diskussion inom grupperna. Video- och ljudupptagning kompletterades med löpande anteckningar.

Det vi kom fram till i undersökningen var att ett företags varumärke påverkar konsumenten redan vid informationsinsamlingen. Vi har tagit fram en modell som vi kallar konsumentkretsloppet. Den beskriver hur konsumenten påverkas av företagets varumärke och hur personen ifråga går tillväga vid val av återförsäljare. Med hjälp av modellen kom vi fram till att konsumenten oftast är påläst om produkterna och därav väljer återförsäljare utifrån emotionella värden. Därför är första intrycket viktigt då detta skall vara positivt för att få konsumenten att komma tillbaka.

Vi har tagit fram en del rekommendationer som företagen bör beakta för att påverka konsumentens val av återförsäljare. Det är de små skillnaderna mellan företagens varumärken som kan vara avgörande för konsumenten vid val av återförsäljare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Karlsson, Erika, and Susanne Sainio. ""Det känns ganska fräscht att ha en Volvo för att nu har ju dom den i Solsidan" : En kvalitativ attitydundersökning om svenska tv-tittares attityd till produktplacering." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242975.

Full text
Abstract:
Since product placement is a relatively new phenomenon in Swedish television, there is a lack of research on what attitudes Swedish TV-viewers hold towards it. This is where our paper will contribute to the research. The purpose of this reserachpaper is to describe and analyze what attitude Swedish TV-viewers has towards product placement. Kim Schröders multidimensional model of mass media reception were used, which is a developed model from Stuart Hall’s “encoding/decoding” one-dimensional model. As a complement to Schröders model The Elaboration Likelihood Model by Richard Petty and John Cacioppo was applied to the gathered material. ELM is a dual process theory which describes how attitudes form and change. The method used, focus groups, is a suitable method when describing and analyzing attitudes. The material generated from the focus groups interviews were divided into two themes “motivation” and “position” deriving from Schröders model. The results of the research came to show that the respondents in this study, who had grown up with commercial television, held positive attitudes towards product placement. While the respondents, who had not grown up with commercial television, was critical, questioning and suspicious towards it. The younger respondents formed negative attitudes towards the phenomenon when they felt that the product placement were an unnatural interruption in the television show while the older respondents showed no such tendencies. Both age groups showed that characters in movies and television shows could temporary affect their attitude on product placement either positive or negative. This research paper makes an attempt to contribute to the rather unexplored area of attitude research on product placement amongst Swedish TV-viewers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Fokusgrupper"

1

Blixt, Madeleine. Brottsoffers kontakter med rättsväsendet: En fördjupande studie utifrån Nationella trygghetsundersökningen 2006-2008 och intervjuer med fokusgrupper. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schulz, Marlen, Birgit Mack, and Ortwin Renn, eds. Fokusgruppen in der empirischen Sozialwissenschaft. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-19397-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

N, Shamdasani Prem, and Rook Dennis W, eds. Focus groups: Theory and practice. 2nd ed. Thousand Oaks: SAGE Publications, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fokusgruppen in der Empirischen Sozialwissenschaft: Von der Konzeption Bis Zur Auswertung. VS Verlag fur Sozialwissenschaften GmbH, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Fokusgruppen in der empirischen Sozialwissenschaft: Von der Konzeption bis zur Auswertung. VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Brand, Andreas. Theorie, Geschichte, Aufbau und Vergleich der Gruppendiskussion und der Fokusgruppe - Zweier Qualitativer Forschungsverfahren. GRIN Verlag GmbH, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Shamdasani, Prem N., Dennis W. Rook, and David W. Stewart. Focus Groups: Theory and Practice (Applied Social Research Methods). Sage Publications, Inc, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Shamdasani, Prem N., Dennis W. Rook, and David W. Stewart. Focus Groups: Theory and Practice (Applied Social Research Methods). Sage Publications, Inc, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Shamdasani, Prem N., and David W. Stewart. Focus Groups: Theory and Practice. SAGE Publications, Incorporated, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Shamdasani, Prem. Focus Groups. 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Fokusgrupper"

1

Opielka, Michael, Matthias Müller, Tim Bendixen, and Jesco Kreft. "Fokusgruppen." In Grundeinkommen und Werteorientierungen, 73–121. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92309-3_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Opielka, Michael, Matthias Müller, Tim Bendixen, and Jesco Kreft. "Fokusgruppen." In Grundeinkommen und Werteorientierungen, 77–123. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-91690-3_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Fitzpatrick, Jasmin, and Sabrina J. Mayer. "Fokusgruppen." In Handbuch Politische Kommunikation, 703–11. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-26233-4_50.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fitzpatrick, Jasmin, and Sabrina J. Mayer. "Fokusgruppen." In Handbuch Politische Kommunikation, 1–9. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-26242-6_50-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Rädiker, Stefan, and Udo Kuckartz. "Fokusgruppen analysieren." In Analyse qualitativer Daten mit MAXQDA, 217–34. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-22095-2_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Przyborski, Aglaja, and Julia Riegler. "Gruppendiskussion und Fokusgruppe." In Handbuch Qualitative Forschung in der Psychologie, 436–48. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92052-8_31.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Przyborski, Aglaja, and Julia Riegler. "Gruppendiskussion und Fokusgruppe." In Handbuch Qualitative Forschung in der Psychologie, 395–411. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-26887-9_34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Przyborski, Aglaja, and Julia Riegler. "Gruppendiskussion und Fokusgruppe." In Springer Reference Psychologie, 1–17. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18387-5_34-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schulz, Marlen. "Quick and easy!? Fokusgruppen in der angewandten Sozialwissenschaft." In Fokusgruppen in der empirischen Sozialwissenschaft, 9–22. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-19397-7_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ruddat, Michael. "Auswertung von Fokusgruppen mittels Zusammenfassung zentraler Diskussionsaspekte." In Fokusgruppen in der empirischen Sozialwissenschaft, 195–206. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-19397-7_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Fokusgrupper"

1

Tillmann, R. "Handlungsempfehlung für logopädisches Arbeiten im Bereich Palliative Care – Ergebnisse aus Fokusgruppen." In 12. Kongress der Deutschen Gesellschaft für Palliativmedizin. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1669233.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Prediger, C., R. Hrynyschyn, I. Iepan, and C. Stock. "Genderaspekte in Virtual Reality-basierter Alkoholprävention: eine Fokusgruppen-Studie mit Jugendlichen." In Soziale Gesundheit neu denken: Herausforderungen für Sozialmedizin und medizinische Soziologie in der digitalen Spätmoderne – Gemeinsame Jahrestagung der DGSMP und der DGMS. Georg Thieme Verlag, 2022. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-1753589.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andreas, Marike, Nadine Wolber, Sabine Vollstädt-Klein, Nadja Grundinger, Ute Mons, Valerie Lohner, Daria Szafran, and Sven Schneider. "„Macht Spaß, riecht gut.“ Selbstberichte von E-Zigaretten-Abhängigkeit in Fokusgruppen." In Gemeinsame Jahrestagung der Deutschen Gesellschaft für Sozialmedizin und Prävention e.V. (DGSMP)*, des Deutschen Netzwerks Gesundheitskompetenz e. V. (DNGK) und des Nationalen Aktionsplans Gesundheitskompetenz (NAP). Georg Thieme Verlag, 2023. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-1770504.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lander, Jonas, Hala Altawil, Cosima John, and Marie-Luise Dierks. "Internet und Social Media-Nutzung zum Thema Allergieprävention durch Eltern von Kleinkindern? Eine Fokusgruppen- und Interviewstudie." In Gemeinsame Jahrestagung der Deutschen Gesellschaft für Sozialmedizin und Prävention e.V. (DGSMP)*, des Deutschen Netzwerks Gesundheitskompetenz e. V. (DNGK) und des Nationalen Aktionsplans Gesundheitskompetenz (NAP). Georg Thieme Verlag, 2023. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-1770630.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Giebel, Godwin, Carina Abels, Felix Plescher, Christian Speckemeier, Kirstin Börchers, Jürgen Wasem, Silke Neusser, and Nikola Blase. "Probleme und Barrieren im Kontext Digitaler Gesundheitsanwendungen (DiGA) aus Patientenperspektive – Qualitative Erhebung mittels Fokusgruppen und Interviews." In Gemeinsame Jahrestagung der Deutschen Gesellschaft für Sozialmedizin und Prävention e.V. (DGSMP)*, des Deutschen Netzwerks Gesundheitskompetenz e. V. (DNGK) und des Nationalen Aktionsplans Gesundheitskompetenz (NAP). Georg Thieme Verlag, 2023. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-1770557.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mayer, G., S. Alvarez, N. Gronewold, and JH Schultz. "Nutzungsprofile von Internet und sozialen Medien der Generationen Baby Boomer, Generation X und Digital Natives: Ergebnisse aus Fokusgruppen." In „Neue Ideen für mehr Gesundheit“. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1694379.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Loer, A.-KM, OM Domanska, and S. Jordan. "Pandemiebezogene Gesundheitskompetenz Jugendlicher in Deutschland: Ergebnisse aus Fokusgruppen mit 14- bis 17-Jährigen zu COVID-19 und Gesundheitskompetenz (COVID-GeKoJu)." In Soziale Gesundheit neu denken: Herausforderungen für Sozialmedizin und medizinische Soziologie in der digitalen Spätmoderne – Gemeinsame Jahrestagung der DGSMP und der DGMS. Georg Thieme Verlag, 2022. http://dx.doi.org/10.1055/s-0042-1753637.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Drixler, K., R. Wiedemann, E. Luntz, J. Lander, ML Dierks, and EM Bitzer. "Allergiespezifische Gesundheitsinformationen im Internet – was motiviert Betroffene zur Suche und welche Anforderungen stellen sie an eine internetbasierte Intervention? Ergebnisse einer Fokusgruppen-Studie." In Prävention in Lebenswelten – 54. Jahrestagung der DGSMP – Die DGSMP Jahrestagung in Dresden findet statt unter Beteiligung des MDK Sachsen. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1667793.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schmachtenberg, Tim, Gloria Königs, Anita Dragaqina, Sascha Roder, Frank Müller, Christina Müllenmeister, Dominik Schröder, Alexandra Jablonka, Katharina Vieth, and Iman El-Sayed. "Erfahrungen von Menschen mit Long COVID hinsichtlich ärztlicher Versorgung, therapeutischer Maßnahmen und Barrieren im deutschen Gesundheitssystem: Ergebnisse einer qualitativen Studie mit vier Fokusgruppen." In Gemeinsame Jahrestagung der Deutschen Gesellschaft für Sozialmedizin und Prävention e.V. (DGSMP)*, des Deutschen Netzwerks Gesundheitskompetenz e. V. (DNGK) und des Nationalen Aktionsplans Gesundheitskompetenz (NAP). Georg Thieme Verlag, 2023. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-1770404.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Happe, L., A. Hein, and R. Diekmann. "Identifikation von relevanten Themen und Inhalten für die Entwicklung eines Ernährungs- und Bewegungs- e-Coachs für Patienten in der geriatrischen Rehabilitation – eine Fokusgruppen- Studie." In Kongress Ernährung 2020 – Medizin fürs Leben. © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1710261.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Fokusgrupper"

1

Van Baalen, Miriam, and Johan Österberg. ’Man växer fort i Försvaret, så länge man klarar av det’: Befälsuttagna värnpliktigas erfarenheter av utbildning med fullständigt försteg respektive tankar om fortsatt engagemang i Försvarsmakten. Swedish Defence University, 2024. http://dx.doi.org/10.62061/bddk7561.

Full text
Abstract:
Försvarsmakten befinner sig i en tillväxtfas där ökade volymer av värnpliktiga accentuerar den redan ansträngda befälsförsörjningen av organisationen. Organisationen står inför utmaningen att rekrytera bland de värnpliktiga till de olika officersutbildningarna, samtidigt som det också finns ett omgående behov av befäl för att kunna omhänderta och utbilda de totalförsvarspliktiga som utgör framtidens personalstyrka. I samband med återinförandet av värnplikten återintroducerades även kategorierna värnpliktiga plutonsbefäl och gruppbefäl. Syftet med denna studie är att inhämta erfarenheter om den utbildning med fullständigt försteg som dessa värnpliktiga befäl genomgår, liksom viljan till fortsatt engagemang i Försvarsmakten. Tolv värnpliktiga befälsrekryter vid ett förband som återinfört kategorierna intervjuades i fokusgrupper i september 2022 respektive maj 2023. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att erfarenheterna varierade, främst beroende på mottagandet och omhändertagandet på kompanierna. Förstegsutbildningen betraktades som övervägande lärorik och av hög kvalitet. Utmaningar uppstod kring otydlighet i roller och befogenheter, bristande kunskap om de nya befälskategorierna inom förbandet samt varierande bemötande. Personliga utmaningar kunde hanteras, medan strukturella hinder ansågs svårare att överkomma. Att inte nyttjas till sin fulla kapacitet skapade frustration, samtidigt som hög motivation och engagemang reflekterades i denna upplevelse. Motivationen att fortsätta engagemanget inom Försvarsmakten påverkades av faktorer relaterat till organisationens erbjudande, jobbets karaktär och omvärldsläge. 'Plats' var en dubbelverkande påverkansfaktor där flexibilitet och mobilitet lockade, samtidigt som avstånd och dess påverkan på det civila livet påverkade attraktiviteten negativt. Motivationsfaktorerna var kopplade till hur man uppfattade olika karriärvägar inom Försvarsmakten. Den vertikala respektive horisontella dimensionen av karriärutvecklingen påverkade intresset för de olika officerskategorierna, medan brist på tidig information skapade osäkerhet kring karriärval och möjligheter. Rapporten avslutas med ett antal rekommendationer ämnade att förbättra effekten av värnpliktsutbildningen ytterligare samt öka motivationen till fortsatt engagemang, vilket i förlängningen kan ha positiv påverkan på den militära förmågan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Baumgartner, Annabell, Lena Fischer, and Johanna Welker. Die Wirkung des Mobilitätsdesigns auf die Nutzung und Wahrnehmung von Fahrradstraßen. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, July 2020. http://dx.doi.org/10.21248/gups.51589.

Full text
Abstract:
In Offenbach am Main wurde im Herbst 2018 eine Fahrradstraßen-Teststrecke eröffnet, die Teil des Vorhabens ist, die Stadt fahrradfreundlicher zu gestalten. Um herauszufinden, inwiefern das Design dieser Teststrecke einen Einfluss darauf ausübt, wie die Fahrradstraße von den Verkehrsteilnehmenden wahrgenommen und genutzt wird, wurden im Rahmen dieser Forschungsarbeit im Mai 2019 zwei Fokusgruppengespräche mit Nutzer*innen durchgeführt. In den Fokusgruppen wurden unter der Betrachtung der Fragestellung unterschiedliche Konzeptvorschläge der Offenbacher Hochschule für Gestaltung (HfG) thematisiert. In der Forschungsarbeit wird herausgearbeitet, wieso es sinnvoll ist, das Design der gebauten Umwelt näher zu betrachten und vor allem es gezielt zu verändern, wenn es darum geht, mehr Stadtbewohner*innen zum Fahrradfahren und hiermit zu einem umweltfreundlicheren Fortbewegen zu motivieren. Basierend auf den Ausführungen von JENSEN (2014, 2016) zum Mobilitätsdesign und unter Verwendung seines staging mobilities frameworks konnten die Erfahrungen der Teilnehmenden der Fokusgruppen ausgewertet und erste Aussagen über den Einfluss des Designs auf die Wahrnehmung und Nutzung der Teststrecke getroffen werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Steffensen, Bernd, and Bettina von Römer. Mieter im Geschosswohnungsbau – Einstellungen zu den Themen Fassadendämmung, Heizen und CO2-Reduktion. Ergebnisse der Diskussion in zwei Fokusgruppen in Mannheim. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2016. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627543.

Full text
Abstract:
Das Projekt iENG (Intelligente Energienutzung in der Gebäudewirtschaft) thematisiert die umwelt- und gesellschaftsverträgliche Umsetzung der Energiewende im Gebäudebereich. Es geht der Frage nach, warum insbesondere im Bestand das Umsetzungstempo weit hinter den Erwartungen zurückbleibt und vertieft dabei die Fragestellungen der Informations-vermittlung (Energieberater), der rechtlichen und ökonomischen Rahmenbedingungen (EnEV und Förder-Verfahren) sowie die bislang weitgehend ignorierten Chancen von architektonischer Gestaltung und gebäudekybernetischen Ansätzen. In diesem Beitrag wird versucht, die Sicht der Gebäudenutzer, also insbesondere der Mieter und selbstnutzenden Eigentümer von Wohnungen zu ergründen. Dazu ist es sinnvoll, an der öffentlichen Diskussion der Thematik Gebäudeenergiewende anzuknüpfen, die meistens bei der aktuellen technischen Standardlösung zum Einsparen von Energie im Gebäudebereich anknüpft: den Wärmedämmverbundsystemen. Sie sind sowohl durch große Werbemaßnahmen (Ulrich Wickert: Dämmen lohnt sich) als auch durch die Kriterien für die Vergabe vergünstigter Modernisierungskredite oder Zuschüsse nahezu vorgegeben, um im Wohnungsbestand und bei Neubauten über eine Reduzierung der erforderlichen Heizleistung zu einer Energieeinsparung und zur CO2-Reduzierung beizutragen. Im folgenden Bericht werden ausgehend von der methodischen Anlage des Teilprojektes die Ergebnisse der empirischen Arbeiten dargestellt. Im Verlauf des Projektes haben sich insbesondere bei der Rekrutierung von Teilnehmern für die Fokusgruppen Probleme ergeben, die dargestellt und diskutiert werden sollen (Kap. 2). Aufgrund der Zugangsprobleme zum Feld ist die empirische Basis der nachfolgenden Überlegungen nicht sehr robust und nur begrenzt belastbar (Kap. 3). Abschließend werden die wesentlichen Ergebnisse des Teil-projektes im Kapitel 4 zusammengefasst und ein Ausblick gegeben.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Warta, Katharina, Charlotte D'Elloy, Lisa Pschorn, Florence Blandinières, Mona Pöschko, and Florian Berger. Evaluierung der Austrian Cooperative Research (ACR) 2020-2022. BMAW - Bundesministerium für Arbeit und Wirtschaft, September 2023. http://dx.doi.org/10.22163/fteval.2023.629.

Full text
Abstract:
Die ACR ist ein Netzwerk von privaten, gemeinnützigen Forschungsinstituten, die kleine und mittlere Unternehmen (KMU) bei ihren Innovations- und Digitalisierungsbestrebungen direkt und über ein besseres Verständnis der ökonomischen und gesellschaftlichen Rahmenbedingungen unterstützen. Durch einen intensiven Technologie- und Wissensaustausch mit den KMU und der aktiven Unterstützung von Start-ups soll die Innovationsposition Österreichs verbessert werden. Dafür unterstützen und begleiten die Institute kleine und mittlere Unternehmen sowie deren Vertretung durch den Innovationsprozess. Die gegenständliche Evaluierung im Auftrag des Bundesministeriums für Arbeit und Wirtschaft (BMAW) bezieht sich auf die Wirkung der ACR-Förderung für die Durchführungsjahre 2020-2022 und formuliert auf Basis dieser Analysen Empfehlungen für die zukünftige Gestaltung der Förderung. Eine ausführliche Auswertung von Monitoringdaten, differenziert nach vier Gruppen von ACR-Instituten, Fallvignetten zu Wirkungspfaden, die auf einer schriftlichen Befragung der Institutsleiter:innen, auf Stakeholder-Interviews, auf zwei Fokusgruppen sowie auf Dokumentenanalysen beruhen, sowie eine Fallstudie über die Arbeitsgemeinschaft industrieller Forschungsvereinigungen in Deutschland (AiF) sind die wesentlichen Pfeiler dieser Evaluierung.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Frankus, Elisabeth, and Johannes Starkbaum. D3: Endbericht PPIE. Begleitforschung PPIE-Umsetzungsprogramm. IHS - Institut für Höhere Studien, 2023. http://dx.doi.org/10.22163/fteval.2023.628.

Full text
Abstract:
Die Begleitforschung der beiden Ausschreibungsrunden des Umsetzungsprogramms Patient and Public Involvement and Engagement (PPIE) zielt darauf ab die Projekte der ersten und zweiten Pilotausschreibung sowie die vom PPIE-Team angebotenen Unterstützungsmöglichkeiten zu evaluieren, um wichtige Lernerfahrungen für künftige Ausschreibungen ziehen zu können. Die Begleitforschung, die auch die ungeplante dritte PPIE-Ausschreibung in Ansätzen berücksichtigt, zeigt dabei auf, welchen Umfang, welche Tiefe und welche Qualität die Einbindung der Citizens (in diesem Bericht auch für involvierte Patient:innen verwendet) in die Projekte haben und welchen wissenschaftlichen, sozialen und demokratischen Mehrwert für unterschiedliche Zielgruppen generiert werden konnte. Darüber hinaus lassen die im Zuge der Begleitforschung erhobenen Daten Rückschlüsse zu, wie die Unterstützungsangebote des PPIE-Teams angenommen wurden und welche Schritte zur Sicherstellung von mittel- und langfristigen Impacts der PPIE-Projekte notwendig sind. Für die Begleitforschung der beiden Pilotausschreibungen wurde ein Mix aus unterschiedlichen Methoden wie qualitative Interviews, Fokusgruppen, schriftliche Befragung, teilnehmende Beobachtung, etc. angewendet. Der Bericht schließt mit einer Reihe von Empfehlungen für zukünftige Projektausschreibungen ab, in denen Citizen Science umgesetzt werden soll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Klinger, Thomas, Juliane Kemen, Martin Lanzendorf, Jutta Deffner, and Melina Stein. Sharing-Konzepte für ein multioptionales Mobilitätssystem in FrankfurtRheinMain. Goethe-Universität, Institut für Humangeographie, March 2016. http://dx.doi.org/10.21248/gups.38421.

Full text
Abstract:
Die dynamische Entwicklung im Bereich neuer Mobilitätsdienstleistungen hat dazu geführt, dass der städtische Mobilitätsmarkt von einer hohen Dynamik und einer Vielzahl neuer Akteure gekennzeichnet ist. Smartphones und mobiles Internet unterstützen die neuen Angebote wie flexibles, stationäres oder Peer-to-Peer-Carsharing sowie Mitnahme- und Fahrradverleihsysteme. Die neuen Angebote reagieren auf eine veränderte Nachfrage, generieren aber wiederum auch neue Nutzungsmuster. Kommunale und regionale Akteure stehen vor der Aufgabe, auf die neuen Herausforderungen, die sich in räumlichen und politischen Konflikten niederschlagen können, zu reagieren. Die vorliegende Studie zeigt auf Basis einer Bestandsaufnahme von Sharing-Systemen in der Region FrankfurtRheinMain Handlungsoptionen für Vertreter aus Politik und Verwaltung auf, um die neuen Angebote im Sinne einer nachhaltigen Verkehrs- und Stadtentwicklung zu integrieren. Dabei zeigt sie zunächst die Chancen und Herausforderungen auf, die sich aus den jüngsten Entwicklungen ergeben. Anschließend folgt eine ausführliche Bestandsaufnahme, die sich in sechs Handlungsfelder gliedert: Fahrradverleihsysteme, Carsharing, Mitnahmeangebote und Mitfahrparkplätze, Verknüpfung des öffentlichen Verkehrs mit multimodalen Angeboten, multimodale Mobilitätsapps und -plattformen sowie Parken. Dabei werden Aussagen zu Angebotsformen, verkehrlichen und ökologischen Wirkungen sowie zu regionalen Entwicklungen getroffen. Anschließend werden auf Basis vorhandener Untersuchungen und im Rahmen des Projekts durchgeführter Fokusgruppen Nutzungsmuster, Bekanntheit und Attraktivität von Sharing-Systemen dargestellt. Die Handlungsempfehlungen wurden in mehreren Workshops mit regionalen Praxisakteuren aus den Bereichen Stadtverwaltung, Carsharing, Verkehrsverbund, Fahrradverleihsysteme, Mitfahrangebote etc. und vertiefenden Expertengesprächen entwickelt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Wagner, Isabella. Programmmanagement und Kommunikation in der missions-orientierten Forschungsförderung. Am Beispiel "Stadt der Zukunft". BMK - Bundesministerium für Klimaschutz, Umwelt, Energie, Mobilität, Innovation und Technologie, 2021. http://dx.doi.org/10.22163/fteval.2021.624.

Full text
Abstract:
Das Stadt der Zukunft (SdZ) Programm des Bundesministerium für Klimaschutz, Umwelt, Energie, Mobilität, Innovation und Technologie (BMK) hat sich aus dem Haus der Zukunft Programm weiterentwickelt und bedient daher eine breitere Stakeholderlandschaft als früher. Zudem gibt es Dezentralisierungstendenzen in der Energieversorgungsbranche sowie das Entstehen neuer AkteurInnen durch neue Innovationen, weshalb sich die Stakeholderdiversität ebenfalls erhöht und das Potenzial haben, Kommunikationsaufgaben komplexer zu machen. Zudem versteht sich das SdZ-Programm als einer der österreichischen Vorreiter der missionsorientierten Innovationsförderung und möchte sich in dieser Tradition weiter in ihrer Abwicklung und Kommunikation Richtung Missionsorientierung entwickeln. Diese Studie stellt sich daher die Frage, wie Programmmanagement und Wissenskommunikation in der missionsorientierten, angewandten Forschung konzipiert und effektiv umgesetzt werden können. Es wurden mittels Literatur- und Dokumentenanalyse, Stakeholderanalyse, zweier internationaler Fallstudien, Interviews mit insgesamt 15 ExpertInnen und AkteurInnen aus den verschiedenen Stakeholdergruppen, zweier Fokusgruppen sowie einem Co-Creationworkshop Rückschlüsse auf die aktuelle Wirkung der Kommunikationsdimensionen des SdZ-Programmes gezogen und Überlegungen hinsichtlich der Weiterentwicklungsmöglichkeiten zu Missionsorientierung nach OECD-Definition angestellt. Das resultierende Modell wurde in einem finalen Reflexionsworkshop mit dem Auftraggeber diskutiert. Der analytische Zugang unterteilt Missionsorientierung für die „Stadt der Zukunft“ in drei Ebenen, wovon die erste die Kommunikation auf Programmebene betrachtet, die zweite Ebene eine programmübergreifende Koordination im Sinne gemeinsamer Missionen überlegt und Ebene 3, auf welcher eine klar definierte „Mission Stadt der Zukunft“ angenommen wird und eine Stakeholderkommunikation als Kooperation in einem komplexen System verstanden wird. Dieses Verständnis wird bei der Entwicklung der Lösungsvorschläge berücksichtigt und einerseits Weiterentwicklungsvorschläge für jeden einzelnen Programmschritt gemacht, um die Kommunikation auf Ebene 1 und 2 nach den drei Hauptfunktionen receive, transmit und collaborate zu verbessern. Eine Kommunikation für Ebene 3, so wird geschlussfolgert, kann am effektivsten über eine offene Kommunikationsarchitektur gelingen, die als Kooperationsplattform orchestriert wird, um möglichst vielen Individuen aller denkbaren Stakeholdergruppen problembasiert dynamische Interaktion und Kollaboration zu ermöglichen. Als Ergebnis liefert diese Studie einen Vorschlag für eine Vorgehensweise, die es ProrammeignerInnen ermöglichen soll, Kommunikation und Programmmanagement für missionsorientierte Innovationsförderung in diesem Kontext zu planen. Folgende drei Schritte werden empfohlen: 1. Die Mission definieren: Typus und Rahmenbedingungen der Mission berücksichtigen. 2. Die Handlungsebene verstehen: Das „Ebenen-Modell“ gibt Empfehlungen, auf welche Kommunikationsaktivitäten auf welcher Ebene besonderer Fokus zu legen ist. 3. Den besten Weg zur Stakeholdereinbindung finden: Je nachdem, auf welcher Ebene die Mission stattfinden soll, werden unterschiedliche Funktionen des Public Engagement Triangle wichtiger. Anhand von zwei konkreten Beispielen für im Rahmen des SdZ-Programmes möglichen hypothetischer (Sub-)Missionen werden nun diese drei Schritte exemplarisch angewendet und gezielt Vorschläge für Management und Kommunikations-Maßnahmen gemacht: 1. Beispiel 1: Mission zur Etablierung von Plus-Energie-Quartieren in Österreich 2. Beispiel 2: Mission zur Realisierung klimaneutraler Städte in Österreich Die in dieser Studie erarbeiteten Modelle und Zugangsweisen sind so konzipiert, dass sie für die Gestaltung beliebiger Missions- und Zielsetzungen nützliche Orientierung geben können.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Fokusgrupper' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography