Relevant bibliographies by topics / Fokusgruppsamtal

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Fokusgruppsamtal'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Fokusgruppsamtal.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Fokusgruppsamtal"

1

Tjernberg, Catharina, Karin Forsling, and Carin Roos. "Design för multimodal och kreativ skrivundervisning i tidiga skolår – Lärare reflekterar i fokusgruppsamtal." Nordic Journal of Literacy Research 6, no. 1 (2020): 217. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v6.2044.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Fokusgruppsamtal"

1

Ohlsson, Robert. "Representationer av psykisk ohälsa : Egna erfarenheter och dialogiskt meningsskapande i fokusgruppsamtal." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29952.

Full text
Abstract:
The aim of the thesis is to explore socially shared ideas about mental illness in everyday contexts. Drawing on social representation theory, organizations for users of mental health services and self-help groups are regarded as communities where social knowledge is constructed that makes intersubjective understanding of illness experiences possible. In order to investigate such knowledge as a resource in joint construction of meaning, a theoretical model is introduced where a distinction is made between a discursive level of situated ‘representational work’ and an underlying level of sociocultural resources. A focus group study was carried out with 27 participants who label their health problems as anxiety, depression or bipolar disorder, and were members of service user organizations. The focus group conversations were analysed with regard to thematic, interactional and discursive features to answer the questions: 1) how is mental illness represented, 2) how is the mentally ill person represented, and 3) how are others’ views on mental illness represented. The results show how mental illness is represented as a complex phenomenon that is contextualised to a number of frames of reference. Further, the analysis identified different types of resources that are utilized in representational work: local knowledge of the communities, medical concepts, different explanatory models, narrative structures, metaphors and conceptual dichotomies. It also revealed dialogical properties of the representational work that have rhetorical functions for self-presentation as a team performance. The discussion suggests that widely shared resources are put to use in group- and situation-specific representational projects, and that representations that are produced in group discourse can be characterised as ‘polemical social representations’ that respond to a double stigma of mental illness in everyday life where mental illness is regarded as a sign of ‘weakness’ as well as ‘otherness’.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersson, Daniel, and Jimmi Johnsson. "En studie som visar hur pedagoger talar om värdegrundsarbete i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29566.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger vid förskolor talar om värdegrundsarbete. Vår forskningsfråga är, hur talar pedagoger i förskolan om deras värdegrundsuppdrag?  För att besvara den har vi använt oss av fokusgruppsamtal med dialogism som metodologisk och teoretisk utgångspunkt. Två gruppsamtal utgör vårt datamaterial i form av videodokumentationer. Dessa har analyserats samtalsanalytiskt utifrån topikanalys. Ett framträdande resultat är att pedagogerna talar mycket om normer kring fostran och omsorg samt strategier kring detta. Däremot talar de mindre om barns utveckling utifrån pedagogiska aspekter som anges i läroplanen, trots att den senaste, reviderade läroplanen har blivit mer fokuserad på lärande och mindre på omsorgsbiten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bybro, Maria. "Diskurser kring estetiska lärprocesser i förskolan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15600.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rosenberg, Kimblad Anette. "Att arbeta med konflikthantering : implementering och undersökning av en form av fokusgruppsamtal i skolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14182.

Full text
Abstract:
I have chosen an action research approach for this essay. I want to incorporate a method of conflict management in the work of the personnel at a school and also discuss their thoughts and experience in conflict management. I wanted to incorporate modern knowledge about constructive conflict management for everyday use and I stress that if we can evolve these skills among the personnel in schools then we have a better chance of helping children with deviant behavior which often end up in conflict because of it. This will also help all the other children and personnel to manage conflict situations in a better way. I want to introduce a new way of thinking about conflict management which in many ways is different from how it is today. Briefly the method which I advocate revolves around paying attention to every ones basic needs and says that everyone can win and no one has to loose. he main purpose of this essay has been to find out if focus group conversations is a viable method for improving conflict management in the school system. Several of the participants has in their evaluations written that it was a rewarding and interesting way to work. Some participants also had a reservation that this work took time from our scheduled conferences so we might miss some important information.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wolter, Johanna, and Moa Wennerberg. ""Helt jämnt, det kommer det nog aldrig att bli" : Fokusgruppsamtal om föräldraskap, jämställdhet och föräldraförsäkringen." Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-97384.

Full text
Abstract:
Studien bygger på tre fokusgruppsamtal med 14 föräldralediga småbarnsföräldrar i en medelstor kommun. Studien syftar till att undersöka hur småbarnsföräldrar samtalar om föräldraförsäkringen samt deras föräldraledighet och föräldraskap. Utifrån föräldrarnas diskussion om föräldraledighet undersöks hur moderskap och faderskap framställs, samt hur föräldrar beskriver ett jämställt föräldraskap. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionistisk, där Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns teori om kunskapssociologi används för att analysera föräldrarnas samtal. Fokusgruppsamtalen analyseras även med hjälp av tidigare forskning samt Ylva Elvin-Nowaks och Heléne Thomssons teori om hur kön skapas. Resultatet visar att småbarnsföräldrarna upplever föräldraförsäkringen som förmånlig men svår att förstå, på grund av många regler. De belyser vikten av valfrihet i föräldraförsäkringen. Uppdelningen av föräldraledigheten motiveras i många fall utifrån föräldrarnas ekonomiska- och arbetsmässiga möjligheter men även utifrån föräldrarnas vilja att vara föräldralediga. Mammans föräldraledighet tas dock alltid förgiven medan pappan framställs ha ett val att vara föräldraledig eller inte. Föräldrarna beskriver att jämställdhet är viktigt och menar att båda ska vara nöjda med ansvarsfördelningen i hemmet samt att båda ska ha en nära relation till barnet. Föräldraskap framställs antingen som könsstereotypt eller som könsneutralt. Det vill säga att mamman framställs vara den primära föräldern eller att båda föräldrarna framställs ha samma roll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Callmer, Elin, and Frida Söderlind. ""Driva och stanna" : Fokusgruppsamtal med dramapedagoger om att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17071.

Full text
Abstract:
Syftet var att beskriva, förstå och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebär att leda två parallella processer, dels en med fokus på gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnärlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men också som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebära en balansgång mellan att ”driva och stanna”.   I resultatet framkom olika faktorer som påverkar upplevelserna, såsom förväntningar från arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist på tillit till dramapedagogernas konstnärliga ledarskap och bristande förståelse för vad dramapedagogik är. Andra faktorer som påverkar upplevelserna är gruppdeltagares känslor av oro och nervositet under föreställningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.     I analysen kopplas informanternas utsagor till litteratur och tidigare forskning som berör relationen mellan drama och teater, samt ledarskap inom de båda områdena. En slutsats är att den konflikt som funnits mellan drama och teater, är avklarad på en teoretisk nivå, men fortfarande är en realitet i praktiken och påverkar dramapedagoger som arbetar med scenkonstnärlig produktion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Karlsson, Samuel. "”…and use what I learn here to just really shape who I want to be as a future music teacher”. : Om ett utbyte mellan några musiklärarstudenter vid två musiklärarutbildningar i Sverige och USA." Thesis, Örebro University, School of Music, Theatre and Art, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11196.

Full text
Abstract:

Denna undersökning riktar sig till intresserade av (musik)lärarutbildning och (musik)undervisning, på tema utbyte och utbytesstudier.

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett studentperspektiv, beskriva ett utbyte i form av en utbyteskurs mellan Musikhögskolan i Örebro och motsvarande skolform vid University of Delaware i USA. Empiri har i huvudsak samlats genom fokusgruppsamtal. I diskussionen presenteras en modell över det huvudsakliga resultatet. Det visade sig bland annat att studenterna hade förväntningar på utbytet som existerade på ”olika nivåer”. Dessa utgjordes av att genom kursen få en djupare inblick i en annan kultur, och att nå insikt i hur demokrati-jämlikhet-genus kan förstås i de respektive länderna. Det fanns också en förväntan om att lära om (musik)studier och olika skolformer, samt förväntningar på att ”ta med sig” hem, gällande exempelvis undervisningsmetoder. Den sistnämnda nivån utgjorde en central och återkommande förväntan på utbytet. Det visade sig också att de båda musikhögskolornas förväntningar gick i linje med studenternas förväntningar, och att skolornas förväntningar (med vissa undantag) kan betraktas som infriade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johnsson, Frida, and Helene Braun. "Får jag också vara med? : En studie om hur pedagoger framställer barns delaktighet i dokumentationsarbetet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30535.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger i samtal med varandraframställer dokumentationen som görs i verksamheten och barns delaktighet idokumentationsarbetet. Två fokusgruppsamtal genomfördes tillsammans med pedagoger fråntvå förskolor, där ljudupptagning användes för att samla in det empiriska materialet. Studienutgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och diskurspsykologi används för attanalysera kommunikationen. Detta med avsikt att få en djupgående analys kring vilkaförhållningssätt som verkar ligga till grund för pedagogernas resonemang i samtalen, och vaddessa kan innebära för barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Resultatet visar att detgenomgående uttrycks varierande förhållningssätt till dokumentation och barns delaktighet iden. Beroende på pedagogernas barnsyn och hur de förhåller sig till dokumentation,konstrueras dokumentationsarbetet på olika sätt. Dokumentation som framställs som ettverktyg för att utveckla verksamheten, möjliggör barns delaktighet betydligt mer, än i de falldär dokumentation görs för att man måste. Tid och intresse uttrycks vara aspekter sompåverkar barns delaktighet i dokumentationsarbetet och pedagogerna uttrycker varierandeförhållningssätt och strategier för att hantera dessa aspekter Det framställs en smal syn på vadbarns delaktighet i dokumentationsarbetet innebär, där delaktigheten karaktäriseras av attvälja och samtala kring bilder. Delaktighet framställs även som något som är beroende av vilka förmågor barnet har.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Groth, Simon, Stina Sjöholm, and Rebecka Udd. "Det kompetenta barnet – Ett ideal av sin tid : En diskursanalys av förskollärares fokusgruppsamtal om det kompetenta barnet." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37014.

Full text
Abstract:
Talet om det kompetenta barnet är vanligt förekommande i svensk förskola och har i tidigare studier beskrivits som “sunt förnuft” (Bjervås, 2011) och en tvingande idé (Kampmann, 2004). Föreliggande studie ämnar till att undersöka hur förskollärare beskriver det kompetenta barnet i fokusgruppssamtal förskollärare emellan om det kompetenta barnet. Studien ämnar även att se på vilket sätt olika syn på kunskap framträder i diskursen om det kompetenta barnet. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och analyserar utifrån ett diskursanalytiskt angrepp med hjälp av Foucaults (1980) begrepp sanningsregim samt makt och kunskap. Diskursens grundläggande antagande är dess allmängiltighet och betraktas av förskollärarna som självklar. Genom begreppet spänningar som uppstår mellan sanningsregimer synliggörs normer som därmed möjliggör diskursen om det inkompetenta barnet. Dessa spänningar utgörs av oberoende, individuella rättigheter och kollektiva skyldigheter samt hur kunskap förhåller sig till dagens barn och framtidens vuxna. Resultatet av analysen visar att makten och kunskapen tillfaller förskolläraren. I studiens diskussion bekräftas att diskursen om det kompetenta barnet upprätthåller normer som konstruerar ett ideal för förskolebarnet men resulterar även i ett ideal för förskolläraren. Relationen mellan diskursen om det kompetenta barnet och det inkompetenta barnet kan därmed förstås som krav och möjligheter och genom att vara medveten om diskurserna som ett diskursivt nätverk kan makten och kunskapen även tillfalla barnen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Englund, Stina. ""Förskolans rytmik - varje stund är unik" : En kvalitativ studie om hur förskollärare och barn ser på rytmikutövande i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383604.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att undersöka de äldre barnens möjligheter till rytmikutövande i förskolan. Studien syftar även till att undersöka eventuella skillnader i förskollärares och barns syn på rytmikutövande. Studiens syfte är angeläget då det enligt min uppfattning finns en avsaknad av planerade musikaktiviteter i förskolan samtidigt som förskollärarna är skyldiga att arbeta i enighet med läroplanens mål och riktlinjer. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt fokusgruppsamtal med barn där materialet analyserades utifrån tematisk analys och bearbetades med utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Utifrån studiens resultat framgick det att ramfaktorer som tid, materialresurser, barngruppens storlek samt förskolans styrdokument, påverkar förskollärarna i deras utformning av musikundervisningen. Ramfaktorerna påverkar även barnens inställning och möjligheter till rytmikutövande i förskolan. Studiens resultat visar även att förskollärarnas syn på sin musikaliska kompetens påverkar deras förmåga att kunna omsätta hinder till möjligheter vid utformning av rytmikaktiviteter i förskolan. Studiens resultat visar utmärkande skillnader i förskollärarnas och barnens syn på musik och rytmik. Detta genom att förskollärarnas beskrivningar är starkt kopplade till deras eget intresse, förmåga samt erfarenhet, medan barnen ger olika förslag på instrument som inte alltid är kopplade till deras eget musicerande. Resultatet visar även skillnader i förskollärare och barns syn på hinder vid rytmikutövande, där vissa förskollärare uttrycker en viss tveksamhet kring sin musikaliska förmåga som de beskriver som ett hinder för deras rytmikutövande i förskolan. Detta skiljer sig i förhållande till barnens uppfattningar då barnen inte lyfter sin musikaliska förmåga som ett hinder för rytmikutövande utan deras syn på hinder vid rytmikutövande grundas i deras uppfattningar kring ljudnivån i förskolans lokaler samt antal barn som deltar i musikaktiviteterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Fokusgruppsamtal' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography