To see the other types of publications on this topic, follow the link: Fokusgruppsamtal.
Dissertations / Theses on the topic 'Fokusgruppsamtal'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 21 dissertations / theses for your research on the topic 'Fokusgruppsamtal.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ohlsson, Robert. "Representationer av psykisk ohälsa : Egna erfarenheter och dialogiskt meningsskapande i fokusgruppsamtal." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29952.
Full textAbstract:
The aim of the thesis is to explore socially shared ideas about mental illness in everyday contexts. Drawing on social representation theory, organizations for users of mental health services and self-help groups are regarded as communities where social knowledge is constructed that makes intersubjective understanding of illness experiences possible. In order to investigate such knowledge as a resource in joint construction of meaning, a theoretical model is introduced where a distinction is made between a discursive level of situated ‘representational work’ and an underlying level of sociocultural resources. A focus group study was carried out with 27 participants who label their health problems as anxiety, depression or bipolar disorder, and were members of service user organizations. The focus group conversations were analysed with regard to thematic, interactional and discursive features to answer the questions: 1) how is mental illness represented, 2) how is the mentally ill person represented, and 3) how are others’ views on mental illness represented. The results show how mental illness is represented as a complex phenomenon that is contextualised to a number of frames of reference. Further, the analysis identified different types of resources that are utilized in representational work: local knowledge of the communities, medical concepts, different explanatory models, narrative structures, metaphors and conceptual dichotomies. It also revealed dialogical properties of the representational work that have rhetorical functions for self-presentation as a team performance. The discussion suggests that widely shared resources are put to use in group- and situation-specific representational projects, and that representations that are produced in group discourse can be characterised as ‘polemical social representations’ that respond to a double stigma of mental illness in everyday life where mental illness is regarded as a sign of ‘weakness’ as well as ‘otherness’.
2
Andersson, Daniel, and Jimmi Johnsson. "En studie som visar hur pedagoger talar om värdegrundsarbete i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29566.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger vid förskolor talar om värdegrundsarbete. Vår forskningsfråga är, hur talar pedagoger i förskolan om deras värdegrundsuppdrag? För att besvara den har vi använt oss av fokusgruppsamtal med dialogism som metodologisk och teoretisk utgångspunkt. Två gruppsamtal utgör vårt datamaterial i form av videodokumentationer. Dessa har analyserats samtalsanalytiskt utifrån topikanalys. Ett framträdande resultat är att pedagogerna talar mycket om normer kring fostran och omsorg samt strategier kring detta. Däremot talar de mindre om barns utveckling utifrån pedagogiska aspekter som anges i läroplanen, trots att den senaste, reviderade läroplanen har blivit mer fokuserad på lärande och mindre på omsorgsbiten.
3
Bybro, Maria. "Diskurser kring estetiska lärprocesser i förskolan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15600.
Full text
4
Rosenberg, Kimblad Anette. "Att arbeta med konflikthantering : implementering och undersökning av en form av fokusgruppsamtal i skolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14182.
Full textAbstract:
I have chosen an action research approach for this essay. I want to incorporate a method of conflict management in the work of the personnel at a school and also discuss their thoughts and experience in conflict management. I wanted to incorporate modern knowledge about constructive conflict management for everyday use and I stress that if we can evolve these skills among the personnel in schools then we have a better chance of helping children with deviant behavior which often end up in conflict because of it. This will also help all the other children and personnel to manage conflict situations in a better way. I want to introduce a new way of thinking about conflict management which in many ways is different from how it is today. Briefly the method which I advocate revolves around paying attention to every ones basic needs and says that everyone can win and no one has to loose. he main purpose of this essay has been to find out if focus group conversations is a viable method for improving conflict management in the school system. Several of the participants has in their evaluations written that it was a rewarding and interesting way to work. Some participants also had a reservation that this work took time from our scheduled conferences so we might miss some important information.
5
Wolter, Johanna, and Moa Wennerberg. ""Helt jämnt, det kommer det nog aldrig att bli" : Fokusgruppsamtal om föräldraskap, jämställdhet och föräldraförsäkringen." Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-97384.
Full textAbstract:
Studien bygger på tre fokusgruppsamtal med 14 föräldralediga småbarnsföräldrar i en medelstor kommun. Studien syftar till att undersöka hur småbarnsföräldrar samtalar om föräldraförsäkringen samt deras föräldraledighet och föräldraskap. Utifrån föräldrarnas diskussion om föräldraledighet undersöks hur moderskap och faderskap framställs, samt hur föräldrar beskriver ett jämställt föräldraskap. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionistisk, där Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns teori om kunskapssociologi används för att analysera föräldrarnas samtal. Fokusgruppsamtalen analyseras även med hjälp av tidigare forskning samt Ylva Elvin-Nowaks och Heléne Thomssons teori om hur kön skapas. Resultatet visar att småbarnsföräldrarna upplever föräldraförsäkringen som förmånlig men svår att förstå, på grund av många regler. De belyser vikten av valfrihet i föräldraförsäkringen. Uppdelningen av föräldraledigheten motiveras i många fall utifrån föräldrarnas ekonomiska- och arbetsmässiga möjligheter men även utifrån föräldrarnas vilja att vara föräldralediga. Mammans föräldraledighet tas dock alltid förgiven medan pappan framställs ha ett val att vara föräldraledig eller inte. Föräldrarna beskriver att jämställdhet är viktigt och menar att båda ska vara nöjda med ansvarsfördelningen i hemmet samt att båda ska ha en nära relation till barnet. Föräldraskap framställs antingen som könsstereotypt eller som könsneutralt. Det vill säga att mamman framställs vara den primära föräldern eller att båda föräldrarna framställs ha samma roll.
6
Callmer, Elin, and Frida Söderlind. ""Driva och stanna" : Fokusgruppsamtal med dramapedagoger om att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17071.
Full textAbstract:
Syftet var att beskriva, förstå och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebär att leda två parallella processer, dels en med fokus på gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnärlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men också som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebära en balansgång mellan att ”driva och stanna”. I resultatet framkom olika faktorer som påverkar upplevelserna, såsom förväntningar från arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist på tillit till dramapedagogernas konstnärliga ledarskap och bristande förståelse för vad dramapedagogik är. Andra faktorer som påverkar upplevelserna är gruppdeltagares känslor av oro och nervositet under föreställningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har. I analysen kopplas informanternas utsagor till litteratur och tidigare forskning som berör relationen mellan drama och teater, samt ledarskap inom de båda områdena. En slutsats är att den konflikt som funnits mellan drama och teater, är avklarad på en teoretisk nivå, men fortfarande är en realitet i praktiken och påverkar dramapedagoger som arbetar med scenkonstnärlig produktion.
7
Karlsson, Samuel. "”…and use what I learn here to just really shape who I want to be as a future music teacher”. : Om ett utbyte mellan några musiklärarstudenter vid två musiklärarutbildningar i Sverige och USA." Thesis, Örebro University, School of Music, Theatre and Art, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11196.
Full textAbstract:
Denna undersökning riktar sig till intresserade av (musik)lärarutbildning och (musik)undervisning, på tema utbyte och utbytesstudier.
Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett studentperspektiv, beskriva ett utbyte i form av en utbyteskurs mellan Musikhögskolan i Örebro och motsvarande skolform vid University of Delaware i USA. Empiri har i huvudsak samlats genom fokusgruppsamtal. I diskussionen presenteras en modell över det huvudsakliga resultatet. Det visade sig bland annat att studenterna hade förväntningar på utbytet som existerade på ”olika nivåer”. Dessa utgjordes av att genom kursen få en djupare inblick i en annan kultur, och att nå insikt i hur demokrati-jämlikhet-genus kan förstås i de respektive länderna. Det fanns också en förväntan om att lära om (musik)studier och olika skolformer, samt förväntningar på att ”ta med sig” hem, gällande exempelvis undervisningsmetoder. Den sistnämnda nivån utgjorde en central och återkommande förväntan på utbytet. Det visade sig också att de båda musikhögskolornas förväntningar gick i linje med studenternas förväntningar, och att skolornas förväntningar (med vissa undantag) kan betraktas som infriade.
8
Johnsson, Frida, and Helene Braun. "Får jag också vara med? : En studie om hur pedagoger framställer barns delaktighet i dokumentationsarbetet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30535.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger i samtal med varandraframställer dokumentationen som görs i verksamheten och barns delaktighet idokumentationsarbetet. Två fokusgruppsamtal genomfördes tillsammans med pedagoger fråntvå förskolor, där ljudupptagning användes för att samla in det empiriska materialet. Studienutgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och diskurspsykologi används för attanalysera kommunikationen. Detta med avsikt att få en djupgående analys kring vilkaförhållningssätt som verkar ligga till grund för pedagogernas resonemang i samtalen, och vaddessa kan innebära för barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Resultatet visar att detgenomgående uttrycks varierande förhållningssätt till dokumentation och barns delaktighet iden. Beroende på pedagogernas barnsyn och hur de förhåller sig till dokumentation,konstrueras dokumentationsarbetet på olika sätt. Dokumentation som framställs som ettverktyg för att utveckla verksamheten, möjliggör barns delaktighet betydligt mer, än i de falldär dokumentation görs för att man måste. Tid och intresse uttrycks vara aspekter sompåverkar barns delaktighet i dokumentationsarbetet och pedagogerna uttrycker varierandeförhållningssätt och strategier för att hantera dessa aspekter Det framställs en smal syn på vadbarns delaktighet i dokumentationsarbetet innebär, där delaktigheten karaktäriseras av attvälja och samtala kring bilder. Delaktighet framställs även som något som är beroende av vilka förmågor barnet har.
9
Groth, Simon, Stina Sjöholm, and Rebecka Udd. "Det kompetenta barnet – Ett ideal av sin tid : En diskursanalys av förskollärares fokusgruppsamtal om det kompetenta barnet." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37014.
Full textAbstract:
Talet om det kompetenta barnet är vanligt förekommande i svensk förskola och har i tidigare studier beskrivits som “sunt förnuft” (Bjervås, 2011) och en tvingande idé (Kampmann, 2004). Föreliggande studie ämnar till att undersöka hur förskollärare beskriver det kompetenta barnet i fokusgruppssamtal förskollärare emellan om det kompetenta barnet. Studien ämnar även att se på vilket sätt olika syn på kunskap framträder i diskursen om det kompetenta barnet. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och analyserar utifrån ett diskursanalytiskt angrepp med hjälp av Foucaults (1980) begrepp sanningsregim samt makt och kunskap. Diskursens grundläggande antagande är dess allmängiltighet och betraktas av förskollärarna som självklar. Genom begreppet spänningar som uppstår mellan sanningsregimer synliggörs normer som därmed möjliggör diskursen om det inkompetenta barnet. Dessa spänningar utgörs av oberoende, individuella rättigheter och kollektiva skyldigheter samt hur kunskap förhåller sig till dagens barn och framtidens vuxna. Resultatet av analysen visar att makten och kunskapen tillfaller förskolläraren. I studiens diskussion bekräftas att diskursen om det kompetenta barnet upprätthåller normer som konstruerar ett ideal för förskolebarnet men resulterar även i ett ideal för förskolläraren. Relationen mellan diskursen om det kompetenta barnet och det inkompetenta barnet kan därmed förstås som krav och möjligheter och genom att vara medveten om diskurserna som ett diskursivt nätverk kan makten och kunskapen även tillfalla barnen.
10
Englund, Stina. ""Förskolans rytmik - varje stund är unik" : En kvalitativ studie om hur förskollärare och barn ser på rytmikutövande i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383604.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka de äldre barnens möjligheter till rytmikutövande i förskolan. Studien syftar även till att undersöka eventuella skillnader i förskollärares och barns syn på rytmikutövande. Studiens syfte är angeläget då det enligt min uppfattning finns en avsaknad av planerade musikaktiviteter i förskolan samtidigt som förskollärarna är skyldiga att arbeta i enighet med läroplanens mål och riktlinjer. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt fokusgruppsamtal med barn där materialet analyserades utifrån tematisk analys och bearbetades med utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Utifrån studiens resultat framgick det att ramfaktorer som tid, materialresurser, barngruppens storlek samt förskolans styrdokument, påverkar förskollärarna i deras utformning av musikundervisningen. Ramfaktorerna påverkar även barnens inställning och möjligheter till rytmikutövande i förskolan. Studiens resultat visar även att förskollärarnas syn på sin musikaliska kompetens påverkar deras förmåga att kunna omsätta hinder till möjligheter vid utformning av rytmikaktiviteter i förskolan. Studiens resultat visar utmärkande skillnader i förskollärarnas och barnens syn på musik och rytmik. Detta genom att förskollärarnas beskrivningar är starkt kopplade till deras eget intresse, förmåga samt erfarenhet, medan barnen ger olika förslag på instrument som inte alltid är kopplade till deras eget musicerande. Resultatet visar även skillnader i förskollärare och barns syn på hinder vid rytmikutövande, där vissa förskollärare uttrycker en viss tveksamhet kring sin musikaliska förmåga som de beskriver som ett hinder för deras rytmikutövande i förskolan. Detta skiljer sig i förhållande till barnens uppfattningar då barnen inte lyfter sin musikaliska förmåga som ett hinder för rytmikutövande utan deras syn på hinder vid rytmikutövande grundas i deras uppfattningar kring ljudnivån i förskolans lokaler samt antal barn som deltar i musikaktiviteterna.
11
Wendt, Alice, and Nelly Johansson. "”Man behöver ju varje människa” : En diskursanalys av förskollärares och barnskötares fokusgruppsamtal om ansvarsfördelningen kring undervisning i förskolan." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44635.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om ansvarsfördelningen gällande undervisning i förskolans utbildning. Studiens syfte är att utifrån fokusgruppsamtal göra en diskursanalys av barnskötares och förskollärares tal kring ansvaret för undervisning i förskolan. Studiens forskningsfråga är: Vilka diskurser om ansvarsfördelningen gällande undervisning i förskolan framträder i fokusgruppsamtalen? Studiens teori och metod är sammanlänkade då den teoretiska utgångspunkten är diskursanalys. Empirin har analyserats med hjälp av begreppen modalitet, etos och genre som Fairclough (1992) erbjuder inom den kritiska diskursanalysen. Resultatet presenteras i diskurser vilka är: professionsdiskursen, otillräcklighetsdiskursen, ansvarsdiskursen och arbetslagsdiskursen.Professionsdiskursen visar att professionen påverkar undervisningsansvaret. I otillräcklighetsdiskursen uttrycker barnskötarna att styrdokumentens formuleringar innebär att deras kompetens inte är tillräcklig för barns utveckling och lärande. Det framkommer i ansvarsdiskursen att förskollärarna upplever en etisk aspekt i att ansvara för någon annans handlingar. Arbetslagsdiskursen lyfter betydelsen av att ta tillvara på alla kompetenser oavsett profession. Utöver dessa diskurser uppstod även diskussioner om vad undervisning i förskolan innebär.
12
Ekman, Linnea, and Felicia Österbom. "Barns delaktighet i beslut som rör dem, tillgång eller hot? : - En studie om hur barns delaktighet konstrueras i pedagogers samtal." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44016.
Full textAbstract:
Denna studie har undersökt hur barns delaktighet i beslut som rör dem konstrueras i pedagogers samtal då det är något som saknades i den tidigare forskningen. Studien är av relevans för all verksam personal inom förskola som möjliggörare för barns delaktighet i beslut som rör dem. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barns delaktighet i beslut som rör dem konstrueras i pedagogers samtal. Syftet är även att pedagoger i samtal med varandra, genom att svara på frågor utifrån två fiktiva scenarier eller case ska kunna bidra med lösningsfokuserade alternativ och/ eller förslag till hur barn kan tillåtas bli delaktiga i beslut som rör dem. Utifrån syftet skapades forskningsfrågorna: Vilka tolkningsrepertoarer och kategoriseringar framträder i pedagogernas samtal om barns delaktighet i beslut som rör dem? Vilka tolkningsrepertoarer och kategoriseringar framträder i pedagogernas samtal utifrån casen kring hur organisation och arbete med miljö kan bidra till barns delaktighet i beslut som rör dem? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten i studien är socialkonstruktionismen med diskurspsykologi som metod och tolkningsrepertoarer, konstruktioner och retorik som analysredskap. Studien genomfördes med två stycken fokusgruppsamtal där sex pedagoger deltog, varav fem var kvinnor och en man. Pedagogerna arbetade på olika förskolor i tre olika kommuner i södra sverige. Det framkommer flera olika tolkningsrepertoarer och kategoriseringar i studiens resultat och analys. Det uttrycktes ett behov av att definiera delaktighet som begrepp i arbetslag och barngrupper samtidigt som det påtalades flera kategoriseringar av vad barns delaktighet kan innebära. Det synliggörs en tolkningsrepertoar om barnet som kompetent samtidigt som en kategorisering om barns delaktighet som hot mot en rättfärdig utbildning framkommer. Det framkommer även en kategorisering där pedagogerna framhålls ansvar för att möjliggöra barns delaktighet i beslut som rör dem på förskolan. Mestadels betonas att barns delaktighet möjliggörs först när pedagoger utgår från barns intressen och låter barnen vara delaktiga i arbetet på förskolan, samt ser barnen som jämlikar i delaktighetsarbetet. Dock påtalades barns delaktighet i vissa avseende enbart handla om engagemang och intresse i en aktivitet. En slutsats blir därför att pedagogers förhållningssätt och människosyn blir avgörande för i vilken utsträckning barn får vara delaktiga i beslut som rör dem. Vår förhoppning är att diskussionerna fortsätter ute på förskolorna och i arbetslagen för att lyfta frågan om barns delaktighet i förskolan.
13
Åsbacka, Nääf Ann-Christine. ""Från förvirrad till jätteförvirrad" : En studie med exempel på vad som kan hjälpa elever med diagnosen dyslexi att nå målen i svenskämnet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54963.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen var att få ta del av och få förståelse för hur fyra elever med diagnosen dyslexi i årskurs åtta och nio, deras vårdnadshavare, svensklärare, svenska som andraspråkslärare, speciallärare och specialpedagog uttrycker sin uppfattning om vad som behövs för att eleverna ska nå målen i svenskämnet. Specialpedagogiska perspektiv användes som teoretisk ram i studien. Metoden för studien var kvalitativ och metodvalet fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtalen spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell. Ur resultatet framträdde fyra kategorier; förutsättning för god undervisning, god undervosning, organisatoriska frågor samt dilemman som elever med diagnosen dyslexi möter. Det relationella perspektivet var gemensamt för hur deltagarna i fokusgrupperna såg på skolsvårigheter. Mötet, relationen, och tryggheten sågs som en direkt förutsättning för att lärande skulle ske något som också framkommit i tidigare forskning. De organisatoriska frågornas gemensamma nämnare var en önskan om samverkan och samarbete vilket kunde ses ur ett organisations- och systemperspektiv då det trots goda idéer och god vilja krävs organisatoriska förändringar för att ett samarbete ska ske. Individperspektivet anslogs med anledning av fokusgruppernas fasta övertygelse om vikten av tidig dignostisering och en uppgivenhet skönjdes hos eleverna beträffande lärares och vikaries okunskap vad gäller dyslexi. Dock var tiden, eller egentligen bristen på den, denna studies följeslagare, samtliga fokusgruppers antagonist, ett påtagligt problem för alla deltagare och något som kan ses ur ett dilemmaperspektiv då styrdokument och timplaner styr lärarna trots att de är medvetna om elevernas behov av mer tid i arbetet med skoluppgifterna.
14
Nilsson, Jessica, and Camilla Bäckman. "Musik i förskolan : En kvalitativ studie av förskollärares och äldre barns upplevelser av musikundervisningen i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428836.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar verksamma förskollärare och deäldre barnen i förskolan har av musikundervisning. För att synliggöra förskolläraresrespektive barns egna upplevelser av musikundervisningen, vilka hinder och möjligheter deupplever och om deras uppfattningar skiljer sig åt eller delas. För att undersökaförskollärares och barns upplevelser gjordes en fenomenologisk studie, bestående av tvådelstudier. Studien genomfördes i två kommuner i Mellansverige och bestod av kvalitativaintervjuer med verksamma förskollärare, samt fokusgruppsamtal med äldre barn itillhörande förskolor. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokuspå begreppen socialt samspel, mediering, medierande redskap, appropriering ochscaffolding. Studiens resultat visade att förskollärarna och barnen till största del hade engemensam upplevelse av att musikundervisningen i förskolan som något roligt, som kangöra barnens utbildning både varierad och lustfylld. Det framgick även hur förskollärarnaansåg att musikundervisningen utöver att vara viktig i sig, kan användasämnesöverskridande och fungera som både innehåll och verktyg för att skapa möjlighetertill ett brett lärande och utveckling för barnen. Trots detta visade resultatet att bådeförskollärarna och barnen delade en upplevelse av att musiken inte får tillräckligt mycketutrymme i verksamheterna. Förskollärarna upplevde att det berodde på olika former avhinder som osäkerhet, lokaler, ljudnivå och avsaknad av intresse hos en del pedagoger. Tillskillnad från förskollärarna såg inte barnen lika många hinder med musikundervisningen,utan uttryckte att de ville ha mer musik i förskolan.
15
Johansson, Hanna, and Maria Sjölin. "Ibland är vi inne och ibland är vi ute, det behöver inte vara så stora skillnader. : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar på förskolans gård." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40635.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att utveckla kunskap om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med den pedagogiska verksamheten på förskolans gård i relation till tidigare forskning. Det är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom tre fokusgruppsamtal där ljudinspelningar kompletterats med fältanteckningar. Fokusgruppsamtalen bestod av totalt tio förskollärare, två grupper bestod av tre förskollärare och en grupp av fyra förskollärare. Den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på tre centrala begrepp: den proximala utvecklingszonen, kontext och artefakter. I resultatet framgår det att förskollärarna arbetar med att interagera barns intressen under utevistelsen. Det framkommer att ett närvarande och lyhört arbetssätt är en förutsättning för det. Utevistelsen är ofta en stund som används till att genomföra praktiska uppgifter. Det bidrar till att förskollärarna sällan genomför planerade aktiviteter i utemiljön och barnen får leka fritt. Förskollärarna belyser vikten av att tillföra material som barnen kan utforska gården med, grundläggande är att det ska vara material som barnen visar intresse för. Förskollärarna beskriver att samarbete och kollektiva diskussioner mellan personalen är nödvändiga inför arbetet på förskolans gård.
16
Lundell, Anna, and Louise Widell. "Precis! Det är majoritetens beslut liksom : En studie som belyser betydelsen av barns gemenskaper på fritidshem." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36405.
Full textAbstract:
I barnens vardag i fritidshemmet och i skolan befinner sig barnen i flera olika gemenskaper där de får olika mycket inflytande hos varandra. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse olika gemenskaper får för barns vardag i fritidshemmet. För att undersöka detta ställdes följande forskningsfrågor: Vad får barns kultur för betydelse för barns gemenskaper? Hur upprätthålls och förändras olika roller i barns gemenskaper? Studien har utgått från Goffmans (1959) teori om hur det sociala livet skapas i gemenskaper som sedan satts i relation till Johansson (2003), Qvarsell (2003) och Sparrmans (2006) beskrivning av barns perspektiv och kultur. Studien har tagit sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningsstrategin där semistrukturerade intervjuer använts som metod för samtalspromenaderna och fokusgruppsamtalen. Studien visar att begreppet popularitiet innefattar olika egenskaper som att vara duktig och kunnig på flera olika saker. Barnen beskriver att det är skillnad på att vara kompisar och bästa kompisar, en bästa kompisa är någon som barnen beskriver att de känt under en längre tid. Barnen beskriver att avundsjuka är något som kan uppstå mellan varandra om de väljer att leka med andra kompisar eller vid de tillfällen där barnen visar för mycket av sin kunskap inför varandra. Barnen beskriver att de använder sig av olika strategier för att stärka sina kompisgemenskaper vilket kan leda till att barn utesluts från gemenskapen.
17
Lilliehöök, David. "”[…]har gjort en plansch så måste man ju berätta och visa” : - En diskursanalytisk studie av mellanstadieelevers föreställningar och attityder till muntlig framställning i svenskämnet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33474.
Full textAbstract:
The aim of this study was to take a closer look at attitudes concerning education using oral presentations as the main activity in Swedish language studies in a Swedish secondary school. To accomplish this, the study aimed to answer the following questions: • In what way do four groups of secondary school students talk about oral presentations in Swedish language studies? • Which preconceptions and attitudes to oral presentations do the student express? • Which discourses are actualized in the discussions and how are these constructed? Secondary school pupils were used as a primary source of knowledge here through the use of four semi-structured focus group discussions. Students were asked questions about their understanding of what the essence of oral presentations is, as well as their experiences, feelings and what expectations they felt were placed on them by their teachers. The material shows a discourse composed of a mixture of excitement and fear. The pupils attribute to the creative side to planning presentations and using esthetic or even electronic media to excitement but also express anxiousness regarding the permanence of spoken word and the stress of potentially making a fool of oneself in front of their peers.
18
Forsberg, Olof. "“Det enda du kan göra egentligen, är ju bara att ta din gitarr och gå ut och ställa dig nånstans.” : Fokusgruppsamtal om gymnasieelevers syn på musik som utbildning och yrke." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24535.
Full textAbstract:
Sedan år 2011 har söktrycket till det estetiska gymnasieprogrammet sjunkit med nära 32% enligt Skolverket. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i den svenska musikbranschen ökat med 43% över samma tidsperiod, mellan åren 2011 och 2015. Tidigare forskning visar att en utbildningsnorm växt fram i den svenska skolan i linje med så kallade rätta gymnasieval. I denna uppsats har gymnasieelever från ekonomiskt samt estetiskt program, genom fokusgruppsamtal som metod, fått berätta om hur de tror att deras omgivning och bakgrund kan ha format deras syn på estetiskt gymnasieprogram och musik som yrke. Eleverna märker enligt dem själva denna förändring i söktrycket. Ett av de viktigaste resultaten är att gymnasieeleverna som medverkade i undersökningen har en svag bild av vilka yrken som ryms inom musikbranschen. Resultatet tyder även på att det estetiska programmet präglas av lågt anseende, och ett generellt rykte att vara lättare än andra gymnasieprogram, och att detta lockar mindre ambitiösa elever som helst vill ha roligt under gymnasietiden. Detta skulle enligt respondenterna bygga på tron om att utövande av en kulturell hobby på skoltid inte stimulerar till lärande på samma sätt som ett gymnasiegemensamt ämne. I analys- samt diskussionskapitlen kommenterar jag resultaten med hjälp av tidigare forskning samt Bourdieus teorier om kapital och habitus. Dessa teorier används för att studera de typer av kapital respondenterna värderar högt respektive lågt, samt deras livsbakgrunders påverkan på deras val.
19
Ritzl, Annika. "Samverkan ur fritidshemspedagogernas perspektiv : En jämförande studie mellan fritidshem i Danmark och Sverige." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-167145.
Full textAbstract:
Samverkan är ett begrepp som ofta dyker upp när det pratas om fritidshemspedagogernas arbete under skoldagen. I denna studie har jag jämfört två fritidshem, ett i Danmark och ett i Sverige, för att se hur samverkan bedrivs. Genom att ta reda på hur deras samverkansaktiviteter ser ut samt hur danska pedagoger och svenska fritidshemspedagoger beskriver samverkan. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Foucaults tankar om makt; maktteknologier, självteknologi och subjektsposition blir relevanta begrepp. Utåt sett kan både den danska och svenska samverkan se likadan ut. Men efter att ha samlat in empiri genom kvalitativa metoder, genom observationer, semistrukturerade samtal och fokusgruppsamtal, blir det tydligt att samverkan ser olika ut på skolorna. De danska pedagogerna på Overhavn skola har en mer stöttande funktion i klassrummet och deras pedagogik fokuserar på sociala relationer mellan eleverna. Pedagogernas diskurs gör det tydligt att undervisning är inget som ingår. De svenska fritidshemspedagogerna i Svedala skola tar fler roller och att undervisa elever mer praktiskt i olika sammanhang är inget främmande, utan fritidshemspedagogerna anser att det ingår i deras diskurs. Att även stötta och arbeta med elevernas sociala relationer samt vilken roll som fritidshemspedagogerna intar styrs av situationen.
20
Rubinsson, Elin, and Ida-Marie Bergström. "Kommunikation i grundsärskolan : En studie om kommunikativ lärmiljö i grundsärskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39872.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien var att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger i grundsärskolan arbetar för att utveckla elevers möjlighet till kommunikation. Metoden som valdes för studien var kvalitativa fokussamtal och intervjuer. Samtalen har fokuserat på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av kommunikation i grundsärskolan. Fokussamtalen och intervjuerna bearbetades, strukturerades stegvis och kopplades sedan till studiens syfte. Utifrån materialet skapades ett tvärvetenskapligt perspektiv på kommunikation utifrån filosofiska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter. I resultatet framkom att alla speciallärare och specialpedagoger använder sig av många olika undervisningsformer och medel, bland annat AKK-verktyg, för att utveckla elevernas kommunikation. De såg en god lärmiljö som en förutsättning för att eleverna ska kunna utveckla sin kommunikation. I en god lärmiljö såg de sig själva som centrala för att realisera en kommunikativ lärmiljö. Informanterna visade på kompetens och medvetenhet, förmåga att tolka elevernas intentioner för en jämställdhet i dialogen. Informanterna visade en relationskompetens som går i linje med Buber (2004) som menade att det behövs en realfantasi för att en äkta dialog ska kunna ske. Arbetssättet ska vara lek- och lustfyllt och baserat på delaktighet. Anpassningar, trygghet, tillit, bli sedd, utformning av dagen, struktur över dagen, tillåtande klimat och bemötande är vad informanterna lyfte fram som faktorer som skapar en lärmiljö som utvecklar elevers möjlighet till kommunikation. Vårt resultat var samstämmigt med vad tidigare forskning visat, att läraren har en betydelsefull roll i att engagera eleverna och en helhetssyn, runt eleven är viktig för att utveckla elevers kommunikation.
21
Westerlund, Stina. "Lust och olust : elevers erfarenheter i textilslöjd." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100171.
Full textAbstract:
The aim of the thesis is to investigate and analyse students’ expressions of pleasure and displeasure and how these are manifested in actions in the teaching of textile sloyd in lower secondary education. The study’s focus is on students’ expressions of pleasure and displeasure in social action in the working processes of textile sloyd and on how these expressions can be related to learning. The empirical material consists of observations, video and audio recordings, individual interviews and focus group interviews, where video and audio recordings were used as stimulated recall. In all, 32 lessons in textile sloyd and 49 students aged 14-15 years were observed at four different schools. Theoretically, the thesis is based on Mead’s practical intersubjectivity and on Dewey’s theory of experience-based learning and dependence on emotions and actions. Pleasure and displeasure constitute valuating partial aspects of emotions. Based on a socio-cultural perspective, emotions are regarded as practices which arise from different predispositions’ dependence on the social context. The study’s analytical approach is hermeneutical. Critical incidents regarding students’ expressions of pleasure and displeasure in social action found in observations and video and audio recordings were analysed in terms of Mead’s concept of gestures. The events were combined with what the students describe as critical incidents of pleasure and displeasure in the interviews and focus group talks. The material was then thematised. Several situations were then subjected to deeper analysis based on sociality and a change in perspective and related to different concepts of learning. The result of the thesis shows a tripartite semantic structure where students’ pleasure and displeasure in textile sloyd are mainly based on textile sloyd’s specific educational community, students’ relationship to the sloyd object and their experience of the working process. Social interaction, humour and mutual acknowledgement proved to be of importance for the function of pleasure and displeasure in the students’ working processes. The students’ experience of pleasure and displeasure depended on their control of the work, the characteristics of different craft techniques and their awareness of time. Pleasure and displeasure in textile sloyd found an expression in four overarching emotional practices with decisive importance for the students’ opportunities for learning: the repudiating, insecure, accepting and incorporating emotional practice. The study also provides an insight into how different cultural factors enable a certain scope for pleasure and displeasure. In this connection, social changes in relation to objects are discussed, as are changes in sociality and emotionality. Based on the pair of concepts of authenticity and ephemerality and closeness and intensity, cultural changes are visualised that are conceivably important for the students’ experiences of pleasure and displeasure in textile sloyd.