Dissertations / Theses on the topic 'Folkhem'

2017-06-01

The overarching aim of this dissertation is to explore and describe Swedish local authorities’ measures to prevent and manage homelessness; how these measures diverge between different municipal categories; what factors predict homelessness, provisions of accommodation and cov-erage rates between the number of accommodations and the respective municipalities’ housing interventions.

Measures studied are policies and housing interventions. The housing interventions re-ferred to here are those provided by or through the social welfare authorities to persons living with unstable housing or who are homeless. The interventions can be divided into two main categories: 1) preventive interventions in the form of daily-life support, usually in the form of personnel support in the individual’s own apartment, designed to help persons at risk of becom-ing homeless to remain housed and prevent eviction; 2) accommodation support for persons who are already homeless and in need of housing. Such accommodations may be more or less temporary, more or less integrated and include a greater or lesser amount of care.

Two sets of data were collected for the study: 1) a case study of two category-housing programmes using both qualitative and quantitative data; 2) a survey of 147 randomly chosen municipalities (about half of the municipalities in Sweden) to explore the prevalence and charac-teristics of policies and housing interventions.

Findings from the case study show that special-category housing has positive direct effects on the housing stability of the residents and their feelings regarding their quality of life, but does not have a direct effect on their substance misuse. Moreover, the increased housing stability seems to be more a direct effect of the person having stayed on the programme, rather than a long-term effect. Furthermore, although their quality of life improves, the residents still experi-ence a lack of belonging and feel that their lives lack meaningful content.

On the national level, the findings show that an array of housing interventions divided into 12 sub-categories is offered to counteract homelessness. These categories vary along two central dimensions: care and normality. The two most frequent types of housing interventions in all types of municipalities are daily-life support and social contracts. Other housing interventions are marginal compared with these two. There is greater fluctuation between municipalities in the level of care provided than in the level of normality. Furthermore, the more densely populated municipalities are more highly engaged in developing housing policies and the administrative means to handle them. Such policies, however, seem to decrease the level of normality without promoting levels of care.

When exploring factors that predict homelessness, the findings show that urbanisation is central to understanding variations in homelessness, not only in the largest cities but also in less densely populated areas. In addition, higher rent levels and more of aggregated psychiatric prob-lems in the municipality seem to increase homelessness. The apartment rate and the proportion of public housing within the stock of apartments are both important for the possibility to pro-vide accommodations. Moreover, the proportion of single-parent households seems to enhance the need to provide such accommodations. Political majority and the functional organisation of the social services both seem to have an impact on the coverage rates. Thus, the findings indicate that the municipalities have various options for managing factors that impact on the homeless-ness rate.

Keywords: housing interventions, level of care, level of normality, policies, municipality, predicting homelessness

Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa vad som menas med risk och risk management samt att presentera metoder och modeller inom detta ämne. Vi har använt dessa metoder och modeller samt den redan existerande arbetsordningen hos byggföretaget Folkhem Produktion AB för att genomföra en riskanalys av företaget.

Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet.

Kapitlet Identitet och de andra – vi och dom är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger.

Dette dokumentet beskriver flyttingen av BSPlab fra Microsoft Visual Studio-utviklingsplattformen til GCC på Linux og MinGW på Windows. BSPlab er et simuleringsverktøy som gjør det mulig å simulere BSP-programmer på en rekke forskjellige parallelle arkitekturer. Flyttingen ble gjort for å gjøre BSPlab tilgjengelig på ikke-proprietære utviklingsplattformer. Dokumentet starter med å beskrive målsetningene og motivasjonen for prosjektet. Deretter gis noe bakgrunnsinformasjon til BSP og BSPlab. Etter dette kommer hoveddelen av dokumentet som beskriver hvordan vi først planla å gjøre denne flyttingen og så en steg for steg beskrivelse av prosessen. Det vises også hvordan vi implementerte installasjonsverktøy for begge plattformene og testing av sluttproduktet. I tillegg utforsker vi muligheten for å benytte BSPlab fra Java. Dette er av interesse fordi det muliggjør at brukere som ikke har kompetanse på C/C++-programmering kan nyttiggjøre seg BSPlab. Til slutt i dokumentet er det skrevet en bruksanvisning for installasjon av den nye BSPlab-pakken og en veiledning på hvordan man kan benytte og utvide BSPlab. De to siste delene er skrevet på engelsk fordi de bør være tilgjengelige for brukere fra hele verden.

Titel: Förändring - En studie av förändringsprocesser på Folksam

Författare: Martina Sjösten och Camilla Östh

Handledare: Karl Gratzer och Besrat Tesfaye

Institution: Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola

Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 30 poäng

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva genomförandet av en förändring inom en stor organisation, med fokus på hur förändringen har genomfört, ledarskapsstrategi från den person som leder införandet, samt motstånd från de berörda.

Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna uppsats. Undersökningen har genomförts på tre nivåer på Folksam, genom intervjuer med en affärsområdeschef, åtta före detta ledningsgruppsmedlemmar, samt med enkäter till medarbetare på lägre nivåer.

Slutsatser: De studerade förändringarna har genomförts med initiativ från ledningen, vilket har medfört ett behov av fokus på vissa delar, som till exempel vision, kommunikation och uppföljning. Den ansvarige ledaren för processerna har använt sig av en deltagande stil och har genom detta tagit del av andras åsikter. Vidare har en viss del av motstånd till förändringarna uppkommit, och framför allt visats genom att medarbetare har talat om vad de tycker. Undersökningen har visat på många saker som är positiva, likväl som områden där bolaget skulle kunna jobba vidare eller förbättra ytterligare.

Title: Change – A study of change processes at Folksam

Authors: Martina Sjösten and Camilla Östh

Supervisors: Karl Gratzer and Besrat Tesfaye

Department: School of Business Studies, Södertörn University College

Course: Master’s Thesis in Business Administration

Purpose: The purpose of the thesis is to describe the implementation of a change process within a large organization, focusing on how the change has been carried out, leadership strategy of the person in charge of the implementation, as well as the resistance from the affected employees.

Method: We have chosen to use a qualitative method for this thesis. The investigation was preformed at three levels at Folksam, trough interviews with the business area manager, eight former management group members, and surveys of employees at lower levels.

Conclusions: The studied changes have been carried out with the initiative from management, witch have resulted in a need to focus on certain parts, such as vision, communication and follow-up. The manager in charge of the process used a participating style and have therefore taken part of other opinions. A certain level of resistance have ocurred, and primarly taken the form of employees vocalizing their opinion . The study have uncoverd many positive parts, as well as areas where the company could work with or improve further.

This thesis deals with the National Society Against Emigration (Sw.Nationalföreningen mot emigrationen) – referred to as the NE – and its radical right-wing leader Adrian Molin. Th e NE was founded in 1907 in order to stem the tide of emigration from Sweden and facilitate re-immigration by providing jobs and accomodation. Its many bureaus served as employment offi ces, land distribution centres and own-your-own-home companies, mainly aimed at creating smallholdings for Swedish working-class families.

The purpose of the study is to investigate the organization, concept and practise of the internal colonization of rural Sweden between 1907 and 1925. By following both the successes and setbacks of the NE during the first decades of the twentieth century, ideas and opportunities circulating in Swedish society in a time of wide-ranging ideological and material change are discussed. Questions in focus include why a society to prevent

emigration from Sweden emerged at that particular time; the function it served for both society and the state; the form internal colonization actually took and how it was conducted in comparison with other governmental and private agricultural reforms; and the attitude of the NE toward modernization in general. Theoretically the dissertation takes its point of departure in theories on nation-building and internal colonization (i.e., the establishment of small-scale farming and the cultivation of new land within the national borders), corporatism and attitudes toward modernization. The ideological analysis has been inspired by political scientist Michael Freeden´s theory of the construction of political ideologies via political concepts, as well as an analysis of the view of social categories such as gender, class and ethnicity. The source material is comprised of magazines, newspaper articles, letters and books and offi cial parliamentary publications. The practise of internal colonization has been studied with the aid of preserved accounts of the NE’s small-scale farming colonies, real estate documents, company reports, correspondance and further press materials.

The surge of anti-emigration attitudes is explained as a powerful reaction arising at the turn of the century due to the economic upswing in Swedish industry and the social transformations which followed in the 1890s, when the country was seen as a nation with a promising future. That Adrian Molin founded the NE in 1907 is viewed as a consequence of his nationalistic thought. Together with political scientist Prof. Rudolf Kjellén, Molin was one of the country´s foremost advocates of an integrative nationalism.

The NE was led by an elite of middle- and upper-class men involved in politics, industry and voluntary associations. Female members and representatives of the lower social classes were mostly absent. In general the NE neglected women in both speeches and plans, being preoccupied with ideas concerning the cultivation of middle-class Swedish men.

The NE became a co-actor in a corporative colonization eff ort sanctioned by government financing during the 1910s. In 1920 the NE’s projects were condemned as hierarchical and undemocratic in comparison with other own-home organizations. Many other own-home companies were built on a cooperative foundation,

while the NE was run by a national, regional, and local political and financial elite. Suspicions were raised about the raison d´être of the society. The state withdrew its subsidies and loans, and the NE lost it close connections with the government. Though conservative and reactionary in social issues, the NE cannot be characterized as critical of civilization or economic modernization of the country. Its programme intended to aid in the development

of both agriculture and industry. The creation of more smallholdings would help bridge the problematic transition between two systems, from agrarian to industrial society.

Syfte: Ett företags viktigaste resurs är de anställda och deras kunskap. Det är därför viktigt att ta tillvara och utveckla allas kunnande. Som individ borde det vara självklart att en faktor som vilket kön man har inte påverkar ens möjligheter i arbetslivet, därför valde vi att skriva en uppsats inom jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Försäkringsbolaget Folksam är att anse som en jämställd arbetsplats. Vi ska undersöka om kvinnor och män som arbetar på Folksam upplever att de har lika villkor, att inte kön eller organisationsstrukturen påverkar deras möjlighet till utveckling.

Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex respondenter (tre kvinnor och tre män) som arbetar på tre olika avdelningar på Folksams Gävlekontor. Till empirin har vi även hämtat information från Folksams interna material. Litteratur till teoriavsnittet har vi hämtat ifrån böcker som berör ämnet samt till viss del ifrån Jämställdhetsombudsmannens hemsida. I analysen har vi ställt empirin mot teorin för att slutligen komma fram till en slutsats.

Resultat & slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att Folksam Södra Norrland som helhet är att anse som ett jämställt företag kvantitativt eftersom de uppfyller kravet på att de båda könen ska representeras minst 40/60 %. Folksam har även upprättat en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen, men denna har de flesta anställda ingen vetskap om. Detta beror enligt studien mest på att de anställda inte är intresserade av ämnet och att man ser det som ledningens problem. Även om Folksam kvantitativt som helhet är jämställt finns det avdelningar som är väldigt könssegregerade, exempelvis teknikavdelningen och kundtjänst. Detta beror dock till stor del på tidigare led, att det till exempel inte finns så många kvinnor som söker till teknikavdelningen eftersom de ofta inte har erfarenhet från bland annat bilverkstäder. För att få bukt med dessa problem skulle företaget, istället för att bara se problemet som samhällets, kunna gå ut till unga och informera att det finns olika vägar att gå från teknikutbildningar och vad ett jobb som bilmekaniker kan leda till. Studien visar slutligen att kön eller organisationsstrukturen inte ses som ett hinder för kvinnors eller mäns möjligheter till befordran och utvecklig på Folksam.

Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant att undersöka vidare är de underliggande åsikter som motarbetar jämställdhetsarbetet, åsikter som till viss del har med tradition att göra. Kartlägga hur dessa ser ut för att i ett större sammanhang kunna förändra dem.

Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet behövs förändring, både i företaget men också ute i samhället. Det gäller dock för företaget att inte stjälpa över hela ansvaret på samhället utan inse att de är en del av detta och att de måste dra sitt strå till stacken.

Aim: The greatest resource in a company is their employees and the knowledge they possess. It is therefore important to utilize and develop the knowledge of everyone within the company. As an individual it is obvious that a factor such as gender should not affect the level of opportunities at work. We therefore chose to write an essay about equal opportunities. The purpose is to find out if the insurance company Folksam can be considered as an equal opportunities employer. We will investigate if women and men who work at Folksam feel that they have equal opportunities, that neither their gender nor the structure of the organization affects their chances of development.

Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six employees (three women, three men) who work at three different sections at Folksam, Gävle. For the empirical study we have also made use of Folksam’s internal material. For the theoretical element we have used relevant books and the homepage of ”Jämställdhetsombudsmannen” In our analysis we have compared our empirical study with the theory chapter to finally come up with our conclusion.

Result & Conclusions: In our study we found that Folksam Södra Norrland in general is an equal opportunities employer since they fulfill the requirement of a 40/60% representation of both genders. Folksam has also set up a plan of equality according to the laws of equal opportunities, although most of the employees are not aware of it. This appears, according to this study, to be due to a lack of interest in the issue and a view that the concerns lie at a higher level. Although Folksam empirically is an equal opportunities employer, certain departments are still divided according to gender. For example mechanics and customer service support. This is however due to factors such as women not applying for jobs at the technical department because they do not have much experience of car garages. To change this the company could, rather than seeing it as a societal problem, reach out to young people and inform them of different routes in education in engineering and what jobs could lead on from being a car mechanic. The study finally shows that gender or the organizational structure at Folksam does not appear as an obstacle for women’s and men’s opportunities for promotion or training.

Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we’ve touched upon. It would be interesting to further study the underlying views of society that work against equal opportunities, views that partly originate from tradition. We could map these out in order to, at a higher level, facilitate change.

Contribution of the thesis: We have found that things needs to be done in order to reach equality. It relies upon company not laying over the whole responsibility on society, but realising that they are also a part of it and must contribute accordingly.

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.

Corporate Social Responsibility, CSR, är ett medel som företagen använder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvärlden ställer på dem, framförallt när det kommer till frågor om etik, samhället, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvärlden, och det är i slutändan de anställda som, i sin kontakt med kunderna, står för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anställda, utgör syftet i studien. För att hjälpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, från sändare till mottagare. Teorin ger även en förståelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt några vanliga kommunikationskanaler, där bland; arbetsplatsträffar och intranät. Under intervjuerna framkom att anställda har störst kännedom om CSR då det är en del av den löpande verksamheten. När CSR tillhör den dagliga verksamheten används främst möten som respondenterna uppskattar mest är de som möjliggör en dialog, exempelvis möten. För att CSR-arbetet ska prioriteras i kommunikationen bör den därför tillhöra den dagliga verksamheten.

På Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad användbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för användbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anställda som ska ta på sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrån information som inhämtats under kurser, seminarier samt de anställdas egna erfarenheter.

Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvärderingsmodell som skall användas som mall vid användbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvärderingsmodell som tagits fram under arbetet är en slags sammanställning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter användarens krav på användbarhet.

Dessutom har det inom ramen för detta arbete utförts användbarhetstester utifrån den framtagna utvärderingsmodellen. Dessa test har bidragit till kvalitetssäkring av utvärderingsmodellen samt praktiska synpunkter på användbarheten på en utvald del av Folksams webbplats.

Resultatet av testerna har visat att alla de problemområden som framkom vid test kunde relateras med någon eller några av riktlinjerna i utvärderingsmodellen. Denna bedöms därför som tillräckligt omfattande och kan tas i bruk som mall vid användbarhetstest på Folksam i befintligt skick.

Ambitionen med vår undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd påverkar beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. Vår studie berör bland annat vilka förutsättningar som krävs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredställande. Vi har även undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig från rationella modeller för beslutsfattande.

Uppsatsen belyser områden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger på centrala reflektioner kring beslutsstödsområdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ämnesområden tas upp för att öka förståelsen kring beslutsstöd och hur de påverkar organisationer. Den empiriska delen av vår studie består till största delen av intervjuer men även av insamlad sekundärdata.

I vår analys för vi diskussioner kring hur organisationer med ett väl fungerande beslutsstöd kan effektivisera sin verksamhetsstyrning. Vi resonerar även kring hur viktigt det är att veta vad man behöver, att ha ett processtänkande, att systemen är flexibla samt att användare känner acceptans, när nya system för beslutsstöd ska implementeras. Avslutningsvis presenteras de slutsatser vi kommit fram till om beslutstöd, beslutsprocesser, beslut och rationalitet.