Relevant bibliographies by topics / Folkmord

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Folkmord'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 30 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Folkmord.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Folkmord"

1

Steinvall, Alexander. "Folkmord – glömmas eller åminnas?" HumaNetten, no. 23 (November 27, 2015): 33–34. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20092306.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Cornils, Karin. "Om kriminalisering av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser." Lov og Rett 44, no. 03 (April 25, 2005): 131–46. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3061-2005-03-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schult, Tanja. "Gestaltningen och etablering av Förintelseminnet i Sverige." Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 27, no. 2 (December 5, 2016): 3–21. http://dx.doi.org/10.30752/nj.67608.

Full text
Abstract:
Artikeln handlar om de monumenten över Förintelsens offer som restes i Sverige mellan 1949 och 1998 och kompletterar och till viss del korrigerar bilden av hur minnet av Förintelsen har vuxit fram i Sverige. Medan vissa menar att Förintelsen inte uppmärksammades alls i Sverige förrän på 1980-talet, visar artikeln att minnesmonument faktiskt restes både direkt efter kriget och under de följande decennierna. Om vi frigör oss från dagens förståelse av Förintelsen och den nu etablerade vokabulären kan vi ta till oss de tidiga verken och därmed få en mer nyanserad bild av hur minneskulturen har förändrats. Därmed kan vi också ge dem som drev monumentfrågan det erkännande som de inte tidigare fått men som de förtjänar. De tidiga monumenten är knappast kända för en bredare krets och syftet med artikeln är att göra fler uppmärksamma på deras existens. De tidiga verken ger framförallt uttryck för de överlevandens behov av att sörja sina anhöriga som blivit offer för nazisternas folkmord. Med tiden och med nya judiska invandrare och flyktingar från kontinenten växte nya behov fram som så småningom ledde till fler monument. Det blir tydligt hur minnena omförhandlas inom den judiska minoriteten som för övrigt inte var en homogen grupp. Parallellt med dessa omförhandlingar etablerades minnet av Förintelsen internationellt som en referenspunkt i historien. Tillsammans med de överlevandes och deras anhörigas engagemang blev Förintelsen en viktig referenspunkt både inom den judiska gruppen och så småningom även i det svenska majoritets­samhället (något som behandlas i del 2).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Brewer, W. A. "The Folkmorph -Buster(s)." American Speech 61, no. 4 (1986): 371. http://dx.doi.org/10.2307/454617.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

NAISMITH, RORY. "The Origins of the Husting and the Folkmoot." History 104, no. 361 (April 25, 2019): 409–24. http://dx.doi.org/10.1111/1468-229x.12816.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Stangeland, Sigurd Sverre. "Svante Lundgren: I svärdets tid – Det osmanska folkmordet på kristna minoriteter." Historisk tidsskrift 89, no. 02 (July 2, 2010): 315–21. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2944-2010-02-16.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sjöstedt, Angelika, and Felicity Amaya Schaeffer. "Att mobilisera mot folkmordet i Gaza inom/mot universitetet: En konversation över orättfärdiga gränser." Tidskrift för genusvetenskap 44, no. 1-2 (June 24, 2024): 207–21. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v44i1-2.23533.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Monokova, Andrea, Silvia Vilcekova, Ludmila Meciarova, and Iveta Selecka. "Environmental Impacts of Detached Family Houses Used Natural Building Materials." Proceedings 2, no. 20 (October 22, 2018): 1301. http://dx.doi.org/10.3390/proceedings2201301.

Full text
Abstract:
This paper aims to assess the environmental impact of family houses designed as a building with green technologies and green materials. These family houses are located in villages of Velky Folkmar and Jedlinka, which are situated in eastern Slovakia. The analysis investigates the role of application of these technologies on impact categories such as: global warming potential (GWP), acidification potential (AP), eutrophication potential (EP), photochemical ozone creation potential (POCP), abiotic depletion potential fossil fuels (ADPF) expressed as CO2eq, SO2eq, PO43−eq, kg ethylene and MJ, respectively within “Cradle to Grave” boundary by using the LCA assessment method. The main contribution of the study is to highlight the significance of green technologies in reduction of environmental impacts. The presented results show that house with built-in green materials and technologies causes significantly lower environmental impacts compared to house where both green technologies and conventional materials are built. The operation phase (B6) is characterized by greater environmental impacts compared to the product and construction phases, as well as deconstruction phase due to the use of green materials and technologies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schult, Tanja. "Gestaltningen och etablerandet av Förintelseminnet i Sverige." Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 28, no. 2 (December 2, 2017): 39–62. http://dx.doi.org/10.30752/nj.67751.

Full text
Abstract:
I föregående artikel (publicerad i Nordisk judaistik 27(2)) visades hur minnet av Förintelsen gavs tidigt uttryck för i form av minnesstenar och monument, även i Sverige. Men trots dessa verk fanns det fortfarande ett behov inom den judiska minoriteten efter fler minnesmonument och en växande önskan att också majoritetsbefolkningen skulle minnas Förintelsen. Om detta kan ni läsa här, i del 2. Sammantaget speglar de olika monumenten ett skiftande, men ihållande behov hos i Sverige bosatta överlevande och deras barn som kommit hit i slutet av eller efter kriget och blivit en del av det svenska samhället, om än inte alltid av en judisk församling. De ville ha en plats att sörja och de ville också att deras lidande skulle erkännas som ett identitetsskapande element inom den grupp de var en del av och i det samhälle de levde i. De olika Förintelsemonumenten illustrerar hur minoritets- och majoritetssamhällets minne långsamt närmar sig varandra. Inte minst på grund av de överlevandes engagemang har Förintelsen varit en konstant referenspunkt i det judiska minoritetssamhället. Så småningom har folkmordet också i majoritetssamhället blivit en viktig referenspunkt, som så sent som på 1990-talet, inte minst av institutioner som Forum för levande historia, tagits som utgångspunkt för att värna om demokrati och förmedla vikten av mänskliga rättigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Grunwell, Sandra, Inhyuck Ha, and Susan L. Swanger. "Evaluating the Economic and Fiscal Impact of an International Cultural Heritage Festival on a Regional Economy: Folkmoot USA." Tourism Culture & Communication 11, no. 2 (July 1, 2011): 117–30. http://dx.doi.org/10.3727/109830411x13215686205969.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Folkmord"

1

Ekblad, Johan. "Folkmord - ett misslyckande." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22192.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ”nya krig” och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen. Dessutom finns ett teoretiskt kapitel som teoretiserar begreppet folkmord med utgångspunkt i FN:s Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord från 1948. Uppsatsens teoretiska ramverk knyter an till syftet dels genom en redogörelse för hur FN-systemet fungerar och ser ut och dels genom två fallstudier av de båda folkmorden i Rwanda och Bosnien-Hercegovina. Båda folkmorden är bekräftade av det internationella samfundet och av de båda tribunaler som upprättats i efterhand, således är de lämpliga att studera. Uppsatsens slutsats är att det idag inte finns några formella hinder för att förhindra folkmord, dock behövs det förändringar i säkerhetsrådet för att så ska ske i verkligheten.
The purpose of this essay is to examine however the United Nation and the Security Council are able to prevent genocide in the world we have today. The theoretical framework of the essay is foremost based on Mary Kaldor’s theory about “new wars” and on Helen Feins’ theory on how to prevent genocide. Kaldor bases her theory on a change of warfare, a change which is related to the development of the globalization during the resent 20 years. The theory presented by Fein says that there are two ways to prevent genocide, the primary and the secondary prevention, both described in the essay. Furthermore the essay contains a theoretical chapter which discusses the conception genocide using the UN Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide from 1948 as a starting point. The theoretical framework is linked to the purpose of the essay by a description of the structure of the UN-system and by case studies of the genocides in Rwanda and Bosnia-Herzegovina. Though both these genocides are confirmed by the international society and by the tribunals established after crimes took place they are suitable to study. The conclusion of the essay is that there are no formal obstacles to prevent genocide today, though some changes must take place in the Security Council for so to happen in practice and not just in theory.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hanna, Michel. "Folkmord i folkrätten." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-96009.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Tornäs, Caroline. "Folkmorden i Srebrenica och Rwanda : Historiedidaktisk undersökning om folkmord i svensk historieundervisning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27342.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Alestig, Blomqvist Peter. "Från folkmord till pressfrihet? : En studie av medieklimatet i Rwanda 19 år efter folkmordet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95233.

Full text
Abstract:
1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som världen har skådat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den här studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 år efter att folkmordet startade, under våren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav två exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. Frågeställningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur påverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien används dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik. Utifrån intervjuernaanalyseras och diskuteras hur mediesystemet i Rwanda ser ut i dag, hur det kan klassificeras, hurmedieetiken ser ut, vilken påverkan exiljournalisterna kan tänkas ha på utvecklingen avmedieklimatet – och avslutningsvis, vart Rwandas medieklimat kan tänkas vara på väg. Resultaten av studien visar att mediesystemet i Rwanda först och främst är i konstantförändring. De senaste åren har, att döma av de fem inhemska journalisternas syn på saken, flerasteg tagits mot ett öppnare medieklimat. I dag har det flera likheter med länder som hör hemma iHallin & Mancinis (2004) Polarized Pluralist Model. Men det är lång väg kvar innan landet kansägas fylla samtliga kriterier, eller motsvarar de västliga ideal som finns inom journalistisk etik.Medierna är inte någon tredje statsmakt, de är fortfarande starkt begränsade och journalisterna ärfortfarande rädda i vissa situationer. Lågt förtroende för journalistkåren är ett problem. Brist påkompetens hos medierna och oseriösa aktörer är ytterligare ett problem som journalisterna pekar på.Samtidigt finns tecken på att medieklimatet fortsätter att röra sig i riktning mot ett mer västligtideal, även om det finns motstridiga krafter. Såväl teknikutveckling, till exempel genom ökatgenomslag av sociala medier, och indirekt påverkan från exiljournalister genom internationellaorganisationer, drar i riktningen mot ett öppnare medieklimat. Ytterligare en kraft är journalisternasegna utmaningar av de uttalade eller outtalade gränserna för yttrandefriheten. Att döma avjournalisternas svar är en stark kraft som verkar i den motsatta riktningen den politiskt oroligasituationen i regionen, med konflikten i grannlandet Kongo som största problem. Direkta hot ochvåld mot journalister har minskat de senaste åren, men rädslan finns kvar och leder till självcensur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Björk, Martin. "Folkmord i läromedlen : En undersökning om folkmords behandling i fem läromedel för gymnasiets A kurs i historia." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3497.

Full text
Abstract:

A large number of genocides have taken place in our history. The purpose of this essay is to examine how genocide is treated in five high school history textbooks. I have studied a large number of issues. I have examined which genocides are discussed in the textbooks and which genocides the textbooks don’t discuss. I have also examined if there are differences between the textbooks about that matter. I have studied in which context the genocides are discussed. I have also examined how the genocides are described and if there are any differences between the authors about that matter.

The method of the essay is a quantitative and qualitative text analysis. I have used the following history theories in my analysis: a critical emancipation perspective of history, the materialist conception of history and the idealist conception of history. In the essay a have used Frank Chalks and Kurt Jonassohns definition of genocide.

The study has shown that a large number of genocides are discussed in the textbooks, but also that a large number are not discussed. There are differences between the textbooks about that matter. The study has confirmed the critical emancipation perspective of history.

The study has shown that the descriptions of the genocides have its similarities and it's differences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Efendic, Anela. "Olika syn på folkmord : En kvalitativ textanalys om hur fyra folkmord framställts i olika läromedel." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51187.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Glowniak, Natalia, and Jenny Lundin. "Darfur, folkmord eller massmord? : En fallstudie av konflikten i Sudan." Thesis, Södertörn University College, School of Social Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-356.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet folkmord och sedan analysera huruvida de våldshandlingar som drabbar Darfurs befolkning i Sudan kan klassificeras som folkmord eller inte. För att kunna göra detta ska vi först analysera begreppet folkmord enligt FNs stadga och sedan jämföra de kriterierna med andra kända akademikers syn på vad ett folkmord innebär.

Vi använder oss av en kvantitativ metod och genomför vår undersökning med hjälp av ett analysschema utformat från FNs kriterier för folkmord samt tre andra forskares kompletteringar. Dessa tre forskare är Chalk, Jonassohn och Fein. De första två är statsvetare och den tredje är sociolog. Genom att operationalisera FN stadgan samt forskarnas kriterier skapar vi bedömningskriterier för att kunna analysera konflikten i Sudan.

Vår studie visar att FNs kriterier anses vara för snävt av många. Det är svårt att kunna klassa en konflikt som folkmord enligt dessa kriterier då bilden av de drabbade är väldigt snävt definierad. Med kompletteringar till analysschemat ser vi starka antydningar på att det är ett folkmord som pågår i Darfur, men med brist på tillräckligt starka bevis kan vi inte säkert säga att så är fallet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nilsson, Emilia. "Aldrig mer! Att undervisa om folkmord i grundskolans tidigare år." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31117.

Full text
Abstract:
Arbetets syfte är att visa hur skolan kan dra nytta av att undervisa om 1900-talets folkmord i lärandet om skolans värdegrund. Med hänvisning till historiedidaktiska teorier och en granskning av skolans styrdokument och läroplaner ämnar detta arbete att bidra till utvecklingen av elevernas historiemedvetande samt en större hänsyn till sin omvärld och en önskan att kämpa för det demokratiska samhället.
This paper aims to show how schools can benefit from teaching about the 1900s genocide in learning about the school's values. With reference to the history didactic theories and an examination of the national curriculum this paper intends to help develop students' historical consciousness and a greater care to their surroundings and a desire to fight for a democratic society.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schultze, Peter. "Processuella och IP-rättsliga problem angående skadestånd på grund av folkmord utomlands." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-378265.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Larsson, Anthonia. "Folkmord i metropolen och periferin : En analys av läroböcker, kursplan och utbildningspolitik." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35510.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Folkmord"

1

Gabrielson, Kim. Folkmord - inget nytt i historien. 2nd ed. Uppsala: Kunskapsföretaget, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bargello, Fehmi. Seifo: Trakasserier & folkmord 1914 i Turabdin. [Jönköping: Assurbanipal, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Naayem, Joseph. Turkarnas folkmord på assyrier-kaldé́er och armenier. [Södertälje]: Nsibin, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kadrić, Alija. Neuništivost bošnjačke duše. Geteborg: Kultur & media, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

historia, Forum för levande, ed. Ansvar att skydda: Förebyggande av folkmord - en rätt till humanitär intervention? Stockholm: Forum för levande historia, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Packalén, Sture. Tyska minnesgemenskaper: Nazism, krig, förföljelse och folkmord i tyskspråkig litteratur efter 1945. Stockholm: Carlssons, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ammert, Niklas. Om vad och hur må ni berätta?: Undervisning om Förintelsen och andra folkmord. Stockholm: Forum för levande historia, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Armalah, Isḥāq. Osmanernas och ung-turkarnas folkmord i norra Mesopotamien: De kristnas hemska katastrofer, 1895, 1914-1918. Södertälje: Bokförlaget Nsibin, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Armalah, Isḥāq. Osmanernas och ung-turkarnas folkmord i norra Mesopotamien: De kristnas hemska katastrofer, 1895, 1914-1918. Södertälje: Bokförlaget Nsibin, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Armalah, Isḥāq. Osmanernas och ung-turkarnas folkmord i norra Mesopotamien: De kristnas hemska katastrofer, 1895, 1914-1918. Södertälje: Bokförlaget Nsibin, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Folkmord"

1

Glassman, Ronald M. "The Invasion of Britain by the Anglo-Saxon-Jute Confederation: Norse Tribal Democracy in England—The Moot and the Folkmoot." In The Origins of Democracy in Tribes, City-States and Nation-States, 1611–16. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-51695-0_137.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

"folkmoot | folkmote, n." In Oxford English Dictionary. 3rd ed. Oxford University Press, 2023. http://dx.doi.org/10.1093/oed/1110357562.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Folkmord' for particular source types:
Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography