Dissertations / Theses: 'Folkskolor'

1

Karlsson, Mats. "Ordning, reda och reglementen : en studie av disciplinen i tvågotländska folkskolor." Thesis, Gotland University, Department of History, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-341.

Full text

Abstract:

Questions about discipline have always been current within the Swedish school system, from the sixteenth century until today. The purpose of this study is to compare the discipline in two old-time elementary schools, located on Gotland, with each other.

This study will compare an old-time elementary school from the countryside with an old-time elementary school from a town to show the differences in discipline between the coun-tryside and a town. This study will also focus on how questions about discipline changes from 1847 to 1937/1941. In order to do so I have studied the regulations from the two schools and compared them with each other. When I discuss discipline I will use Michel Foucault’s theory concerning the development of power and discipline in modern society.

My study shows that it did not differ much in questions of discipline between the two ex-amined old-time elementary schools. However, changes in discipline between the two ex-amined periods are evident. Changes in society that follows in the footprints of liberalism and democratic progress are prominent in the latter period that I have studied. These changes in society have obviously effected questions about discipline as they appear in the regulations. The early form of discipline, often in the shape of a salient teacher using force to discipline the pupils, has transformed into a more subtle form of discipline. A new way to carry out dis-cipline, that uses other indirect forms of discipline such as grades and examinations, are tak-ing form during the nineteenth century and are probably still doing so.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Angberg, Emma. "Befriad från sång : om upplevelser av musikundervisningen i folkskolan." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1324.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete är en kvalitativ studie om känslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med särskilt fokus på de personer som kände sig utestängda från musikundervisningen, samt deras förhållande till musik senare i livet. Studien är baserad på intervjuer med 13 personer födda mellan 1914 och 1942.På den här tiden såg samhället och skolan helt annorlunda ut än de gör idag och det speglas naturligtvis i synen på musikalitet, sångförmåga och begåvning, och även pedagogik.Resultaten pekar på att undervisningen i musik vid den här tiden skilde sig från dagens undervisning ganska mycket i några avseenden. Idag strävar lärare mot att alla elever ska nå målen i kursplanen och det är en otänkbarhet att utesluta någon från undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta förekomma i skolorna. Resultaten visar också att de personer som blev ”befriade” – som de själva säger – ofta har känt sig hämmade och osäkra på sitt eget sjungande i hela sina liv, trots försök att komma över detta som vuxna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Bergman, Inostroza Andres. "Herrhagskolan och Karlstads skolmåltidsreform : En studie om organiseringen för införandet av tillagade skolmåltider i Karlstads folkskolor mellan år 1949 och 1954." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77821.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Bergman, Maria. "Absoluta betyg, betygsättare och subjektivitet i svenska folkskolan : Betyg i Modermålets delmoment Tal-och läsövningar vid Trysunda mindre folkskola 1921-1939." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-117025.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to gain a greater understanding of how marks were distributed among pupils within the early Swedish compulsory school system in regards to gender, age and grade. The primary intention is to compare marks in Speech- and reading, one of the two marks in Swedish, between two teachers, Lindis Berglund and Julia Söderberg, employed at Trysunda elementary school in Nätra parish in-between 1921-1939. Additionally, the study also intends to map the early development of the school and its teachers since who actually marked the pupils are equally important in understanding the distribution of marks at the time. The study therefore employs both a qualitative and aquantitative approach as both are needed to contextualise the issue of the marks, the teachers utilising them and the marking system itself. The results showed a strong tendency of female students being marked higher than male students and that marks were strongly connected to grades. Pupils in the lower grades seldom reached higher marks, but as students moved up a year, they slowly progressed to the upper scales of the markingsystem. In comparison, the two teachers followed a similar marking tendency, but this was more noticeable in Söderberg’s marking as she used an extended marking system. The study concludes that the development of minor parish schools and employment was a local concern and not governed by state interests, clearly exemplified by employing local teachersand falling behind in implementing state regulations. As the development of the school was affected by Trysunda’s remote geographical location, so was the marking as the teachers practiced their occupation in a very specific context.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Olsson, Martin. "Impopulär skola : En studie i hur den svenska skolan har använt sig av populärkultur i undervisningen 1919-2011." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-42696.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci’s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919’s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony. The study shows that, as the usage of popular culture has not become a more frequent tool recommended from the Swedish government, it has become more accepted that teachers do use it in various forms and that the demand of a canonised aesthetical selection has become almost eradicated.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Hedvall, Maja. "Nya Folkskolan." Thesis, KTH, Arkitektur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-187738.

Full text

Abstract:

NYA FOLKSKOLAN Hur lär vi? Och i vilka rum? Frågorna ställdes som ingång till vårens kandidatprojekt och ledde mig in på vilka som har tillgång till den befintliga skolmiljön. Några som står utanför den svenska skolan är barn till eu-migranter och till viss del också asylsökande. Utbildningen är en central del av ett demokratiskt samhälle och utbildning betraktas som en mänsklig rättighet. Byggda lärande miljöer påverkar på vilket sätt vi undervisar, men fungerar också som symboler för vårt samhälles värderingar och prioriteringar. I min utopi skulle det samhället bygga om parkeringshus till fungerande skolmiljöer för de som idag inte har tillgång till den svenska skolan. Genom att utnyttja en befintlig byggnad och prefabricera nya element förkortas planprocess och nybyggnad. Nya Folkskolan rymmer en skola med takgård för åldrarna 7-18 år. Här har rummen utformats för att ge möjlighet till en blandning av teori och konstnärliga ämnen. Totalt är skolan 6125 kvm.Miljön är mångsidig med många olika typer av rum. Stora verkstäder, ljusa studierum och trygga vilorum.
NEW ELEMENTARY SCHOOL How do we learn? And what kind of room is best for this? The questions were as the input to the spring candidate projects and led me into who has access to the existing school environment. Some who are outside the Swedish school are children of EU migrants and to some extent also asylum seekers. Training is a key element of a democratic society and education is regarded as a human right. Built learning environments affect the way we teach, but also serve as symbols of our society’s values and priorities. In my utopian society we would rebuild the car park to the functioning of the school environment for those who do not have access to the Swedish school. By utilizing an existing building and prefabricate new elements we shortens the planning process and construction. New elementary school is open for children in ages 7-18 years. It consists of rooms designed to allow for a mix of theory and artistic subjects. Overall, the school is 6125 kvm. The environment is versatile with many different types of rooms. Large workshops, smaller studyrooms and secure resting place.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Rössle, Erik. "Historia för Folkskolan Eller Hur man gör sina undersåtar till lojala lutheraner : En undersökning om religioner i Läsebok för folkskolan." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-329515.

Full text

Abstract:

In the late 19th century, Sweden went through many social and political changes which resulted in the establishment of an educational system for the broader masses. The educational system was designed to put Christianity at centre, or more specifically the Lutheran faith, which was the state religion of 19th century Sweden. This paper focuses on the other religions that made its way into the school books during that time, that were not typically a part of the religious education. Was any other religions mentioned at all, and if they were, then how and if possible why? During this study it was clear that the best place in the books to find informations about other religions was in the history sections, and it was clear that the ways they were mentioned was very different from how they mentioned Lutheran Christianity. The “heathen” religion, as it was called, was portrayed in a national romantic light, but the Catholic faith was seen as an outdated version of Christianity. The way that it was explained in the books makes it clear that the ruling class wanted the ruled class to know that Lutheranism was the true and real Christian faith.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Anerland, Sjögren Nina, and Edwin Åhman. "Folkskolan : En diskursanalys av prästeståndet och bondeståndets folkskoledebatt 1840-1841." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100407.

Full text

Abstract:

During the nineteenth century the liberal ideals were spreading across large parts of mainland Europe, and the Swedish parliament of 1840-41 is sometimes considered to be the first one embossed by the ideology. Liberal ideas such as the prison reform, the poor relief reform and the school reform were all on the agenda. The state was composed of the king and four political orders tasked to represent each respective social group, the peasantry, the town folks, the clergy and the nobility. All of these with different rates of representation and policies. Sweden had also for the last decades experienced an increase in crime, poverty and drunkenness. The before mentioned reforms were all made in an attempt to better the situation and make way for a better future. In this study we will look at the parliamentary debates of two of the four political orders, the peasantry and the clergy for the parliament previously mentioned. Our goal is to find out what the two orders thought about the establishment of the first national grade school, that would mean considerable changes for both parties which is partly why they are specifically chosen for this study. The two sides frequently had their differences and would not often cooperate with one another. Although liberalismen was a big part of the reason the king proposed the changes, we will instead focus mostly on Michel Foucault’s theory of biopower (or biopouvoir in French) and social discipline. What general themes can be found in the debates? What was the purpose of the grade school? And lastly, are there any similarities and differences between the reviewed orders? What we can see at the end of the study is that the two orders have different focuses. While the peasantry mainly focused on implementing a school to steer the younglings in the “right” way, the clergy emphasised a spiritual teaching that would foster the individual.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Dahl, sonja. "Folkskola under utredning : Kommittéer och kommittéförslag inför 1840 års folkskoleproposition." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19569.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Rooswall, Persson Gun. "Bildning och livslångt lärande : Folkskoletraditionen och läroverkstraditionen speglade i två svensklärares bildningsgång." Thesis, Mid Sweden University, Department of Humanities, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9202.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Sundqvist, Johanna. "Evolutionens roll i svenska biologiläroböcker : En textanalys över tid." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243552.

Full text

Abstract:

Hur läroböcker är utformade och vilket innehåll de har är inte en slump, utan ett resultat av åratal av forskning och ett samhälle i konstant förändring. Idag tar vi det som en självklarhet att ett stort kapitel i biologiundervisningen, såväl på högstadiet som i gymnasiet, tas upp av evolutionen, det vill säga läran om livets utveckling. Så har det inte alltid varit. Denna undersökning ämnar till att se om det finns ett samband mellan sekulariseringen av skolan och hur ämnet evolution har formats i biologiläroböckerna för högstadiet och gymnasiet. En textanalys har gjorts av 20 läroböcker från olika stadier och tidsperioder, resultaten har sammanställts och diskuterats. Sammanfattningsvis kan konstateras att biologiböckernas innehåll har förändrats i takt med dels sekulariseringen av den svenska skolan och dels olika skolreformer som gjorts under 1900-talet. Till detta kan vi addera de framsteg som naturvetenskapen gjort från andra halvan av 1800-talet fram till idag. Biologin i skolan har visat sig vara ett ämne som i allra högsta grad förändras med tiden, vilket tydligt avspeglas i de undersökta läromedlen. Skillnader mellan folkskolan och läroverken har funnits, resultat som kan tyda på att sekulariseringen av läroverken skedde snabbare än vad den gjorde i folkskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Andersson, Emilia. ""Liksom korn, utspridda i en stenig bergslagsåker, så växte skolan sig rotfast i folkets hjärta" : En studie om Bofors Folkskolas undervisning 1883–1896." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72201.

Full text

Abstract:

Detta är en uppsats med syfte att undersöka Bofors folkskolas undervisning för den högre avdelningen. Uppsatsen tittar på undervisningen utifrån ett kvantitativt synsätt på Bofors folkskolas läsordning och materiel för perioden 1883 till 1896. Undersökningen sträcker sig mellan år 1883 och år 1896. Skolan var färdigställd 1882, därför har jag valt år 1883 som startpunkt då skolan haft lite tid på sig att få ordning på lokaler och sin organisation. Året 1896 valde jag därför att ett ägarbyte inom AB Bofors skett 1894 samt en ny normalplan infördes 1889. Alfred Nobel var under åren 1894–1896 huvudägare för Bofors. För att uppnå arbetets syfte har studien infattat arkivstudier. Källmaterialet som ligger till grund för resultats delen kommer i huvudsak ifrån Karlskoga Kommun- och folkrörelsearkiv. Källmaterialet bestod utav bland annat läsordningar och inventarielistor för Bofors folkskola. I urvalet av material fokuserade jag på att leta efter handlingar som det stod Bofors Folkskola på men tog även hänsyn till studiens avgränsning till Bofors Folkskolas senare avdelning klass fyra. Studien är en kvantitativ studie som använder tabeller och siffror för att illustrera resultaten. Resultaten i studien tolkas som att ämnena som kristendomskunskap, slöjd, räkning och geometri var av betydelse för Bofors Folkskola och Karlskoga. Genom att jämföra läsordningen med normalplanerna 1878 och 1889 framgår att Bofors Folkskola ägnade mer undervisningstid åt dessa ämnen. 1896 var antalet materiel större än år 1883 vilket visar på en utveckling. Studien visar också hur Bofors folkskola utvecklades ekonomisk, organisatoriskt och materiellt under åren 1883 till 1896.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Joelsson, Alma. "Med utmärkt beröm godkänd : En komparativ studie i 1900-talets ordningsbetyg i folkskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49197.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis has been to compare the grades regarding conduct, diligence, history and Christianity in Swedish schools in the early 20th century. The purpose has also been to investigate the differences in grades between a regular school and a school for maladjusted boys. The materials I have used are grade ledgers from the archives in Kalmar and Vadstena. I have assumed two different perspectives; Michel Foucault’s ”The normalized sanction” and Donald Broady’s ”The hidden curriculum”. These perspectives have highlighted the use of grades as punishments and rewards, and the schools expectations on the pupils. The method and approach I have been using is comparative method as an aim to compare the schools and grades. My analysis has come to the conclusion that the grades in conduct and diligence had no effect on the grades in history and Christianity. The pupils at the regular school showed signs to have lower grades compared to the pupils at the school for maladjusted boys. I could not see any change over time, however, it was more common for the pupils in sixth grade to have better grades in the subjects compared to the pupils in the lower grades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Thomsson, Lukas. "Estlandssvenskarna och bildningstraditionen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242217.

Full text

Abstract:

Från 1200-talet och framåt bodde de som vi i modern tid kallar estlandssvenskarna längs Estlands kuster och på öarna utanför Estland. När det estlandssvenska samhällets existens upphörde på 1940-talet då andra världskriget medförde att de flesta estlandssvenskar lämnade sina byar och flyttade till Sverige uppgick estlandssvenskarnas antal till cirka 8 000 personer. Från 1710 lydde Estland under Ryssland och mot slutet av 1800-talet växte nationalismen och Ryssland med alla sina minoriteter skulle russifieras. Kyrkliga kretsar i Sverige skickade två missionärer till svenskbygderna för att väcka svenskheten och nationalkänslan hos de svenska bönderna, vilket skapade identiteten svensk och estlandssvenskarna började orientera sig mot Sverige. Fram till 1918 hade estlandssvenskarna att hantera fyra språk – tyska som var överhetens språk, ryska som var officiellt språk, estniska som var majoritetsspråk och rikssvenska som var undervisningsspråk. Till detta ska läggas böndernas språk – rickulsvenskan, en dialektal variant av svenskan. 1919 bildades den nya staten Estland och de unga bönder som födde sina barn under mellankrigstiden var själva födda i ett feodalt Ryssland. Byarna och odlingsmetoderna var omoderna, arbetet hårt och gårdarna små och fattiga. I detta sammanhang ligger undersökningens syfte. Hur kunde det komma bildade personer ur miljöer som de estlandssvenska, och vilken roll spelade skolan, pedagogiken, bildningstraditionen och lärarna i sammanhanget? Undersökningens metod är intervjuer gjorda med tio informanter som gått folkskola i svenska Estland på 1930-talet. Intervjuresultatet bearbetas sedan med hjälp av uppställda teorier om den pedagogik som fanns i skolan tidigare där eleverna lärde sig att lära, där inte bara kunskapen i sig var av betydelse utan också kunskapens form och där utgångspunkten för pedagogiken var att eleven inte dög utan måste transformera sig till något annat, något bättre. Dessutom har teorier om klassresan använts som menar att klassresans uppåtgående riktning speglar samhällets ojämlikhet där språket är det tydligaste uttrycket för klass. Det var ett ojämlikt samhälle de fattiga estlandssvenskarna bodde i. Teorierna om klassresan säger att det är vår förmåga att reflektera och tänka på oss själva i relation till andra i socialisationen som skapar vår uppfattning om oss själva i förhållande till omgivningen, vilket ger drivkrafter som till exempel revanschlystnad, vilket är en vanlig motivation hos klassresenären. Teorierna om klassresan sammanfaller med teorierna om pedagogik på flera punkter. Båda talar om uppbrottet, båda talar om rörelsen och båda talar om vikten av bekräftelse från omgivningen. Studien har delats in i fyra huvudfrågor som granskats var för sig; skolsituationen, bildningstraditionen, klassamhället och språket. Studiens tidsram är 1920- 1944. 1920 öppnade estlandssvenskarna sin folkhögskola i Birkas och Estland konstituerades som stat. 1944 är det år då det estlandssvenska samhället i och med folkomflyttningarna under kriget för alltid gick mot sin upplösning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Sollin, Linus. "Historia gifver människokännedom : En undersökning ikring histetorieämnets fostrande syfte i svenska folkskolan 1903-1939." Thesis, Örebro University, Department of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2624.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hansén, Sven-Erik. "Studier i modersmålsämnets mål- och innehållsfrågor i den svenska folkskolan i Finland 1866-1927 /." Åbo : Åbo akademis förlag, 1988. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35698090p.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Kindahl, Daniel. "Att fostra svenskar till goda samhällsmedborgare : En textanalytisk studie om historieskrivningen i Läsebokför folkskolan 1876 och 1935." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154502.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var är analysera historieskrivningen i Läsebokför folkskolan och problematisera dess innehåll med utgångspunkt från dess medborgarbildande ambitioner och nationalistiska idéinnehåll under tidsperioden 1876-1935. Genom att använda en kvalitativ text analys så har jag besvaratfrågeställningarna i studien och intensivt analyserat mitt material för att ta fram de centrala budskapen i texterna. Med textanalys analyserar man hur texter är uppbyggda och granskar hur de är uppbyggda och vilka budskap de har. Jag har använt mig av en ideologikritisk vinkling för att uppmärksamma vilka budskap som förmedlas via texterna. Mitt studieobjekt är Läsebok för folkskolan, som var den första statligt utgivna läroboken i Sverige. I denna har jag analyserat historieskrivningen och jag har jämfört utvecklingen av denna med två upplagor som hade 59 års mellanrum. Jag har granskat hur texterna framställer Sverige, svenska kungar, ideala svenskar, motpoler till det svenska, skandinavism och nationalism. Jag konstaterar att nationalismen har ett väsentligt genomslag i båda upplagorna och att historieskrivningen är påverkad av nationalismen. Vidare konstaterar jag att det är mång anationalistiska budskap som valet av material och formuleringar i historieskrivningen fört vidare till eleverna och att nationalromantisk diktning användes för att få fram budskap om landets storhet. Upplagan från 1935 har dock utvecklats på många sätt och har ett mer vetenskapligt och nyanserad historieskrivning men författarna är alltjämt själva påverkade av nationalism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Risberg, Emma. "Striden om folkskolans sekularisering : -En undersökning av Svensk läraretidning och Folkskolans vän årgång 1903 och 1909." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2881.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Buhre, Helena. "Tjusarkonungen - Studie kring hur Gustav III har framställts i skolans läroböcker 1902 - 2005." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1172.

Full text

Abstract:

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005. Dessa har detaljstuderats för att ta reda på hur historieskrivningen rörande kungen har sett ut och förändrats. Resultatet av uppsatsen visar att framställningen av kungen har varierat genom den dryga hundraårsperioden med olika sorters texttyper där både beskrivande och berättande texter har förekommit. Vidare har även resultatet visat att det förekommit texter som varken har kunnat karakteriseras som beskrivande, berättande eller argumenterande, och som därför har blivit tilldelade en egen kategori. Inga argumenterade texter har funnits i de undersökta läroböckerna. Gustav III har i huvudsak framställts som en intelligent och upplyst regent som var influerad av den franska kulturen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Ringsmose, Charlotte, and Pamela Evanshen. "A Comparative Narrative of the Danish "Folkskole" and a Primary Multiage School in America." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2007. https://dc.etsu.edu/etsu-works/4472.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Ström, Maya. ""Visst kännes det tomt och ödsligt ibland […]“ : Småskollärarinnans självbild och aktörskap i den tidiga folkskolan." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353087.

Full text

Abstract:

Denna undersökning granskar det som är den tidiga folkskolans motsvarighet till dagens lågstadielärare; småskollärarinnan. Syftet är att betrakta denna som ett agerande subjekt och granska hur småskollärarinnan genom en utbredd kårtidning beskrev sig själv. Vidare vill undersökningen se vilket aktörskap småskollärarinnan upplevde sig ha till sina förändringsmöjligheter. Utgångspunkten är att det skett en marginalisering av denna yrkesutövare på grund av aspekter som klass och genus. I det granskade materialet begränsas dock inte småskollärarinnan av kön eller klassuppfattning, utan uppmanar till hög yrkesstolthet. Porträtteringen i tidningen visar på en betoning av utövarnas höga moral och hängivenhet. Som aktör är småskollärarinnan aktiv i att uppmuntra till förändring, även om detta skedde inom ett begränsat utrymme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Jönsson, Malin. "Vi bygger en medborgare : En studie av införandet av medborgarkunskap i den svenska folkskolan 1909-1919." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-169665.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Jönsson, Ingela. "Folkskolläraren i stad och på landsbygd - En komparativ studie mellan Halmstads Folkskola och Alsingska skolan i Veinge socken, södra Halland 1832-1882." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-628.

Full text

Abstract:

During the 19th century the Elementary school and its teachers emerge in the city of Halmstad and in the parish of Veinge as well as in Sweden overall. The aim of the essay is to enthrone these teachers’ conditions and a comparison is done between the teachers in these two places. The mate-rial that is used is for example minutes from the board of education in Veinge and the city council of Halmstad, collected works about the elementary school of Halmstad as well as litera-ture regarding the subject. The essay starts with a short background history about the Elementary school and its teachers. Then it continues to discuss whether it was important to have a teacher’s education or not, how the teachers were treated in the community, the teachers’ work and its biggest problem, and finally, salary, dismissal and pension. The essay shows that differences as well as similarities exist, which proves the complexity of the teachers’ conditions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Stern, Magnus. "Folkskollärarinnornas klagomål : Medlemmarna i Sveriges folkskollärarinneförbund i ljuset av olika reformer mellan 1957 – 1962." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34487.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka klagomål som medlemmarna i Sveriges folkskollärarinneförbund förde fram mellan 1957 – 1962 och om dessa ändrade karaktär i relation till olika reformer och förändringar på skolområdet under perioden.Åren efter 1945 har kallats för samhällsreformernas tid och förändringen fick återverkningar på folkskolan. Skolutredningar och skolkommissioner påbörjades och utmynnade exempelvis i införandet av en obligatorisk nioårig grundskola. Grundskolereformen påverkade skolväsendet i allmänhet och folkskollärarinnorna i synnerhet.Undersökningen visar inte bara de tre vanligaste klagomålen. Vidare pekar den ut vad folkskollärarinnorna klagade på och dessutom belyses klagomålens ändrade karaktär i ljuset av olika reformer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Svensson, Per. "Krigsbarn i Alvesta : En studie av hur folkskolan i Alvestabygden såg på finska krigsbarn åren 1941-1945." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1385.

Full text

Abstract:

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.

Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.

Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.

En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.

Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut. Undersökningen visar att 15 av 30 undersökta folkskolor har mött finska krigsbarn. Antalet unika krigsbarn har uppgått till 39.

Folkskolans relation med de finska krigsbarnen var dubbelbottnad. Betygen visar att barnen klarat sina årskurser i alla de fall då de läst hela läsåret. Examenskatalogerna säger också en hel del om folkskolans syn på barnen. De är i stor omfattning särbehandlade i katalogerna. Det yttrar sig främst i att de i 35 av de 51 examenskatalogerna är placerade avskilda från de andra barnen i klasslistan. Det trots att olika lärare har använt olika principer för placeringen av barnens namn. Det yttrar sig ännu tydligare i noteringar kring de finska barnens namn. Det finns noteringar som till exempel ”finsk (räknas ej)”, ”finsk” har antecknats med röd penna vid namnen, det finns också exempel där man skrivit ”F” vid de finska namnen. Allt det här tyder på att folkskolan såg de finska barnen som något som skulle särbehandlas. Psykologen Lagnebro har i sin forskning hävdat att diskriminering i form av särbehandling i Sverige har fördjupat de finska krigsbarnens identitetsproblem i vuxenålder. Uppsatsen ger stöd för att även folkskolan särbehandlat de finska krigsbarnen och därmed medverkat till de framtida identitetsproblemen.

I källmaterialet finner studien stöd för samtliga av Bergs utbildningssociologiska funktioner. Läsaren kan notera att förvaringsfunktionen var stor. De finska barnens närvaro i skolan tenderar att ha varit högre än de svenska barnens. Det trots att källmaterialet visar på en efterfrågan på skolbarnens arbetskraft i det lokala jordbruket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Ericsson, Mari. ""Ett ädelt kall blev dig givet" : småskollärarinnorna i Jukkasjärvi skoldistrikt 1912-1930." Umeå universitet, Religionsvetenskap, 1998. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38989.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Bjuvgård, Amanda. ""Huru Sverige danats" : En analys av bilder av djur, naturlandskap och mannen/kvinnan i landskapsbilden i Läsebok för folkskolan från åren 1868, 1899 samt 1922." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35670.

Full text

Abstract:

The aim of this essay was to look at and compare the imagery in three editions of the Läsebok för folkskolans second department from the years 1868, 1899 and 1922 with a special focus on images of animals, nature scenery and the man / woman in the landscape image to see if and in that case how the images communicate a special kind of citizen image / patriot image in collaboration with the texts. It also aims to investigate whether there was any educational reason for using images in the Läsebok för folkskolan. In order to answer the essays aim a theoretical point of departure has been Benedict Anderson's theory about imagined community, but also Eric Kaufmann & Oliver Zimmer's theory of nationalization of nature versus naturalization of the nation. The method used is an image analysis attempting to understand what the image expresses by looking at the different meaning levels of the image along with the text to which the images belongs. The results show that you can see a shift in the images themes, from tradition 1868 to a romanticization of the same themes 1899 until it in 1922 became more important for the authors and the image setters to give the students a picture of a modern Sweden. Furthermore the results show that you can categorize the images in different kinds of Swedishness. This has been illustrated as a circle with a center, outer edge and periphery which contains different kinds of Swedishness. Together these images gives a picture of an imagined community of what Swedishness means. It has also been possible to see a clear nationalization of nature in the images of animals and nature scenery that occur in the second department. Finally it is hard to say how big the role the image had as an educational tool but it is still possible to say that the pictures must have had a certain influence on how the image of Sweden was produced to the students.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hellström, Emma. "Kampen om kristendomsundervisningen i folkskolan : En studie av debatten om kristendomsundervisningen i Svensk Läraretidning under 1880- och 1910-talet." Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27841.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att jämföra Svensk Läraretidnings tankar och idéer om kristendomens roll i folkskolan under 1880-talet samt 1910-talet. Till syftet formulerades följande frågeställningar; • Framträder konkurrerande nyanser och uppfattningar av kristendomen under de olika tidsperioderna? • Vilka argument anfördes för kristendomens roll i undervisningen? Hur ville man att den skulle utformas under de olika perioderna? Vilka likheter och skillnader framträder? • Hur förhöll sig 1919 års utbildningsplan till debatterna i Svensk Läraretidning? Undersökningen behandlar Svensk Läraretidning från åren 1882-1889 samt 1910-1919. Materialet har granskats enligt en kvalitativ textanalys. Denna undersökning synliggör, med hjälp av den kritik som riktas mot sekulariseringsteorin, olika konfessionaliteter av kristendomen och hur dessa stred om tolkningsföreträde för att få representera den nationella synen på kristendom. I resultatdelen presenteras svaret på de olika frågeställningarna och dessa diskuteras sedan i den efterföljande diskussionsdelen. Studien synliggör olika konkurrerande uppfattningar om hur kristendomsundervisningen i folkskolan borde organiseras. Vissa menade att den skulle var konfessionell, medan andra hävdade att den borde ha en icke-konfessionell och objektiv prägel. Detta debatterades i förhållande till religionsfrihet, åskådlighet samt det ökade kravet på medborgerlig/nationell fostran. Det framkommer tydligt, trots den massiva kritiken mot kristendomsundervisningen som bland annat anklagades att vara för abstrakt och själsdödande, att folkskollärarna ansåg att det var ett viktigt identitetsskapande ämne. Därför strävade de efter att omforma det i förhållande till det nya samhällets spelregler.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Nyman, Jon. "Attityder till enhetsskolan : En jämförelse med fokus på lärarna." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24749.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att identifiera, kartlägga och jämföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och så småningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument är av intresse är folkskollärare och läroverkslärare.Dessa båda lärargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det då rådande skolsystemet, där en allmän, kommunal folkskola avsedd förden breda allmänheten och en rad statliga läroverk och realskolor, främst avsedda förstudiebegåvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jämförelsevisförlegade system ledde enligt många till orättvisor som inte hade någon plats i ett samhälledär välfärden stadigt ökade.Studien är en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjälp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrån GunnarRichardsons analysmodell ”Idéernas kraft eller realiteternas tryck?” Argumenten har jag främst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lärare från de ovannämna lärargrupperna. Främst har jag använt mig av Tidning för Sveriges läroverk och Svenskskoltidning. Utöver detta har Statens offentliga utredningar (SOU) använts i stor utsträckning.Av undersökningen framgår att lärargruppernas argument skiljde sig åt främst gällande hurden nya skolan borde differentieras och vad målen med skolan borde vara.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Haneskär, Marcus. "”En högst ovanlig kvinna” : Ett examensarbete om framställningen av drottning Kristina i historieläroböcker 1899–2017." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28077.

Full text

Abstract:

Detta arbete har som syfte att analysera framställningen av drottning Kristina i svenska läromedel inom historieämnet under perioden 1899–2017. Undersökningen av det valda källmaterialet har genomförts med en kvalitativ värdeanalys för att identifiera positiva och negativa värderingar i stoffet. Resultatet av undersökningen visar på en minskning av värderingar i källmaterialet desto yngre det är. Slutsatserna för denna undersökning är att utvecklingen i källmaterialet är beroende av exogena och endogena faktorer så som omvärldspåverkan och samhälleliga förändringar. Då undervisningsteorier utvecklas och implementeras introduceras nya historieperspektiv vilka är bidragandes till förändringen i källmaterialet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Kullshage, Tomas. "Det "efterblivna" skolbarnet : Attityder kring sinnesslöa skolbarn och deras undervisning inom Sveriges allmänna folkskollärarförenings tidskrifter 1920-1956." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154510.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i folkskollärarnas syn på sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk Läraretidning och Folkskolan – Svensk Lärartidning under perioden 1920-1956. Utifrån ett differentieringsperspektiv, med inspiration från Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lärardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger på ett textanalytiskt tillvägagångssätt och intresserar sig för hur debatten förändrades över tid. Resultaten visar att lärardiskursen präglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sågs som ett samhällsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de måste avskiljas från ”normalt” begåvade barn. Undersökningen visar också att lärarna ända in på 1950-talet hade en exkluderande hållning gentemot de sinnesslöa. Man ifrågasatte borttagandet av sinnesslöbegreppet och hade en allmänt konservativ inställning till 1950-talets förändringar beträffande de sinnesslöa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lövgren, Patrik. "Blivande folkskollärare : En social rekryteringsstudie av inskrivna män vid Karlstads folkskollärarseminarium." Thesis, Karlstad University, Division for Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79.

Full text

Abstract:

The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided.

At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity.

The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation. At the year of 1860 the fathers of the future elementary school teachers mainly worked in the field of agribusiness while in the 1940s they mainly had the occupation of industrial workers and craftsmen.

The group of agricultural workers remained smaller through the percentage distribution over time, while the group of industrial workers and craftsmen are rising. This is a timetypical segment in the industrial transformation of Sweden.

On the basis of this account, we come to a certain conclusion, that the elementary school teachers seminar in Karlstad was an authority for middle- and lower social groups, whereas the student from higher social extraction was underrepresented.

Syftet med denna studie är att tyda eventuella mönster i den sociala rekryteringen av manliga blivande folkskollärare vid folkskollärarseminariet i Karlstad över tid. De frågor som avser att konkretisera syftet och redogöra för de manliga blivande folkskollärarnas sociala bakgrund är följande är; Vilken social bakgrund rekryterades de manliga blivande folkskollärarna från? Hur är den sociala rekryteringen fördelad i olika yrkeskategorier, och finns det någon skillnad i rekryteringsmönstret över tid? Vilka socialgrupper var representerade vid folkskollärarseminariet i Karlstad mellan 1860-1940, och hur såg fördelningen ut?

Vid kategorisering av yrken, klass- och socialgruppstillhörigheter har jag utgått från det sätt att klassificera som Sten Carlsson använde vid sin analys av den Sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866, och även väl använt av Kerstin Skog-Östlin i hennes avhandling Pedagogisk kontroll och auktoritet.

Förändringarna i den sociala rekryteringen av blivande folkskollärare skulle i stora drag kunna sägas vara följande. Andelen studerande med jordbruksbakgrund har minskat mellan 1860-talet och sekelskiftet. Vidare skedde en kraftig minskning av studerande med bakgrund inom jordbruksnäringen mellan sekelskiftet och 1940. Vid den sista tioårsperioden av undersökningen utgjorde de studerande med jordbruksbakgrund den lägsta frekvensen. På 1860-talet förekom den största delen av de blivande folkskollärarnas fäder som arbetare inom jordbruksnäringen, medan de vid 1940-talet främst förekommer som industri- och hantverksarbetare och inom kategorin övriga arbetare. Jordbruksarbetarna förblir mindre till den procentuella fördelningen över tid, medan de inom hantverks- och industrinäringen ökar. Detta kan ses som ett tidstypiskt inslag i Sveriges industriella omvandling.

Utifrån denna redogörelse kan vi dra slutsatsen att folkskollärarseminariet i Karlstad var en instans för mellan- och nedre socialgrupper, och att de från högre social härkomst var kraftigt underrepresenterade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Iderborn-Dolk, Simona. "Folkskolans framväxt i Botkyrka socken mellan åren 1842-1892 : En jämförelsestudie mellan den statsägda småskolan på Tumba bruk och den allmänna folkskolan i kommunen." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74780.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Björkil, Per. "Idioter, efterblivna och psykopater i svensk folkskola : En diskursteoretisk undersökning av Svensk lärartidning om de avvikande barnen 1920-1939." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45146.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Muir, Nicole. "Skolans väg in i framtiden. : En redovisning av hur Karlstad Folkskola blev enhetsskola från perioden 1950-talet och framåt." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-40754.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Lindblom, Hanna. "Sjuårig folkskola i riksdagsprotokoll och Svensk läraretidning : En beskrivande uppsats om utredningen bakom folkskolereformen 1936 och debatten bland lärare och politiker." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136843.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lindgren, Emma. "På kvinnlig front : Lärarinneförbundets kamp för ett mer jämställt yrkesliv under 1930-talet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147762.

Full text

Abstract:

This study examines the fight for equal rights by the female school teachers during the 1930s. The purpose of the study has been to analyze the strategy and arguments that the female teachers used and how they argued for the objective of equal rights. Their arguments were published in the female union newspaper, Lärarinneförbundet, and through the critical discourse analysis the questions, considering equal rights, have been selected and catego-rized. Prior research has been used to discuss and analyze the arguments. The female teacher’s counterpart were the male teachers, which had a higher position in the society through a higher pay and positions in the workforce. The arguments and strategies between the two unions will be analyzed through Hirdman’s theory about the gender contract and gender system. The main arguments in the conflict between the unions where about equal pay, married teachers right to work, upbringing and the capability of the genders. Both female and male teachers used different arguments which were established in their strategies. By analyzing the arguments with Hirdman’s gender system the strategies would appear. The male teacher’s strategy was to protect and maintain their superior status and position in the soci-ety. This was carried out by not allowing the female teachers the same rights and argue that they were less capable to work as teachers, because they were not as physical and mentally capable as the male teachers. The female teacher’s strategy was to achieve equal rights in society through minimizing the gender differences and reduce the male dominance. The female teachers emphasized the equality between the genders, instead of the differences, which the male teachers focused on. Though the strategies the female teachers tried to over-throw and break the gender contract and by that create a more equal society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Johansson, Ulla. "Att skolas för hemmet : trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan 1842-1919 med exempel från Sköns församling." Doctoral thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 1987. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-16601.

Full text

Abstract:

This study deals with how the subjects Gardening, Handicraft, Domestic Science and Temperance Instruction were introduced and developed in elementary school (compulsory school) in Sweden during the period 1842-1919. During this same period a capitalist mode of production replaced the feudal one with consequent changes in home life for the people. The school subjects dealt with have been selected to throw light on whether and to what extent the elementary school was used to bring about a reorganization in the lives of wage earner families.The official argument, curricula and school enquiries have been examined. Teaching content in relation to workers' family conditions has been studied in the parish of Skön in the sawmill region of northern Sweden.The main official argument was that the miserable conditions of working class life were caused just as much by ignorant housewives and drunken fathers as by low wages and poor housing. The cure was therefore seen to lie in education, and the introduction of the subjects in question can be seen in the light of this.The study shows how the state gradually took over more and more of the responsibility for child upbringing, and how the schools of the sawmill companies played a part in this process. The results, however, indicate that the actual effect of elementary school teaching on the home lives of sawmill workers was insignificant. Working class poverty was ol course caused primarily by economic and structural factors, but defining the problems in pedagogical terms meant that responsibility could be apportioned at an individual level - and thereby the bourgeoisie reaped considerable ideological profits.Key word: history of education, Swedish compulsory school, Gardening, Handicraft, Domestic Science, Temperance Instruction, working class family, sawmill region.
digitalisering@umu

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Fredriksson, Ulla. "Att kultivera ett folk; att leda det i rätt riktning; att stå emot." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31987.

Full text

Abstract:

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att påverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhällsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. Motståndet, såväl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Wern, Lisbeth. "Ett triangeldrama i tiden : En studie av geometrins ställning från 1800-talets folkskola till idag med tonvikt på tiden mellan 1962 och 2010." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-151516.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Niclas, Zwettler. "Framställningen av islam i svenska läromedel : En kvalitativ textanalys av islams skildring i läromedel för högstadiet." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40969.

Full text

Abstract:

Studien behandlar hur islam presenteras i svenska läromedel för religionsundervisningen på högstadienivå. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka hur beskrivningen av islam har utvecklats under de tre senaste läroplaner för den svenska skolan, Lgr80, Lpo94 och Lgr11, och genom undersökningen dra slutsatser som är kopplade till den tidigare forskningen. Målet med undersökningen är inte koppla till läroplanerna. Däremot vill jag se hur samhällets förändring har påverkat läroplanerna som i sin tur påverkar våra läromedel. Materialet som används i studien är sex svenska läromedel som har lånats från grundskolor i Jönköpings kommun. Genom analysen av materialet så framkommer det en tydlig utveckling av islam i de svenska läromedlen under tidsperioden 1982-2014. Islam får under 80-och 90-talet, framförallt under Lgr80, en negativ beskrivning som en ociviliserad och våldsbenägen religion där islam är bakom allt som sker i Mellanöstern. Under 2000-talet möter vi författare som försvarar religionen istället för att beskylla den, vissa så pass att nästan framställa islam som felfri. Islam skiljs nu åt från seder och traditioner som är kulturbaserade och som inte tillhör islam. Däremot är vissa författare fortfarande negativa och då till könsrollerna inom religionen. Under 2010-talet och Lgr11 möter vi författare som har en neutral ton emot islam. De försöker inte längre ta en ställning som föregående utan vill vara opartiska och visa på det positiva och negativa som existerar inom alla religioner. Genom studien framkommer även tydliga mönster mellan läromedlen som tillhör samma styrdokument, vilket visar på ett socio-religiöst perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Hamberger, Agnes. "Flickor i rörelse! : En historisk studie av folkskoleflickors identitets- och genusprocess 1900–1930." Thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294518.

Full text

Abstract:

For a long time, few historical studies have focused on the life of girls, especially rural, working class girls’ experiences. Within the field of Swedish educational history, scholars have tended to delve into the lives of the daughters of the bourgeoisie rather than the girls in the public elementary schools (folkskolan). Because of this, the dominant image that comes to mind when thinking of a turn of the century schoolgirl is someone from the upper class attending an all girls’ school. This master’s thesis aims to widen both the field of girlhood studies and that of educational history by looking at the “process of girling” taking place in the Swedish public elementary school between 1900 and 1930. A starting point is the notion explored by Judith Butler and Fanny Ambjörnsson: that gender is a result of repeated actions, such as running in a certain way, playing with your friends, or wearing specific clothes – or the absence of these actions. This thesis explores these actions, in addition to the reaction of the worlds around them. Utilizing data collected from nine school related questionnaires sent out between the 1950s and 1990s by The Institute for Language and Folklore, it compares the experience of an average schoolgirl with the dominant bourgeoisie ideal and the ideal taken from a dominant periodical for public elementary school teachers. Actions of resistance, queer or “skeva” acts and how they play a part in the process of girling, will also be explored. The primary conclusion drawn from the analysis of this material is that the situation for working class girls differs somewhat from that of more privileged peers, as well as the ideal constructed in the periodical. While girls from the bourgeoisie were also expected to fulfill the role of wife and mother, the conditions differed. One example is the kind of rural crafts or handicraft made by the working class girls from an early age. This activity was an important contribution the economy of the family and definitely not a past time as it was in the upper class. Even though a ban on child labor had been passed, it seemed as though children working was a very normalized part of life in rural areas as more often than not, it was children that were responsible for bringing water into the classroom and tending the iron stove. The possibilities for working class girls appears to have been limited continuing into the 1920s as the only secondary education available for a majority of the girls was in domestic skills for the purpose of managing a private household. Although young women from the upper class were shut out from many professions, they still had greater access to higher education. On the contrary, most working class women did not even attend secondary school as evidenced by the source material report showing women staying on the home farm, or starting work somewhere else. Firmness and austerity of mind can be identified among the girls at a time where the everyday work at home and in school needed to be done and sulking simply was not an option. The many reports of actions of resistance to the social norm show that the limits of girlhood were constantly being challenged by the schoolgirls in the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Löppönen, Sakari. "Aga, disciplin och fostran i den svenska folkskolan 1945-1959. : En studie om 1947 års skoldisciplinutredning, Skolöverstyrelsens direktiv i fostrans- och disciplinfrågor samt hanteringen av frågan om skolagan i Tunabygdens lärarklubb." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4635.

Full text

Abstract:

Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrågorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte är att granska hur disciplinsfrågorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet på både nationell och lokal nivå. För att uppnå detta mål har i första hand tre olika källor använts, nämligen 1947 års skoldisciplinutredning, protokoll från Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelärarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna från lärarkåren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till något agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrämjande förslag. I Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel bedrevs diskussioner som berörde aga, disciplin och fostran överhuvudtaget. Lärarklubben och folkskolestyrelserna i landet var emot ett agaförbud, men inte enbart för rätten i sig att få aga elever, utan också för att de var emot en stark centralstyrning som de upplevde fanns och som ifrågasatte lärarnas yrkesprofession. Skolöverstyrelsens anvisningar kom 1959, året efter agaförbudet och den handlade mycket om skolans och lärarnas fostrande uppgifter. Fungerande disciplin i klassen ansågs vara lika viktig som innan agaförbudet och det handlade om att ändra formerna för denna disciplin. För att upprätthålla ett fungerande disciplin ansåg Skolöverstyrelsen att det var oerhört viktigt att lära känna igen skolbarnet och dess hemförhållanden. För att kontrollera detta hade bl.a. lärare och skolläkare viktiga roller i hemmens hjälp att fostra barnen rätt, då tilltron till barnens föräldrar och uppväxtmiljö var låg från Skolöverstyrelsens sida.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Mellgren, Magnus. "Ordning och reda på Arvika högre allmänna läroverk. : En strid mellan tradition och utveckling inom ett läroverk." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70976.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Florin, Christina. "Kampen om katedern : feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860-1906." Doctoral thesis, Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, 1987. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79495.

Full text

Abstract:

The thesis deals with the development of the secondary school teaching professionduring the second half of the 19th century and the early 20th century. The emphasisof the study is on the concurrence of three structural processes in this profession:feminization, professionalization and governmental bureaucratization.The "teachers of the people" found themselves deeply affected by radical economicand social structural changes during the transition from classical industrialcapitalism to organized capitalism at the end of the 19th century. These strucuralchanges aggravated the conflicts between the classes and the sexes in society, andthe elementary school became an important institution for social and ideologicalcontrol. But the teachers were not content to be the mindless instruments of thepredominant ideology. At an early stage the elementary school and the teachersthemselves began to live "a life of their own". Both male and female teachers beganto develop strategies in the struggle for power and control over their profession. Inother words, a process of professionalization began.At the same time as the teachers were organized collectively the women's share ofthe profession increased. The teaching of the lower classes was considered verysuitable for unmarried middle-class women, and the cheap female labour wasattractive to the politicians. There were risks of clashes between male and femaleinterests, since the profession also attracted young men from the farming andworking classes, who saw possibilities of social advancement in this sector of theschool system.The men developed different strategies against their female colleagues. Duringthe whole of the 19th century women were integrated into the professional project.At the turn of the century the men developed a strategy of social closure againstwomen, which meant that these were relegated to a lower level. At the same timethe government introduced regulations which were intended to impede women'sfast access to the profession. This triggered off an open conflict between the sexes inthe profession, since the changes were initiated by male elementary school teacherswho were leaders of the professional program as well as leading politicians in thegovernment and the Riksdag.

Vissa bilder borttagna av upphovsrättskäl.

digitalisering@umu

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Folkskolor'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles