Academic literature on the topic 'Folktandvården- Region Jönköpings län'

Information är idag en värdefull resurs i organisationer som blir mer och mer beroende av sina informationssystem. Information utsätts för olika hot och den behöver skyddas för att organisationer effektivt ska kunna driva sin verksamhet. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete hjälper organisationer att uppnå och upprätthålla en tillräcklig nivå av informationssäkerhet.   Studiens syfte är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer i allmänhet i nuläget. En fallstudie har genomförts på Folktandvården, Region Jönköpings län för att undersöka hur Folktandvårdens medarbetare hanterar informationssäkerheten. Dessutom syftar studien till att utvärdera medvetenhet om informationssäkerhet hos medarbetarna på Folktandvården och att presentera förslag på hur hanteringen av personuppgifter kan förbättras i organisationer.  Blandade tekniker har använts för att samla information.  Litteraturstudier inom området informationssäkerhet har genomförts. Empirisk data har samlats in genom en enkätundersökning, intervjuer och skriftliga frågor som har skickats via e-post till utvalda ansvariga som jobbar specifikt med frågor som berör informationssäkerhet inom Folktandvården. Denna studie använder de svenska standarderna SS-ISO/IEC 27001:2014 och SS-ISO/IEC 27002:2014 för att utvärdera informationssäkerhet på Folktandvården, Region Jönköpings län samt att få en bild av hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer. Organisationer kan upprätthålla säkerhet i sin informationshantering genom att tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) som bevarar konfidentialitet, riktighet (integritet) och tillgänglighet av information.  Informationssäkerhetsarbetet och införandet av LIS skiljer sig mellan organisationer eftersom de kan påverkas av organisationens behov och mål, storlek och struktur. Fallstudiens resultat visar att Folktandvården, Region Jönköpings län genomför en aktiv hantering av informationssäkerhet. Folktandvården klarar de flesta kraven som ställdes i standarderna. Däremot föreslås det i studien att fler utbildningsprogram ordnas för att öka medvetenheten kring informationssäkerhet. Dessa utbildningsprogram bör uppdateras regelbundet för att det fortsätter att vara i linje med organisatoriska policy och rutiner. Det rekommenderas även att organisationen utför informationsklassning fullt ut enligt den modellen som Folktandvården har. Dessutom rekommenderas att utveckla planeringen av kontinuitet för informationssäkerhet. Resultatet från enkätundersökningen visar att medarbetarna är medvetna om hur de hanterar informationssäkerhetsincidenter och upplever att systemen är tillgängliga för de behöriga. Flera av de förslag som presenterades av denna studie har hörsammats och kommer att leda till vidare arbete inom Folktandvården. Organisationers personuppgifter bör skyddas genom att tillämpa regler enligt gällande författningar. En ansvarig person i organisationen bör ge vägledning till de anställda om sitt ansvar för hantering av personuppgifter.
Information today is a valuable resource for organizations which become more and more dependent on their information systems. Information subject to various threats and the need to be protected in order that organizations can effectively run their business. A systematic information security helps organizations to achieve and maintain a sufficient level of information security. The study aims to investigate how information is managed within organizations in general. A case study has been performed in Folktandvården (the Public Dental Service), Region Jönköping County to investigate how the organization handle information security. In addition, the study aims to evaluate awareness of information security among employees at the business and to present proposals on how to improve handling of personal data. Mixed techniques have been used to gather information. Literature studies in the field of information security has been implemented. The empirical data collected through a questionnaire, interviews and written questions sent by e-mail to managers in Folktandvården. This study uses the standards SS-ISO / IEC 27001:2014 and SS-ISO / IEC 27002:2014 to evaluate the information in Folktandvården, Region Jönköping County and to get a picture of how information is managed within organizations. Organizations can maintain the security of their information by implementing an information security management system (ISMS) that preserves the confidentiality, integrity and availability of information. Information security and ISMS application differs between organizations, which could be affected by the organization's needs and goals, size and structure. Case study results show that Folktandvården, Region Jönköping County implements an active management of information. The organization manages most of the specifications in the standards. However this study proposes to organize more training programs for information security awareness. These programs should be updated regularly in order to continue to be in line with organizational policies and procedures. It is recommended that the organization performs information classification fully in accordance with the model it has. Additionally, it is recommended to develop the planning of continuity for information. The results from the questionnaire show that the employees are aware of how they handle information security incidents and they think that the systems are available for authorized access. Several of the proposals presented by this study have been heeded and will lead to further work in Folktandvården. Organizations' personal information should be protected by applying the rules in accordance with applicable regulations. A responsible person in the organization should provide guidance to employees about their responsibility for the handling of personal data.

Introduktion: Tuberkulos är en av världens mest spridda infektionssjukdomar. En tredjedel av jordens befolkning beräknas bära på bakterien utan att vara sjuka (latent tuberkulos, LTBI). Närmare tio procent av bärarna utvecklar aktiv tuberkulos någon gång under livet. Europa har jämförelsevis låg incidens av tuberkulos och i Sverige har antalet tuberkulosfall minskat sedan mitten av 40-talet. I Sverige ses de senaste årens ökade antal migranter som en förklaring till en tillfälligt ökad prevalens av tuberkulos. Tidig diagnostik och behandling av tuberkulos är avgörande faktorer för att förhindra smittspridning och ger den enskilde individen möjlighet att hantera sin hälsa, vilket är angeläget ur ett folkhälsoperspektiv. Landstingen/regionerna har valt olika strategier för vilka som ska inkluderas i screening för tuberkulos vid hälsoundersökningar av migranter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalens och uppföljning av latent tuberkulos bland migranter som genomgått hälsoundersökning vid vårdcentraler i Region Jönköpings län. Metod: Studien var en retrospektiv observationsstudie utifrån kvantitativ ansats. Data samlades in genom journalgranskning och 361 journaler inkluderades i analyserna. Förekomst av latent och aktiv tuberkulos korrelerades med kön, ålder och ursprungsland. Resultat: Resultaten från studien visade att prevalensen av LTBI i studiepopulationen var 9.4 %. Resultaten visade att LTBI var vanligare hos män och individer > 35 år. Däremot sågs inga skillnader utifrån ursprungsland. Slutsats: Studien är av begränsad storlek och därmed generaliserbarhet. LTBI är relativt vanligt bland migranter. Ytterligare studier behövs för att identifiera optimala rutiner för screening och förebyggande insatser i migrantgruppen.
Introduction: Tuberculosis is one of the world's most widespread infectious diseases. One third of the world’s population is expected to carry the bacterium without being ill (latent tuberculosis, LTBI). Nearly ten percent of the carriers develop active tuberculosis sometime during their lifetime. Europe has a comparatively low incidence of tuberculosis and in Sweden the number of cases of tuberculosis has decreased since the mid-40s. In Sweden, the increased number of immigrants in recent years is seen as an explanation for a temporarily increased prevalence of tuberculosis. Early diagnosis and treatment of tuberculosis are key factors in preventing the spread of infection and giving the individual the opportunity to manage their health, which is important from a public health perspective. The county councils/regions have chosen different strategies for whom to be included in screening for tuberculosis in health surveys of immigrants. Aim: The aim of the study was to investigate the prevalence and follow-up of latent tuberculosis among immigrants who have undergone a health examination at health centers in the County of Jönköping. Method: The study was a retrospective observation study based on quantitative approach. Data was collected through journal review and 361 records were included in the analysis. The presence of latent and active tuberculosis was correlated with gender, age and country of origin. Results: The results of the study showed that the prevalence of LTBI in the study population was 9.4%. The results showed that LTBI was more common in men and individuals > 35 years. However, no differences were seen by country of origin. Conclusion: The study is of limited size and thus generalisability. LTBI is relatively common among immigrants. Further studies are needed to identify optimal routines for screening and preventive measures in the immigrant group.

This thesis is about the reasons for an involvement in the European Union. The thesis addresses this topic using the case of Region Jönköping County (RJL) and their involvement in the European Union. The method is content analysis to explore if the activity by RJL can be explained by the theories Europeanization and Multi-level governance using documentation from the region. Based on this, one should be able to answer the purpose of this study. The documentation under review is the 2013 Regional Development Strategy, which is valid until 2025, the Regional budget and the Operational plan for 2018, as well as the Multiannual plans for 2019-2010. Based on these theories, several specific issues were addressed that all addressed the Europeanization Upload-, Download- and Crossload-dimension, as well as the Resource Push and Pull factors were represented. These issues were later used in the examination of the documentation to answer the issues and the purpose of the study. A conclusion or conclusions of the study are concluded that there are some connections between the regional documentation and the theories used in this study. Which makes it possible to start drawing conclusions about the more general issues. The conclusions drawn in this thesis will be that the connections seen between the regional documentation and the theories. This means that the theories can explain what lies behind the involvement to the European Union. These theories and what they represent can also put words and underlying understanding into what lies behind and why we see some action from Region Jönköping County. This can also explain how theories can help us understand similar cases like this region.

Titel: Ett akut förbättringsarbete - En utvärderingsstudie av förändringsprocessen Akuten till Primärvården i Region Jönköpings län Kurs: Kandidatuppsats Civilekonomprogrammet, Controller 15 hp (2FE24E) Lärosäte: Linnéuniversitetet Växjö Författare: Cajsa Gollwitzer, Madeleine Hentzel & Klara Olsson Handledare: Pia Nylinder Examinator: Elin Funck Bakgrund: Dagens hälso- och sjukvård står inför en rad olika utmaningar, där den största utmaningen är den långsiktiga finansieringen. Ett stort problem som återfinns i dagens hälso- och sjukvård är att befolkningen i alltför hög utsträckning söker fel vårdnivå och akutmottagningarna överbelastas med patienter utan akuta besvär. Det är ett problem som inte är långsiktigt hållbart i Sverige då sjukhusens akutsjukvård är betydligt dyrare än primärvård. I Region Jönköpings län startade 2016 en förändringsprocess för att lösa problemet genom att omfördela patientströmmar från akutmottagningen till primärvården. Syfte: Syftet med studien är att genomföra en processinriktad utvärdering av förändringsprocessen för delprojektet Akuten till primärvården. Genom att kartlägga arbetssättet ska vi identifiera styrkor och svagheter som sedan ska ligga till grund för att utforma förbättringsförslag på hur förändringsprocessen kan utvecklas för att uppnå målsättningen. Metod: Forskningen grundar sig i en kvalitativ enfallsstudie med inriktning på utvärderingsstudie. Semistrukturerade intervjuer tillsammans med insamlade dokument har legat till grund för det empiriska materialet. Slutsats: Förändringsprocessen för delprojektet Akuten till primärvården är uppdelad i tre delar; planering, genomförande och uppföljning. En utsedd projektgrupp arbetar med förändringsarbetet med hjälp av olika verktyg. För att utveckla förändringsarbetet måste projektgruppen utforma ett standardiserat arbetssätt som är accepterat av samtliga enheter som medverkar i processen. Rekommendationer för ett bättre förändringsarbete är att införa fler kommunikationskanaler, erbjuda utökat stöd samt öka kunskapen hos de som arbetar inom processen. Marknadsföring av primärvårdens kompetenser kan medföra en effektivare fördelning av patienströmmarna.
Title: An emergency improvement - An evaluation study of the improvement process ER to primary care in Region Jönköping County Course: Bachelor Thesis in Business Administration, Controller 15 hp (2FE24E) Institution: Linnaeus University Växjö Authors: Cajsa Gollwitzer, Madeleine Hentzel & Klara Olsson Tutor: Pia Nylinder Examiner: Elin Funck Context: Today's healthcare is facing a lot of challenges where the biggest challenge is the issue of the long term funding. A big problem with the system today is that many non-acute patients are looking for help in the emergency rooms instead of getting proper help at the primary care. This does not benefit the financial state for Swedish hospitals where emergency care is significantly more expensive than primary care. In 2016, Region Jönköping took an initiative to improve the process by redistributing the non-acute patients from the emergency room back to primary care. Purpose: The purpose of the study is to implement a process-based evaluation of the improvement process ER to primary care. By charting their work, we will try to identify the strengths and weaknesses to provide suggestions of improvements in order to achieve the objectives of the project. Method: The research is based on a qualitative single case study focusing on evaluation studies. Empirical data has been collected through semi-structured interviews and documents. Conclusion: The improvement process ER to primary care is divided into three steps; planning, implementation and monitoring. A chosen team for the project use various tools in the work for improvement. In order to develop and improve this process, the project team has to design a standardized approach that is accepted by all the entities involved in it. Recommendations for such an improved process is to introduce multiple communication channels, provide increased support and expand the knowledge of those working in the process. By marketing the competence within the primary care, the distribution of the patients can get more efficient.

Bakgrund: Offentliga organisationer har under de senaste decennierna utsatts för förändring, detta till följd av ett ökat krav på effektivitet. Som svar på detta har styrinstrument (management verktyg) från industriella sammanhang hämtats för att bemöta denna effektivitet, ett av dessa verktyg är Lean, som i hälso- och sjukvården fått namnet Lean Healthcare. Lean kan ses vara ett koncept som färdats från tillverkningsindustrin in till hälso- och sjukvården där den översatts, något som medfört att det teoretiska ramverket översättningsmodellen används för att förstå denna översättning i hälso- och sjukvården.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur olika hälso- och sjukvårdsorganisationer översätter Lean. Detta för att bidra med kunskap om vad Lean står för i hälso- och sjukvården, samt vilka möjligheter och svårigheter som existerar.   Metodval: En kvalitativ flerfallstudie har genomförts för att kunna förstår hur Lean översatts i hälso- och sjukvården. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer på kliniknivå vilket inneburit att vi haft kontakt med läkare, sjuksköterskor, fysiker, specialistsjuksköterskor, barnmorskor samt administrativ ledning. Vi har även tagit del av olika dokument som medfört en bredare förståelse för hur översättningen sett ut.   Slutsatser: Vi har sett hur idén, Lean, genomgått olika faser i klinikerna där det översatts till att bli något eget i klinikernas lokala praktiker. Vi kan konstatera att Lean i hälso- och sjukvården blir något som står för effektivitet, processtänk, samarbete och problemlösning, standardisering, visualisering, att ledarna investerar i sina anställda samt mätning och sökande efter överlevnadsgrad. Vidare kan vi konstatera att Lean i hälso- och sjukvården skapar möjligheter då det lett till effektivare behandlingstid, bättre tillgänglighet av personal, förkortade ledtider, förbättrade patientflöden, bättre arbetsmiljö och en bättre struktur. Svårigheter som visat sig uppkomma är att finna balans och anpassning, svårigheter med professioner, svårigheter med koppling till det industriella sammanhanget samt den komplexitet som hälso- och sjukvården består av där oförutsägbara händelser ofta uppstår.
Background and discussion: Public organizations have in recent decades been subjected to change, and this is due to an increased demand for efficiency. The control instrument (management tool) from industrial settings has been taken in response to this efficiency and one of them is Lean, in Healthcare named “Lean Healthcare”. Lean can be seen as an idea that has been translated from the manufacturing industry to healthcare, and the theoretical framework translation model has been used to understand this in this paper. Purpose: The purpose of the study is to describe and explain how different healthcare organizations translate Lean. This is to provide knowledge of what Lean stands for in Healthcare, as well as the difficulties and opportunities that exist. Method: A qualitative case study has been conducted to understand how Lean is translated into Healthcare. Data has been collected through semi-structured interviews at the clinic level, which meant that we had contact with doctors, nurses, physicists, specialist nurses, midwifes and administrative management. We have also taken note of the documents that enabled us to have a broad understanding of how the translation looked which has given us an understanding of the opportunities and difficulties that existed. Conclusions: We have seen how the idea, Lean, has undergone various phases in both of the clinics, where it was translated into something local. We can conclude that Lean in Healthcare is something that stands for efficiency, the process of thinking, collaboration and problem solving, standardization, visualization, leaders investing in their employees, and measurement of quest for survival. Furthermore, we note that Lean in Healthcare creates opportunities as it leads to more effective treatment, better availability of personnel, shorter lead times, improved patient flow, better work, better structure and a better working environment. Difficulties arise as proven by finding balance and alignment, difficulties with professions, difficulties related to the industrial context and the complexity of healthcare where unpredictable events are common.

Hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar genom åren och är idag en central del av vårt välfärdssamhälle. Utvecklingen går mot en mer primärvårdscentrerad vård vilket gör att hälso- och sjukvården står inför nya utmaningar gällande bland annat resursfördelning och prioriteringar. Idag styrs hälso- och sjukvården i allt större utsträckning av ekonomiska incitament där kopplingen till ersättning utgår från bland annat måluppfyllelse, prestation och resursinsatser. Hur ersättningsmodellerna utformas skiljer sig åt mellan olika huvudmän och varje huvudman utformar sin vårdvalsmodell efter sina prioriteringar av primärvårdsmålen.   Syftet med studien är att analysera om de olika ersättningsmodellerna i primärvården understödjer de mål man arbetar mot samt vilka erfarenheter aktörerna inom hälso- och sjukvården, dvs. politiker, administrativ ledning och profession, har av ersättningsmodellernas effekter.   För att studera hur ersättningsmodellen understödjer verksamhetsmålen i primärvården har två fallorganisationer valts ut, Landstinget Blekinge och Region Jönköpings län, där en komparativ forskningsdesign tillämpats. Data för den teoretiska referensramen utgår från publicerade artiklar, böcker och övrigt informationsmaterial från myndigheter. Primärdata har inhämtats från sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata för studien består av insamlad data från respektive region/landsting.   Att använda en ersättningsmodell för resursfördelning i primärvården anses vara ett bra styrmedel då monetära ersättningar motiverar. Målen tillgänglighet, jämlik vård, hög kvalité, personcentrerad vård, patientsäkerhet tillsammans med kostnadseffektiv vård kan ibland motverka varandra. God kostnadskontroll prioriteras ofta i styrningen samtidigt ger uppföljning och kontroll behov av mycket administration, vilket motverkar målet kostnadseffektiv vård.   Att styra primärvården med ersättningsmodeller är effektivt då monetär ersättning är inblandad men modellen används inte i första hand att styra mot mål utan för kostnadskontroll. Erfarenheterna av ersättningsmodellens effekter är att de ibland motverkar målen för hälso-och sjukvården och får oönskade effekter såsom manipulation av data och fokus på att det man utför genererar högre ersättning. Uppföljningen av ersättningsmodellerna kräver också mycket administration.
The health care system has undergone major changes over the years and is today a central part of our welfare society. The trend is to direct citizens towards the Primary Health Care sector, making the health care system face new challenges.  The primary challenges are related to the allocation of resources and guiding priorities for this. Today, health care is increasingly controlled by economic incentives, where the link to compensation is based on, compensation models. How the compensation model is designed varies between different principal stakeholders whom are designing their care choice model after its own priorities of primary health care objectives.   The aim of the current study is to analyse whether the different compensation models in primary care supports the goal to work towards and what experience the different operators, politicians, administrative management and profession, have of compensation models ' effects.   To study how the compensation model supports business goals in primary care two organizations has been selected, County Council of Jönköping and Blekinge on which a comparative research design has been applied. Data for the theoretical frame of reference is based on published articles, books and other information material from the authorities. Primary data has been gathered from six qualitative, semi-structured interviews. Secondary data for the study consists of data collected from each region/County Councils.   To use a compensation model for the allocation of resources in primary health care is considered to be a good instrument in which monetary remuneration justifies. Objectives as availability, equal treatment, high quality care, person-centred care, patient safety, along with cost-effective care can sometimes counteract with each other. Good cost control is often a priority when governing health care operations, monitoring and control the business needs much administration, thus undermining the objective of cost effective care.   Compensation model is effective way to control primary health care since monetary compensation is involved but the model is not used primarily to steer towards the target but for cost control. The experience of the effects of the compensation model is that they sometimes act counterproductive towards goal for the health care system and you might receiving unwanted effects as manipulation of data and focus what you can do to generate more compensation.  A vast amount of administration is needed to follow up compensation models.

Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett av de största hoten mot patientsäkerheten. Handhygien är den viktigaste komponenten vid prevention av vårdrelaterade infektioner. Följsamhetsmätningar av de basala hygienrutinerna är betydelsefulla för följsamheten till de basala hygienrutinerna och klädreglerna. Ett förbättringsarbete gentemot hygienobservatörerna i Region Jönköpings län har genomförts där tre aulaträffar ersattes av 17 möten med färre deltagare.  Syftet med förbättringsarbetet är att öka andelen mätande enheter. Syftet med studien av förbättringsarbetet är att beskriva hygienobservatörernas upplevelser kring brister i de basala hygienrutinerna och den nya mötesstrukturen samt att urskilja faktorer som påverkar i vilken utsträckning mätningar kommer att utföras. Metod: PDSA, Nolans förbättringsmodell, enkät, kvalitativ dataanalys i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet av förbättringsarbetet visar en viss ökning av andelen mätande enheter. Resultat för studien av förbättringsarbetet visar brist på ledningsstöd och en otillräcklig kunskap bland personalen om hur smitta sprids. Moment som brister är framförallt handsprit före patientnära arbete, överanvändning av handskar och dålig följsamhet till klädreglerna inom primärvården. Hygienobservatörerna upplevde att den nya mötesstrukturen gav erfarenhetsutbyte och verksamhetsnära diskussioner med kollegor. Slutsatser: För att följsamhetsmätningar ska bli utförda och det vårdhygieniska arbetet prioriteras är ledningsstödet helt avgörande. En ökad andel mätande enheter skulle minska antal VRI, kostander och patienters lidande.
Healthcare associated infections (HAIs) are one of the greatest threats to patient safety. Hand hygiene is the most important component in the prevention efforts. Measurements to standard precautions are important for adherence to the basic rules of hygiene and clothing.  An improvement work focused on hygiene observers in Region Jönköping County, was implemented in which three hall gatherings was replaced by 17 meetings with fewer participants.   The aim of the improvement work is to increase the number of measuring devices.  The purpose of the study of the improvement work is to describe the hygiene observers experiences concerning deficiencies in the basic hygiene practices and the new meeting structure and to identify factors that influence the extent to which measurements will be carried out.  Method: PDSA, Nolan's improvement model, survey, qualitative data analysis in the form of focus group interviews. The result of the improvement work indicates more units performing measurements. Results of the study of the improvement work shows lack of management support and inadequate knowledge among staff about how infections spread. Other factors are lack of disinfection before patient care, overuse of gloves and poor adherence to dress rules. Conclusions: Management support is crucial for adherence to measurement. Improvements in number of HAI, costs and patients ' suffering increases as hygiene measurements are carried out.

Rehabkoordinatorn är en resurs i det försäkringsmedicinska arbetet i vården. Rehabkoordinering kan ske på olika nivåer (nivå 1-8). Den högsta bedöms ge bäst effekt på patientens sjukskrivning/rehabilitering. För att nå högsta nivån behövs tydliga rutiner, stöd från chef och tid för uppdraget. Syftet med förbättringsarbetet var att genom att utveckla ett metodstöd för rehabkoordinering skulle fler vårdenheter erbjuda patienter stöd enligt nivå 7-8. På sikt var förhoppningen att minska sjukskrivningarna. Studiens syfte var att beskriva hur metodstödet påverkar rehabkoordinatorns professionella utveckling. Med hjälp av förbättringsverktyg utvecklades ett webbaserat metodstöd som utvärderades med hjälp av enkäter. För att fånga rehabkoordinatorernas erfarenheter genomfördes en kvalitativ studie med hjälp av fokusgruppsmetod. Nivå 7-8 uppnåddes av 81 procent av vårdenheterna med rehabkoordinator. Ingen påverkan på sjukskrivningar upptäcktes. Rehabkoordinatorn upplevdes stödja patienter och det interna arbetet med sjukskrivningar på vårdenheten samt beskrevs fungera som samarbetspartners till externa aktörer (Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen och arbetsgivare). Metodstödet upplevdes skapa tydlighet för uppdraget och fungerade som ett stöd i det dagliga arbetet. Metodstödet är implementerat och används. Den del av metodstödet som handlar om det patientnära arbetet behöver fortsatt utvecklas och förbättras för att säkerställa att rehabkoordinatorerna arbetar med rätt patienter i rätt tid.

Syftet med studien är att undersöka rekryterande chefers uppfattning om verktyget kompetensbaserad rekrytering (KBR) samt utfallet av implementeringen av verktyget i Region Jönköpings län. Studien har även ett övergripande syfte att undersöka om chefers attityder påverkar användningen av verktyget. Datainsamlingen är av kvalitativt slag och samlats in via semistrukturerade intervjuer som tolkats med en hermeneutistisk ansats. Studiens resultat visar att större delen av cheferna generellt har en positiv inställning till KBR. Majoriteten upplever att verktyget har hjälp dem att få en tydlig struktur vid rekrytering vilket bidrar till att cheferna ser till kompetensen och vågar frångå sin magkänsla. Enligt cheferna bidrar verktyget till att rekryteringsprocessen blir kvalitetssäkrad och motverkar felrekryteringar. Flertalet av cheferna beskriver att de fick bra med information och stöd vid implementeringen av verktyget. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att chefernas attityd påverkar hur KBR verktyget används.