Academic literature on the topic 'Fonologisk läsning'

Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser. Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling. Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse. I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras på material från kartläggningar av elever, enkätsvar från vårdnadshavare och intervjuer med förskollärare. Det deltog 53 elever, deras vårdnadshavare och fyra förskollärare. De fyra skolorna som deltog kommer från två kommuner. Kartläggningarna och enkäterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet.   Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex månaderna mellan kartläggningarna när det gäller den språkliga och fonologiska förmågan hos eleverna i undersökningen. På majoriteten av deltesten fick flickor högre resultat än pojkar. Detsamma gällde även elever med svenska som modersmål, elever med en högskole-/universitetsutbildad vårdnadshavare och elever som gick på skola A. Resultatet av våra intervjuer med förskollärarna visade på en osäkerhet kring betydelsen av begreppet fonologisk medvetenhet och dess betydelse för läsinlärningen. Det framkom också att det inte alltid fanns tid för att hjälpa elever som behövde extra träning eller utmaningar. Resultatet visade även att en tredjedel av eleverna fortfarande under vårterminen inte utvecklat den fonologiska förmågan fullt ut för att klara majoriteten av deltesten.

The aim of the study was to investigate if an intensive, repeated, paired reading intervention consisting of three minutes of reading three times a day could improve student decoding skills of all students, including those in language difficulty. In 2016, Hylén Landström showed that a reading intervention of two minutes twice a day did not result in an improvement in student decoding skills. Following Hylén Landström, the students in the present study read in pairs for three minutes each, three times a day for six weeks. Thus, the students read for five minutes more each day than the students in Hylén Landström’s study. The results show an improvement in decoding skills for most students after the intervention. To assess the sustainability of teaching method, the students completed questionnaires and teachers participated in interviews. All the students were positive to the method, and all teachers saw the benefits of the teaching and learning approach. Clear classroom routines surrounding the method are necessary for maximum sustainability. In sum, by increasing the length and number of reading sessions per day produced improvements in decoding skills, particularly for younger students, those in difficulty, and second language speakers.

Syftet med Denna studie är att få kunskap om läsinlärningen utifrån teorier och praktiken i skolans tidigare år. Jag har valt att undersöka hur tre lärare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala läsinlärning. Jag har även observerat fyra lärare för att kunna få en tydligare bild av undersökningsområdet. Frågeställningar i min undersökning är: På vilket sätt läsinlärning sker utifrån forskningen? Vilka arbetssätt använder lärarna i praktiken i skolans tidiga år? Utifrån teorierna kring läsinlärningen och intervjuer, observationer i två skolor upptäckte jag att det finns en stor mängd av olika arbetssätt inom detta område och lärarna använder de arbetssätt som passar det barngrupp de arbetar med. Eftersom barn är olika och varje barn har sitt specifika behov då är det viktigt att det finns variation i arbetssätt och användandet av metoder. Det finns många faktorer som samspelar med barns initiala läsinlärning som jag kommer att upplysa om. Några av faktorerna är tillgång till en varierad litteratur i olika genrer och stimulerande arbetssätt där elevers erfarenheter och intresse används i läsinlärningen samt socialt lärande där eleverna ses som en tillgång. Dessutom är det viktigt att lärarna har bred kunskap inom läsinlärningen såsom läsinlärningsprocesserna och grundläggande villkor samt utveckling av elevers metakognition. 

Lärare bör anpassa sin undervisning för att förebygga avkodningssvårigheter redan i förskoleklass för att elever senare ska uppnå kunskapskraven för årskurs tre. Lärare behöver vara medvetna om hur elevers läsutveckling fortgår och anpassa sin undervisningefter den. Vår systematiska litteraturstudie lyfter vikten av att utnyttja undervisningstiden på ett sätt som främjar elevernas avkodning. Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur kan lärare genom sin undervisning förebygga avkodningssvårigheter? Resultatet av de granskade artiklarnas studier visar olika arbetsmetoder som lärare kan använda sig av samt alternativa sätt för lärarna att kartlägga eleverna på i klassrummet. Detta eftersom det inte alltid finns möjlighet till en-till-en-undervisning. Exempel på arbetsmetoder som tas upp i arbetet är arbete med manipulativ bokstavsträning samt nonsensord. Anledningen till att dessa arbetsmetoder lyftes var på grund av deras betydelse för elevers senare avkodning. En god avkodningsförmåga visar sigha stor betydelse för elevers grundläggande läsning och den påverkas mycket av såväl elevernas fonologiska medvetenhet som förståelse. Därför är det av stor vikt att läraren har rätt kompetens för att förebygga avkodningssvårigheter och kan hjälpa eleverna i deras läsutveckling.

Sammanfattning/abstrakt Titel: ”Intensivläsning” - En interventions- och intervjustudie baserad på Wendickmetoden och upprepad läsning. An Intervention- and Interview Study based on the Wendick Model and repeated Reading. Författare: Brönmark, Margareta och Pedersen, Lena (2017), Speciallärarprogrammet: språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragVår studie bidrar med en kvantitativ undersökning av två olika intensivläsningsmetoder samt en kvalitativ undersökning av hur eleverna uppfattar sin läsning under intensivläsningsperioden. Det finns ett flertal undersökningar gjorda om intensivläsning men enligt vår kännedom har ingen tidigare jämfört de två olika metoderna; upprepad läsning och Wendick samt kombinerat det med elevernas synpunkter. Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att jämföra två olika alternativa arbetsmetoder för att öka läshastighet och ordavkodning hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi vill undersöka om intensiv lästräning under en begränsad period, för de elever som ännu inte har automatiserat sin avkodning, kan ge bättre resultat än den ordinära undervisningen. Vi vill ta del av hur eleverna uppfattar sin läsning före och efter perioden med intensivläsning samt deras motivation för att läsa. Vi avser även undersöka hur eleverna upplever sitt deltagande utanför klassrummet under interventionen.Preciserade frågeställningar  Hur förändras avkodningsförmågan för elever med långsam läshastighet genom att arbeta med intensivläsning?  Vilken av de undersökta metoderna ger bäst effekt för elevernas läshastighet?  Hur upplever eleverna sin läsning före och efter en period av extra lästräning?  Hur upplever eleverna arbetsmetoden intensivläsning genom en-till-en undervisning utanför klassrummet?TeoriVåra teoretiska perspektiv utgår ifrån ”The simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986) vilken förklarar läsning som en produkt av avkodning och förståelse. Vi fördjupar oss mot utvecklingen av avkodningen samt dess betydelse för läsutvecklingen.Metod4Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt kvalitativa semistrukturerade elevintervjuer med elever i årskurs två. Interventionsgruppen omfattade 10 elever och jämförelsegruppen 11 elever. Urvalet gjordes utifrån det standardiserade testet Vilken bild är rätt? (Lundberg, 2001). De elever som hade stanine 3 eller lägre fick möjlighet att deltaga. Varje deltagare i interventionen fick sammanlagt 20 individuella träningstillfällen. Studiens kvalitativa del är inspirerad av fenomenografin eftersom undersökningen syftade till att undersöka vilka uppfattningar eleverna hade av intensivläsningen.ResultatTestresultaten från interventionen behandlades kvantitativt och intervjuerna kvalitativt. Resultaten indikerar på att interventionen med Wendickmetoden och upprepad läsning har haft en påverkan på elevernas avkodningsutveckling. Dock var inte våra resultat signifikanta. Vi kan emellertid se en positiv trend som tillsammans med tidigare forskning tyder på att interventioner med intensivläsning är gynnsamma för elever med lässvårigheter. Medelvärdet vid för- och eftertestet visade att det hade skett en något större utveckling för de elever som arbetat med Wendickmetoden, dock icke-signifikant.I intervjuerna framkom det att eleverna i interventionsgrupperna till övervägande del var motiverade till att träna med metoderna. Alla elever som hade upprepad läsning i interventionen var positiva till metoden och upplevde den som motiverande. Bland de elever som arbetade med Wendickmetoden var det drygt hälften som var motiverade. Eleverna upplevde det positivt med en-till-en undervisning och kände sig inte exkluderade när de fick lämna klassrummet under interventionen.ImplikationerGenom vår intervention ser vi indikationer på att strukturerad och intensiv läsundervisning kan stödja elever med lässvårigheter. I vår funktion som speciallärare är det en metod att föredra att arbeta med intensivläsning enskilt med eleverna för att höja deras avkodningsförmåga.I vår nya roll som speciallärare behöver vi vara en resurs som tillsammans med klasslärarna och skolledningen ska arbeta förebyggande och pröva och utvärdera olika metoder som kan främja elevernas inlärning. Genom våra fördjupade kunskaper i språk-, skriv- och läsutveckling ska vi se till så att eleverna får det stöd de behöver för att komma vidare i sin utveckling. De insikter som vi har fått om intensivläsning från denna studie kommer att vara värdefull för oss i vårt framtida yrke som speciallärare.

Sammanfattning

 

Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.

 

Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.

 

Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.

 

Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning.

Abstract

Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.

 

Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.

 

Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.

 

Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.

 

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första år i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten på mycket låga resultat på de tester som mätte fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom, områden som många av dagens läs- och skrivforskare hävdar har stor betydelse för den tidiga läs- och skrivprocessen. Syftet med den här studien har varit att undersöka om och hur arbetssättet med att endast använda datorn vid skrivandet har påverkat de fem elevernas väg in i skriftspråket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid läsårets slut uppnått den läs- och skrivförmåga som förväntades för årskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var både lättare och roligare att skriva på datorn än med penna. De andra två eleverna befann sig fortfarande på en mycket låg nivå både i sitt skrivande och i sitt läsande. Den ena eleven var ändå mycket positiv till arbetet och hade också gjort stora framsteg under året. Det var endast en av de fem eleverna som upplevde datorskrivandet som negativt. Den eleven uppgav att han hade svårt att hitta bokstäverna på tangentbordet och att han mycket hellre ville skriva med penna eftersom det gick lättare då.Ett annat resultat som jag inte hade väntat mig var att samtliga elever hade uppnått en betydande ökad fonologisk medvetenhet efter det första skolåret. Om datorskrivandet bidragit till den medvetenheten är utifrån detta arbete omöjligt att fastställa men jag anser ändå att detta är en iakttagelse värd att reflektera över.Det är svårt om inte omöjligt att utifrån den här studiens resultat dra några alltför långt gående slutsatser. Resultatet bygger endast på några få elevers arbete och det är därför omöjligt att kunna generalisera deras resultat på andra elever med liknande svårigheter. Trots detta anser jag att det i den här magisteruppsatsen framkommer viktig information som kan komma till nytta för verksamma lärare som vill använda sig av datorn i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

The aim of the study was to examine whether an intervention with the Rydaholms method leads to better decoding skills, improved reading comprehension and increased interest in reading. The participants were the third grade primary school children. A five-week training with the method was performed and children's results in reading speed, decoding and reading comprehension were compared to the pretest results. The interest in reading was measured with a questionnaire prior and after the invention was done. The results showed that the children had improved their decoding but not their reading comprehension. All the children reported a higher level of reading interest after the intervention. The results are discussed in relation to the research favoring training in spelling and decoding as a primary method to improve both decoding and reading comprehension and methods that combine training in spelling and comprehension. The study could show that improved decoding skills do not automatically lead to better reading comprehension due to a short-term memory advantage but training in comprehension strategies is needed. The finding that improved decoding lead to increased interest in reading gives support for the research that claims that decoding skills are fundamental for children's own view on reading.

Det har diskuterats om vilken den effektivaste läsinlärningsmetoden - den syntetiska eller analytiska - är. Debatten har pågått i många länder i världen, och Sverige är ett av dem. Uppsatsen undersöker med fokus på läsinlärningsmetoderna tre kursböcker som återkommer på fler än ett lärosäte. De utvalda lärosätena är Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Örebro universitet. Syftet med studien är att med en kvalitativ innehållsanalys granska samt jämföra hur två kursböcker i läsinlärning som används i lärarutbildningen vid svenska universitet ställer sig till syntetisk respektive analytisk läsinlärningsmetod. I metodval har jag utgått från "tematisk analys" för att undersöka och jämföra hur författarna i de två kursböckerna förhåller sig till läsinlärningsmetoderna. Tematisk analys används för att identifiera de återkommande temana i kurslitteraturen. Resultatet visar att författarnas uppfattningar om läsinlärning mer eller mindre närmar sig nutidens forskning som poängterar att läsinlärningsmetoderna kan komplettera varandra och att båda metoderna bör komma till användning i den första läsinlärningen