Dissertations / Theses on the topic 'Fonologisk läsning'

Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser. Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling. Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse. I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras på material från kartläggningar av elever, enkätsvar från vårdnadshavare och intervjuer med förskollärare. Det deltog 53 elever, deras vårdnadshavare och fyra förskollärare. De fyra skolorna som deltog kommer från två kommuner. Kartläggningarna och enkäterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet.   Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex månaderna mellan kartläggningarna när det gäller den språkliga och fonologiska förmågan hos eleverna i undersökningen. På majoriteten av deltesten fick flickor högre resultat än pojkar. Detsamma gällde även elever med svenska som modersmål, elever med en högskole-/universitetsutbildad vårdnadshavare och elever som gick på skola A. Resultatet av våra intervjuer med förskollärarna visade på en osäkerhet kring betydelsen av begreppet fonologisk medvetenhet och dess betydelse för läsinlärningen. Det framkom också att det inte alltid fanns tid för att hjälpa elever som behövde extra träning eller utmaningar. Resultatet visade även att en tredjedel av eleverna fortfarande under vårterminen inte utvecklat den fonologiska förmågan fullt ut för att klara majoriteten av deltesten.

The aim of the study was to investigate if an intensive, repeated, paired reading intervention consisting of three minutes of reading three times a day could improve student decoding skills of all students, including those in language difficulty. In 2016, Hylén Landström showed that a reading intervention of two minutes twice a day did not result in an improvement in student decoding skills. Following Hylén Landström, the students in the present study read in pairs for three minutes each, three times a day for six weeks. Thus, the students read for five minutes more each day than the students in Hylén Landström’s study. The results show an improvement in decoding skills for most students after the intervention. To assess the sustainability of teaching method, the students completed questionnaires and teachers participated in interviews. All the students were positive to the method, and all teachers saw the benefits of the teaching and learning approach. Clear classroom routines surrounding the method are necessary for maximum sustainability. In sum, by increasing the length and number of reading sessions per day produced improvements in decoding skills, particularly for younger students, those in difficulty, and second language speakers.

Syftet med Denna studie är att få kunskap om läsinlärningen utifrån teorier och praktiken i skolans tidigare år. Jag har valt att undersöka hur tre lärare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala läsinlärning. Jag har även observerat fyra lärare för att kunna få en tydligare bild av undersökningsområdet. Frågeställningar i min undersökning är: På vilket sätt läsinlärning sker utifrån forskningen? Vilka arbetssätt använder lärarna i praktiken i skolans tidiga år? Utifrån teorierna kring läsinlärningen och intervjuer, observationer i två skolor upptäckte jag att det finns en stor mängd av olika arbetssätt inom detta område och lärarna använder de arbetssätt som passar det barngrupp de arbetar med. Eftersom barn är olika och varje barn har sitt specifika behov då är det viktigt att det finns variation i arbetssätt och användandet av metoder. Det finns många faktorer som samspelar med barns initiala läsinlärning som jag kommer att upplysa om. Några av faktorerna är tillgång till en varierad litteratur i olika genrer och stimulerande arbetssätt där elevers erfarenheter och intresse används i läsinlärningen samt socialt lärande där eleverna ses som en tillgång. Dessutom är det viktigt att lärarna har bred kunskap inom läsinlärningen såsom läsinlärningsprocesserna och grundläggande villkor samt utveckling av elevers metakognition. 

Lärare bör anpassa sin undervisning för att förebygga avkodningssvårigheter redan i förskoleklass för att elever senare ska uppnå kunskapskraven för årskurs tre. Lärare behöver vara medvetna om hur elevers läsutveckling fortgår och anpassa sin undervisningefter den. Vår systematiska litteraturstudie lyfter vikten av att utnyttja undervisningstiden på ett sätt som främjar elevernas avkodning. Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur kan lärare genom sin undervisning förebygga avkodningssvårigheter? Resultatet av de granskade artiklarnas studier visar olika arbetsmetoder som lärare kan använda sig av samt alternativa sätt för lärarna att kartlägga eleverna på i klassrummet. Detta eftersom det inte alltid finns möjlighet till en-till-en-undervisning. Exempel på arbetsmetoder som tas upp i arbetet är arbete med manipulativ bokstavsträning samt nonsensord. Anledningen till att dessa arbetsmetoder lyftes var på grund av deras betydelse för elevers senare avkodning. En god avkodningsförmåga visar sigha stor betydelse för elevers grundläggande läsning och den påverkas mycket av såväl elevernas fonologiska medvetenhet som förståelse. Därför är det av stor vikt att läraren har rätt kompetens för att förebygga avkodningssvårigheter och kan hjälpa eleverna i deras läsutveckling.

Sammanfattning/abstrakt Titel: ”Intensivläsning” - En interventions- och intervjustudie baserad på Wendickmetoden och upprepad läsning. An Intervention- and Interview Study based on the Wendick Model and repeated Reading. Författare: Brönmark, Margareta och Pedersen, Lena (2017), Speciallärarprogrammet: språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragVår studie bidrar med en kvantitativ undersökning av två olika intensivläsningsmetoder samt en kvalitativ undersökning av hur eleverna uppfattar sin läsning under intensivläsningsperioden. Det finns ett flertal undersökningar gjorda om intensivläsning men enligt vår kännedom har ingen tidigare jämfört de två olika metoderna; upprepad läsning och Wendick samt kombinerat det med elevernas synpunkter. Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att jämföra två olika alternativa arbetsmetoder för att öka läshastighet och ordavkodning hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi vill undersöka om intensiv lästräning under en begränsad period, för de elever som ännu inte har automatiserat sin avkodning, kan ge bättre resultat än den ordinära undervisningen. Vi vill ta del av hur eleverna uppfattar sin läsning före och efter perioden med intensivläsning samt deras motivation för att läsa. Vi avser även undersöka hur eleverna upplever sitt deltagande utanför klassrummet under interventionen.Preciserade frågeställningar  Hur förändras avkodningsförmågan för elever med långsam läshastighet genom att arbeta med intensivläsning?  Vilken av de undersökta metoderna ger bäst effekt för elevernas läshastighet?  Hur upplever eleverna sin läsning före och efter en period av extra lästräning?  Hur upplever eleverna arbetsmetoden intensivläsning genom en-till-en undervisning utanför klassrummet?TeoriVåra teoretiska perspektiv utgår ifrån ”The simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986) vilken förklarar läsning som en produkt av avkodning och förståelse. Vi fördjupar oss mot utvecklingen av avkodningen samt dess betydelse för läsutvecklingen.Metod4Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt kvalitativa semistrukturerade elevintervjuer med elever i årskurs två. Interventionsgruppen omfattade 10 elever och jämförelsegruppen 11 elever. Urvalet gjordes utifrån det standardiserade testet Vilken bild är rätt? (Lundberg, 2001). De elever som hade stanine 3 eller lägre fick möjlighet att deltaga. Varje deltagare i interventionen fick sammanlagt 20 individuella träningstillfällen. Studiens kvalitativa del är inspirerad av fenomenografin eftersom undersökningen syftade till att undersöka vilka uppfattningar eleverna hade av intensivläsningen.ResultatTestresultaten från interventionen behandlades kvantitativt och intervjuerna kvalitativt. Resultaten indikerar på att interventionen med Wendickmetoden och upprepad läsning har haft en påverkan på elevernas avkodningsutveckling. Dock var inte våra resultat signifikanta. Vi kan emellertid se en positiv trend som tillsammans med tidigare forskning tyder på att interventioner med intensivläsning är gynnsamma för elever med lässvårigheter. Medelvärdet vid för- och eftertestet visade att det hade skett en något större utveckling för de elever som arbetat med Wendickmetoden, dock icke-signifikant.I intervjuerna framkom det att eleverna i interventionsgrupperna till övervägande del var motiverade till att träna med metoderna. Alla elever som hade upprepad läsning i interventionen var positiva till metoden och upplevde den som motiverande. Bland de elever som arbetade med Wendickmetoden var det drygt hälften som var motiverade. Eleverna upplevde det positivt med en-till-en undervisning och kände sig inte exkluderade när de fick lämna klassrummet under interventionen.ImplikationerGenom vår intervention ser vi indikationer på att strukturerad och intensiv läsundervisning kan stödja elever med lässvårigheter. I vår funktion som speciallärare är det en metod att föredra att arbeta med intensivläsning enskilt med eleverna för att höja deras avkodningsförmåga.I vår nya roll som speciallärare behöver vi vara en resurs som tillsammans med klasslärarna och skolledningen ska arbeta förebyggande och pröva och utvärdera olika metoder som kan främja elevernas inlärning. Genom våra fördjupade kunskaper i språk-, skriv- och läsutveckling ska vi se till så att eleverna får det stöd de behöver för att komma vidare i sin utveckling. De insikter som vi har fått om intensivläsning från denna studie kommer att vara värdefull för oss i vårt framtida yrke som speciallärare.

Sammanfattning

 

Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.

 

Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.

 

Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.

 

Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning.

Abstract

Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.

 

Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.

 

Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.

 

Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.

 

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första år i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten på mycket låga resultat på de tester som mätte fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom, områden som många av dagens läs- och skrivforskare hävdar har stor betydelse för den tidiga läs- och skrivprocessen. Syftet med den här studien har varit att undersöka om och hur arbetssättet med att endast använda datorn vid skrivandet har påverkat de fem elevernas väg in i skriftspråket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid läsårets slut uppnått den läs- och skrivförmåga som förväntades för årskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var både lättare och roligare att skriva på datorn än med penna. De andra två eleverna befann sig fortfarande på en mycket låg nivå både i sitt skrivande och i sitt läsande. Den ena eleven var ändå mycket positiv till arbetet och hade också gjort stora framsteg under året. Det var endast en av de fem eleverna som upplevde datorskrivandet som negativt. Den eleven uppgav att han hade svårt att hitta bokstäverna på tangentbordet och att han mycket hellre ville skriva med penna eftersom det gick lättare då.Ett annat resultat som jag inte hade väntat mig var att samtliga elever hade uppnått en betydande ökad fonologisk medvetenhet efter det första skolåret. Om datorskrivandet bidragit till den medvetenheten är utifrån detta arbete omöjligt att fastställa men jag anser ändå att detta är en iakttagelse värd att reflektera över.Det är svårt om inte omöjligt att utifrån den här studiens resultat dra några alltför långt gående slutsatser. Resultatet bygger endast på några få elevers arbete och det är därför omöjligt att kunna generalisera deras resultat på andra elever med liknande svårigheter. Trots detta anser jag att det i den här magisteruppsatsen framkommer viktig information som kan komma till nytta för verksamma lärare som vill använda sig av datorn i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

The aim of the study was to examine whether an intervention with the Rydaholms method leads to better decoding skills, improved reading comprehension and increased interest in reading. The participants were the third grade primary school children. A five-week training with the method was performed and children's results in reading speed, decoding and reading comprehension were compared to the pretest results. The interest in reading was measured with a questionnaire prior and after the invention was done. The results showed that the children had improved their decoding but not their reading comprehension. All the children reported a higher level of reading interest after the intervention. The results are discussed in relation to the research favoring training in spelling and decoding as a primary method to improve both decoding and reading comprehension and methods that combine training in spelling and comprehension. The study could show that improved decoding skills do not automatically lead to better reading comprehension due to a short-term memory advantage but training in comprehension strategies is needed. The finding that improved decoding lead to increased interest in reading gives support for the research that claims that decoding skills are fundamental for children's own view on reading.

Det har diskuterats om vilken den effektivaste läsinlärningsmetoden - den syntetiska eller analytiska - är. Debatten har pågått i många länder i världen, och Sverige är ett av dem. Uppsatsen undersöker med fokus på läsinlärningsmetoderna tre kursböcker som återkommer på fler än ett lärosäte. De utvalda lärosätena är Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Örebro universitet. Syftet med studien är att med en kvalitativ innehållsanalys granska samt jämföra hur två kursböcker i läsinlärning som används i lärarutbildningen vid svenska universitet ställer sig till syntetisk respektive analytisk läsinlärningsmetod. I metodval har jag utgått från "tematisk analys" för att undersöka och jämföra hur författarna i de två kursböckerna förhåller sig till läsinlärningsmetoderna. Tematisk analys används för att identifiera de återkommande temana i kurslitteraturen. Resultatet visar att författarnas uppfattningar om läsinlärning mer eller mindre närmar sig nutidens forskning som poängterar att läsinlärningsmetoderna kan komplettera varandra och att båda metoderna bör komma till användning i den första läsinlärningen

The present thesis belongs to the research area disability research and deal with specific aspects of cognition in individuals with Usher syndrome type 1 and 2. The subject has been investigated and is discussed within an interdisciplinary framework, though the theories applied and described are derived from the area of cognitive psychology. Usher syndrome is a rare genetic condition causing a combination of visual and hearing impairment: deafblindness. There is a congenital hearing loss that is profound in type 1 and moderate to severe in type 2. During mid-childhood symptoms of visual impairment, e.g. light sensitivity, emerge and a progressive loss of visual field follows as a result of the genetically caused eye disease Retinitis Pigmentosa. The syndrome has previously been well described with respect to the genetical and medical aspects, but there has been very little research with a cognitive perspective on the population. Studies 1 and 2 in the present thesis focused on children with Usher syndrome type 1 with cochlear implants and investigated phonological skills, lexical access, working memory and reading skill in the group. Studies 3 & 4 investigated the same cognitive abilities and theory of mind in adults with Usher syndrome type 2. In study 4 the performance on theory of mind in the adults with Usher syndrome type 2 was also compared to that of another group with genetically caused deafblindness: individuals with Alström syndrome. The results were that both the children and adults with Usher syndrome had significantly poorer phonological processing than the control groups with normal hearing. There was a large variation on performance on lexical access, especially in the group of children, however several individuals performed at the same level as the control group. Reading skill was found to be at level with the control groups’. There was also great variation in performance on ToM, however the majority of individuals performed similar to the control group with normal hearing and vision. The present project has resulted in some new knowledge on cognitive performance in  individuals with Usher syndrome type 1 and type 2. Performance in the participants with Usher syndrome can to a large extent can be understood by application of the models developed in previous research on populations with hearing impairment or deafness for understanding the impact of hearing with a hearing aid or cochlear implant. However, individuals with Usher syndrome experience additional difficulties in accessing information due to the progressive visual loss and the impact this has on performance is still largely unknown. Hence, the present project would recommend that interventions and support would be designed specifically to each individuals’ needs, with consideration of both the visual impairment and the hearing impairment.
Föreliggande avhandling tillhör ämnet handikappvetenskap och beskriver specifika kognitiva förmågor hos personer med Ushers syndrom typ 1 och 2. Avhandlingens ämne har undersökts utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv, även om de teorier som tillämpas och beskrivs huvudsakligen härrör inom området kognitiv psykologi. Ushers syndrom är en ovanlig genetisk åkomma som leder till kombinationen av syn- och hörselnedsättning: dövblindhet. Individer med typ 1 av syndromet har medfödd dövhet medan individer med typ 2 har en medfödd måttlig till grav hörselnedsättning. Någon gång i åldrarna 6-10 år börjar de första symptomen, till exempel nedsatt mörkerseende, på den genetiskt betingade progressiva synnedsättningen Retinitis Pigmentosa att framträda. Syndromet är väl beskrivet i forskningen med avseende på genetiska och medicinska aspekter, men det finns extremt lite tidigare forskning med kognitivt perspektiv om populationen. Studierna 1 och 2 i föreliggande avhandling fokuserade på barn med Ushers syndrom typ 1 och cochleaimplantat. Dessa studier undersökte fonologisk förmåga, lexikal access, arbetsminne och läsning i gruppen. Studie 3 undersökte samma kognitiva förmågor hos vuxna med typ 2 av syndromet. I studie 4 undersöktes även den sammansatta förmågan Theory of Mind hos de vuxna med typ 2 och deras prestation jämfördes både mot en kontroll grupp med normal hörsel och syn och en kontrollgrupp med annan typ av dövblindhet; Alström syndrom. Resultaten visade att både barnen och de vuxna med Ushers syndrom hade signifikant sämre fonologisk förmåga än kontrollgruppen med normal hörsel. Nivån på prestation varierade stort inom grupperna, särskilt mellan barnen med typ 1, och flera av individerna (barn och vuxna) presterade trots hörselnedsättningen på samma nivå som de normalhörande. Läsfärdigheten befanns vara i nivå med kontrollgrupperna. I den vuxna gruppen var det stor variation i prestation även på Theory of Mind, men de flesta av individerna presterade liknande som kontrollgruppen med normal hörsel och syn. Föreliggande projekt har resulterat i lite mer kunskap om kognitiva färdigheter hos individer med Ushers syndrom typ 1 och 2. De resultat som individerna med Ushers syndrome presterade kan till stor del förstås och tolkas genom tillämpning av teorier och modeller utvecklade för att den inverkan på kognitiva förmågor det har att ha nedsatt hörsel och höra med hjälp av hörselapparat eller cochleaimplantat. Dock tyder fynden i detta projekt även på att individer med Ushers syndrom på grund av den allvarliga synnedsättningen har ytterligare svårigheter att få tillgodogöra sig information, men i vilken utsträckning och på vilket sätt är ännu inte beskrivet. Utifrån fynden i föreliggande studie blev rekommendation att interventioner och stöd till personer med Ushers syndrom utformas specifikt till varje individ, med hänsyn taget både till hens grad av synnedsättning och hörselnedsättning.

Det är viktigt att vi har kunskaper om olika metoder, som kan hjälpa elever som har läs- och skrivsvårigheter. Skolans insatser skall  ha en vetenskaplig grund, vila på beprövad erfarenhet och aktuell forskning. En utmaning är att utveckla och testa metoder som kan praktiseras i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter i skolan. Mot bakgrund av detta har vi genomfört en interventionsstudie, som ingår i projektet BRUS, på Linneuniversitetet i Växjö. Projektet leds av Göran Söderlund, professor i specialpedagogik. Tidigare forskning har uppmärksammat att eleverna som deltog i studien med diagnos ADHD förbättrade sin förmåga att fokusera och koncentrera sig om ett auditivt brus tillfördes under arbetsprocessen. Sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och ADHD är inte klarlagt men forskningen visar att det råder stor komorbiditet mellan diagnoserna. Syftet med studien är att undersöka om visuellt tillfört brus på dataskärm vid lästräning med listor kan underlätta läsningen för elever med fonologiska svårigheter. Lästräningsmaterialet Bravkod, ett etablerat och validerat träningsinstrument, som använts för studien har inte tidigare prövats med vitt brus. För studiens design konverterades materialet till Word och bearbetades sedan i ett datorprogram med brus för genomförandet av interventionerna.  Interventionen genomfördes i två grupper där en grupp utförde träningen utan visuellt brus på skärmen och en grupp med tillagt visuellt brus på skärmen.  Studien genomfördes under Vt och Ht 2020 i två skolor. 14 elever i årskurs 3-5 deltog och tränade 15 tillfällen/elev. Samtliga elever som deltog i interventionerna, förbättrade sina resultat i ett eller flera av de posttester som genomfördes i jämförelse före och efter studien. Studien genomfördes i liten skala, med ett begränsat antal deltagare. Varje enskild individs resultat får stor påverkan på medelvärdet och eventuella skillnader i grupperna kan vara resultatet av en enskild individs resultat. Det är därför svårt att dra allmäna slutsatser baserat på resultatet. Vi bör därför  förhålla oss med försiktighet till resultatet. Resultatet kan indikera att intensivträning med läslistor på dataskärm förbättrar avkodningsförmågan. Även om vissa i gruppen som läst med det visuella pixel-bruset förbättrade sina resultat kunde vi inte urskilja specifikt positiva resultat vid tillförandet av det visuella pixel-bruset. Studien innefattar inte någon jämförelsegrupp som följt den ordinära undervisningen under träningsperioden är det inte säkert att de förändringar vi ser i resultatdelen är resultatet av träningen för studien. En studie i större format än denna skulle kunna visa på en effekt av det visuella pixel-bruset.

The aim of the study is to expand the understanding what prosody looks like for primary school children with reading difficulties. In doing so, the study investigates the relationships in prosody between  children with high skilled reading and low skilled reading. The study uses spectograms to measure the prosodic characteristics in 7- to  9-year old children. Reading comprehension and word decoding were assessed. The investigation reveales that children with reading difficulties produce more intrasentential pauses, and their reading is characterized by flat intonation patterns. The prosodic patterns suggests that the pupils do not percieve the grammatical information encoded in the test sentences. The study provides evidence that reading prosody seems to be related to reading comprehension. This finding is also supported in previous research.

Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna. Av stor vikt var lärarens medvetenhet och engagemang runt eleven och uppmuntran från föräldrar. Detta genererade elever som fann lust och meningsfullhet till lärandet och på så sätt ökade sin progression.

The purpose of our study was to investigate, analysis and discuss the teacher’s, the pupils’ and the parents’ awareness and involvement in pupils’ progression in reading development. The analysis and the conclusion were built on our results and modern research about children’s reading development. We did this with help from a school class, consisting of 1 teacher, 19 pupils’ and their parents’. In this study we used God Läsutveckling and Ordkedjor (method of assessment), questionnaires and one interview. The result of our study shows that a method of assessment is a very important tool, but the selection of what method was not the important issue for pupils reading development. The important issue was the teachers’ awareness and the involvement around the pupils’ and encouraging parents’. All this together generated pupils with confidence, this lead to meaningful learning and increased progression.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur avkodning, stavning och motivation kan påverkas av 6 veckors träning med WIP intensivprogram. WIP är en multikomponent träning där tyngdpunkten ligger på kopplingen mellan fonem-grafem, läsflyt och läsförståelsestrategier. Omfattningen av WIP intensivprogram är 12 veckor men vi ville undersöka vilken effekt det kunde ge efter halva tiden. Studien var en form av ett kvasi-experiment då en grupp fick en särskild lästräningsmetod och en annan grupp fick en vanlig lästräning i klassrummet.   Urvalet gjordes genom att samtliga elever i årskurs 3 och 4 på forskarnas egna skolor, fick göra testet Ordkedjor. De elever som hade ett staninevärde mellan 1 - 3 på det testet fick göra ytterligare ett test Lilla Duvan. De elever som låg under den kritiska gränsen, som är 79 poäng för årskurs 3, lottades in i en interventionsgrupp eller en jämförelsegrupp.   Interventionen gjordes en- till- en, 30 min/dag, 4 dagar/vecka under 6 veckor. På grund av tidsbrist fanns bara möjlighet till att ha små grupper, 6 stycken i interventionsgruppen och 6 stycken i jämförelsegruppen. Det fanns en medvetenhet om att det var på gränsen till för ett litet urval.   Studiens empiri samlades in genom både en kvantitativ ansats, en intervention, och en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar på att träningen med WIP under 6 veckor ger liten effekt på elevers avkodnings- och stavningsförmåga. Eleverna i interventionsgruppen var motiverade till att lästräna med metoden. Vid intervjuerna framkom att eleverna var övervägande positivt inställda till metoden.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa. Däremot finns det många betydelsefulla delar i läsningen som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. Det visar sig att läsinlärningen underlättas om man utgår från varje enskild individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Att kartlägga barnens läsnivå vid skolstarten underlättar individualiseringen, som är en betydande del i läsundervisningen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmågan hos sex elever i lässvårigheter. Studien är en multipel fallstudie och den avser att belysa elevernas aktuella läsförmåga, vad lässvårigheterna beror på samt vilka åtgärder som vidtagits. Studiens metod och material innefattar intervjuer av elev, vårdnadshavare samt pedagoger. Därtill har tidigare screening- och individualtestresultat samlats in samt ytterligare tester genomförts för att åskådliggöra elevernas aktuella lässtatus. Samtliga elever har även genomfört individualtestet Fonologia för att kartlägga elevernas fonologiska färdigheter. Resultatet visar att alla eleverna har mer eller mindre svårigheter inom det fonologiska området. Flertalet har därtill avkodningssvårigheter och en elev påvisar främst svårigheter gällande läsförståelse. Samtliga elevers vårdnadshavare informerar om att någon i familjen har eller har haft svårigheter med att läsa och skriva. De sex eleverna har vidare fått olika slags åtgärder för att stärka och stödja sin läsutveckling, bland annat logopedstöd, individuell undervisning, anpassningar i lärmiljön samt tillgång till lärplatta eller dator.