Academic literature on the topic 'Fonologiska medvetenhet'

Denna uppsats handlar om den fonologiska medvetenhetens utveckling i svenskundervisning i förskoleklass och årskurs 1. Vi har till denna studie intervjuat fyra lärare som arbetar i förskoleklass och årskurs 1 samt en speciallärare och en specialpedagog för att få en klarare bild av deras arbete med att identifiera och arbeta med elever som har fonologiska svårigheter. Syftet med denna studie är att tydliggöra vilka metoder lärarna använder sig av för att identifiera fonologiska svårigheter och hur de arbetar för att förebygga dessa. Syftet är även att få en klarare bild av samverkan mellan lärare och speciallärare samt specialpedagog vid arbetet med dessa elever. Utifrån våra intervjuer fick vi en förståelse för de metoder och material som lärarna använder sig av samt speciallärare och specialpedagogens inverkan och samverkan vid sådana situationer. Resultatet visade att Bornholmsmodellen och Gehörsskrivning används i största del i undervisningen för att utveckla men även förbättra elevernas fonologiska medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna har bra resultat i den fonologiska utvecklingen och lärarna kan börja fokusera på andra delar som exempelvis den lästekniska biten.

The purpose of this study is to investigate students who struggle with their reading, from pre-school to first grade with the help of Bornholm test (it is important to know that the students have not been diagnosed, it may be due to early reading). The ambition is to know about and how the difficulties develop and how they perform on a new Bornholm test and a hearing comprehension test. The study is a follow-up and in-depth study of hearing comprehension and phonological awareness among students struggling with their reading. In order to fulfill the purpose, the following questions have been formulated: What parts of the Bornholm test showed the students difficulties? How does the result look after a new test is done to the same students in first grade? How do the same students perform on a hearing comprehension test? The results showed that these students had problems in four areas: to determine how many sounds a word consists of, to determine which word is the longest and phonem-graphem correspondence as well as understanding rimes. After six months, a new test was done that showed that eight out of ten students showed phonological development while two out of ten students still had difficulties. The hearing comprehension test performed by the students showed that the two students who still experienced difficulties with phonological development also had difficulties in replying the text in the correct order and finding their own statements. The students that showed a phonological development also performed well on the hearing comprehension test.

Abstract The overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups’ phonological awareness. Both quantitative and qualitative methods are used in the case study. Quantitative methods are used to present the result of a test of phonological awareness, compared with the pupils’ results on a previous test. The qualitative part consists of interviews with the class teachersabout their view of the pupils' development of phonological awareness. The results show that there were differences between the two groups in the earlier test, but that these were levelled out after the first school year. Another finding is an advantage for girls over boys in the earlier documentation, but that difference too was reduced during the first school year. Yet another conclusion is that the teachers work with different methods but thecontent of the teaching is relatively similar.

Fonologisk språkstörning är den vanligaste typen av språkstörningsdiagnos och innefattar uttalssvårigheter och/eller bristande fonologisk medvetenhet.  Syftet med studien var att undersöka om barn med fonologisk språkstörning riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. 14 barn i årskurs 3 som i förskoleåldern diagnostiserats med fonologisk språkstörning testades i fonologisk medvetenhet, avkodning av ord och nonord samt stavning. Resultaten visade att åtta av barnen har läs- och skrivsvårigheter och fem av dessa uppvisade svårigheter av dyslektisk karaktär. I ett försök att hitta samband mellan komponenter i den fonologiska förmågan i förskoleåldern och eventuella läs- och skrivsvårigheter analyserades barnens journaler från tiden för logopedisk behandling. Författarna fann att den fonologiska medvetenheten, som i litteraturen har angetts vara det mest säkra prediktorn för senare läs- och skrivförmåga, endast testats formellt på ett av de 14 barnen. Något mönster i uttalssvårigheter hos de barn som i studien uppvisade svårigheter eller något som skiljer dem från de som inte uppvisade svårigheter kunde inte utläsas. Av litteratursökning i ämnet framgår att barn i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter bör gå att upptäcka redan innan läs- och skrivinlärningen börjat. Resultaten av den föreliggande studien indikerar att barn med fonologisk språkstörning löper stor risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter, om deras fonologiska medvetenhet är påverkad, och att den fonologiska medvetenheten därför bör testas hos samtliga barn med fonologisk språkstörning. Detta för att kunna sätta in tidigare insatser.
Phonological language impairment is the most common type of specific language impairment (SLI). The diagnosis includes difficulties with pronunciation and/or poor phonological awareness. The purpose of this study was to investigate whether children with the diagnosis are at risk for developing reading and writing disabilities. 14 children in third grade, who were diagnosed with phonological language impairment in kindergarten, were tested in phonological awareness, decoding of words and nonwords and spelling. The results showed that eight of the children have difficulties with reading- and writing and five of these showed signs of dyslexia. In an attempt to find correlations between components of the phonological ability in kindergarten and poor reading- and writing abilities , the children's medical records regarding speech-language treatment were analyzed. The authors found that the phonological awareness, which has been identified as the most reliable predictor of reading achievement, only had been tested in one out of 14 children. Any pattern of pronunciation difficulties in the children who showed signs of reading- and writing disabilities could not be found. The literature suggests that it should be possible to identify children at risk of developing reading and writing disabilities very early; perhaps even before they begin to learn how to read and write. The results of the present study indicate that children with phonological language impairment are at high risk of developing reading and writing disabilities, if their phonological awareness is poor, and that the phonological awareness therefore should be tested in all children with the diagnosis.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god läsare. En god läsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av årskurs tre ha nått upp till LUS punkt 15. Detta innebär att eleven läser flytande med en god förståelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill även undersöka om läsinlärningsmetoden har haft någon påverkan för de elever som inte har goda språkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i ämnet visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för att bli en god läsare. Många forskare menar att den fonologiska medvetenheten utvecklas under ”resans gång” och inte ska betraktas som en färdighet som övas in i isolerade övningstillfällen. Genom de kvalitativa intervjuerna av två lärare samt analys av dokument avseende elevers fonologiska kunskaper som sexåringar, och deras läsutvecklingsresultat, LUS 3 ½ år senare kan jag se ett tydligt resultat. Mitt resultat visar på att fonologisk medvetenhet är en ytterst viktig förmåga eleven måste besitta. Min studie visar också att läsinlärningsresultatet inte nämnvärt påverkas i positiv riktning av vare sig läsinlärningsmetod eller lärarens medvetenhet kring fonologisk medvetenhet eller lärarens utbildning.

Den här studien syftar till att skapa kunskap kring hur olika skolor arbetar med elevers läsinlärning och mer specifikt elevers fonologiska medvetenhet i de tidiga skolåren. Studiens fyra huvudsakliga frågeställningar är:  När under de tidigare skolåren identifieras elevers fonologiska medvetenhet? Hur och med vilka medel/screeningstester Identifieras elevers fonologiska medvetenhet på olika skolor? Vilka åtgärder sätter skolor in då elever som identifieras ligga inom riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter upptäcks? Hur ser pedagogerna på betydelsen av fonologisk medvetenhet för elevers läs- och skrivutveckling? För att försöka uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar användes semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Tio pedagoger som arbetar på tio olika svenska grundskolor i tre olika kommuner, varav nio kommunala skolor och en friskola, med årskurserna F-6 intervjuades i studien. Studien utgår till delar från en grundad teori-ansats, samt Nilholms (2016) begrepp didaktiska typologier. Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ analys och kodades genom substantiv kodning (Fejes & Thornberg,2015), där den empiriska insamlingen och analysarbetet skedde parallellt. I studien framkommer att skolor kartlägger elevers fonologiska medvetenhet redan i förskoleklassen. Skolorna använder olika kartläggningsmaterial men Bornholms-materialet används på flest skolor, 8/10 skolor. Det framkommer även att åtgärder av olika former och med olika material sätts in för de elever som upptäcks ha svag fonologisk medvetenhet. Vidare framkommer att elever med svag fonologisk medvetenhet erbjuds stöd inom detta område i olika grad, där lektionslängd, antalet lektioner i veckan samt antalet veckor som specialundervisningen fortlöper varierar skolor emellan. Genom analysen av resultaten kring skolors rutiner i att upptäcka och ge stöd till elever med låg fonologisk medvetenhet kan två olika typer av skolor urskiljas. Typerna benämns som Strukturerad skola samt Flexibel skola. En skolas arbete inom detta område skiljer sig relativt tydligt från resten av skolorna på flera punkter och framstår således som en tredje typ och benämns som Spontan skola.

Att inneha fonologisk medvetenhet är grunden i att utveckla läsning. Fonologisk medvetenhet innebär förmågan att urskilja de ljud som finns representerade i språkets ljudsystem. Fonologisk medvetenhet har en underkategori som kallas fonemisk medvetenhet. Det innebär att barnet kan urskilja språkljud eller fonem i ett ord. För lärare i årskurs F–3 är det intressant att ta del av vilka undervisningsmetoder som lärare i förskoleklass använder för att främja fonologisk medvetenhet. Studien har en kognitiv utgångspunkt och resultaten analyseras efter modellen Phonological awareness intervention beyond the basics (Schuele & Boudreau, 2008). Studiens insamlade material består av fyra intervjuer med förskoleklasslärare. Intervjusvaren har tematiserats under rubrikerna undervisning, möjligheter och utmaningar. Resultatet visar att lärarna använder undervisningsmetoderna FonoMix och Läsresan, men komplettera med Bornholmsmodellen. Lärarna använder konkret material som stöd för att hjälpa eleverna att lära in språkljuden. Lärarna anser att deras fonologiska undervisning är positiv för nyanlända elever och elever med svårigheter att uttala språkljud. Slutsatsen är att undervisningsmetoderna ger ett bra underlag för undervisning inriktad på fonologisk medvetenhet. Som lärare bör man dock vara uppmärksam på att ingen dessa undervisningsmetoder är fonologiskt komplett, utan bör kombineras med andra metoder för att få en mer omfattande fonologisk undervisning.

The present study is a small part of a project that is named Legilexi which includes a screening test where the purpose is to identify children who are at risk of having reading- and writing difficulties. The aim of the present study was primarily to investigate the relationship between phonological awareness and different reading abilities in children in year 1 and 3. A further aim was to contribute to the validation of Legilexi’s screening test. There were 48 children from four different schools that participated in the study, 29 of these children were in grade 1, and 19 were in grade 3. The students in first grade were in the ages of 7;0–8:1 years and the children in third grade were between the ages of 9;1 and 9;11 years. The recruitment of the schools was done in consultation with project managers of Legilexi. In this study the schools were selected throughout a convenience sample, because of Legilexi’s spread throughout the whole of Sweden. Phonological awareness was assessed with UMESOL’s phonological elements; phoneme segmentation, phoneme synthesis, position analysis and segment subtraction. The teachers tested the children with Legilexi ́s test material. The relations between the collected data were later examined together with secondary data from Legilexi. The results showed strong correlations between different aspects of phonological awareness, reading- and listening comprehension. However, ceiling effects were discovered in Legilexi’s subtest phoneme analysis in grade 1. This indicates that the design of the test was too simple for the participating children. The conclusion of the present study was that the results were in line with previous research regarding phonological awareness and early reading development. An important and useful finding was the ceiling effect on Legilexi’s test of phonological awareness

Examensarbetet är en interventionsstudie där syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek. Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever på gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fältanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen. Resultaten på testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en något förbättrad fonologisk medvetenhet för en elev. Observationer gjorda under arbetet med Appen gav en bild av den gradvisa utvecklingen. Under intervjuerna kunde inte eleverna berätta om de lärt sig något men alla var positiva till arbetssättet.

Studien behandlar ämnet fonologisk medvetenhet där syftet är att bidra med kunskap om hur lärarna i två skolor i en kommun beskriver att de arbetar med att utveckla den fonologiska medvetenheten hos elever i förskoleklass och årskurs 1. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor: Hur sker planering, genomförande och uppföljning av fonologisk medvetenhetsträning i förskoleklass och årskurs 1, enligt lärarna? Hur beskriver lärare sin egen kunskap om fonologisk medvetenhet? Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Informanterna i studien är sju yrkesverksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Datainsamlingen transkriberades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Det sociokulturella perspektivet har varit studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att kartläggning ligger till grund för hur lärare planerar undervisning av fonologisk medvetenhet. Vid genomförandet sker undervisning utifrån varierande arbetssätt med olika gruppsammansättningar, undervisningsmetoder samt medierande verktyg. Uppföljning av elevers fonologiska medvetenhetsträning sker med hjälp av screening, tester och/eller intervjuer. Trygghet i sin yrkesroll, kompetensutveckling och att aldrig vara fullärd beskriver lärarnas syn på sin egen kunskap om fonologisk medvetenhet. För att lärare ska kunna skapa en god undervisning för elevers läsinlärning krävs det att de har kunskap om fonologisk medvetenhet. The study is dealing with the topic of phonological awareness, the purpose of which is to contribute with knowledge about how the teachers in two schools in a municipality describe that they are working on developing the phonological awareness of pupils in pre-school class and grade 1. Based on the aim, two research questions were formulated: How does planning, implementation and follow-up by pupil’s phonological awareness take place in preschool classes and grade 1, according to the teachers? How do teachers describe their own knowledge of phonological awareness? The study is qualitative with semi-structured interviews as a collection method. The informants in the study are seven teachers working in preschool classes and year 1. The data was transcribed and analyzed using a hermeneutic approach. The socio-cultural perspective has been the study's theoretical framework The results show that mapping is the foundation of how teachers plan teaching of phonological awareness. During the implementation, teaching takes place by a variety of working methods, with different group compositions, teaching methods and mediating tools. Follow-up of pupils’ phonological awareness training is done by the means of screening, tests and/or interviews. Security in their professional role, competence development and to never be fully trained describe the teachers’ own view on their own knowledge of phonological awareness. In order for teachers to be able to create a good teaching for pupils' reading learning, they need to have knowledge of phonological awareness.