Dissertations / Theses: 'Fonologiska medvetenhet'

1

Haddad, Nadin, and Susanna Kiiskinen. "Fonologisk medvetenhet : En kvalitativ studie om hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med elevernas fonologiska medvetenhet i svenskämnet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54716.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om den fonologiska medvetenhetens utveckling i svenskundervisning i förskoleklass och årskurs 1. Vi har till denna studie intervjuat fyra lärare som arbetar i förskoleklass och årskurs 1 samt en speciallärare och en specialpedagog för att få en klarare bild av deras arbete med att identifiera och arbeta med elever som har fonologiska svårigheter. Syftet med denna studie är att tydliggöra vilka metoder lärarna använder sig av för att identifiera fonologiska svårigheter och hur de arbetar för att förebygga dessa. Syftet är även att få en klarare bild av samverkan mellan lärare och speciallärare samt specialpedagog vid arbetet med dessa elever. Utifrån våra intervjuer fick vi en förståelse för de metoder och material som lärarna använder sig av samt speciallärare och specialpedagogens inverkan och samverkan vid sådana situationer. Resultatet visade att Bornholmsmodellen och Gehörsskrivning används i största del i undervisningen för att utveckla men även förbättra elevernas fonologiska medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna har bra resultat i den fonologiska utvecklingen och lärarna kan börja fokusera på andra delar som exempelvis den lästekniska biten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Poli, Tina. "Elevers fonologiska medvetenhet och hörförståelse : En studie om elevers hörförståelse och fonologiska utveckling mellan förskoleklassoch årskurs ett." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34730.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate students who struggle with their reading, from pre-school to first grade with the help of Bornholm test (it is important to know that the students have not been diagnosed, it may be due to early reading). The ambition is to know about and how the difficulties develop and how they perform on a new Bornholm test and a hearing comprehension test. The study is a follow-up and in-depth study of hearing comprehension and phonological awareness among students struggling with their reading. In order to fulfill the purpose, the following questions have been formulated: What parts of the Bornholm test showed the students difficulties? How does the result look after a new test is done to the same students in first grade? How do the same students perform on a hearing comprehension test? The results showed that these students had problems in four areas: to determine how many sounds a word consists of, to determine which word is the longest and phonem-graphem correspondence as well as understanding rimes. After six months, a new test was done that showed that eight out of ten students showed phonological development while two out of ten students still had difficulties. The hearing comprehension test performed by the students showed that the two students who still experienced difficulties with phonological development also had difficulties in replying the text in the correct order and finding their own statements. The students that showed a phonological development also performed well on the hearing comprehension test.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Wahllöf, Linda. "Olika vägar mot samma mål : En studie av elevers fonologiska medvetenhet i två klasser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43998.

Full text

Abstract:

Abstract The overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups’ phonological awareness. Both quantitative and qualitative methods are used in the case study. Quantitative methods are used to present the result of a test of phonological awareness, compared with the pupils’ results on a previous test. The qualitative part consists of interviews with the class teachersabout their view of the pupils' development of phonological awareness. The results show that there were differences between the two groups in the earlier test, but that these were levelled out after the first school year. Another finding is an advantage for girls over boys in the earlier documentation, but that difference too was reduced during the first school year. Yet another conclusion is that the teachers work with different methods but thecontent of the teaching is relatively similar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Carlstrand, Alexandra, and Emmelie Eriksson. "Kan fonologisk språkstörning leda till läs- och skrivsvårigheter? : En studie om samband mellan fonologiska svårigheter under förskoleåren och läs- och skrivsvårigheter under skolåren." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241508.

Full text

Abstract:

Fonologisk språkstörning är den vanligaste typen av språkstörningsdiagnos och innefattar uttalssvårigheter och/eller bristande fonologisk medvetenhet. Syftet med studien var att undersöka om barn med fonologisk språkstörning riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. 14 barn i årskurs 3 som i förskoleåldern diagnostiserats med fonologisk språkstörning testades i fonologisk medvetenhet, avkodning av ord och nonord samt stavning. Resultaten visade att åtta av barnen har läs- och skrivsvårigheter och fem av dessa uppvisade svårigheter av dyslektisk karaktär. I ett försök att hitta samband mellan komponenter i den fonologiska förmågan i förskoleåldern och eventuella läs- och skrivsvårigheter analyserades barnens journaler från tiden för logopedisk behandling. Författarna fann att den fonologiska medvetenheten, som i litteraturen har angetts vara det mest säkra prediktorn för senare läs- och skrivförmåga, endast testats formellt på ett av de 14 barnen. Något mönster i uttalssvårigheter hos de barn som i studien uppvisade svårigheter eller något som skiljer dem från de som inte uppvisade svårigheter kunde inte utläsas. Av litteratursökning i ämnet framgår att barn i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter bör gå att upptäcka redan innan läs- och skrivinlärningen börjat. Resultaten av den föreliggande studien indikerar att barn med fonologisk språkstörning löper stor risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter, om deras fonologiska medvetenhet är påverkad, och att den fonologiska medvetenheten därför bör testas hos samtliga barn med fonologisk språkstörning. Detta för att kunna sätta in tidigare insatser.
Phonological language impairment is the most common type of specific language impairment (SLI). The diagnosis includes difficulties with pronunciation and/or poor phonological awareness. The purpose of this study was to investigate whether children with the diagnosis are at risk for developing reading and writing disabilities. 14 children in third grade, who were diagnosed with phonological language impairment in kindergarten, were tested in phonological awareness, decoding of words and nonwords and spelling. The results showed that eight of the children have difficulties with reading- and writing and five of these showed signs of dyslexia. In an attempt to find correlations between components of the phonological ability in kindergarten and poor reading- and writing abilities , the children's medical records regarding speech-language treatment were analyzed. The authors found that the phonological awareness, which has been identified as the most reliable predictor of reading achievement, only had been tested in one out of 14 children. Any pattern of pronunciation difficulties in the children who showed signs of reading- and writing disabilities could not be found. The literature suggests that it should be possible to identify children at risk of developing reading and writing disabilities very early; perhaps even before they begin to learn how to read and write. The results of the present study indicate that children with phonological language impairment are at high risk of developing reading and writing disabilities, if their phonological awareness is poor, and that the phonological awareness therefore should be tested in all children with the diagnosis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Eriksson, Mathiesen karin. "konsten att bli en god läsare- har den fonologiska medvetenheten någon betydelse." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36328.

Full text

Abstract:

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god läsare. En god läsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av årskurs tre ha nått upp till LUS punkt 15. Detta innebär att eleven läser flytande med en god förståelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill även undersöka om läsinlärningsmetoden har haft någon påverkan för de elever som inte har goda språkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i ämnet visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för att bli en god läsare. Många forskare menar att den fonologiska medvetenheten utvecklas under ”resans gång” och inte ska betraktas som en färdighet som övas in i isolerade övningstillfällen. Genom de kvalitativa intervjuerna av två lärare samt analys av dokument avseende elevers fonologiska kunskaper som sexåringar, och deras läsutvecklingsresultat, LUS 3 ½ år senare kan jag se ett tydligt resultat. Mitt resultat visar på att fonologisk medvetenhet är en ytterst viktig förmåga eleven måste besitta. Min studie visar också att läsinlärningsresultatet inte nämnvärt påverkas i positiv riktning av vare sig läsinlärningsmetod eller lärarens medvetenhet kring fonologisk medvetenhet eller lärarens utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Dulic, Malkoc Ernada. "Skolors didaktiska arbete med elevers fonologiska medvetenhet i grundskolans tidigare år. : En kvalitativ studie av skolors rutiner vid kartläggning av elevers fonologiska medvetenhet samt de åtgärder som sätts in för elever som uppvisar svårigheter inom detta område." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385539.

Full text

Abstract:

Den här studien syftar till att skapa kunskap kring hur olika skolor arbetar med elevers läsinlärning och mer specifikt elevers fonologiska medvetenhet i de tidiga skolåren. Studiens fyra huvudsakliga frågeställningar är: När under de tidigare skolåren identifieras elevers fonologiska medvetenhet? Hur och med vilka medel/screeningstester Identifieras elevers fonologiska medvetenhet på olika skolor? Vilka åtgärder sätter skolor in då elever som identifieras ligga inom riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter upptäcks? Hur ser pedagogerna på betydelsen av fonologisk medvetenhet för elevers läs- och skrivutveckling? För att försöka uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar användes semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Tio pedagoger som arbetar på tio olika svenska grundskolor i tre olika kommuner, varav nio kommunala skolor och en friskola, med årskurserna F-6 intervjuades i studien. Studien utgår till delar från en grundad teori-ansats, samt Nilholms (2016) begrepp didaktiska typologier. Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ analys och kodades genom substantiv kodning (Fejes & Thornberg,2015), där den empiriska insamlingen och analysarbetet skedde parallellt. I studien framkommer att skolor kartlägger elevers fonologiska medvetenhet redan i förskoleklassen. Skolorna använder olika kartläggningsmaterial men Bornholms-materialet används på flest skolor, 8/10 skolor. Det framkommer även att åtgärder av olika former och med olika material sätts in för de elever som upptäcks ha svag fonologisk medvetenhet. Vidare framkommer att elever med svag fonologisk medvetenhet erbjuds stöd inom detta område i olika grad, där lektionslängd, antalet lektioner i veckan samt antalet veckor som specialundervisningen fortlöper varierar skolor emellan. Genom analysen av resultaten kring skolors rutiner i att upptäcka och ge stöd till elever med låg fonologisk medvetenhet kan två olika typer av skolor urskiljas. Typerna benämns som Strukturerad skola samt Flexibel skola. En skolas arbete inom detta område skiljer sig relativt tydligt från resten av skolorna på flera punkter och framstår således som en tredje typ och benämns som Spontan skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Nyfors, Annika, and Elin Persson. "”Alla är förtjänta av att lära sig ljuden” : En studie om förskoleklasslärares undervisning med att främja elevers fonologiska medvetenhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105092.

Full text

Abstract:

Att inneha fonologisk medvetenhet är grunden i att utveckla läsning. Fonologisk medvetenhet innebär förmågan att urskilja de ljud som finns representerade i språkets ljudsystem. Fonologisk medvetenhet har en underkategori som kallas fonemisk medvetenhet. Det innebär att barnet kan urskilja språkljud eller fonem i ett ord. För lärare i årskurs F–3 är det intressant att ta del av vilka undervisningsmetoder som lärare i förskoleklass använder för att främja fonologisk medvetenhet. Studien har en kognitiv utgångspunkt och resultaten analyseras efter modellen Phonological awareness intervention beyond the basics (Schuele & Boudreau, 2008). Studiens insamlade material består av fyra intervjuer med förskoleklasslärare. Intervjusvaren har tematiserats under rubrikerna undervisning, möjligheter och utmaningar. Resultatet visar att lärarna använder undervisningsmetoderna FonoMix och Läsresan, men komplettera med Bornholmsmodellen. Lärarna använder konkret material som stöd för att hjälpa eleverna att lära in språkljuden. Lärarna anser att deras fonologiska undervisning är positiv för nyanlända elever och elever med svårigheter att uttala språkljud. Slutsatsen är att undervisningsmetoderna ger ett bra underlag för undervisning inriktad på fonologisk medvetenhet. Som lärare bör man dock vara uppmärksam på att ingen dessa undervisningsmetoder är fonologiskt komplett, utan bör kombineras med andra metoder för att få en mer omfattande fonologisk undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Sahlsten, Maja, and Heli Degerman. "Fonologisk medvetenhet och läsförmågor hos barn i åk 1 och 3 : En jämförelse mellan de fonologiska deltesten ur ett standardiserat test (UMESOL och projektet Legilexis testmaterial." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129043.

Full text

Abstract:

The present study is a small part of a project that is named Legilexi which includes a screening test where the purpose is to identify children who are at risk of having reading- and writing difficulties. The aim of the present study was primarily to investigate the relationship between phonological awareness and different reading abilities in children in year 1 and 3. A further aim was to contribute to the validation of Legilexi’s screening test. There were 48 children from four different schools that participated in the study, 29 of these children were in grade 1, and 19 were in grade 3. The students in first grade were in the ages of 7;0–8:1 years and the children in third grade were between the ages of 9;1 and 9;11 years. The recruitment of the schools was done in consultation with project managers of Legilexi. In this study the schools were selected throughout a convenience sample, because of Legilexi’s spread throughout the whole of Sweden. Phonological awareness was assessed with UMESOL’s phonological elements; phoneme segmentation, phoneme synthesis, position analysis and segment subtraction. The teachers tested the children with Legilexi ́s test material. The relations between the collected data were later examined together with secondary data from Legilexi. The results showed strong correlations between different aspects of phonological awareness, reading- and listening comprehension. However, ceiling effects were discovered in Legilexi’s subtest phoneme analysis in grade 1. This indicates that the design of the test was too simple for the participating children. The conclusion of the present study was that the results were in line with previous research regarding phonological awareness and early reading development. An important and useful finding was the ceiling effect on Legilexi’s test of phonological awareness

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bengtson, Eva. "Tidig läsutveckling : Kan arbete med Appen Bornholmslek öka den fonologiska medvetenheten för unga vuxna elever med intellektuell funktionsnedsättning?" Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108830.

Full text

Abstract:

Examensarbetet är en interventionsstudie där syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek. Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever på gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fältanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen. Resultaten på testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en något förbättrad fonologisk medvetenhet för en elev. Observationer gjorda under arbetet med Appen gav en bild av den gradvisa utvecklingen. Under intervjuerna kunde inte eleverna berätta om de lärt sig något men alla var positiva till arbetssättet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lihv, Albertina. ""Hur låter bokstaven H?" : En kvalitativ studie om hur sju lärare arbetar med att utveckla elevers fonologiska medvetenhet." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44761.

Full text

Abstract:

Studien behandlar ämnet fonologisk medvetenhet där syftet är att bidra med kunskap om hur lärarna i två skolor i en kommun beskriver att de arbetar med att utveckla den fonologiska medvetenheten hos elever i förskoleklass och årskurs 1. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor: Hur sker planering, genomförande och uppföljning av fonologisk medvetenhetsträning i förskoleklass och årskurs 1, enligt lärarna? Hur beskriver lärare sin egen kunskap om fonologisk medvetenhet? Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Informanterna i studien är sju yrkesverksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Datainsamlingen transkriberades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Det sociokulturella perspektivet har varit studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att kartläggning ligger till grund för hur lärare planerar undervisning av fonologisk medvetenhet. Vid genomförandet sker undervisning utifrån varierande arbetssätt med olika gruppsammansättningar, undervisningsmetoder samt medierande verktyg. Uppföljning av elevers fonologiska medvetenhetsträning sker med hjälp av screening, tester och/eller intervjuer. Trygghet i sin yrkesroll, kompetensutveckling och att aldrig vara fullärd beskriver lärarnas syn på sin egen kunskap om fonologisk medvetenhet. För att lärare ska kunna skapa en god undervisning för elevers läsinlärning krävs det att de har kunskap om fonologisk medvetenhet. The study is dealing with the topic of phonological awareness, the purpose of which is to contribute with knowledge about how the teachers in two schools in a municipality describe that they are working on developing the phonological awareness of pupils in pre-school class and grade 1. Based on the aim, two research questions were formulated: How does planning, implementation and follow-up by pupil’s phonological awareness take place in preschool classes and grade 1, according to the teachers? How do teachers describe their own knowledge of phonological awareness? The study is qualitative with semi-structured interviews as a collection method. The informants in the study are seven teachers working in preschool classes and year 1. The data was transcribed and analyzed using a hermeneutic approach. The socio-cultural perspective has been the study's theoretical framework The results show that mapping is the foundation of how teachers plan teaching of phonological awareness. During the implementation, teaching takes place by a variety of working methods, with different group compositions, teaching methods and mediating tools. Follow-up of pupils’ phonological awareness training is done by the means of screening, tests and/or interviews. Security in their professional role, competence development and to never be fully trained describe the teachers’ own view on their own knowledge of phonological awareness. In order for teachers to be able to create a good teaching for pupils' reading learning, they need to have knowledge of phonological awareness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lennström, Anna. "Från läsinlärning till matematik : En studie om sambandet mellan tidig fonologisk medvetenhet och matematiksvårigheter i skolår 2." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59223.

Full text

Abstract:

I vilken grad ett barn är fonologiskt medvetet är i många fall avgörande för hur barnets läsinlärning kommer att fortlöpa, varför det är av stor vikt att redan tidigt arbeta för att stärka den fonologiska medvetenheten. En tillfredsställande läsförmåga är central för inlärningen även i andra skolämnen än svenska. Forskning har på senare tid visat att det finns ett tydligt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter i matematik. I denna studie undersöks huruvida det finns någon koppling mellan tidiga fonologiska svårigheter och matematiksvårigheter två år senare hos en grupp elever. Med kvantitativa metoder och genom analyser av bedömningar i olika diagnos- och kartläggningsmaterial har ett resultat kunnat presenteras som visar att majoriteten av de elever som i förskoleklassen uppvisade tecken på fonologiska svårigheter även hade matematiksvårigheter i år 2. Sambandet är dock inte entydigt, då det samtidigt påvisats att svårigheterna i matematik i år 2 var mer utbredda än väntat och långt ifrån alla dessa elever hade fonologiska svårigheter i förskoleklassen.
The degree to which a child is phonologically aware is in many cases crucial to the child's ability to learn how to read. Therefore it is vital, at a young age, to work towards strengthening the phonological awareness among young children. Satisfactory reading skills are central to learning in other school subjects besides reading and writing. Recent research has shown that there is a clear link between reading problems and difficulties in mathematics. This study examines whether there is any connection within a group of students between early phonological difficulties and difficulties in mathematics two years later. With quantitative methods, and through analysis of assessments of different diagnostic and mapping materials, results have been presented showing that the majority of the students in the preschool class that showed signs of phonological difficulties also had difficulties in mathematics in second grade. However, the relationship is not unambiguous, since the results also demonstrated that the difficulties in mathematics in second grade were more widespread than expected, and far from all of these students had phonological difficulties in the preschool class.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lindström, Greta, and Jennifer Doverfors. "Rytmens och musikens påverkan på tidig språkinlärning : En litteraturstudie kring rytmen och musikens påverkan på elevers litteracitet, fonologiska medvetenhet och läsförmåga." Thesis, Jönköping University, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48307.

Full text

Abstract:

Syftet med litteraturstudien är att belysa om musik och rytm kan användas i den tidiga språkinlärningen för att utveckla elevers fonologiska medvetenhet, läsförmåga och litteracitet. Då läsning är en av grunderna till elevers akademiska framgång är det viktigt att hitta funktionella verktyg för att utveckla deras språkliga förmågor så tidigt som möjligt. Litteraturstudien undersöker hur musik och rytm relaterar till tre huvuddelar i elevers språkinlärning. De huvuddelar som undersöks är hur rytm påverkar den fonologiska medvetenheten, hur musik påverkar läsförmågan och hur musik och rytm påverkar litteraciteten. Studien har baserats på tio vetenskapliga artiklar och en licentiatuppsats som undersöker olika former av rytm- och musikanvändning vid den tidiga språkutvecklingen. Den valda forskningen har mestadels genomförts i USA och Europa, men även i andra delar av världen. I resultatet framgick att rytmen och musiken har en positiv inverkan på elevers fonologiska medvetenhet samt deras läsförmåga. Däremot har rytmen och musiken ingen påverkan på elevers litteracitet. Forskningen gav skilda resultat kring vilka delar av läsförmågan som påverkas av rytm och musik. Slutsatsen som dras är att olika delar av läsförmågan påverkas av olika delar av musiken och rytmen. Det råder en enighet bland forskningarna att den fonologiska medvetenheten påverkas positivt av rytmiska förmågor. Slutsatsen av litteraturstudien tyder på att rytm med fördel kan användas i den tidiga språkundervisningen, då den har en positiv påverkan på elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga, men elevers litteracitet påverkas inte nämnvärt av rytmen eller musiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Hammoodi, Samar, and varli Gabriella. "Elevernas läsinlärningsstrategier i ämnet svenska : Students' Reading Learning strategies in the subject Swedish." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54670.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att vi vill undersöka och redogöra för vilka olika läsinlärningsstrategier och arbetssätt klasslärare i åk 1–3 använder sig av i svenskundervisning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra olika informanter som arbetar i två olika skolor, detta för att kunna få svar på våra forskningsfrågor. Dessutom har vi använt oss av litteratur och forskningsartiklar för att kunna genomföra vår studie. I resultatdelen har vi kommit fram till att de olika informanterna arbetar med olika arbetsmetoder och läsinlärnigsstrategier i klassrummet. Till exempel ordbildsmetoden, ljudningsmetoden, 7-stegs metoden och digitala verktyg. Därmed belyste informanterna vikten med högläsning som är avgörande metod för elevernas läsutveckling. Det vill säga eleverna utvecklar ordförrådet, ger möjlighet att skapa diskussioner i klassrummet och främja fantasin. Slutligen kom vi fram till att läraren har stor betydelse för elevernas första läsutveckling, detta innebär att läraren ska stödja och skapa intresse för läsinlärning hos eleverna. Av den orsaken ska lärarna arbeta och använda sig av olika arbetssätt, metod och material för att lära och utveckla elevernas läsinlärning.
pedagogik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nyholm, Ida, and David Pettersson. ""Det är det som är en himla balansgång" : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar i årskurs 1-3 gällande övergången mellan elevers fonologiska medvetenhetsinlärning och läsförståelseutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48617.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur sju legitimerade lärare i årskurs 1-3 upplever övergången mellan undervisningen i fonologisk medvetenhetsinlärning och läsförståelseinlärning. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens slutsats är att lärares medvetenhet om ett undervisningsmaterial spelar stor roll i arbetet med övergången. Med god medvetenhet om ett undervisningsmaterial kan glappet överbryggas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Sääw, Erik, and Linda Bogren. "Fonologisk medvetenhet i förskoleklass : 8 pedagogers tankar om undervisning i fonologisk medvetenhet." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6110.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Uppsatsidén har väckts genom att vi under vår utbildning läst kurserna Barnet i matematikens och skriftspråkets värld och Barns skriftspråksutveckling 1. I dessa kurser har den fonologiska medvetenheten och dess koppling till läs- och skrivinlärning diskuterats. Vi har även mött pedagoger som arbetar eller har arbetat med fonologisk medvetenhet och i diskussioner med dem märkt att de har olika uppfattningar. Genom detta har ett intresse att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar om sin undervisning i fonologisk medvetenhet väckts. Syfte: Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tänker om sin undervisning i fonologisk medvetenhet. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt, modeller och material använder man sig av? Hur anpassar pedagogerna undervisningen i fonologisk medvetenhet efter elevernas modersmål, elever med svårigheter och utifrån kartläggning? Stämmer pedagogernas syfte med undervisning i fonologisk medvetenhet med forskning inom området? Metod: Vi har gjort sju kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som är verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har dokumenterats med video och/eller ljudupptagning. Data har sedan transkriberats och kategoriserats i olika teman. Resultat: Vi kom fram till att Bornholmsmodellen är den mest förekommande modellen för träning av fonologisk medvetenhet. Vissa av pedagogerna anpassade undervisningen utifrån modersmål, andra utifrån elevers svårigheter och i vissa fall utifrån kartläggning. Anpassningen skedde i begränsad och varierande omfattning. I förskoleklass förekommer det både informellt och formellt lärande, men de används på olika sätt. Det formella lärandet sker med alla elever under arbetspass eller liknande i av pedagoger strukturerade sammanhang. Det informella lärandet tycks främst rikta sig till elever med svårigheter och används av pedagoger för att eleverna ska lära sig i meningsfulla sammanhang. Syftet med undervisningen i fonologisk medvetenhet är att eleverna ska få en grund inför kommande läs- och skrivinlärning i år 1. Eleverna ska även nå de mål som finns i kursplanen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Güclü-Nordin, Sofia, and Fredrika Bremer-Bäckebo. "Fonologisk medvetenhet, vad är det? : En studie kring fonologisk medvetenhet hos elever i förskoleklass." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25412.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras på material från kartläggningar av elever, enkätsvar från vårdnadshavare och intervjuer med förskollärare. Det deltog 53 elever, deras vårdnadshavare och fyra förskollärare. De fyra skolorna som deltog kommer från två kommuner. Kartläggningarna och enkäterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet. Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex månaderna mellan kartläggningarna när det gäller den språkliga och fonologiska förmågan hos eleverna i undersökningen. På majoriteten av deltesten fick flickor högre resultat än pojkar. Detsamma gällde även elever med svenska som modersmål, elever med en högskole-/universitetsutbildad vårdnadshavare och elever som gick på skola A. Resultatet av våra intervjuer med förskollärarna visade på en osäkerhet kring betydelsen av begreppet fonologisk medvetenhet och dess betydelse för läsinlärningen. Det framkom också att det inte alltid fanns tid för att hjälpa elever som behövde extra träning eller utmaningar. Resultatet visade även att en tredjedel av eleverna fortfarande under vårterminen inte utvecklat den fonologiska förmågan fullt ut för att klara majoriteten av deltesten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Immonen, Isabella. "Fonologisk medvetenhet : En studie av fyra lärares uppfattning om och arbete med fonologisk medvetenhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-55848.

Full text

Abstract:

This study investigates how four teachers working in preschool class–grade 3 perceive the concept of phonological awareness, how they work to stimulate this awareness and whether they see any change over time. Four teachers were interviewed and turned out to have different perceptions of what phonological awareness is. The interviewed teachers obtained their teaching certificates in different years, which can explain the differences in their knowledge and use of the concept. Half of them worked according to the Bornholm model, which is based on phonological awareness. Those who said that they worked more according to the Whole Language and LTG method nevertheless sometimes used rhymes and chants and language exercises, mostly because they appreciated the playfulness and pleasure of these exercises. Through in-service training and contact with other teachers, the interviewed teachers have become increasingly interested in the concept of phonological awareness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Frank, Lisa, and Elin Andersson. "Hur hänger fonologisk medvetenhet och läsning ihop? : En studie av samband mellan fonologisk medvetenhet och läsning." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166736.

Full text

Abstract:

Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser. Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling. Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse. I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Jochmus-Stöcke, Evelina, and Annelie Lövholt. "Fonologisk medvetenhet i förskoleklass : Fem lärares agerande och åsikter kring fonologisk medvetenhet som en tidig insats vid läs- och skrivinlärning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29366.

Full text

Abstract:

Föreliggande examensarbete bygger på kvalitativa intervjuer bland fem lärare som är verksamma inom förskoleklassverksamhet i Halmstad kommun. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med fonologisk medvetenhet som en tidig insats för att förhindra läs- och skrivsvårigheter i skolan samt i det framtida yrkeslivet. Vår frågeställning har inriktat sig kring vilka arbetssätt lärare arbetar med för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter samt vilket synsätt lärarna har på de elever som är i behov av stöd. Resultatet visar att lärarna dagligen arbetar med elevernas fonologiska medvetenhet och att lärarna är väl medvetna om att eleverna behöver ha goda kunskaper kring bokstäver och fonem för att kunna lära sig läsa och skriva. De intervjuade lärarna är även eniga om att tidiga insatser ska tillämpas så snabbt det bara går, så att eleverna får det stöd som de behöver för att kunna klara sin skolgång.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Wendefors, Lovisa. "Att arbeta med fonologisk medvetenhet : En kartläggning av en skolas sätt att arbeta med fonologisk medvetenhet i förskoleklass och årskurs ett." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58978.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål. De visar också att ett stort fokus läggs vid träning av fonologisk medvetenhet i förskoleklassen, medan detta inte längre upplevs som nödvändigt i årskurs ett när eleverna förväntas ha knäckt den alfabetiska koden. I båda årskurserna sker ämnesintegrering mellan svenska och andra teoretiska ämnen, men inte mellan svenska och praktisk-estetiska ämnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Abrahamsson, Eva, and Linnéa Quick. "Datorbaserad fonologisk lästräning för barn med hörselnedsättning : En undersökning av fonologisk medvetenhet och ordavkodning." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274215.

Full text

Abstract:

Randomized controlled trials evaluating the effect of various forms of literacy training with reliable tests are lacking in Sweden today. The aim of the present study was to investigate whether a cross-over design and the use of phonologically matched wordlists specifically designed to detect transfer, would yield a more thorough method and reliable results. Six children with hearing impairment using hearing aids between 7 and 9 years of age took part in the study. The schools in which the children had their education were randomized into either an intervention group that started to practice phonics by means of a computer-assisted program after the first testing, or a control group that, continued as usual in school. Children were informed to practice daily with the program during four weeks in school. Children were tested with a battery of tests for phonological awareness, letter knowledge and word decoding at three occasions separated by four weeks. Results showed that the wordlists seemed reliable in establishing children’s decoding strategies as well as how word length affected reading speed. Both children who took part in the intervention and the control group improved their scores at the second testing. Thus, the computer-assisted reading intervention did not prove to be more effective than usual school activities. Due to a small number of participants, a large heterogeneity of the group and insufficient practice time, effects were difficult to detect. The present investigation should be considered a pilot study towards the use of more careful testing methods with adapted wordlists that enables the detection of transfer. But, to accomplish this, it is crucial to use a larger number of participants. Randomiserade kontrollerade studier som utvärderar effekten av olika former av läs- och skrivträning med tillförlitliga tester saknas i Sverige idag. Syftet med denna undersökning var att genomföra en interventionsstudie med cross-over design och använda fonologiskt matchade ordlistor specifikt utformade för att upptäcka transfer, för att ge utdelning för en mer grundlig metod och reliabla resultat. Sex barn mellan 7 och 9 års ålder som använde hörapparat deltog i studien. Skolorna som barnen gick i randomiserades till att antingen utgöra en interventionsgrupp, som började träna med ett ljudbaserat lästräningsprogram via dator efter första testningen, eller kontrollgrupp som fortsatte med vanlig skolundervisning. Barnen informerades att träna med programmet under fyra veckor dagligen i skolan. Barnen utförde ett testbatteri innehållande tester för fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och ordavkodning vid tre tillfällen med fyra veckors mellanrum. Resultaten visade att ordlistorna på ett reliabelt sätt kunde fastställa barns avkodningsstrategier samt hur ordlängd påverkade läshastigheten. Både interventions- och kontrollgruppen påvisade förbättring vid andra testningen. Dock kunde det inte påvisas att den datorbaserade lästräningen var mer effektiv än sedvanlig skolundervisning. Då deltagarantalet var litet, spridningen stor och träningstiden vid datorn var låg kan detta ha bidragit till att effekterna uteblev. Studien bör ses som en pilotstudie som går mot en noggrannare form av testmetod där användandet av anpassade ordlistor möjliggör upptäckt av transfer. För att åstadkomma detta är det emellertid avgörande att det ingår ett större deltagarantal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Wendefors, Lovisa. "Tonhöjd, fonologisk medvetenhet och läsinlärning : En interventionsstudie i förskoleklass." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77058.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen. Resultatet visar att någon korrelation mellan tonhöjdsperception och fonologisk medvetenhet inte fanns. Interventionsgruppen förbättrade inte heller sina resultat på testet av tonhöjdsperception efter sju veckor; dock förbättrade de sina resultat i de båda språktesten – test av fonologisk medvetenhet och läsförståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Wenström, Caroline. "Digitala läromedel som redskap för fonologisk medvetenhetsträning : En multimodal läromedelsanalys utifrån framgångsfaktorer i träning av fonologisk medvetenhet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49658.

Full text

Abstract:

Fonologisk medvetenhet krävs för en framgångsrik läsinlärning. Samtidigt digitaliseras skolan och digitala redskap blir allt vanligare. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur digitala läromedel kan fungera som medierande verktyg för utveckling av läsinlärningen och mer specifikt av den fonologiska medvetenheten hos elever. Syftet uppfylls genom följande frågeställningar: Hur svarar digitala läromedel upp mot vad forskningen menar är framgångsfaktorer vid utveckling av elevens fonologiska medvetenhet? Behöver digitala läromedel kompletteras med annan undervisning och inom vilka områden behöver de i så fall kompletteras för att utveckla elevens fonologiska medvetenhet? Genom en kvalitativ innehållsanalys med en sociokulturell syn samlades data från fyra digitala läromedel in, kategoriserades och ett resultat togs fram. Samtliga analyserade läromedel innefattar övningar som tränar den fonologiska medvetenheten. Läromedlen svarar också upp mot flertalet av framgångsfaktorerna i fonologisk medvetenhetsträning, exempelvis genom en explicit undervisning. Dock är inget av de analyserade läromedlen utformade för att ge en komplett undervisning i fonologisk medvetenhet. Resultat pekar således mot att de analyserade läromedlen kan vara ett redskap som till viss del förändrar lärarens roll, men som inte ersätter läraren.
To successfully learn to read phonological awareness is required. At the same time, schools are being digitized and digital tools are becoming more common. The purpose of this study is to investigate whether and how digital learning materials can act as a mediation tool for the development of reading skills and more specifically of the phonological awareness of students. The aim is fulfilled by the following issues: How do digital learning materials respond to what research believes are success factors in the development of the student's phonological awareness? Do digital learning materials need to be complemented by other teaching form and in what areas do they need to be supplemented to develop the student’s phonological awareness? Through a qualitative content analysis with a sociocultural view, data from four digital learning materials was collected, categorized and a result was produced. All analyzed learning materials include exercises that train the phonological awareness. The learning materials also correspond to the majority of the success factors in phonological awareness training, for example through explicit teaching. However, none of the analyzed learning materials are designed to provide a complete teaching of phonological awareness. The result points out that the analyzed learning materials can be a tool and to some extent change the role of the teacher, but not replace the teacher.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Mellberg, Michaela, and Sara Svensson. "Fonologisk medvetenhet och dess betydelse för elevers läsinlärning i yngre åldrar." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42923.

Full text

Abstract:

I mätningar som genomförts har svenska elevers läsförmåga de senaste åren visat sig minska (PISA, 2018). Därför har vi i vår studie granskat påverkansfaktorer på elevers läsförmåga. Det råder skilda meningar om hur undervisning inom läsinlärning bäst bedrivs därav har forskning kritiskt granskats i denna litteraturstudie. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på hur forskare skildrar fonologisk medvetenhet, och mer specifikt besvara frågeställningen: Hur kan fonologisk medvetenhet stödja elever i deras läsinlärningsprogression i yngre åldrar? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om fonologisk medvetenhet. Litteraturstudiens resultat och slutsats visade att det inte var vilken didaktisk metod i sig som användes som hade betydelse för elevers läsinlärning, utan att det var kunskap om den didaktiska metoden som användes samt en struktur i undervisningen som krävdes för att uppnå en positiv effekt hos eleverna. Utifrån resultatanalys och diskussion har vi även dragit slutsatsen att fonologisk medvetenhet är att förespråka för elever som har svårigheter vid läs- och skrivinlärning. Litteraturstudien visade även att det fanns stöd för den fonologiska medvetenhetens påverkan vid elevers läsinlärning men att det var av vikt att lärare såg elever som individer med olika behov och förutsättningar. Vid litteraturstudiens bearbetning upptäcktes vikten av lärares medvetenhet kring vilken didaktisk metod de kunde använda sig av till respektive elev, samt hur didaktiska metoder kunde användes i kombination av varandra som stöd för några elever. Därvid skapades implikationer till nästa examensarbete. Som lärarstudent hade det varit önskvärt att få mer kunskap i utbildningen om vad ljudningsmetoden fonologisk medvetenhet innebär, likväl som att få djupare kunskaper inom morfologi och helordsmetoden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Ester, Andrae, and Caroline Wenström. "Fonologisk medvetenhet som redskap för läsinlärning : Didaktiska implikationer och lärares kunskaper." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39186.

Full text

Abstract:

Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet: Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter? Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga? Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Klingstedt, Anuradha, and Sofie Karlsson. "Fonologisk medvetenhet i förskoleklass : - en litteraturstudie om faktorer och arbetssätt som gynnar elevers läsutveckling." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-144231.

Full text

Abstract:

Vi har av tidigare erfarenheter fått uppfattningen av att språklig medvetenhet är en betydande faktor i läsutvecklingen. Vi har därför som syfte i denna litteraturstudie att undersöka de språkliga medvetenheterna grundligare. Målet med studien har varit att finna ytterligare faktorer och även arbetssätt som gynnar elevers läsutveckling. Litteraturstudien bygger på 17vetenskapliga artiklar, med elever från förskola till årskurs tre, som vi valt ut med hjälp av sökord och noggrant granskat. Utefter artiklarnas resultat har de sorterats i olika kategorier. Kategorierna har sedan legat till grund för strukturen av vårt resultat som vi sammanfattat utifrån artiklarna. Resultatet visade att fonologisk samt fonemisk medvetenhet är de viktigaste faktorerna för att utveckla en god läsning. Resultatet beskriver likväl hur läraren kan arbeta för att utveckla dessa två förmågor, med exempelvis övningar som rim och sambandet mellan fonem och grafem. Studien beskriver även vikten av att läraren ger tydliga instruktioner vid undervisningstillfällena, både enskilt och i grupp, samt att läraren bör ge eleverna en rik bokstavsmiljö i klassrummet för att utveckla en god läsning. På grund av att studien lagt stor vikt på de språkliga medvetenheterna, återigen främst de fonologiska och fonemiska, har vi undersökt den svenska läroplanen för att diskutera vad som är synligt och inte synligt av de språkliga medvetenheterna i det centrala innehållet. En avslutande reflektion är att läroplanen inte visade tydliga kunskapskrav gällande de språkliga medvetenheterna, vilket kan ses oroväckande av oss som blivande lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Edström, Andreas. "Bildande bokstavssånger : nya bokstavssånger med fokus på bokstavsljud, språkutveckling och fonologisk medvetenhet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315588.

Full text

Abstract:

I detta arbete beskrivs ett projekt som syftade till att skapa bokstavssånger som ökar elevernas kunskap om bokstavsljuden och bidrar till språkutveckling samt fonologisk medvetenhet, vilket i sin tur kan stödja läs- och skrivinlärningen. Sångerna ska också vara roliga, meningsfulla och inbjuda till delaktighet. Projektet startades under mitt tredje år på Grundlärarprogrammet vid Uppsala universitet, då jag under 7 veckor hade min tredje och sista verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i en förskoleklass i Uppsala. Projektet fortsatte även resten av våren som en del av min utbildning, då jag läste kursen Självständigt arbete 1 på 15 hp och valde att tillverka ett pedagogiskt material. Bokstavssångerna riktar sig mot elever och lärare i förskoleklass och årskurs 1, och är tänkt som ett komplement till övrig språkundervisning (exempelvis enligt Bornholmsmodellen) samt övrig musikundervisning. I arbetet argumenterar jag varför musik kan (och bör) användas i språkundervisningen, bland annat genom en kortare översikt av forskning på området musik och språk. Arbetet innehåller även noter och länk till inspelningarna, en analys av vad sångerna kan tillföra befintligt material, en beskrivning av produktutvecklingsprocessen samt en diskussion kring arbetet och resulterande sånger och lärdomar.
The aim of the project described in this report was to create letter songs that increase students' knowledge of letter sounds and contributes to their development of language and phonological awareness, which in turn can support students who are learning to read and write. The songs should be fun to sing, meaningful and invite the students to participate. The project was started during my third year at the Primary School Teacher Education Programme at Uppsala University, and during my last and 7 weeks long teaching internship in a preschool class in Uppsala. The project continued for the rest of the semester as a part of my first (of two) Independent Project when I chose to create a pedagogical product.The letter songs are aimed towards students and teachers in preschool class and grade 1, and is meant to complement other language instruction (for example, in accordance with the Bornholm model) and other music instruction. In the report I argue that music can (and should) be used in language instruction, and the argument is among other things supported by an overview of studies and research about music and language. The report also contains sheet music and a link to recordings, an analysis of what these songs contributes to existing songs, an description of the product development process and a discussion of the project and resulting songs and lessons learned.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Serghini, Amina. "Medvetet arbete för en ökad medvetenhet : En kvalitativ undersökning av arbetet med fonologisk medvetenhet i förskoleklass och årskurs 1." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Läs & skriv, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30816.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Nola, Wedel Elisabeth, and Lisa Westberg. "Lek, lärande eller lärande lek? : Språkutveckling i förskoleklss med fokus på språklig och fonologisk medvetenhet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28239.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av hur lärare i förskoleklass arbetar med språkutveckling med ett särskilt fokus på språklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergångarna till och från förskoleklass avseende språkutveckling samt språklig och fonologisk medvetenhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observerat lärare i förskoleklass. Resultatet visar att lärarnas arbete med språklig och fonologisk medvetenhet sker under särskilda arbetspass medan arbetet med språkutveckling och språklig medvetenhet genomförs dels under särskilda arbetspass men att det även integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen ägnas åt fri lek. Resultatet visar på skillnader i det specialpedagogiska stödet i förskoleklass samt att samverkan mellan förskoleklass och skola har utvecklats längre än samverkan mellan förskoleklass och förskola inom området. Våra slutsatser är att arbetet med den språkiga och fonologiska medvetenheten kan utvecklas ytterligare om detta arbete på ett tydligare sätt integreras med den fria leken. Specialläraren/specialpedagogen kan spela en viktig roll för eleverna både i deras språkutveckling samt språkliga och fonologiska medvetenhet och även vid övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Bjursäter, Ulla. "Effekten av fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen på elevers språkliga medvetenhet i årskurs 1." Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Department of Linguistics, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-30025.

Full text

Abstract:

Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språkligmedvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien harmaterial från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var attundersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tidi 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder iårskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnensarbetsminne. Två typer av test användes: UMESOL för kartläggning av fonologiskmedvetenhet och ITPA, ett standardiserat test av psykolingvistiska färdigheter. Resultatenvisar att det finns ett klart samband mellan fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen iförskolan och elevernas språkliga medvetenhet i grundskolan. Vidare visar resultaten att ävenom minnesträningen i Bornholmsmodellen inte direkt påverkat resultaten vid ITPA, så finnsdet ett starkt samband mellan minnestestet i ITPA och elevernas prestation vid UMESOL.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Werner, Åström Emi. "Fonologisk medvetenhet och skrivförmåga hos 6-åringar : En komparativ studie i tre förskoleklasser." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7634.

Full text

Abstract:

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn. Från en kommunal skola i samma kommun deltog två förskoleklasser. 18 barn medverkade från den ena förskoleklassen samt 12 barn från den andra. Tester, där barnets fonologiska medvetenhet har bedömts, användes och jämfördes med deras skrivförmåga som bedömdes utifrån en individuell skrivuppgift. Resultatet visar att den fonologiska medvetenheten skiljer sig mellan de tre grupperna. Montessorigruppen har bättre resultat än de båda kommunala förskoleklasserna. Vad gäller sambandet mellan fonologisk medvetenhet och skrivförmåga visar resultaten att det finns ett samband mellan antal ortografiska och fonologiska ord barnen skriver och fonologisk medvetenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Pettersson, Christina. "Möjligheter och hinder att arbeta språkutvecklande i förskoloaklass : Med fokus på fonologisk medvetenhet." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70102.

Full text

Abstract:

Thepurpose of my study is to investigate pedagogues experience of working methodsto promote linguistic phonological development in pre-school children whoselanguage development is weak. The aim is further tohighlight the obstacles and opportunities that the pedagogues in the studyconsider to aggravate and stimulate the work of language development inchildren with weak phonological awareness and how the organization's designaffects the teachers 'work in this area. Today's society places highdemands on reading and writing skills for citizens who, in turn, place highdemands and good knowledge of reading and writing lessons for all educators andteachers. Through qualitative semistructured interviews, I interviewed fiveeducator active pre-school class. The five teaching educators are from fivedifferent schools in four municipalities. The results of the study have shownthat all educators work conscious language development with language games,more or less systematically and organized. The Bornholm model is the screeningmaterial and exercises used most frequently. The biggest obstacles theeducators need to deal with is the absence of colleagues. Then the planningtime that everyone considers necessary to provide quality education is lost.Factors that promote linguistic work on phonological awareness are commoncompetence development and collaboration in the work team. In my limited study,I have gained insight into how language development works in the municipalities.I have also received good examples of language development, fun working method andmethods.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Niles, Emma. "Att lära via språkljud : Tyska pedagogers arbete med fonologisk medvetenhet som grund för läsinlärningen." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149808.

Full text

Abstract:

Föreliggande examensarbete diskuterar läsinlärning med fokus på fonologisk medvetenhet i förskoleklass samt grundskolans åk 1 och 2. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för hur pedagoger arbetar med fonologisk medvetenhet i undervisningen. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Vilken uppfattning har yrkesverksamma pedagoger om fonologisk medvetenhet och sambandet med läsinlärning? På vilket/vilka sätt uppger pedagogerna att de arbetar med att stimulera fonologisk medvetenhet i undervisningen? Hur upplever pedagogerna att arbetet med fonologisk medvetenhet har utvecklats över tid i den egna verksamheten? Metoden som användas i studien är kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Studien är genomförd i Tyskland och resultaten utgår från den tyska läroplanen. Resultaten visade att pedagogerna framhåller den fonologiska medvetenhetens betydelse för utvecklandet av barns läsinlärning. Pedagogerna arbetade framför allt med planerade språklekar som rör enskilda språkljud och ljudens placering i ordet samt stavelser. Ingen av pedagogerna använde sig enbart av en metod utan blandade övningar ur olika modeller. Två modeller som pedagogerna nämnde var en stavelsebaserad metod ABC der Tiere samt en fonologisk baserad metod Würzburger Trainingsprogramm. Würzburger Trainingsprogramm som baseras på Bornholmsmodellen ligger till grund för många av språklekarna pedagogerna använde. De två pedagogerna med längst yrkeserfarenhet nämnde att de fortfarande arbetade med fonologisk medvetenhet på ett liknande sätt som när de började sin karriär. Grunderna var fortfarande samma medan materialet har ändrat sig. De pedagogerna med mindre yrkeserfarenhet angav att de inte hade någon större kunskap om fonologisk medvetenhet och dess betydelse innan de började jobba. Tillägnandet av denna kunskap skedde genom samtal med kollegor samt litteratur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Wahlborg, Elin, and Sandra Hjelmqvist. "Bornholmsmodellen – Ett sätt att utveckla barns språkliga medvetenhet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30883.

Full text

Abstract:

Den här undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsättas från teori till praktik. Uppsatsens frågeställning är:•Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser? Undersökningen utgår från tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det är den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förståelse för språkets formsida och på så vis till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Vidare används Vygotskij och Säljös teori om sociokulturellt lärande och tänkande och språk. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehållande tre ostrukturerade observationer i tre skånska förskoleklasser.Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlättar för barns fonologiska utveckling genom att på ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sätt leka med språket. Utifrån de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen är fonologiskt medvetna i dagsläget. Resultatet visar däremot att barnen är i en utveckling mot ett fonologiskt medvetande.Nyckelord: Bornholmsmodellen, fonologisk medvetenhet, lärande, språklekar

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Brunnström, Johanna. "Den tidiga läsinlärningen : En fallstudie av en läsinlärningsmodell med fokus på tidiga insatser." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-56423.

Full text

Abstract:

Syftet med det här arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga läs- och skrivinlärningen som används på skola XX. Jag ville ta reda på hur skola XX arbetar med läsinlärningsmodellen för att förebygga läsinlärningsproblem hos elever i förskoleklass och årskurs 1. För att undersöka skola XX läsinlärningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som användes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den läsinlärningsmodell som skola XX använder verkligen fokuserar på den tidiga läsinlärningen. Insatserna som modellen fokuserar på är att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom systematiskt arbete med att utveckla språklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga läsinlärningen i årskurs 1. I årskurs 1 fokuseras extra stöd åt de elever som riskerar att få läsproblem, stödet består av bokstavsträning och att bygga upp en säkerhet för den alfabetiska principen. Det huvudsakliga fokus skola XX läsinlärningsmodell har är att eleverna ska knäcka läskoden och på så sätt snabbt bli självständiga läsare. Samtidigt framhålls vikten av läsförståelse som de börjar arbeta med i årskurs 1. Som en ytterligare förebyggande insats innehåller modellen ett arbete med att öka ordförråd hos de elever i förskoleklass som ligger efter i språkutvecklingen, vilket även pekar på att läsinlärningsmodellen som används på skola XX är inriktad på tidiga insatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Danielsson, Catharina. "Fonologisk medvetenhet och avkodning – betydelsefulla förmågor i tidig läsutveckling : Intervjustudie i en F-3-skola." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21802.

Full text

Abstract:

Forskare har under lång tid rapporterat om att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas på ett positivt sätt när språkliga förmågor samverkar med språkliga sammanhang. En språklig förmåga som det forskats mycket kring är den fonologiska medvetenheten. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur fem lärare och en speciallärare anger att de arbetar för att främja läsinlärningen hos elever i skolans tidiga årskurser. I arbetet står följande frågeställningar i fokus: Hur arbetar lärarna med den tidiga läsinlärningen? Vilka aspekter anser lärarna vara särskilt viktiga i läsundervisningen? En intervjustudie genomfördes i en F-3-skola. Det framgick att lärarna arbetade på ett systematiskt sätt med läsinlärningen. Samtliga informanter började undervisningen med att stärka den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Även om ingen av lärarna använde Bornholmsmodellens språklekar fullt ut i årskurs ett, använde de delar av materialets språklekar som lärarna ansåg att eleverna behövde träna mer på. Arbetet genomfördes i sociokulturell och pragmatisk teori som utgångspunkter.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Björklund, Charlothe. "Hur lärare inleder läsundervisningen för barn i de tidiga åren : Metoder, bokstäver och fonologisk medvetenhet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78246.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how teachers initiate their reading instruction for students in the early years and what method(s) they use and why. This has been investigated through a qualitative interview study in which five teachers participated. The result showed that all five participating teachers mix methods in their teaching to adapt the teaching and bring in as many students as possible. In addition, they all agreed that high-frequency letters, some vowels and some consonants, had to be initiated in order for students to start building small short words early.
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inleder sin läsundervisning för elever i de tidiga åren och vilken/vilka metod(er) de då använder sig av och varför. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie där fem lärare har deltagit. Resultatet visade att samtliga fem deltagande lärare blandar metoder i sin läsundervisning för att anpassa undervisningen och få med så många elever som möjligt. De var alla dessutom överens om att man måste inleda med högfrekventa bokstäver, några vokaler och några konsonanter, för att eleverna tidigt ska kunna börja bygga små korta ord.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Andrae, Ester. "Relationen mellan kartläggning och undervisning : Lärares uppfattningar om kartläggningen Hitta språkets påverkan på undervisning i fonologisk medvetenhet." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44703.

Full text

Abstract:

The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content.
Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar lärare i förskoleklass har om hur kartläggningsmaterialet Hitta språket påverkar svenskundervisningen i fono-logisk medvetenhet. Därför undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar att kartläggningen bidrar till. Studien är en fenomenografiskt inspirerad intervjustudie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där fyra lärares uppfattningar om kartläggningsmaterialet har sammanställts. Resultatet visar att samtliga lärare uppfattar att materialet har påverkat undervisningen i fonologisk medvetenhet. Dock var den innehålls-mässiga påverkan mindre än den strukturella och tidsmässiga. Samtliga lärare kunde uppfatta olika möjligheter för undervisningen vilka i stora drag handlade om anpassningsbarhet, strukturering och möjlighet till insatser. Lärarna uppfatttade att de största hindren som uppstått var kartläggningens tidsåtgång och tidpunkten för genomförandet av kartläggningen gällande visst ämnesinnehåll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Karlsson, Liselotte. "Hur främjas läsutveckling? : Fem pedagogers tankar om hur de arbetar för att stödja elevers tidiga läsutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-9635.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

El-Natour, Jamile, and Angelica Andersson. "Bornholmsmodellens effekter : Några lärares uppfattningar." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7724.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att ta reda på några lärares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter på läsinlärningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att få kännedom om detta genomförde vi intervjuer med lärare från förskolan upp till år 2. I resultatet framkom att lärarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god läsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför läsinlärningen i skolan. Lärarna uppfattade det som så att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttråkade och trötta av olika anledningar. Arbetet med Bornholmsmodellen ger barnen möjlighet att erövra kunskaper, växa och motiveras till fortsatt inlärning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Karlsson, Ann-Sofie, and Carola Brännlundh. "Barns läsinlärning : Betydelsen av att kartlägga elevers läs- och skrivförmåga under de tidiga skolåren." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30331.

Full text

Abstract:

God läsförmåga är en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. Därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma de elever som är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolåren borde antalet elever i läs- och skrivsvårigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartläggning kan hjälpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Två skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien. Testerna är utförda med samma elevgrupp från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultaten av dessa testningar har av oss sammanställts för att studera elevernas läsförmåga över tid. Studien visade att kartläggningen i språklig medvetenhet i förskoleklass kan vara till nytta för att förutsäga elevers kommande läsförmåga. Flera av eleverna som uppmärksammades i förskoleklass hade fortfarande svårigheter i årskurs 3. Dessa elever presterade även lågt på övriga tester utförda i årskurs 2 och 3. För att utvecklas till en skicklig läsare och skribent är det viktigt att eleven har tillgodogjort sig undervisningen i språklig medvetenhet. Flertalet studier visar att fonologisk medvetenhet är en förutsättning för att eleven ska kunna knäcka den alfabetiska koden. Elever som är språkligt medvetna när de lämnar förskoleklass bedöms få det lättare med den tidiga läsinlärningen än de elever som ännu inte utvecklat sin språkliga förmåga. Skolan bör därför så tidigt som möjligt kartlägga och utreda orsakerna till att en elev inte utvecklas i sin läsning. När elevens specifika svårigheter identifierats krävs en direkt koppling till specialpedagogiska insatser. För att lyckas med detta arbete behövs kontinuerlig dokumentation och utvärdering av de åtgärder som vidtagits. Studien visade att elevers svårigheter även kan bli synliga längre fram i deras läsprocess. Detta betyder att skolan bör regelbundet kartlägga var eleven befinner sig i sin läsutveckling och utifrån dessa resultat kan elever i svårigheter identifieras och erbjudas stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Eklund, Lisa. "Barns språkträning : En studie om arbetet med språket i förskola, förskoleklass samt år 1-3." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1494.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3. Syftet med min undersökning är att nå en djupare förståelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med språket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap är värdefull och riktar sig främst till oss som läser/läst grundskollärarprogrammet, med inriktning mot år 4-9. Att känna till vad barnet går igenom språkligt sett innan det börjar i år 4 är viktigt. Det är i början av ett barns liv som grunden till språket läggs.

Jag har i denna undersökning använt mig av den kvalitativa intervjumetoden, där jag intervjuat sammanlagt sex personer; fem kvinnor och en man. Intervjuerna har skett med två förskollärare som arbetar i 1-5-årsverksamhet, två förskollärare som arbetar i förskoleklass samt två lärare som arbetar i år 1 respektive år 2. Fem av sex intervjuer har bandats och analyserats enligt den kvalitativa analysmetoden.

Utifrån resultatet kan många likheter men även skillnader påvisas. Resultatet presenteras kring olika teman; Språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3, Vikten av medveten språkträning, Språklig medvetenhet samt Tankar bakom arbetet med språket. Många forskare menar att arbetet med språklig medvetenhet är betydelsefull för barnets läs- och skrivinlärning. Här arbetar förskollärarna och lärarna relativt lika och överlag arbetar man mest med den fonologiska medvetenheten, där språklekar, rim och ramsor spelar en betydande roll. Något annat som även framkommit är läsningens betydelse för barnets språkutveckling. Här kan man tillsammans med barnen diskutera okända ord. Intervjupersonerna anser att en medveten språkträning är nödvändig för barnet, som med hjälp av denna, bland annat kan få ett språk och därmed göra sig förstådd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Sjunnesson, Ingrid, and Elisabeth Västerstjärna. "Stavelsemetoden i en flerspråkig förskolekontext." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35401.

Full text

Abstract:

Stavelsemetoden utgår, som namnet anger, från stavelser. Det är en metod som används inom förskolan, grundskolans tidigare år och specialundervisning. Genom att muntligt lära sig att dela upp ett ord i stavelser förväntas detta överföras till läsning och skrift. Motiveringen är att barnet har färre komponenter att hålla i korttidsminnet än vad fallet är med läsning baserad på fonem. Syftet med vår studie har varit att belysa pedagogers syn på stavelsemetoden i mötet med barn som har annat modersmål än svenska. Vi ville också få en uppfattning om språkförmågan hos barn som arbetar med stavelsemetoden och jämföra den med barn som inte arbetar med en specifik metod eller modell. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av förskolepersonal i kombination med studiebesök och individuell språkscreening av barn. Resultatet visade att förskolepersonalen upplevde att barnens tal förbättrades med hjälp av stavelsemetoden. Det som framkom vid analysen av barnens språkförmåga var att skillnaderna inte var stora mellan barngrupperna utan tvärtom att likheter fanns som vi härrör till deras andraspråksbakgrund.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Åsberg, Katarina, and Anna-Stina Ohlsson. "Lek med språkljud. : En studie om hur förskolepedagoger inom tre pedagogiska inriktningar arbetar med språklekar kring fonologisk medvetenhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38247.

Full text

Abstract:

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Ohlsson, Anna-Stina, and Katarina Åsberg. "Lek med språkljud. : En studie om hur förskolepedagoger inom tre pedagogiska inriktningar arbetar med språklekar kring fonologisk medvetenhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38267.

Full text

Abstract:

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Holmgren, Martin, and Lizette Ekström. "Hittar "Hitta språket" språket? : Identifiering av riskfaktorer för sen läsinlärning i förskoleklass - en metodjämförelse." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167290.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to investigate to which extent the criterion-related national assessment aid, ”Hitta språket” for preschool classes, identifies students with weak phonological awareness, in comparison with norm-related screening materials. The study also conducted a survey to examine how preschool teachers conducted their observations, how they interpreted the results and to what extent they considered the assessment aid purposeful. The results of the study show that the low set requirements of ”Hitta språket” in combination with unclear instructions for implementation and results analysis, means that students in need of adjustments and / or special support regarding their reading development are at risk of being missed. The majority of the teachers in the study questioned the assessment aid’s ability to identify students with weak phonological awareness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Hallberg, Österberg Anna-Carin. "Fonemisk medvetenhet i förskolan. : En studie om hur pedagoger i förskolan arbetar med fonemisk medvetenhet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68256.

Full text

Abstract:

Language development is a part of what pre-school teachers are supposed to teach children in pre-school and reading books, singing songs and rhyming is something that goes on although it isn’t always thought of how or why it is done. Phonological awareness, as just mentioned, is something that pre-school teachers work with on an everyday basis. The purpose of this study is to see how pre-school teachers work with the part of the phonological awareness that is called phonemic awareness. This study aims to see how pre-school teachers teach how the letters of the alphabet sounds and what words sounds like in the beginning, in the middle and at the end of words and how the children in pre-school get to learn how to use these sounds in their language development. The methodology used in this study is semistructured interviews with pre-school teachers. The results of the interviews conducted in this study show that pre-school teachers have several different ways to teach young children in the preschool about phonemic awareness.
Språkutveckling är en del av vad förskollärare ska undervisa barn i förskolan och att läsa böcker, sjunga sånger och rimma är något som hela tiden pågår, men det är inte alltid att det tänks till på hur eller varför det görs. Fonologisk medvetenhet, som just nämnts, är något som förskollärare arbetar med på vardaglig basis. Syftet med denna studie är att se hur förskollärare arbetar med den del av den fonologiska medvetenheten som kallas fonemisk medvetenhet. Denna studie syftar till att se hur förskollärare lär ut hur bokstäverna i alfabetet låter och hur ord låter i början, i mitten och i slutet av orden och hur barnen i förskolan lär sig att använda dessa ljud i sin språkutveckling. Den metod som använts i studien är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultaten av de intervjuer som genomfördes i denna studie visar att förskollärare har flera olika sätt att lära unga barn i förskolan om fonemisk medvetenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Sandström, Marita. "Grundläggande läs- och skrivinlärning : Är stavelsen en gynnsam arbetseneht?" Thesis, Umeå University, Department of Child and Youth education, Special Education and Counselling (BUSV), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-34279.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to contribute to a better understanding of the syllable as an alternative to the phoneme at the basic reading and writing. This report is based on a qualitative analysis of Håkanstorp school´s approach to the basic reading and writing in class. Their approach to reading and writing is controversial, as it is based on the syllable instead of the phoneme, as usual in the traditional reading and writing. The education result, I have found, is that the syllable leads to a very clear and structured working procedure, which ultimately leads to class teachers being able to work from a diagnostic approach. This structure, with many parts of the course helps educators to clearly follow what level students are at. From this teachers clearly see the differences that should be acknowledged and steps that may need to be taken to move on, educators say themselves that this approach provides an educational security. From my theoretical studies, I have concluded, that the syllable is a natural entity included in the spoken language. At student level, recognition of the syllable unit leads to a natural link from the spoken language to the written language - in which students themselves are developing their phonological awareness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Gelin, Lovisa. "Betydelsen av fonologisk medvetenhet i läsinlärning för att undanröja senare läshinder : En kvalitativ intervjustudie med verksamma F-3 lärare." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32624.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning om elevers läsinlärning i relation till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Studiens teoretiska utgångspunkt placeras i det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma F-3 lärare. Läroplanen fastställer att läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 ska bearbeta sambandet mellan ljud och bokstav. Läsinlärning har under en lång tidsperiod varit ett kontroversiellt ämne i debatter. Det har diskuterats om elever behöver förstå sammankopplingen mellan ljud och bokstav eller endast behöver lagra ord visuellt i minnet och på så vis bli läskunniga. Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för läsinlärning och senare läsförmåga. Att vara medveten om att ord består av ett antal bokstäver som företräds av ett särskilt språkljud är en stark faktor för god läsinlärning. Elever som inte besitter dessa färdigheter löper större risk för att erhålla läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att lärarna betraktar fonologisk medvetenhet som en grundläggande tillgång för en lyckad läsinlärning samt för att förhindra läs- och skrivsvårigheter. Av resultatet framgår det även att undervisningen inrymmer språklekar, bokstavsinlärning samt olika sorters bokläsning för att bidra till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet och läskunnighet.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Bjursäter, Ulla. "Effekten av fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen på elevers tidiga läs- och skrivinlärning i årskurser 1 och 2." Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Department of Linguistics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37068.

Full text

Abstract:

I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommunundersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersökahuruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid isexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning avpsykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling medUMESOL, ”läsning och skrivning”. I kontrast med tidigare forskningsresultat som pekade på enfördelaktig användning av Bornholmsmodellen under elevernas förskoleklassår, visade resultaten idenna studie inte på entydiga långsiktiga effekter för de elever som tränats fonologiskt enligtBornholmsmodellen. Istället verkade den avgörande faktorn för elevernas läs- och skrivutveckling varaskoltillhörighet och pedagogisk ledning under dessa första skolår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Fonologiska medvetenhet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles