Academic literature on the topic 'Food-induced symptoms'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Food-induced symptoms.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Food-induced symptoms"
Ahrens, Birgit, Kirsten Beyer, Ulrich Wahn, and Bodo Niggemann. "Differential diagnosis of food-induced symptoms." Pediatric Allergy and Immunology 19, no. 1 (January 10, 2008): 92–96. http://dx.doi.org/10.1111/j.1399-3038.2007.00677.x.
Full textSharma, Hemant P., Shweta Bansil, and Burcin Uygungil. "Signs and Symptoms of Food Allergy and Food-Induced Anaphylaxis." Pediatric Clinics of North America 62, no. 6 (December 2015): 1377–92. http://dx.doi.org/10.1016/j.pcl.2015.07.008.
Full textAhrens, B., A. Mehl, S. Lau, L. Kroh, K. Magdorf, U. Wahn, K. Beyer, and B. Niggemann. "Think twice: Misleading food-induced respiratory symptoms in children with food allergy." Pediatric Pulmonology 49, no. 3 (October 25, 2013): E59—E62. http://dx.doi.org/10.1002/ppul.22816.
Full textGawryjołek, Julia, and Aneta Krogulska. "Food-induced anaphylaxis in children up to 3-years-old— preliminary study." Allergologia et Immunopathologia 49, no. 4 (July 1, 2021): 64–72. http://dx.doi.org/10.15586/aei.v49i4.190.
Full textGawryjołek, Julia, and Aneta Krogulska. "Food-induced anaphylaxis in children up to 3-years-old – preliminary study." Allergologia et Immunopathologia 49, no. 3 (May 1, 2021): 56–64. http://dx.doi.org/10.15586/aei.v49i3.77.
Full textDuncanson, Kerith, Grace Burns, Jennifer Pryor, Simon Keely, and Nicholas J. Talley. "Mechanisms of Food-Induced Symptom Induction and Dietary Management in Functional Dyspepsia." Nutrients 13, no. 4 (March 28, 2021): 1109. http://dx.doi.org/10.3390/nu13041109.
Full textBerstad, Arnold, Ragnhild Undseth, Ragna Lind, and Jørgen Valeur. "Functional bowel symptoms, fibromyalgia and fatigue: A food-induced triad?" Scandinavian Journal of Gastroenterology 47, no. 8-9 (May 18, 2012): 914–19. http://dx.doi.org/10.3109/00365521.2012.690045.
Full textTam, Jonathan S. "Food protein‐induced proctocolitis and enteropathy." Journal of Food Allergy 2, no. 1 (September 1, 2020): 55–58. http://dx.doi.org/10.2500/jfa.2020.2.200017.
Full textBłażowski, Łukasz, Ryszard Kurzawa, and Paweł Majak. "Food-induced anaphylaxis in children – state of art." Pediatria i Medycyna Rodzinna 17, no. 1 (March 5, 2021): 8–16. http://dx.doi.org/10.15557/pimr.2021.0001.
Full textNiggemann, B. "Who should manage infants and young children with food induced symptoms?" Archives of Disease in Childhood 91, no. 5 (May 1, 2006): 379–82. http://dx.doi.org/10.1136/adc.2005.086603.
Full textDissertations / Theses on the topic "Food-induced symptoms"
Strinnholm, Åsa. "Food hypersensitivity among schoolchildren : prevalence, Health Related Quality of Life and experiences of double-blind placebo-controlled food challenges. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies, Thesis XVIII." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132223.
Full textBakgrund Andelen barn med rapporterad födoämnesöverkänslighet har ökat. Prevalensen varierar mycket beroende på var studien genomförts och vilka metoder som använts. Dubbel-blinda placebo-kontrollerade födoämnesprovokationer (DBPCFC) är den mest tillförlitliga metoden för att utesluta eller verifiera födoämnesöverkänslighet. I klinisk praxis används DBPCFC alltmer, men eftersom metoden är resurskrävande används den sällan i populationsbaserade studier. Det saknas kunskap om mödrars och tonåringars egna upplevelser av att delta i DBPCFC och i vilken utsträckning livsmedlet återintroduceras efter en negativ provokation. Studier har beskrivit IgE-medierad födoämnesallergi och dess påverkan på hälsorelaterad livskvalitet men det saknas studier om livskvalitet bland barn med andra fenotyper av födoämnesöverkänslighet. Syfte Syfte med avhandlingen var att undersöka rapporterad förekomst av födoämnesöverkänslighet, riskfaktorer och symtomyttringar bland skolbarn. Vi har även studerat hälsorelaterad livskvalitet bland barn som helt eliminerat baslivsmedel, som hel grupp jämfört med barn utan eliminerad föda, samt efter att barnen kategoriserats i olika fenotyper av födoämnesöverkänslighet. Ett ytterligare syfte var att beskriva ungdomars och mödrars upplevelser, konsekvenser av DBPCFC samt i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. Metod Tre studier baseras på en barnkohort som rekryterades 2006 inom OLIN studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten). Kohorten innefattade alla barn i årskurs 1 och 2 (7-8 år) i Luleå, Kiruna och Piteå där 2585 (96 % av de inbjudna) deltog i en föräldrabesvarad enkät. Enkäten innehöll frågor om födoämnesöverkänslighet, astma, rinit, eksem och möjliga riskfaktorer. Barn från Kiruna och Luleå inbjöds även till pricktest med 10 luftburna allergen och 1700 (90 %) deltog. Artikel I baseras på denna initiala enkätstudie. Fyra år senare följdes kohorten upp med samma metoder och höga deltagande. Totalt 125 barn (5 % av kohorten) uppgav total elimination av mjölk, ägg, fisk och/eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning och 94 barn deltog. Sjuttiofem (80 %) av dessa barn besvarade hälsorelaterade livskvalitetsfrågor innefattande det generiska mätinstrumentet KIDSCREEN-52 samt det sjukdomsspecifika frågeformuläret FAQLQ-TF. Frågeformuläret KIDSCREEN-52 skickades även till ett slumpurval av barn utan eliminationskost från samma kohort, och 209 barn (65 %) deltog. Artikel II baseras på denna hälsorelaterade livskvalitetsstudie. Baserat på den kliniska undersökningen kategoriserades barnen med eliminerad kost i olika fenotyper av födoämnesöverkänslighet: pågående födoämnesallergi, utläkt födoämnesallergi och laktosintolerans. De barn som bedömdes ha pågående födoämnesallergi inbjöds till DBPCFC. Arton månader efter provokationen intervjuades deltagarna om sina upplevelser av provokationen och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. Artikel III baseras på dessa intervjuer. Den fjärde studien baseras på intervjuer av mödrar vars barn remitterats till en pediatrisk barnallergolog för utredning av misstänkt födoämnesallergi med DBPCFC. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid 7-8 år var prevalensen av rapporterad födoämnesöverkänslighet 21 %. Överkänslighet mot basföda (mjölk, ägg, fisk, vete eller soja) rapporterades av 10.9% och 14.6% uppgav att de reagerade på frukt eller nötter. Klåda i munnen var det vanligaste rapporterade födoämnesutlösta symtomet som huvudsakligen orsakades av frukt. Det näst vanligaste symtomet var mag- och tarmbesvär, huvudsakligen orsakat av mjölk. Riskfaktormönstret för födoämnesöverkänslighet mot mjölk skiljde sig från överkänslighet mot andra födoämnen. Vi fann ingen statistiskt signifikant skillnad i generisk eller sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalitet mellan barn som helt eliminerat mjölk, ägg, fisk eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet jämfört med barn utan eliminerad kost. En trend indikerade att barn med pågående födoämnesallergi hade sämre sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalitet jämfört med barn med utläkt födoämnesallergi eller laktosintolerans. Dålig livskvalitet, definierat som den ≥75e percentilen i det sjukdomsspecifika frågeformuläret, var vanligast hos barn med pågående födoämnesallergi. Deltagande i DBPCFC var en möjlighet för tonåringar och mödrar att övervinna rädslan för födoämnesorsakade symtom. I de fall då det testade livsmedlet helt eller delvis återintroducerades efter provokationen, upplevde både tonåringarna och mödrarna att det sociala umgänget blev lättare och att de inte längre behövde ha samma kontroll över födoämnesintaget. Ett negativt provokationsutfall resulterade inte alltid i att det testade livsmedlet återintroducerades i kosten. Orsaker till att inte återintroducera födoämnet var rädsla för allergiska reaktioner, att livsmedlet inte smakade gott och att det upplevdes som normalt att leva ett liv utan det eliminerade livsmedlet. Slutsats Vart femte barn rapporterade någon form av födoämnesöverkänslighet i denna populationsbaserade studie. Det var ingen signifikant skillnad i generisk livskvalitet mellan barn med och utan födoämnesöverkänslighet men barn med pågående födoämnesallergi tenderade att ha sämre sjukdomsspecifik livskvalitet jämfört med barn med utläkt födoämnesallergi och laktosintolerans. De deltagare som återintroducerade det testade livsmedlet efter provokationstestet upplevde att livet var mindre begränsat jämfört med innan provokationen. Alla återintroducerade inte det testade livsmedlet trots en negativ provokation, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering av födoämnesprovokationer.
Books on the topic "Food-induced symptoms"
Carper, Jean. Food-- your miracle medicine: How food can prevent and cure over 100 symptoms and problems. New York, NY: HarperCollins, 1993.
Find full textCarper, Jean. Food-- your miracle medicine: How food can prevent and cure over 100 symptoms and problems. New York, NY: HarperPerennial, 1994.
Find full textBeattie, R. Mark, Anil Dhawan, and John W.L. Puntis. Eosinophilic disorders. Oxford University Press, 2011. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780198569862.003.0045.
Full textArnoux, Jean-Baptiste, and Pascal de Lonlay. Hyperinsulinemic Hypoglycemia. Oxford University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780199972135.003.0004.
Full textBook chapters on the topic "Food-induced symptoms"
Dalal, Shalini. "Nausea and Vomiting." In Hospice and Palliative Medicine and Supportive Care Flashcards. Oxford University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780190633066.003.0010.
Full textJohnston, Deirdre. "Neuroleptics." In Psychiatric Aspects of Neurologic Diseases. Oxford University Press, 2008. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780195309430.003.0025.
Full textCox, Timothy M. "Disaccharidase deficiency." In Oxford Textbook of Medicine, edited by Jack Satsangi, 2902–9. Oxford University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780198746690.003.0302.
Full textVarney, Jane, Chu K. Yao, Jane G. Muir, and Peter R. Gibson. "Elimination Diets for Food Reactions." In Integrative Gastroenterology, edited by Gerard E. Mullin, Marvin Singh, Alyssa Parian, and John Clarke, 101–22. Oxford University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780190933043.003.0005.
Full text