Academic literature on the topic 'Food-reintroduction'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Food-reintroduction.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Food-reintroduction"
Bannister, Hannah L., Catherine E. Lynch, and Katherine E. Moseby. "Predator swamping and supplementary feeding do not improve reintroduction success for a threatened Australian mammal, Bettongia lesueur." Australian Mammalogy 38, no. 2 (2016): 177. http://dx.doi.org/10.1071/am15020.
Full textBrooks, Christopher D., Peter J. Melchert, Allan Stillerman, and Nancy L. Ott. "Reintroduction of foods after a negative oral food challenge." Annals of Allergy, Asthma & Immunology 124, no. 4 (April 2020): 398–99. http://dx.doi.org/10.1016/j.anai.2020.01.005.
Full textFaqerah, N., Michael Logan, Richard Russell, Konstantinos Gerasimidis, and Daniel Walker. "P831 The role of adherent-invasive E. coli in pediatric Crohn’s disease: cause or effect?" Journal of Crohn's and Colitis 14, Supplement_1 (January 2020): S644. http://dx.doi.org/10.1093/ecco-jcc/jjz203.959.
Full textTanida, H., M. Nagao, Y. Hiraguchi, K. Hosoki, R. Tokuda, and T. Fujisawa. "Prediction of Severity in Food Challenge Tests for Safe Reintroduction of Allergenic Food in Children." Journal of Allergy and Clinical Immunology 125, no. 2 (February 2010): AB87. http://dx.doi.org/10.1016/j.jaci.2009.12.340.
Full textWeinberger, Tamar, John C. Rowland, and Anna Nowak-Węgrzyn. "Food reintroduction rates following negative oral food challenges to peanut and hazelnut: a survey study." Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice 7, no. 2 (February 2019): 708–10. http://dx.doi.org/10.1016/j.jaip.2018.10.031.
Full textKAVANAGH, R., E. WORKMAN, P. NASH, M. SMITH, B. L. HAZLEMAN, and J. O. HUNTER. "THE EFFECTS OF ELEMENTAL DIET AND SUBSEQUENT FOOD REINTRODUCTION ON RHEUMATOID ARTHRITIS." Rheumatology 34, no. 3 (1995): 270–73. http://dx.doi.org/10.1093/rheumatology/34.3.270.
Full textWest, Rebecca, John Llewellyn Read, Matthew James Ward, Wendy K. Foster, and David A. Taggart. "Monitoring for adaptive management in a trial reintroduction of the black-footed rock-wallabyPetrogale lateralis." Oryx 51, no. 3 (April 5, 2016): 554–63. http://dx.doi.org/10.1017/s0030605315001490.
Full textCasper, A. M. Aramati, Dorothy P. Hill, and Melanie K. Rathburn. "Managing Populations, Diseases, and Landowner Perceptions of Prairie Dogs for Black-Footed Ferret Reintroduction." Case Studies in the Environment 2, no. 1 (2018): 1–9. http://dx.doi.org/10.1525/cse.2018.001131.
Full textGonsalves, Nirmala, Guang–Yu Yang, Bethany Doerfler, Sally Ritz, Anne M. Ditto, and Ikuo Hirano. "Elimination Diet Effectively Treats Eosinophilic Esophagitis in Adults; Food Reintroduction Identifies Causative Factors." Gastroenterology 142, no. 7 (June 2012): 1451–59. http://dx.doi.org/10.1053/j.gastro.2012.03.001.
Full textStrinnholm, Å., A. Winberg, L. Hedman, E. Rönmark, and V. Lindh. "Reintroduction failure is common among adolescents after double‐blind placebo‐controlled food challenges." Acta Paediatrica 106, no. 2 (December 6, 2016): 282–87. http://dx.doi.org/10.1111/apa.13673.
Full textDissertations / Theses on the topic "Food-reintroduction"
Day, Casey Craig. "Translocation Mortality and Local, Regional, and Continental Diet of the Northern River Otter (Lontra canadensis)." BYU ScholarsArchive, 2012. https://scholarsarchive.byu.edu/etd/3749.
Full textStrinnholm, Åsa. "Food hypersensitivity among schoolchildren : prevalence, Health Related Quality of Life and experiences of double-blind placebo-controlled food challenges. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies, Thesis XVIII." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132223.
Full textBakgrund Andelen barn med rapporterad födoämnesöverkänslighet har ökat. Prevalensen varierar mycket beroende på var studien genomförts och vilka metoder som använts. Dubbel-blinda placebo-kontrollerade födoämnesprovokationer (DBPCFC) är den mest tillförlitliga metoden för att utesluta eller verifiera födoämnesöverkänslighet. I klinisk praxis används DBPCFC alltmer, men eftersom metoden är resurskrävande används den sällan i populationsbaserade studier. Det saknas kunskap om mödrars och tonåringars egna upplevelser av att delta i DBPCFC och i vilken utsträckning livsmedlet återintroduceras efter en negativ provokation. Studier har beskrivit IgE-medierad födoämnesallergi och dess påverkan på hälsorelaterad livskvalitet men det saknas studier om livskvalitet bland barn med andra fenotyper av födoämnesöverkänslighet. Syfte Syfte med avhandlingen var att undersöka rapporterad förekomst av födoämnesöverkänslighet, riskfaktorer och symtomyttringar bland skolbarn. Vi har även studerat hälsorelaterad livskvalitet bland barn som helt eliminerat baslivsmedel, som hel grupp jämfört med barn utan eliminerad föda, samt efter att barnen kategoriserats i olika fenotyper av födoämnesöverkänslighet. Ett ytterligare syfte var att beskriva ungdomars och mödrars upplevelser, konsekvenser av DBPCFC samt i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. Metod Tre studier baseras på en barnkohort som rekryterades 2006 inom OLIN studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten). Kohorten innefattade alla barn i årskurs 1 och 2 (7-8 år) i Luleå, Kiruna och Piteå där 2585 (96 % av de inbjudna) deltog i en föräldrabesvarad enkät. Enkäten innehöll frågor om födoämnesöverkänslighet, astma, rinit, eksem och möjliga riskfaktorer. Barn från Kiruna och Luleå inbjöds även till pricktest med 10 luftburna allergen och 1700 (90 %) deltog. Artikel I baseras på denna initiala enkätstudie. Fyra år senare följdes kohorten upp med samma metoder och höga deltagande. Totalt 125 barn (5 % av kohorten) uppgav total elimination av mjölk, ägg, fisk och/eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning och 94 barn deltog. Sjuttiofem (80 %) av dessa barn besvarade hälsorelaterade livskvalitetsfrågor innefattande det generiska mätinstrumentet KIDSCREEN-52 samt det sjukdomsspecifika frågeformuläret FAQLQ-TF. Frågeformuläret KIDSCREEN-52 skickades även till ett slumpurval av barn utan eliminationskost från samma kohort, och 209 barn (65 %) deltog. Artikel II baseras på denna hälsorelaterade livskvalitetsstudie. Baserat på den kliniska undersökningen kategoriserades barnen med eliminerad kost i olika fenotyper av födoämnesöverkänslighet: pågående födoämnesallergi, utläkt födoämnesallergi och laktosintolerans. De barn som bedömdes ha pågående födoämnesallergi inbjöds till DBPCFC. Arton månader efter provokationen intervjuades deltagarna om sina upplevelser av provokationen och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. Artikel III baseras på dessa intervjuer. Den fjärde studien baseras på intervjuer av mödrar vars barn remitterats till en pediatrisk barnallergolog för utredning av misstänkt födoämnesallergi med DBPCFC. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid 7-8 år var prevalensen av rapporterad födoämnesöverkänslighet 21 %. Överkänslighet mot basföda (mjölk, ägg, fisk, vete eller soja) rapporterades av 10.9% och 14.6% uppgav att de reagerade på frukt eller nötter. Klåda i munnen var det vanligaste rapporterade födoämnesutlösta symtomet som huvudsakligen orsakades av frukt. Det näst vanligaste symtomet var mag- och tarmbesvär, huvudsakligen orsakat av mjölk. Riskfaktormönstret för födoämnesöverkänslighet mot mjölk skiljde sig från överkänslighet mot andra födoämnen. Vi fann ingen statistiskt signifikant skillnad i generisk eller sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalitet mellan barn som helt eliminerat mjölk, ägg, fisk eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet jämfört med barn utan eliminerad kost. En trend indikerade att barn med pågående födoämnesallergi hade sämre sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalitet jämfört med barn med utläkt födoämnesallergi eller laktosintolerans. Dålig livskvalitet, definierat som den ≥75e percentilen i det sjukdomsspecifika frågeformuläret, var vanligast hos barn med pågående födoämnesallergi. Deltagande i DBPCFC var en möjlighet för tonåringar och mödrar att övervinna rädslan för födoämnesorsakade symtom. I de fall då det testade livsmedlet helt eller delvis återintroducerades efter provokationen, upplevde både tonåringarna och mödrarna att det sociala umgänget blev lättare och att de inte längre behövde ha samma kontroll över födoämnesintaget. Ett negativt provokationsutfall resulterade inte alltid i att det testade livsmedlet återintroducerades i kosten. Orsaker till att inte återintroducera födoämnet var rädsla för allergiska reaktioner, att livsmedlet inte smakade gott och att det upplevdes som normalt att leva ett liv utan det eliminerade livsmedlet. Slutsats Vart femte barn rapporterade någon form av födoämnesöverkänslighet i denna populationsbaserade studie. Det var ingen signifikant skillnad i generisk livskvalitet mellan barn med och utan födoämnesöverkänslighet men barn med pågående födoämnesallergi tenderade att ha sämre sjukdomsspecifik livskvalitet jämfört med barn med utläkt födoämnesallergi och laktosintolerans. De deltagare som återintroducerade det testade livsmedlet efter provokationstestet upplevde att livet var mindre begränsat jämfört med innan provokationen. Alla återintroducerade inte det testade livsmedlet trots en negativ provokation, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering av födoämnesprovokationer.
Fraissard, camille. "Experimental release of hand-reared wolf pups in Tver region (Russia): food habits, movement patterns and fear of humans." Thesis, Linköpings universitet, Zoologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-68743.
Full textBook chapters on the topic "Food-reintroduction"
Newman, Lenore Lauri, and Katherine Alexandra Newman. "Scripting the City: Street Food, Urban Policy, and Neoliberal Redevelopment in Vancouver, Canada." In Food Trucks, Cultural Identity, and Social Justice. The MIT Press, 2017. http://dx.doi.org/10.7551/mitpress/9780262036573.003.0013.
Full text"Burbot: Ecology, Management, and Culture." In Burbot: Ecology, Management, and Culture, edited by Inne Vught, Alireza Shiri Harzevilli, Johan Auwerx, and Daniel De Charleroy. American Fisheries Society, 2008. http://dx.doi.org/10.47886/9781888569988.ch10.
Full textConference papers on the topic "Food-reintroduction"
Jackman, Lucy, Sarah Khweir, Dawn Cutler, Rosalynn Flynn, Osvaldo Borrelli, Leanne Goh, and Edward Gaynor. "P24 Food reintroduction pattern in children with complex gastrointestinal food allergy." In Abstracts of the BSPGHAN Virtual Annual Meeting, 27–29 April 2021. BMJ Publishing Group Ltd, 2021. http://dx.doi.org/10.1136/flgastro-2021-bspghan.34.
Full textTarrant, Roslyn, Ian Gregory, and Roisin Fitzsimons. "P6 Factors associated with compliance with nut/seed reintroduction following a negative food challenge – a cohort review from a specialist paediatric allergy unit." In Faculty of Paediatrics of the Royal College of Physicians of Ireland, 9th Europaediatrics Congress, 13–15 June, Dublin, Ireland 2019. BMJ Publishing Group Ltd and Royal College of Paediatrics and Child Health, 2019. http://dx.doi.org/10.1136/archdischild-2019-epa.362.
Full text