Academic literature on the topic 'Föräldra- och barn relationer'

A grammar of ethics of care for school choosing parents. To choose a school for one’s child is part and parcel of urban parenting in the contemporary Swedish educational system. While previous studies have investigated the consequences of the school choice empirically through both qualitative and quantitative methods, there are no previous studies investigating the issue of school choice as an ethical concern. Through the author’s situated experience of being a school choosing parent in Sweden’s third largest city, Malmö, the author uses educational philosopher Nel Nodding’s work on ethics of care and applies it to the question of what situated, responsible parenting in Malmö could mean today. The author introduces the metaphor of a grammar of ethics of care where the relationship between “our kid” and “our kids” is seen as relational, with an opening for caring for children outside the immediate family.

I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående aktiviteten och dess relationer. Av artikeln framgår att barnen, som gränsöverskridande tricksters, navigerar såväl utanför som mellan och inom flera samordnade och samtidiga inramningar, kontextualiseringar och normer i en politisk handling som både utgör ett motstånd mot, och reproducerar den institutionella sociala ordningen. Artikeln bygger på videoetnografiskt fältarbete på en svensk förskola.

Denna artikel diskuterar hur begreppen barnperspektiv och barns perspektiv definieras i nordisk forskning, och hur barns aktörskap framkommer i dessa texter. Tillämpningen av närliggande begrepp, som barns röster, inflytande och kompetens, belyses också. Artikelns utgångspunkt är att barnet föds som aktör: Barn, liksom vuxna, påverkar ständigt andra, direkt genom sina handlingar och indirekt som kroppar som befinner sig i andras närvaro eller tanke. Barn, liksom vuxna, är kompetenta och handlingskraftiga likaväl som sårbara och beroende av sina relationer. Artikeln lyfter fram vikten av att studera barns påverkan på vuxna och samhället som ett betydelsefullt kunskapstillskott. Den visar att forskningstexter som definierar begreppen barnperspektiv och barns perspektiv ofta positionerar barn som passiva, och som helt beroende av vuxenvärldens tolkningar och förståelse. Barns aktörskap belyses i mindre grad. Artikeln ger förslaget att barns aktörskap analyseras som två delar: barns inflytande och barns påverkan. Barns inflytande används för att undersöka barns reella inflytande på beslut och handlingar i sociala situationer, och barns påverkan för att studera barns direkta och indirekta påverkan på andra och den värld som omger dem.

Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.

Att som barn växa upp under ekonomiskt svåra förhållanden innebär ökade risker för sämre hälsa, sämre utbildningsmöjligheter och begränsade möjligheter till att skapa sociala relationer med andra barn. Emellertid vet vi idag väldigt lite om hur aspekter kring social ojämlikhet konstrueras och reproduceras i pedagogiska verksamheter riktade till yngre barn. Föreliggande studie baseras på ett etnografiskt fältarbete i en förskoleklass belägen på landsbygden i södra delen av Sverige. Studiens resultat pekar på att sociala skillnader konstrueras i såväl den dagliga verksamhetens rutiner som i barnens interaktion med varandra. Analyserna pekar också på en nästintill omedvetenhet hos den pedagogiska personalen när det handlar om frågor som rör barns olika sociala uppväxtvillkor. Artikelförfattarna understryker betydelsen av att kritiskt studera aspekter rörande social ojämlikhet, detta inte minst för att förbättra förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning för yngre barn.

Målet med Sveriges nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd är att erbjuda alla föräldrar föräldrastödsaktiviteter. Ett delmål i strategin är att öka föräldrars möjligheter att ta del av föräldrastödsprogram. Dessa stöd bör vara baserade på de värderingar som uttrycks i Konventionen om barnetsrättigheter. Syftet med denna studie var att studera om och i så fall hur, barnkonventionen tar sig uttrycki de texter som vänder sig till föräldrar i sex olika föräldrastödsprogram. Analysen fokuserade ocksåpå hur samhälleliga föreställningar om barnet och föräldra-barn relationen uttrycks i texterna. Texternaanalyserades med hjälp av kvalitativ textanalys samt med en modell som beskriver olika centrala dimensioner i barnkonventionen. Resultaten visar att vissa texter inte alls behandlar Konventionen ombarnets rättigheter, medan andra beskriver den, men utan att problematisera eller konkretisera den.En del av texterna beskriver familjelivet i en social kontext medan andra framställer samspelet i familjen som ett mer isolerat skeende.

I barnavårdsärenden är det ibland centralt hur nu- och dåtid kopplas till en prognos baserad på kunskaper om risker. I denna artikel undersöks relationen mellan bakgrunds-, prognos- och kunskapspåståenden i utredningar och domar som rör tvångsomhändertaganden till följd av brister i omsorgen om barn i familjer där någon förälder har kognitiv funktionsnedsättning.

Könsintegrerade verksamheter som tar emot kvinnor, män och barn med erfarenheter av våld i nära relationer blir allt vanligare. Artikeln belyser hur arbetet vid en sådan enhet sker i ett spänningsfält av våld, makt och kön som gör det svårt att synliggöra våld och kvinnors utsatthet.

Relationell professionalism är en betydelsefull aspekt av personalens professionalism inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning. I de finländska styrdokumenten betonas personalens förmåga att bygga förtroendefulla relationer till barn, vårdnadshavare och kolleger. I denna studie utforskar vi hur pedagoger inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning kan uppleva att arbete i forskningscirklar kan stöda deras relationella professionalism. Studien är fenomenologisk-hermeneutisk och forskningsmaterialet består av skrivna loggar och fokusgruppintervjuer. Studien visar att arbete i forskningscirklar kan bidra till att utveckla pedagogernas kunskap, förhållningssätt, handlingsmönster samt professionella självförtroende, självkänsla och kollegialitet. Betydelsefulla aspekter av arbetet i forskningscirkeln kan vara observation, diskussion, reflektion och bearbetning av känslor och upplevelser, arbete med facklitteratur samt interaktion med forskningscirkelledaren. Resultaten av studien indikerar att forskningscirklar kan vara ett kraftfullt verktyg för professionell utveckling och ett ändamålsenligt sätt att stöda pedagogers relationella professionalism.Nyckelord: forskningscirklar, småbarnspedagogik, förskoleundervisning, relationell professionalism

När covid-19-pandemin nådde Sverige mobiliserade kvinnojourerna snabbt eftersom de visste vad en nedstängning av samhället skulle kunna betyda för kvinnor och barn som lever under hot och med våld i sina hem. På kort tid kom myndigheternas rekommendationer om att arbeta hemma, upprätthålla social distans och undvika resor att minska möjligheterna till rörlighet. Detta gjorde det särskilt svårt för kvinnor som levde under hot och kontroll att komma i kontakt med myndigheter och kvinnojourer. Syftet med denna artikel är att förstå hur relationen mellan samhället och kvinnor som är utsatta för hot och våld i hemmet under pandemitider ser ut. Analysen utgår från en teoretisk modell för ”det immunitära livet”, för att förstå förhållandet mellan individ och samhälle. Studien består av telefonintervjuer som genomfördes våren 2020 med personal vid fem olika kvinnojourer. Ett viktigt resultat i studien är att misshandlade kvinnor under pandemin riskerar att berövas möjligheterna att skapa viktiga relationer med samhället, något som exempelvis kvinnojourer annars möjliggör.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida små barns relationer till föräldrar och kamrater hänger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. Målgruppen i studien var 200 tre- till femåriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av föräldrar och förskollärare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till föräldrar och kamrater. Föräldrarnas skattningar av aggressivitet var dock inte relaterade till lärarnas skattningar av barnets relationer, och lärarnas skattningar av aggressivitet var inte relaterade till föräldrarnas skattningar av barnets relationer. Resultatet visar att några generella könsskillnader i kopplingen mellan aggressivitet och relationer inte finns.

The purpose of this study was to see whether young children’s relationships to parents and peers are connected with different types of aggression. Gender differences in types of aggression and their associations with relationships were examined. The target group in the study was 200 three- to five year olds in twelve preschools in a Swedish city. The ratings were done by parents and preschool teachers. There was an association between a child’s aggression and his/her relations to parents and peers. Parents’ ratings of aggression were not related to teacher’s ratings of the child’s relations, and teachers’ ratings of aggression were not related to parent’s ratings of the child’s relations. The results show that there are no general gender differences in the connection between aggression and relations.

Att relationen mellan barn och föräldrar är viktig är välkänt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvär och hur relationen till föräldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barns välbefinnande är det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är alltså att undersöka vilka faktorer som hänger samman med goda relationer mellan barn och föräldrar. Uppsatsen bygger på material från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förälder hämtas från barnintervjun. För att se vad som har betydelse för relationen mellan barn och föräldrar används ett flertal oberoende variabler. Den metod som använts är logistisk regression med klusterdata. Sammanfattningsvis visar studien att barnets kön, ålder, om barnet har sammanboende eller ensamstående föräldrar, om barnet har svensk eller utländsk bakgrund samt barnets eventuella psykosomatiska besvär har betydelse för relationen till föräldrarna. Flickor och pojkar uppger lika goda relationer till sin mamma, medan pojkar har bättre relation än flickor till sin pappa. Äldre barn kommer sämre överens med och pratar i mindre utsträckning med sina föräldrar.  Barn med en ensamstående förälder uppger sämre relation till föräldrarna, och barn med utländsk bakgrund uppger i flera fall sämre relationer till föräldrarna jämfört med barn som har svensk bakgrund. Barn som har psykosomatiska besvär uppger sämre relationer till sina föräldrar än barn som inte har dessa besvär. Orsaker till detta kan exempelvis vara att barn i olika åldrar har olika krav på och relation till sina föräldrar och att barn har sämre relation till den förälder de inte bor tillsammans med, vilket skulle kunna orsaka att barn till ensamstående föräldrar uppger sämre relationer till föräldrarna.

Syftet med studien var att synliggöra kommunikationen mellan förskolan och nyanlända föräldrar. Två forskningsfrågor skapades med fokus på hur pedagoger kommunicerar med nyanlända föräldrar och hur pedagoger upplever att kommunikationen fungerar. För att få svar på studiens syfte gjordes en kvalitativ undersökning där fyra pedagoger intervjuades. Utifrån resultatet kom jag fram till att kommunikationen med nyanlända föräldrar upplevs som svår i förskolan. Svårigheter som uppdagades var bland annat brist på bra tolkar, för lite kompetensutveckling och översättningsprogram som inte fungerar. En viktig slutsats jag kom fram till under studien var om relationer mellan pedagogerna och nyanlända föräldrar. För att få föräldrar och barn att känna sig trygga är det viktiga att skapa relationer och för att kunna skapa dessa relationer får man hitta olika lösningar som får kommunikationen att fungera. Utan kommunikation är det svårt att få en bra samverkan mellan förskola och hem.

Detta examensarbete undersöker den senaste forskningen kring barn som lever i våldsutsatt i hemmet och hur våldet påverkar deras hälsa och utveckling, samt forskning kring de insatser som utförs i det sociala arbetet med våldsutsatta barn och deras familjer. Examensarbetet har utgångspunkt i anknytningsteori. Litteraturen som behandlas är kamratgranskad och publicerad från 2015-2020 och metoden för beskrivning och kartläggning av litteraturen är scoping.Att vara utsatt för våld i hemmet kan ha mycket svåra konsekvenser för barns psykiska hälsa och kan även påverka barnets känslomässiga, sociala och kognitiva utveckling. Påföljderna kan följa barnet in i vuxenåldern med omfattande konsekvenser för individens relationer och föräldraskap. Stor del av forskningen lägger vikt vid tidiga insatser för våldsutsatta barn. Dock kan interventioner eller behandlingar senare i livet även vara av stor hjälp för dessa barn och deras familjer.
This study aims to map and summarize the latest research findings in regards to children who live in violent homes and how it affects their health and development, as well as the different types of interventions and therapy that is available for these children and their families within the field of social work. This study’s theoretical point of view, as well as the research citet, is attachment theory. The method used is scoping of the selected litteratur, with the criteria being peer reviewed research and date of publication from 2015-2020.Being a victim of domestic violence and/or child abuse can have detrimental consequences for a child’s mental and emotional health and can have an impact on the child’s emotional, social and cognitive development, with the negative consequences sometimes following the child into adulthood, affecting both romantic relationship and the individuals parentingskills and capabilities. Most of the research citet finds that early intervention is crucial, even though interventions and therapy later in life can also be of great help for these children and their families.

Det sker många möten mellan föräldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med föräldrarna och beakta deras synpunkter. Syftet med vår studie har varit att undersöka i vilken grad föräldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer på två förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var även att urskilja aspekter som främjar eller hämmar en god relation. Med hjälp av enkäter skulle pedagoger och föräldrar få möjlighet att besvara både strukturerade och icke strukturerade frågor. Resultatet visade att respondenterna var påtagligt överens vad gäller relationernas starka betydelse för att åstadkomma en utvecklande och givande verksamhet för barnen. Med studien ville vi även öka vår kunskap kring hur relationerna och samarbetet mellan föräldrar och pedagoer bäst utformas. Med frivilliga kommentarer fanns möjlighet för respondenterna att beskriva sina åsikter.

Syftet med denna studie är att undersöka var, när och hur Marte meometoden används i samspelsbehandling. Resultatet bygger dels på enkät ställd till medlemmar i Marte meoföreningen, dels på intervjuer med fyra Marte meoterapeuter. Enkäten visade att Marte meo används på olika platser i landet, inom olika verksamheter och av många yrkeskategorier, främst socionomer och pedagoger. Metoden kombineras med andra metoder och interventioner, oftast samtal. Marte meobehandlingen anpassas efter det enskilda barnets behov och interventionerna modifieras efter barnets utvecklingsnivå. Metodens fördelar anges av de intervjuade vara att den är konkret och har fokus på barnet. Möjligheten att tillämpa ”the three r´s” enligt Sameroffs modell för Marte meobehandling diskuteras. Målet i behandlingen är att öka förälderns lyhördhet för barnets signaler. Positivt behandlingsresultat genom Marte meobehandlingen beskrivs utifrån intersubjektiva processer. Bildens betydelse i förändringsarbetet lyfts fram som bidragande till att nå djupare nivåer. Angelägen fortsatt forskning är att se hur olika faktorer runt barnet påverkar samspelet och hur samspelet inverkar på mentaliseringsförmågan. Fördjupade undersökningar om hur det triadiska samspelet ser ut skulle kunna bidra till kunskapsutveckling. Utprovade mätmetoder, exempelvis för att värdera samspelets kvalitet, underlättar forskning.

Många människor i Sverige lider av en beroendeproblematik och dessa har i sin tur anhöriga som står dem nära. Anhöriga är en grupp som det har talats alltför lite om och som forskningsämne är det underforskat på både nationell och internationell nivå. Det här är en kvalitativ studie som syftar till att belysa och förstå hur situationen för föräldrar till barn med drogberoende ter sig och vilka förändringsprocesser det kan leda till. Datainsamlingen består primärt av kvalitativa intervjuer med föräldrar vilket kompletterats med annan forskning. För att förstå och förklara min empiri så har jag använt mig av ett teoretiskt ramverk som fokuserar på relationer och roller och förändringar inom dessa. Resultatet visar på att föräldrar till drogberoende barn påverkas på många sätt av den uppkomna situationen. De känner mycket oro och maktlöshet inför sina barns situation, familjedynamiken förändras och relationer blir ansträngda. Det sociala livet har i många fall fått stå tillbaka då det saknats tid och energi. Det har också resulterat i att de under tidens gång fått omförhandla sin roll som förälder och ta till sig nya begrepp som anhörig och medberoende. Flera vittnade om att det fanns brister i samarbetet med myndigheter och att det saknades stöd för anhöriga från samhället sida. De har istället sökt sig till anhörigföreningar där de hittat gemenskap och stöd i sin situation vilket har varit betydelsefullt i många fall. Med den här studien ämnar jag bidra till den kunskapslucka som finns när det kommer till anhöriga inom beroendeforskning.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur barn och föräldrar med olika hudfärg och varierad etnisk tillhörighet representeras i ett urval av läroböcker. Böckerna behandlar olika aspekter av barns utveckling och ingår som kurslitteratur på utbildningar inom socialt arbete, psykologi och pedagogik i Sverige.Undersökningen är genomförd med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursteori. I analysen undersöker jag vilka budskap om barn och föräldrar som texterna och bilderna förmedlar samt hur dessa budskap förhåller sig till redan existerande diskurser. Förstärker eller utmanar författarna befintliga stereotypa koloniala diskurser? Analysen av materialet visar att författarna medvetet eller omedvetet traderar rasistiska föreställningar om ’den Andre’ och om ’icke vita’ medan ’vita’ får representera det ’normala’ och det normativa. Författarna lägger bland annat ansvaret för ’icke vita’ barn och vuxnas utanförskap på den enskilde individen eftersom författarna inte beaktar strukturella orsaker till att människor blir exkluderade. Analysen visar också att författarna hämtar det som skall exemplifiera ’ickeväst’ från rurala miljöer, ofta från ’stamfolk’, från extremt fattiga slumområden och från andratidsperioder vilket gör jämförelserna ytterst problematiska. Genom detta urvalsförfarande jämförs ofta den mest rurala platsen på exempelvis den afrikanska kontinenten med en urban europeisk miljö, vilket skapar en dikotomi mellan det ’moderna väst’ och det ’omoderna övriga’. Då de undersökta läroböckerna ingår i utbildning för blivande socionomer riskerar författarnas syn på etnicitet och hudfärg att cementera fördomar som försvårar det sociala arbetet, exempelvis mötet med barn och föräldrar med annan bakgrund än ’vit svensk’.Utifrån ett normkritiskt perspektiv är det viktigt att utbildningsinstitutioner uppmärksammar läromedel som saknar ett mångfaldsperspektiv och en bred representation då det kan blinödvändigt att komplettera undervisningen genom att bredda representationen med andra mer inkluderande bilder och beskrivningar.
The aim of this thesis is to investigate how children and parents with different skin color andethnicities are represented in a selection of textbooks. The books deal with various aspects of children's development and are included as course literature in educations in social work, psychology and pedagogy in Sweden. The study is based on a critical discourse theory as described by Norman Fairclough. In the analysis, I investigate how texts and images in the books relate to already existing discourses about race and ethnicity and I further on discuss how such ideas could affect a broader social practice. Do the authors reinforce existing stereotypical images or do they challenge and transcend them? The analysis of the material demonstrate that the authors, consciously or unconsciously, reproduce racist discourses and stereotypical notions about ‘non white’ children and parents. Among other things, the authors place the responsibility for exclusion on the individual, as the authors do not include structural explanations in their answer to why some people are or feel excluded. The authors draw their conclusions about ‘non west’ children and parents belonging to non white groups, on examples collected from rural environments, often from 'tribal peoples' or extremely poor slum areas, and from other time periods. Through this selection procedure, rural places on the African continent, are compared to an urban European environment, which creates a dichotomous image of the world: The 'modern West' and the 'oldfashioned Rest'. As the textbooks examined are included in education for future social workers, the authors' representations of ethnicity and skin color risk reinforcing prejudices that might affect social work in practice. It is important for educational institutions to pay attention to teaching materials that lack a diversity perspective, and it might be necessary to supplement the teaching by broadening the representation with other descriptions and images.

I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna på ett forum som är ett av de främsta diskussionsforumen för homo- och bisexuella föräldrar/blivande homo- och bisexuella föräldrar. Syftet med undersökningen var att är få ökad insikt om den sociala interaktionen på forumet med hjälp av dessa tre frågeställningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna på forumet? Går det att utläsa särskilda teman utifrån inläggen? På vilket sätt kan forumet tänkas vara till någon hjälp för medlemmarna?

Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B. Mokros teori om sociala strukturer och processer på makro respektive mikronivå.

I den här studien har jag använt mig av en kvalitativ metod avsedd för internetforskning, virtuell etnografi. Denna metod är en tillämpningsmetod utifrån etnografiska metoder där jag använt mig av bland annat Malin Sveningssons bok ”Att fånga nätet- kvalitativa metoder för Internetforskning”. En kompletterande e- mejl intervju med webbmastern för forumet, hemsidan, har också gjorts. I mitt forskningsmaterial har jag gjort ett strategiskt kriteriebaserat urval från forumet, där jag valde ut fem diskussionstrådar med flest inlägg som totalt innefattade 62 inlägg. Detta för att ge läsaren ökad förståelse om interaktion på forumet utan att tänja på de etiska restriktionerna gällande anonymitetsskydd.

Resultatet visade bland annat på att fyra teman kunde utläsas i de samtliga diskussionstrådarna. Nämligen: Presentation av sig själv, beskrivning/berättelse om situation, information/råd och tips, återkoppling/svar från medlem som startat diskussionstråd.

Ett aktivt informationsutbyte sker på forumet. Informationen som delas rör frågor om barngörarprocessen i samkönade relationer. Forumet är nödvändigt för medlemmarna som lever i samkönade relationer och har funderingar kring barnfrågor.

In this essay an examination was made of the interaction and interplay between the members of a forum which is one of the main discussion forums for gay and bisexual parents/gay and bisexual couples in process of becoming parents. The study aimed to gain further insight about the social interaction on the forum using these three questions at issue: What are the interactions / interplay between the members in the forum? Is it possible to deduce specific themes based on the postings? How can the forum in question be helpful for the members?

The theoretical framework for this essay includes Stephen P Robbins communication process theory, the interaction spiral described by Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turner's theory about social processes, and part of Hartmut B. Mokros theory about social structures and processes on macro and micro level.

In this study I have used a qualitative method for Internet research, virtual ethnography. This method is a methodological practice with roots from ethnographic methods. My methodological startingpoint has been Malin Sveningssons book “Att fånga nätet- kvalitativa metoder för Internetforskning”. An additional e-mail interview with the webmaster of the website and the forum was also made. In my research material a strategic criteria-based selection from the forum was made. I picked out five discussion topics with the most posts, which included a total of 62 posts. This selection was made to give the reader a greater understanding about the interaction in the forum without stretching the ethical restrictions regarding anonymity.

The results showed, among other things, that four themes could be inferred in all discussion threads: Presentation of oneself, description / narrative about the situation, information / advice and tips, feedback / response from the member who started the discussion thread. An active exchange of information takes place on the forum. The information shared amongst the members concerns issues about the process in having children in same-sex relationships. The forum is necessary for members considering or thinking about having children in same-sex relationships.