Dissertations / Theses on the topic 'Föräldra- och barn relationer'

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida små barns relationer till föräldrar och kamrater hänger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. Målgruppen i studien var 200 tre- till femåriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av föräldrar och förskollärare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till föräldrar och kamrater. Föräldrarnas skattningar av aggressivitet var dock inte relaterade till lärarnas skattningar av barnets relationer, och lärarnas skattningar av aggressivitet var inte relaterade till föräldrarnas skattningar av barnets relationer. Resultatet visar att några generella könsskillnader i kopplingen mellan aggressivitet och relationer inte finns.

The purpose of this study was to see whether young children’s relationships to parents and peers are connected with different types of aggression. Gender differences in types of aggression and their associations with relationships were examined. The target group in the study was 200 three- to five year olds in twelve preschools in a Swedish city. The ratings were done by parents and preschool teachers. There was an association between a child’s aggression and his/her relations to parents and peers. Parents’ ratings of aggression were not related to teacher’s ratings of the child’s relations, and teachers’ ratings of aggression were not related to parent’s ratings of the child’s relations. The results show that there are no general gender differences in the connection between aggression and relations.

Syftet med denna studie är att undersöka var, när och hur Marte meometoden används i samspelsbehandling. Resultatet bygger dels på enkät ställd till medlemmar i Marte meoföreningen, dels på intervjuer med fyra Marte meoterapeuter. Enkäten visade att Marte meo används på olika platser i landet, inom olika verksamheter och av många yrkeskategorier, främst socionomer och pedagoger. Metoden kombineras med andra metoder och interventioner, oftast samtal. Marte meobehandlingen anpassas efter det enskilda barnets behov och interventionerna modifieras efter barnets utvecklingsnivå. Metodens fördelar anges av de intervjuade vara att den är konkret och har fokus på barnet. Möjligheten att tillämpa ”the three r´s” enligt Sameroffs modell för Marte meobehandling diskuteras. Målet i behandlingen är att öka förälderns lyhördhet för barnets signaler. Positivt behandlingsresultat genom Marte meobehandlingen beskrivs utifrån intersubjektiva processer. Bildens betydelse i förändringsarbetet lyfts fram som bidragande till att nå djupare nivåer. Angelägen fortsatt forskning är att se hur olika faktorer runt barnet påverkar samspelet och hur samspelet inverkar på mentaliseringsförmågan. Fördjupade undersökningar om hur det triadiska samspelet ser ut skulle kunna bidra till kunskapsutveckling. Utprovade mätmetoder, exempelvis för att värdera samspelets kvalitet, underlättar forskning.

I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna på ett forum som är ett av de främsta diskussionsforumen för homo- och bisexuella föräldrar/blivande homo- och bisexuella föräldrar. Syftet med undersökningen var att är få ökad insikt om den sociala interaktionen på forumet med hjälp av dessa tre frågeställningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna på forumet? Går det att utläsa särskilda teman utifrån inläggen? På vilket sätt kan forumet tänkas vara till någon hjälp för medlemmarna?

Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B. Mokros teori om sociala strukturer och processer på makro respektive mikronivå.

I den här studien har jag använt mig av en kvalitativ metod avsedd för internetforskning, virtuell etnografi. Denna metod är en tillämpningsmetod utifrån etnografiska metoder där jag använt mig av bland annat Malin Sveningssons bok ”Att fånga nätet- kvalitativa metoder för Internetforskning”. En kompletterande e- mejl intervju med webbmastern för forumet, hemsidan, har också gjorts. I mitt forskningsmaterial har jag gjort ett strategiskt kriteriebaserat urval från forumet, där jag valde ut fem diskussionstrådar med flest inlägg som totalt innefattade 62 inlägg. Detta för att ge läsaren ökad förståelse om interaktion på forumet utan att tänja på de etiska restriktionerna gällande anonymitetsskydd.

Resultatet visade bland annat på att fyra teman kunde utläsas i de samtliga diskussionstrådarna. Nämligen: Presentation av sig själv, beskrivning/berättelse om situation, information/råd och tips, återkoppling/svar från medlem som startat diskussionstråd.

Ett aktivt informationsutbyte sker på forumet. Informationen som delas rör frågor om barngörarprocessen i samkönade relationer. Forumet är nödvändigt för medlemmarna som lever i samkönade relationer och har funderingar kring barnfrågor.

In this essay an examination was made of the interaction and interplay between the members of a forum which is one of the main discussion forums for gay and bisexual parents/gay and bisexual couples in process of becoming parents. The study aimed to gain further insight about the social interaction on the forum using these three questions at issue: What are the interactions / interplay between the members in the forum? Is it possible to deduce specific themes based on the postings? How can the forum in question be helpful for the members?

The theoretical framework for this essay includes Stephen P Robbins communication process theory, the interaction spiral described by Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turner's theory about social processes, and part of Hartmut B. Mokros theory about social structures and processes on macro and micro level.

In this study I have used a qualitative method for Internet research, virtual ethnography. This method is a methodological practice with roots from ethnographic methods. My methodological startingpoint has been Malin Sveningssons book “Att fånga nätet- kvalitativa metoder för Internetforskning”. An additional e-mail interview with the webmaster of the website and the forum was also made. In my research material a strategic criteria-based selection from the forum was made. I picked out five discussion topics with the most posts, which included a total of 62 posts. This selection was made to give the reader a greater understanding about the interaction in the forum without stretching the ethical restrictions regarding anonymity.

The results showed, among other things, that four themes could be inferred in all discussion threads: Presentation of oneself, description / narrative about the situation, information / advice and tips, feedback / response from the member who started the discussion thread. An active exchange of information takes place on the forum. The information shared amongst the members concerns issues about the process in having children in same-sex relationships. The forum is necessary for members considering or thinking about having children in same-sex relationships.

During adolescence the teenager tries to become an independent individual, something that for many individuals can be experienced as"a hard time". In early childhood the individual was closely connected to the parents, but during adolescence friends and new contacts become more important. Studies in developmental psychology have most often adopted a parent-perspective, which is why a child-perspective is required. The aim of this study is therefore to measure the teenager's relationship with parents and friends and to look for possible correlations between these. As a means of measuring quality in the relationships, the IPPA, the Inventory of Parent and Peer Attachment, was used. The results show that a correlation between the relationship with parents and relationship with friends exists. A good relationship with parents also means a good relationship with friends. The study also shows a sex-difference in attachment. Girls report a higher quality in their relationships with both parents and friends.

Syftet med studien var att ta reda på om föräldrarnas relation med släkt och vänner påverkats efter att de fått ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var också att jämföra om det fanns någon skillnad mellan mödrarnas och fädernas svar. Studien har en kvantitativ och jämförande design och redan gjorda och besvarade enkäter har använts. 207 föräldrar till barn med Downs syndrom från 10 slumpmässigt utvalda platser i Sverige tillfrågades och 165 valde att delta.

   Huvudresultatet från den här studien visade att de flesta föräldrarna inte upplevde att relationen till släkt och vänner förändrats efter att de fått ett barn med Downs syndrom. Föräldrarna upplevde också att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan mödrarnas och fädernas svar när det gällde relationen till släkt och vänner och släktens känslor beträffande barnet. Det fanns en signifikant skillnad mellan mödrarna och fädernas svar, på frågan om vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnet visade det sig att mödrarna upplevde att vänner kunnat visa sina känslor i större utsträckning än fäderna.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur barn skapar och upprätthåller relationer med andra barn. Anledningen var också att försöka få fram om detta relationsarbete kan innebära konsekvenser på lärandemiljön.  Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer, genomförda i klass 6 med tolv elever. I resultatet av undersökningen uttryckte eleverna bl.a. sina åsikter om hur viktigt det är med kompisar. Kompisar behövs som sällskap, men också utifrån gemensamma intressen, men framförallt så värdesätts tilliten mellan kompisar. Det är viktigt att ha någon som eleverna känner att de kan prata med förutom föräldrarna. Undersökningsresultatet gav även vinformation om hur eleverna gör för att skaffa nya kompisar. Att skaffa ny kompis visade sig kunna ske på ganska enkla och naturliga sätt enligt eleverna. Nya relationer uppstår också genom olika förändringar som t.ex. vid byte av skola för övergång till högstadiet. Eleverna berättade också hur de ser på skillnaden mellan kompisar och bästisar, när och hur kompisar blir bästisar. Många av eleverna berättade att de inte har samma kompisar som de har haft tidigare utan att det har skett olika förändringar i relationerna. Resultatet visar också att relationer tar slut utan större orsaker; det blir för energikrävande att hålla kvar kompisar som flyttat från samhället eller bytt skola.

Det är också viktigt att passa in, och inte vara annorlunda eftersom det är en av anledningarna till att hamna utanför eller t.o.m. bli mobbad. Undersökningen visar också att konflikter uppstår relativt lätt och det är en anledning till att relationer tar slut. Däremot visar resultatet att det inte är lika viktigt att avsluta på rätt sätt, utan det är lättast att låta relationen bara ebba ut.

Autism är ett livslångt handikapp som ställer stora krav på familj, skola, sjukvård samt övriga personer som på olika sätt kommer i kontakt med dessa barn. Pedagoger och vårdare behöver medvetandegöras om sina föreställningar eftersom dessa styr bemötandet. Målet för behandlingen är målmedveten träning eftersom förmåga till social inlevelseförmåga mer eller mindre saknas hos såväl barn som vuxna med autism.

Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som fanns för att främja utvecklingen av barn med autism, samt vilken påverkan dessa metoder hade på barn- vårdarrelationen.

Litteraturstudien var en granskning och en sammanställning av ett specificerat forskningsområde/ämne. Resultatet visade på att vårdare som använt sig av specialpedagogik i hemmet upplevde att relationen till barnen förbättrades. Genom att familjerna erbjöds undervisning om olika metoder för specialpedagogik påverkades barnen med autism på olika positiva sätt. Vårdarna rapporterade minskad stress, ökad trygghet samt förbättrad kommunikationsförmåga hos barnen. Andra positiva resultat var förbättrad social interaktion, ökad förmåga att visa empati, bättre konversationsteknik, ökad förmåga till generalisering, samt minskade negativa beteenden som aggression och självdestruktivitet. Specialpedagogik i hemmet innebar att en positiv inlärningssituation skapades i barnets kontext. Familjen fick därmed tillgång till metoder som motverkade negativa beteendemönster och som främjade barnets utveckling, samspel och interaktion. Metoderna skulle med fördel kunna användas av vårdpersonal i olika situationer, lärare, samt av övriga som på olika sätt kommer i kontakt med barn med autism.

Autism is a life-long handicap with great demands on all that are involved with children with this disorder. Teachers and parents need to become conscious of their own convictions as these are crucial to the way they approach the child. The aim of the therapy is to establish a goal-oriented training programme, since the ability for empathy in social behaviour is more or less absent in both children and adults with autism. The aim of the study of literature on this subject was to highlight existing methods to stimulate the development of children with autism, as well as the results these methods had on the child-parent relationship. The study of literature was established within a specified area of research. The result demonstrated that parents using remedial teaching methods within the family environment experienced a better relationship with the children. By giving the families access to different remedial teaching methods, the children with autism were affected in various positive ways. Those in charge of the children reported diminished stress symtoms, an increased feeling of security, and an improved ability of communication in the children. Other positive results were improved social interactions, improved ability to show empathy, better conversational techniques, improved ability to generalise a subject, as well as less aggressive and self-destructive behaviour. Remedial teaching methods within the family environment meant that a positive learning situation was created within the context of the child. In this way, families were given methods that lessened negative behavioural patterns and that promoted the development of interaction in the child. These remedial methods could well be used by all categories of nurses, teachers, and others who may encounter children with autism.

The aim of this study was to find relations between parents background and education ina wider sense and their children's success in school. The study also includes genusdifferentiations, the family profile and residential areas influence on children's ability anddetermination to study.

The study confirmed earlier research that children's success in school is to some extentdependant on their parents education. At the same time it was shown that in most casesthe children reached higher level of education than their parents – also when they werepoorly educated or had emigrated from a country with big cultural differences. It was alsoevident that children with at least one Swedish parent (and presumably Swedish as theirmother tongue) reached higher educational levels than other children.

Children from single parent families often stopped their school carrier after the 9-yearcompulsory class while children of dual parent families more often continued to university.In general, girls were more affluent in school than the boys. The study also reveled anoticeable difference in educational attainment between the different neighbourhoods inMalmö; children from residential areas with well educated parents also reached a highereducational level. Finally, the study conclude that the single most influential factor onchildren's schooling is their parents education.

Godkänd; 2002; 20061106 (andbra)

Som poliser kommer vi dagligen i kontakt med barn i olika situationer. Det kan vara i den brottsförebyggande verksamheten, i den repressiva verksamheten eller i den hjälpande verksamheten. Syftet med vårt arbete har varit att ta reda på vilka förstahandsåtgärder som är viktiga att vidta när barn finns med i bilden och vikten av hur vi poliser bemöter barn i dessa situationer. Information angående ämnet har vi bland annat hämtat genom lagtexter, förarbeten och olika rapporter. Vi har även samtalat med ett antal poliser/barnutredare och personal inom Rädda barnen. Under rubriken resultat presenterar vi sammanfattningar av dessa samtal. De har visat sig att utvecklingen inom detta område gått framåt väldigt mycket de sista åren men att det fortfarande finns saker att arbeta på. När det gäller just förstahandsåtgärder är utbildning, erfarenhet och förmågan att se helheten viktig. Här finns även en del lagstiftning att ta hänsyn till beroende på om barnet är misstänkt, målsägande eller vittne. När vi kommer till bemötande är det på den enskilde polismannens ansvar att se barnet som en självständig individ med egna rättigheter, kunna läsa den för stunden speciella situationen och agera på bästa sätt därefter.

Studiens syfte var att få djupare förståelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen påverkar barnets relationer och självbild och detta har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör ämnet och för att öka förståelsen för diagnosens påverkan grundades studiens analys på tre olika perspektiv med fokus på stämpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förändring i både samhället och skolsystemet vilket bidragit till en snävare syn på vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker från samhällets normer vilket kan innebära att barnet utesluts från de sociala relationerna och blir stämplad. Resultatet visade att det är beroende på vilken kunskap och vilket synsätt omgivningen har på diagnosen som påverkar barnets utformning av självbilden. De professionella upplevde att förskole- och skolpersonal har bristfällig kunskap om ADHD-diagnosen och de menade därför att behovet av utbildning är viktigt för att öka kunskapen och förståelsen om diagnosen ADHD. Resultatet visade även att diagnosen tenderar att vara en viktig faktor för att barnet och omgivningen ska få tillgång till de resurser som barnet är i behov av.