To see the other types of publications on this topic, follow the link: Föräldraaktiv inskolning.

Dissertations / Theses on the topic 'Föräldraaktiv inskolning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 21 dissertations / theses for your research on the topic 'Föräldraaktiv inskolning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Sahlin, Hjelm Nicole, and Elin Bergkvist. "Föräldraaktiv inskolning på tre förskolor : en fallstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33133.

Full text
Abstract:
Följande uppsats studerar föräldraaktiv inskolning som forskningsobjekt, en relativt nyutvecklad modell för inskolning som fått fotfäste bland flera av landets kommuner och förskolor. Modellen innebär kortfattat att barnet i gemenskap med sin förälder deltar i samtliga rutiner på förskolan under tre heldagar. Förälderns uppgift är att introducera den nya verksamheten för sitt barn, pedagogen antar därmed en mer passiv roll i inskolningen. Den fjärde dagen sker den första separationen mellan barn och förälder som innebär ett kort och tydligt avsked, därefter anses inskolningen avslutad. Forskning angående modellen är bristfällig, i media hörs dock både positiva och negativa röster. Pedagoger som praktiserat föräldraaktiv inskolning talar gott om modellen och visar på flera fördelar medan kritik mot modellen riktas utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Trots kritiken hyllas inskolningsmodellen av flera förskolor, vi fann därför intresse för att utifrån en fallstudie undersöka hur tre förskolor arbetar med föräldraaktiv inskolning i praktiken. Följande studie syftar därav till att beskriva hur tre förskolor arbetar med föräldraaktiv inskolning med avsikten att visa på likheter och variation i utformning och tankesätt i arbetet med inskolningsmodellen. Studien syftar även till att beskriva hur de olika förskolorna valt att förändra arbetet med modellen som den ursprungligen beskrivs. Förskolornas respektive arbetssätt granskas sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkt: anknytningsteori. Intervjuer med förskolechefer och förskollärare som tillämpar föräldraaktiv inskolning har visat att samtliga tre undersökta förskolor arbetar likartat med föräldraaktiv inskolning. Vi fann dock att samtliga förskolor valt att förändra samma delar av modellen, utifrån den ursprungliga beskrivningen. Samtliga förskolor hade genomfört förändringar beträffande individanpassning och pedagogens roll under inskolningen, förändringar vi funnit varit gynnsamma utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Under studien synliggjordes även förskolornas arbetssätt som ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan anses vara mindre gynnsamma, som att inte tillämpa succesiv separation samt ansvarspedagog vid inskolningen. Vi vill med följande studie ge en nyanserad bild av föräldraaktiv inskolning, som speglar arbetet med modellen ute på fältet och på så sätt bidra till en mer kompletterande bild av forskningsobjektet – föräldraaktiv inskolning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kanto, Ulrika. "Inskolning på två olika sätt Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning : pedagogers och vårdnadshavares upplevelser." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6246.

Full text
Abstract:

Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. Där en jämförelse gjorts mellan två skilda inskolningsmetoder. Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning. Föräldraaktiv inskolning innebär att föräldern är aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pågår. Individuell inskolning pågår under två veckor och innebär att föräldern är passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har föräldrar och personal för upplevelser av dessa två skilda metoder?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nilsson, Veronica, and Veronica Warenståhl. "Inskolningsmetoder i förskolan : Traditionell och föräldraaktiv inskolning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27442.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Liefvendahl, Tina. "Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. : Små barns separationsreaktioner och beteenden efter en föräldraaktiv inskolning samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. En observations- och intervjustudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54887.

Full text
Abstract:
I denna studie undersöks den föräldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur små barn reagerar på separationen från sina föräldrar efter en föräldraaktiv inskolning. De frågeställningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den föräldraaktva inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder använts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med föräldrar och förskollärare. Studien omfattar fem barn bestående av två pojkar och tre flickor. De fem barnens föräldrar och två föräskollärare ingår även i urvalsgruppen. De fem barnen observerades i förskolan vid två olika tidpunkter efter det att den föräldraaktiva inskolningen var avslutad. Det har genomförts 3 observationer per dag och observationstillfälle. Totalt genomfördes 29 observationer samt 7 intervjuer med 5 föräldrar och 2 förskollärare. Att utgå från anknytningsteorin i kontakten med barn och pedagoger har gett en möjlighet att sätta fokus på barnets roll och separationsreaktioner efter den föräldraaktiva inskolningen. De beteenden som legat i fokus under alla observationer har sin utgångspunkt i anknytningsteorin när det gäller små barns reaktioner på separationer från sin primära anknytningsperson. Resultatet visar att en majoritet av barnen även efter en längre period på förskolan efter en föräldraaktiv inskolning visar starka separationsreaktioner och har ett stort behov av pedagogens närhet och lyhördhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Johansson, Jessica, and Amalia Karlsson. "Barns anknytning i relation till inskolningsmodeller : En kvalitativ studie om sex förskollärares uppfattningar om anknytning i samband med traditionell- och föräldraaktiv inskolning på förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59444.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att belysa förskollärares uppfattningar angående barns anknytning i relation till föräldraaktiv- och traditionell inskolningsmodell. Studien utgår från anknytningsteorins centrala begrepp, anknytning och anknytningsperson begreppen ställs i relation till en inskolning på förskolan. Studien intar en fenomenografisk ansats och vill därmed visa förskollärares olika uppfattningar i relation till fenomenet, anknytning och vad de anser är viktigt för barns anknytning vid inskolning på förskolan. Sex förskollärare intervjuades totalt, tre arbetar med föräldraaktiv inskolningsmodell och tre arbetar med traditionell inskolningsmodell. Resultatet visar att studiens samtliga förskollärare upplever att barns anknytning är viktig att ta hänsyn till vid inskolning. Trots att förskollärarna arbetar med olika inskolningsmodeller uppfattar de att barnen känner sig trygga under sin inskolning. Resultatet visar att fem av sex av studiens förskollärare arbetar med en ansvarspedagog, tillika studiens anknytningsperson under en inskolning. Angående anknytningspersonens syfte urskilde vi ett gemensamt resultat inom vardera inskolningsmodell. Förskollärarna inom föräldraaktiv inskolning ansåg att anknytningspersonens syfte främst var att utgå från barnen medan förskollärarna inom traditionell inskolning ansåg att anknytningspersonens syfte var främst dokumentation och kontakt med vårdnadshavare. Svårigheter som framkom från förskollärarna som anknytningsperson var att personkemin inte alltid överensstämmer mellan förskollärare och barn samt en otillräcklighet i yrkesprofessionen. Denna otillräcklighet innebar att förskollärarna upplevde att de inte räckte till under en inskolning eftersom de skulle tillgodose inskolningsbarnets behov samtidigt som övriga barns behov också ska tillgodoses
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lindqvist, Linda. "Pedagogers uppfattning om inskolning i förskoleverksamhet : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattning om olika inskolningsmodeller - traditionell inskolning och föräldraaktiv inskolning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37518.

Full text
Abstract:
When children start preschool, it can be a big change for the whole family and for many children the first big separation in life. The first meeting of preschool takes place through introduction. In Sweden today, there are mainly two models of introduction that are being practiced - traditional introduction and parental-active introduction. Child introduction to preschool is an underdeveloped area where the views today differ among educators and researchers and a medial debate is ongoing about the pros and cons of the models. The purpose of the study was to investigate how educators perceive the different schooling models. The survey has been conducted using qualitative interviews of five educators working at different preschools. The analysis focused on the perceptions of the educators about the different education models, how they relate to them, and what the educators consider to be the most important aspect of in-school education. The result shows that the choice of education model and performance looks different at preschools. My interpretation is that the choice of education model is not based on research but on the educators' experience of the different models and that the goal of education is to be based on each child and family in order to be able to personalize the education as far as possible in the business. The study contributes to a broader understanding of how the education models are practiced in different activities, as well as the educators' perception and experience about these.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rhodin, Hanna. "Vikten av en trygg famn - sex pedagogers uppfattningar om föräldraaktiv inskolning :." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58962.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kuraishe, Hannah. "Föräldraaktiv inskolning - pedagogers perspektiv : Parent active introduction from an educator's perspective." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40520.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Fahlstedt, Marie, and Therese Larsson. "Föräldraaktiv introduktion, ett arbetssätt i förskolan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42026.

Full text
Abstract:
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskollärare och vårdnadshavares uppfattning kring föräldraaktiv introduktion. Vår studie bygger på fyra olika förskolors arbete kring föräldraaktiv introduktion. Dessa förskolor är verksamma i samma kommun. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där semistruktuerade intervjuer av förskollärare och vårdnadshavare legat till grund för resultatet för studien. Resultatet visar att både förskollärare och vårdnadshavare ser positivt på den föräldraaktiva introduktionen och kan inte tänka sig introducera eller introduceras till förskolan på något annat sätt. Det framkom enligt respondenterna att det blir lättare att observera och skapa relationer mellan barn, vårdnadshavare och pedagoger då de tillsammans vistas i förskolans verksamhet under längre tid under dagen. Vi kan tydligt se att det inte finns några klara direktiv på hur föräldraaktiv introduktion bör se ut.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Karlsson, Fanny, and Helen Nilsson. "Inskolning - Starten till föräldrasamverkan : En kvantitativ studie om vårdnadshavares erfarenheter av inskolning i förskolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84276.

Full text
Abstract:
Syftet med denna jämförande studie är att utveckla kunskap om vårdnadshavares erfarenheter rörande delaktighet och inflytande vid inskolning. Genom att använda en kvantitativ metod i form av en internetbaserad enkät, kunde vårdnadshavares upplevelse av inskolningsprocessen samt val av inskolningsmetoder utmätas. Enkäten var tillgänglig i sju dagar via ett internetforum, där slutligen 83 stycken vårdnadshavare anförtrodde sina erfarenheter genom enkäten. För att hitta strukturer, kategorisera och utmäta data användes analysprogrammet SPSS, där variabler för variabler kunde brytas ner och skärskådas. Harry Shiers (2001) modell för delaktighet och inflytande i form av en delaktighetstrappa användes som ett verktyg för att analysera resultatet. I resultatet framgick det att vårdnadshavare som hade deltagit i en föräldraaktiv inskolning, ansåg sig ha större möjlighet till delaktighet och inflytande, än de vårdnadshavare som hade deltagit i en traditionell inskolning. Dock skiljde sig inte resultatet nämnvärt mellan de båda inskolningsmetoderna, då  89,7 % av vårdnadshavarna i den traditionella metoden upplevde att de delvis hade fått eller hade fått vara delaktiga under inskolningen i jämförelse med 97,7 % i den föräldraaktiva. Vidare klargjordes kommunikation/information, delaktighet samt trygghet som viktiga aspekter under inskolningsprocessen. Partnerskapsprincipen, isärhållandets princip samt tidigare forskning inom området användes för att kunna diskutera, resonera och dra slutsatser om resultatet och dess tabeller.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Klingzell, Emilie, and Eva Pedersen. "Delaktiva föräldrar : - om pedagogers syn på föräldrars delaktighet i en föräldraaktiv inskolning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125499.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Persson, Elena, and Geeshani Fonseka. "Tredagars föräldraaktiv inskolning av små barn : En vetenskaplig essä utifrån anknytningsteoretiska perspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30088.

Full text
Abstract:
In this essay, we have used scientific methodology as means to correlate our reflections to scientific literature and theory. The purpose of the essay is to examine the three-day parent active introduction method and its influence on children, parents and teachers. We have interviewed four teachers from different pre-schools in Stockholm in order to gain more knowledge from other teachers point of view on our research. The essay starts with two different firsthand scenarios where we describe three-day parent active introduction. In one of the two scenarios the children are introduced in a group and in the other the children are introduced individually. Throughout the writing of the essay it has brought thought to our minds about the length of the introduction and how that length effects the childrens attachment. Since we want to gain deeper understanding of the childrens attachment to the teachers we have based the essay upon John Bowlby's attachment theory. We have also taken in to consideration other views by other psychologists and theorists, who argue that children need time to build the relationship with the teachers during the introduction and that parents should not leave their children too early in pre-school. We believe that it is one of the most important moments for the childrens continued development to establish emotional bonds with the person who takes care of the child. In our essay we leverage the importance of the attachment theory has in relation to the moment when the children are being seperated from their parents for the first time. Then we examine the pre-school curriculum, if it in any way advocates the three-day parent active introduction. We also want to clarify what three-day parent active introduction is about. In addition we also are interested in finding out why threeday parent active introduction increased so much in popularity. We believe that the introduction has to start from the individual child and that the child needs time to build relationships.
Vi skriver denna uppsats i vetenskaplig essäform, där våra reflektioner kopplas till vetenskaplig litteratur och teori. Syftet med denna essä är att undersöka tredagars föräldraaktiv inskolning och dess påverkan på barn, föräldrar och pedagoger. För att få in andra pedagogers perspektiv i vår undersökning har vi intervjuat fyra pedagoger från olika förskolor i Stockholmsregionen. Essän inleds med två olika egenupplevda berättelser där vi beskriver tredagars föräldraaktiv inskolning. I den ena berättelsen skolas barnen in i grupp och i den andra skolas de in enskilt. När vi skriver våra berättelser väcks tankar kring inskolningsmetodens längd och hur längden påverkar barnens anknytning. Då vi vill nå djupare förståelse för barnens anknytning till pedagogerna, har vi i essän utgått ifrån psykoanalytikern John Bowlbys anknytningsteoretiska perspektiv. Samtidigt utgår vi även ifrån andra psykologer och teoretiker, som menar att barnen behöver tid på sig att bygga relation med pedagogerna under inskolningen och att föräldrarna inte bör lämna barnen för tidigt i förskolan. Vi tror att detta att knyta känslomässiga band med den närmaste omvårdnadspersonen är ett av de viktigaste momenten i barnens fortsatta utveckling. I vår essä lyfter vi frågan om anknytningens betydelse i separationsögonblicket den stunden då barnen skiljs från sina föräldrar för första gången. Därefter undersöker vi förskolans läroplan om den på något sätt förespråkar tredagars föräldraaktiv inskolning. Vi vill även tydliggöra vad tredagars föräldraaktiv inskolning går ut på. Vi vill också försöka ta reda på varför tredagars föräldraaktiv inskolning blivit så populärt. Vi menar att inskolningen måste utgå utifrån det individuella barnet och att barnet behöver tid på sig att skapa relationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Andersson, Rose Marie, and Erik Norling. "Val av inskolningsmetod i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-89220.

Full text
Abstract:
Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av små barn i förskolan, men inte mycket forskning i ämnet. Utifrån populärvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som föräldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen är att kartlägga hur inskolningen går till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frågeställningar. Dessa rör vilken metod man använder vid inskolning, hur inskolningen går till, vem som bestämmer och vad som avgör att en viss metod används. Ansatsen i studien är kvantitativ och frågorna ställs genom en enkätundersökning. Undersökningsgruppen består av 43 förskollärare och 43 förskolechefer som arbetar vid huvudsakligen kommundrivna förskolor i Stockholm, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Mariestad och Uppsala. Undersökningen tittar på trender och tendenser i svaren från de tre huvudfrågorna. Resultaten visar både likheter och olikheter mellan kommunerna och mellan förskollärares och chefers svar. Huvudresultatet är att den föräldraaktiva introduktionen är den mest frekventa i hela landet. Det vanligaste är att man skolar in flera barn åt gången, att man har en utsedd ansvarspedagog för inskolningen och att man skickar ut information till föräldrarna innan inskolningen börjar om hur den kommer att gå till. Arbetslaget och förskolechefen är de som oftast bestämmer vilken metod som används. Informationskällor till beslutet är oftast litteratur och beprövad erfarenhet för förskollärarna, och facktidskrift, litteratur och beprövad erfarenhet för cheferna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Legander, Nadine, and Rebecca Lodge. "En föräldraaktiv inskolning som metod i förskolan : En kvalitativ intervjustudie av tre olika förskolors arbete medföräldraaktiv inskolning, med fokus på barns trygghet och anknytning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152849.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Berntsson, Christina, and Jenny Gustafsson. "Vad avgör valet av inskolningsmetod?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37497.

Full text
Abstract:
Inskolning i förskolan -med fokus på innehåll!Introduktion into preschool - with focus on content! Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är viktigast för förskollärarna i val av inskolningsmetod. De inskolningsmetoder vi valt att undersöka är traditionell inskolningsmetod samt föräldraaktiv inskolningsmetod. Vi valde att intervjua åtta förskollärare vid den här studien, där samtliga hade lång erfarenhet av inskolningar med de yngsta barnen. Studien beskriver vad förskollärare anser är betydelsefullt i val av inskolningsmetod. Det framkom att pedagogerna valde att utgå från sin yrkeserfarenhet, och därtill mixa samman delar från den föräldraaktiva inskolningen samt från den traditionella inskolningen. Ytterligare visade empirin att det var innehållet i inskolningen som var det mest väsentliga. Flertalet pedagoger anpassade också sin inskolning efter familjen samt barnets behov. Det framkom även att inskolningen skulle få ta tid. Pedagogerna belyser även hur viktigt det är att föräldrar och barn får en bra start i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Grengby, Lindahl Ellinor, and Emelie Hansson. "Förskollärares tankar om barns trygghet vid inskolning : en jämförande studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78388.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att synliggöra och jämföra några förskollärares syn på barns trygghet på förskolan med specifikt fokus på inskolning. Studien utgår från tre forskningsfrågor som belyser viktiga aspekter vid skapandet av trygghet hos barn när de skolas in på förskolan. Forskningsfrågorna handlar om hur de intervjuade förskollärarna tänker om vilken betydelse barns trygghet har i förskolan, vilka de mest kritiska momenten vid inskolning är för att barn ska känna sig trygga, samt vilka förutsättningar som är viktigast för att skapa trygghet hos barn vid inskolningen. I studien intervjuades sex förskollärare om deras tankar och erfarenheter av barns inskolning på förskolan, och om hur barn blir trygga på förskolan. Tre av förskollärarna använder en traditionell inskolningsmetod och tre av förskollärarna använder en föräldraaktiv inskolningsmetod. Förskollärarnas svar jämförs och analyseras utifrån vilken inskolningsmetod de använder och i förhållande till två perspektiv på trygghet; ett anknytningsteoretiskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna ser både anknytning och goda relationer som viktiga förutsättningar för att kunna skapa trygghet hos barn vid inskolning. Vidare syns endast få och små skillnader i hur förskollärarna från de olika inskolningsinriktningarna arbetar. Förskollärare från båda inriktningarna uppger att de inte vill upplevas påträngande, och alla förskollärare poängterar att de är flexibla och kan gå ifrån sina rutiner för inskolning vid behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Mundt, Emma, and Lindskog Johanna Vogel. "Inskolning – första klivet in i förskolans värld - En studie om inskolningsmetoder i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29175.

Full text
Abstract:
Idag går nästan alla barn i förskolan. Känslan av att börja i förskolan kan vara väldigt individuell och därför kan inskolningen behöva anpassas efter barnets behov med stöd av olika inskolningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på och arbetar med två inskolningsmetoder, den föräldraaktiva och den traditionella inskolningsmetoden. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med ljudupptagning med fyra verksamma förskollärare. Tidigare forskning visar att inskolningen är en komplex process och att nära relationer med alla inblandade parter är av största vikt för att barnet ska känna sig trygg i den nya miljön. Vi har med hjälp av anknytningsteori och centrala begrepp analyserat vår insamlade empiri.Resultatet av studien visar att förskollärarna ser på och arbetar med inskolningsmetoderna på både lika och olika sätt. Oavsett vilken inskolningsmetod förskollärarna använder sig av på sina förskolor så anpassas den efter det barn som ska skolas in. Förskollärarna arbetar på olika sätt för att knyta an till barnet, men av samtliga fyra betonas samverkan mellan hemmet och förskolan som betydelsefullt. Inom den föräldraaktiva inskolningsmetoden framkom att den ger föräldrarna möjlighet att se verksamheten som en helhet och att barnet kan knyta an till pedagogerna genom sin förälder. Samtidigt framkom att föräldern kan ha svårt att lämna sitt barn när det väl är dags för avsked. Inom den traditionella inskolningsmetoden framkom att den ger barnet möjlighet att knyta an till en pedagog som agerar som deras ersättande anknytningsperson. Samtidigt framfördes att barnet kan bli för fäst vid den ansvarande pedagogen vilket kan hindra barnet från att knyta an till de andra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Hedenstedt, Linn, and Beatrice Håkansson. "Välkommen in, till en plats för möjligheter & personlig utveckling - En observationsstudie om den föräldraaktiva inskolningen i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29108.

Full text
Abstract:
Att avsluta sin föräldraledighet och låta sitt barn börja på förskolan kan väcka mycket känslor. Då förälderns trygghet påverkar barnet är det centralt att både föräldrar och barn får det stöd de behöver under inskolningen. Det finns framför allt två inskolningsmetoder, den traditionella och den föräldraaktiva. Genom observationer och sökning av forskning inom området har vi studerat och analyserat den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Barns samspel med sin omgivning och pedagogernas tillvägagångssätt och hantering av inskolning samt miljöns påverkan har stått i fokus för vår studie. De teoretiska perspektiv som vår undersökning bygger på är huvudsakligen anknytningsteori, där Trygghetscirkeln ligger som grund för analys av barnens beteende och omsorgsetik som grund för pedagogernas agerande.Resultatet för vår studie visade att Trygghetscirkeln kunde läsas av under alla de tre inskolningar vi observerade oavsett ålder eller tidigare erfarenhet av förskola. De barn som deltog i vår undersökning var nyfikna och utforskande omgivningen, först tillsammans med sin förälder och sedan själva. Under det egna utforskandet återvände barnet till sin förälder för en kram eller lite lek för att sedan utforska vidare, men redan efter ett par dagar skedde återkopplingen mellan barnet och vårdnadshavaren endast med ett leende eller bara en bekräftande blick. Detta tolkade vi som att föräldern bekräftade att hen vara närvarande och fanns där för sitt barn om barnet skulle behöva hjälp med något. Undersökningen visade att pedagogernas handlande var av stor betydelse. När en pedagog var närvarande och bekräftade ett barns behov kunde vi se att barnet visade anknytningsbeteenden gentemot pedagogen. Vi kunde även se att pedagogernas förhållningssätt påverkade föräldrarna till de barn som skolades in, på så sätt att även föräldrarna var i behov av omsorg och bekräftelse. Detta för att kunna känna den trygghet som krävs för att barnet ska påverkas positivt. När pedagogerna erbjöd föräldrarna ett lyhört samspel och lugna dialoger kunde vi tolka dem som mer bekväma i verksamheten vilket i sin tur, enligt vår tolkning ledde till att barnen kändes mer ivriga att utforska omgivningen. Även miljön hade i vår studie en stor påverkan på barnens inskolningsprocess för att kunna erbjuda inkludering och bidra till en gemenskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Virtanen, Ellinor, and Issir-Kansa Mohamud. ""Trygga föräldrar ger trygga barn" : En kvalitativ intervjustudie om den föräldraaktiva inskolningsmetoden." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85658.

Full text
Abstract:
Inskolningsperioden har en stor betydelse för både barn och vårdnadshavare, då de genom den får sin första inblick i förskolans värld. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter förskollärare har om den föräldraaktiva inskolningsmetoden. I studien undersöks även hur anknytningsteorin används vid inskolning och hur den föräldraaktiva inskolningsmetoden förhåller sig till en trygg anknytning. Det empiriska materialet består av transkripter från åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare som genomfördes både via telefon och på plats i förskolan. I resultat redovisas förskollärarnas egna upplevelser av att arbeta med den föräldraaktiva inskolningsmetoden i förskolans verksamhet. Förskollärarna anser att den föräldraaktiva inskolningsmetoden är en lämplig metod för att skola in barn. Inskolningsmetoden bidrar till att barn slussas in i förskolan snabbare och att vårdnadshavarna börjar skapa en relation till pedagogerna på avdelningen under inskolningsdagarna. Slutsatsen av studien är att den föräldraaktiva inskolningsmetoden gynnar förskolans verksamhet mer än barnen. Detta för att utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv är det inte möjligt för barn att knyta an till en annan människa på endast tre dagar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Askebäck, Mikaela. "Hur fungerar samarbete och är föräldrarna delaktiga? : en jämförande studie kring den föräldraaktiva och traditionella inskolningen på förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-11721.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Gyllensporre, Helena, and Lisbeth Arvenberg. "Föräldraaktiv tredagarsinskolning och traditionell inskolning – en undersökning." Thesis, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8741.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography