To see the other types of publications on this topic, follow the link: Förändringskommunikation.
Dissertations / Theses on the topic 'Förändringskommunikation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 25 dissertations / theses for your research on the topic 'Förändringskommunikation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Machouk, Leila, and Helén Lindfors. "Intentioner och behov : - Förändringskommunikation inom Försäkringskassan." Thesis, Mittuniversitetet, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7823.
Full text
2
Joelsson, Maria. "Förändringskommunikation : Ett fiberbredbandsprojekt i Vara kommun." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4448.
Full textAbstract:
I Vara kommun samverkar både stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att få fiberbredband på landsbygden. Ett stort förändringsprojekt som involverar många människor och som behöver kommuniceras på ett bra sätt för att skapa förståelse, motivation och engagemang. Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva förändringskommunikation och att kartlägga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förändringsprocess. Dessutom har syftet varit att få ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det här förändringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade på upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrån de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet. Dessutom har en kartläggning av bakgrund, aktörer och kommunikationskanaler skett via informanter som har varit aktuella. Författaren har själv varit engagerad i projektet. De kommunikationskanaler som aktörerna har använt sig av har varit elektroniska, skriftliga och muntliga. Engagemang, förväntningar och relationer är de 3 tema som den tematiska analysen resulterade i och har varit underlag för att beskriva upplevelsen av kommunikationen. Kommunikationen upplevs ha varit som en bergodalbana, där förtroendet har gått upp och ner. Det förutsätts att kommunikation fungerar men det är viktigt att ledningen redan på den strategiska nivån lyfter upp förändringskommunikationen.Vara municipality interact at both national, regional, local government and citizens in a project to get fiber broadband in rural areas. A major change project involving many people and need to communication in a good way to create understanding, motivation and commitment. The purpose of this paper was to describe change communication and to identify the different actors and communication channels involved in a process of change. In addition, the aim has been to benefit from the experience of the communication that has occurred in this change project in Vara Municipality. Focus of the study resulted in a qualitative design and selection of respondents who responded to the experience of communication made by the representatives who have been active in the project. In addition, a survey of the background, actors and communication channels occurred via informants who have been relevant. The author herself has been involved in the project. The communication channels that participants have used have been electronic, written and oral. Commitment, expectations and relationships are the 3 theme that the thematic analysis resulted in, and has been a basis for describing the experience of communication. The communication is perceived to have been as a rollercoaster, where thrust has gone up and down. It assumed that communication works but it is important that management already on the strategic level work with change communication
3
Rubinstein, Cécilia, and Elvira Strömberg. "Viskleken : En fallstudie av Polisens interna förändringskommunikation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274743.
Full textAbstract:
The previously 21 Swedish police departments have merged into one united police authority divided into 7 regions. This is the biggest reorganisation within the police since 1965. Communication plays a critical role when it comes to the implementation of planned changes, and the reorganization of the Police requires well structured communication strategies. This study aims to investigate how the internal change communication regarding the reorganization of the Police authority has been designed and perceived by managers and employees within the Police in region Mitt and Uppsala. For this purpose, two research questions have been formulated: How has the internal change communication been designed in Uppsala? and How has the communication been perceived by management and employees in Uppsala? Six interviews have been executed with a strategic communicator, two managers and four employees within the Police in region Mitt and Uppsala. The empirical results have been analyzed in the light of Clampitt, DeKoch and Cashman’s communication strategies, The Change Weel, theories about sensemaking and the terms uncertainty and serial reproduction errors. The study shows that the internal change communication has been designed partly with a focus on the organization’s managers. The change communication has also been designed with a responsiveness towards the employees. The importance of making sense of information has also been accentuated. The employees that were interviewed for this study have both positive and negative perceptions of the change communication while the managers only have positive perceptions.
4
Åström, Sofie. "Från fortbildning till arbete : Hur förändringskommunikation kan stödja kunskapsöverföring." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12954.
Full textAbstract:
This study examines how change communication can assist in transfer of training by asking the following research questions: How can theories about change communication be used to increase transfer of training in further training? How does the relation between the course Lösningsfokus i skolan (Pedagog) and current research about transfer of training look like? What kind of communication can improve transfer of training? The theoretical framework consists of theories about transfer of knowledge and three theories about change communication: change communication in child care, conversations of change and diffusion of innovation. The importance of actually talking about the change in the workplace brings all the theories together. The study is conducted through a case study where further training for teachers constitutes the case. Data has been gathered through mapping of communication channels, observation and three qualitative interviews. The data has been interpreted through theoretic analysis.Findings in this study conclude that change communication can assist in transfer of training when the process reaches the work place by supporting managers and staff in taking the right actions – for example starting a conversation about how to implement the new knowledge and act accordingly.
5
Ellberg, Müllner Max, and Erik Holmberg. "Att skapa samförstånd i en organisationsförändring : – En fallstudie om förändringskommunikation." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202644.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker hur samförstånd skapas genom kommunikation i en organisationsförändring. Detta är intressant då tidigare studier visat på att kommunikation är en avgörande faktor för att en organisationsförändring ska bli lyckad. Det är också intressant då forskning kring den interna kommunikationen vid organisationsförändringar är sparsam. Speciellt då vi även valt att se kommunikationen utifrån en mottagares perspektiv, ett område som var särskilt outforskat. Vi har hämtat vårt empiriska material från en organisation som stod inför en organisationsförändring. Denna förändring grundade sig i två underliggande problem; organisationen behövde omstruktureras för att kunna växa, organisationen ville bli oberoende av en annan organisation som varit en långvarig samarbetspartner.Syftet med studien var att ur ett kommunikationsperspektiv undersöka huruvida samförstånd skapas mellan ledningen och de anställda i en organisationsförändring. Det teoretiska ramverket bestod huvudsakligen av teorier om framing och dess tre ”Core framing tasks”, samt teorin om Sensegiving/Sensemaking. Studien beskriver hur ledningen i förberedelsefasen kommunicerade information om förändringen till de anställda. Dessutom undersöks personalens uppfattning av denna kommunikation. Studien bygger på intervjuer med ledningen och de anställda samt deltagande observationer av ett informationsmöte och ett nyhetsbrev. Resultatet av studien tydde på att ledningen har varit bristfällig i delar av sin kommunikation, men de anställda uppvisade trots detta en vilja att genomföra förändringen på grund av ett starkt förtroende för ledningen.
6
Eckhardt, Daniel. "Information och kommunikation vid förändring : en studie av Pliktverkets förändringskommunikation." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-982.
Full textAbstract:
Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor.
Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas.
Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med.
Jag har arbetat utifrån följande problemområden:
Tillförlitlighet – Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen?
Förväntningar – Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning?
Delaktighet – Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga?
Dialog – Varför får dialogen under processen dåligt betyg?
Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod.
Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser:
• Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna
• Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt.
• Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen.
• Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess.
• Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig.
• Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog.
During year 2006 The National Service Administration made a big change in order to save 100 million Swedish crowns. The result was that 131 employees were under notice and two regional offices were shut down. The purpose of this essay is to study the reason behind negative opinions about the internal communication during the change in 2006 and to propose solutions so the internal communication may be developed.
Communication during a change is a large subject so I chose to focus on four subjects that were earlier discovered as problematic areas during the change process.
I have been working with these four subjects:
Reliability – Has the reliability towards the process and information been affected by communication problems?
Expectations – Have the employees achieved expectations to be involved in the preparations for the change through an education?
Involvement – Why does the involvement get such a low grade and how have the employees been involved?
Dialogue – Why does the dialogue during the process get a low grade?
Private interviews with employees at The National Service Administration Departments remaining offices have been used as method.
Among other things I found out that:
• The change has been driven from the top administration without involving the employees.
• Involvement has been bad for the employees even before the change started.
• Low accessibility by responsible persons has made the dialogue unsatisfactory
• The change’s purpose is not well established in the organisation because of bad dialogue.
• There has been monologue instead of dialogue, which has led to low reliability.
• An education has given the employees expectations to be involved during a change.
7
Wittgren, Amanda, and Huck Johanna Simonsson. "Förändringskommunikation : En fallstudie om behovet av information genom en organisationsförändring." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86045.
Full textAbstract:
Förändringar är något som ständigt pågår i vår omgivning och innebär att organisationer och företag måste vidareutvecklas för att möta de utmaningar och krav som förändringarna medför. För att genomföra lyckad förändring krävs såväl förståelse om varför förändringen måste ske som engagemang för genomförandet. Tidigare forskning återkommer till slutsatsen att väl fungerande kommunikation har en avgörande roll i syfte att skapa den förståelse och det engagemang som krävs. Informationslogistik uppmärksammar hur effektiv kommunikation bygger på informationsflöden med förmåga att förmedla rätt information, i rätt tid och genom rätt kanal. Vi har identifierat att det saknas ett uttalat informationslogistiskt perspektiv i den befintliga forskningen kring förändringskommunikation. I denna studie har vi undersökt vilka krav som ställs i syfte att möta behovet av information och kommunikation i förändring och hur organisationsförändringar bör kommuniceras internt. Studien har haft sin utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där den informationslogistiska triangeln kombinerats med Förändringshjulet. Kombinationen har bidragit med ett informationslogistiskt perspektiv till kunskapen om kommunikation vid förändringsarbete. Studiens resultat visar på vikten av att inte enbart kommunicera förändringens syfte utan även motivera de förändringsbeslut som innebär en direkt påverkan för verksamheten. Studien visar hur behovet av kommunikation likväl som de krav som ställs på information och kommunikation skiftar genom förändringen. Ju mer praktiskt påtaglig förändringen upplevs, desto större blir även behovet av mer kontinuerlig information och kommunikation. Resultatet belyser vidare behovet av att föra dialog och samtidigt identifieras efterfrågan på tillgång till informationen i kompletterande kanaler. Även vikten av att tydliggöra vem som ansvarar för kommunikationen under förändringens olika faser identifieras, det vill säga vem eller vilka som är ämnade att besvara olika typer av frågeställningar genom förändringen. Avslutningsvis rekommenderar vi att organisationer som står inför en förändring bör strukturera och planera förändringskommunikationen redan i ett tidigt skede. Genom att identifiera verksamhetens kommunikationsbehov och definiera en kommunikationsstruktur blir det möjligt att säkerställa att rätt information förmedlas i rätt tid och genom rätt kanal.
8
Tunedal, Julia, and Amanda Larsson. "Intern kommunikation vid en organisationsförändring : En studie av ett drivmedelsföretags interna kommunikation vid en konceptförändring som rör stationsanställda." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314506.
Full textAbstract:
Denna uppsats studerar ett drivmedelsföretags konceptförändring och hur den interna kommunikationen fungerat under förändringen. Studien fokuserar på hur medarbetarna på 105 stationer i Sverige har upplevt kommunikationen under processen. Syftet med studien är att undersöka hur den interna kommunikationen fungerat och uppfattats under organisationsförändringen. De tre frågeställningar uppsatsen har som avsikt att besvara är: Hur har Drivmedelsföretaget kommunicerat internt vid förändringen till det nya konceptet? Hur har kommunikationen tagits emot av de stationsanställda vid förändringsprocessen? På vilket sätt önskar de stationsanställda att den interna kommunikationen ska fungera vid framtida förändringsprocesser? Den huvudsakliga metoden är en kvantitativ enkätundersökning med stationsanställda som arbetat innan, under och efter konceptförändringen. Dessutom har en kvalitativ metod i form av en fokusgrupp med fyra anställda på huvudkontoret genomförts för att få deras perspektiv på den interna kommunikationen, bakgrundsinformation om konceptförändringen samt för att utforma enkätfrågor. Resultaten som framkommit genom undersökningen har analyserats utifrån Shannon och Weavers kommunikationsmodell i kombination med teorier om organsationsmedlemmars upplevelser kring förändring, intern kommunikation, förändringskommunikation och organisationskommunikation. Ett resultat som framkommit av undersökningen är att huvudkontoret främst kommunicerat till stationens säljchef och där har möjligtvis ett stopp uppstått. Trots det upplever majoriteten av de anställda att de är nöjda med hur kommunikationen fungerat, vilket är möjligt att se i och med att majoriteten av respondenterna är positiva till de nya arbetsuppgifterna. En minoritet har en mer negativ bild och har upplevt att möjligheten att vara delaktig i processen inte funnits. Huvudkontoret behöver, i större mån, ha en tvåvägskommunikation med stationernas anställda vid framtida förändringsprocesser.This study is about a fuel company’s concept change and how the communication operated during the change. This by focusing on how the employees of 105 stations in Sweden experienced the communication during the process. The aim with this bachelor thesis is to examine how the internal communication operated and was perceived within the organization during the change. The research questions this study aims to answer are: How has the fuel company communicated internally during the change process to the new concept? How has the communication been received by the employees during the change process? In which way does the employees want the internal communication to operate during future change processes? The main method is quantitative in form of a survey with station employees who have been working before, during and after the concept change. As a complement, a qualitative focus group with four employees at the main office was used to get their perspective on the internal communication, to receive background information and to design survey questions. The results in the survey has been analyzed by using Shannon and Weaver’s communication model in combination with theories about organization members experiences during change, internal communication, change communication and organizational communication. A result that emerged through the research is that the main office communicates to the sales manager at the station where there seem to have occurred a stop. Despite that, the majority of the employees that responded to the survey experienced that the communication was good. But a minority did not. In the future, the main office need to have a greater two-way communication with the station employees so everyone has the possibility to be involved during the change process.
9
Malmer, Annika. "Ett Sida i förändring : - en fallstudie om upplevelsen av förändringskommunikation 2010-2011." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-99982.
Full textAbstract:
Sammanfattning Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomgått flera organisatoriska förändringar under senare år. Dessa pågår fortfarande. Uppsatsens syfte var att, med utgångspunkt i kommunikationsteorier, analysera och förstå hur kommunikationen i Sidas förändringsprocess 2010-2011 uppfattades av olika medarbetarkategorier samt vad man därur kunde lära inför nuvarande och framtida fortsatta förändringar. Teorierna spände över basteorier i kommunikationsvetenskap, förändringsteori och teorier om medarbetarskap. Det empiriska materialet till denna begränsade kvalitativa undersökning samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologiskt förhållningssätt. Informanterna kom från Sidas ledning, mellanchefer och andra medarbetare ur flera yrkeskategorier. Som fallstudie gör den inte anspråk på att vara representativ för alla svenska myndigheter i förändring men är tänkt att visa hur förändringskommunikationen upplevdes på en svensk myndighet. Resultaten visade att cheferna var bättre informerade än medarbetarna om målbild och bakgrund för förändringen. Myndigheten fokuserade sin information i förändringen kring en del av bakgrunden, den ekonomiska krisen. Informationen om mål och visioner var begränsad. Cheferna hade en stor och mestadels uppskattad kommunikativ roll i förändringen. Medarbetarna upplevde begränsade möjligheter att hinna ta in information, tolka den och ge feedback. Förändringsprocessen upplevdes som relativt toppstyrd i samarbete med personal- och kommunikationsavdelning. En traditionellt stark konsensuskultur kontrasterade mot en förändringsprocess där kommunikationen inte medgav inflytande över den egna arbetssituationen, vilket upplevdes av vissa som kränkande. Slutsatserna blev att information om både målbilder, bakgrunder och visioner framåt är viktiga i en förändringsprocess. Sida hade en plan och kommunicerade väl med sina chefer. Medarbetare och chefer på Sida kände stor lojalitet med verksamheten och hade därför förtjänat respekt i högre grad i kommunikationen. Dialog mellan alla chefer och medarbetare skulle ha gett möjlighet för medarbetarna att reagera och bli lyssnade på, även om beslut redan var tagna. På Sida upplevdes kommunikationen via cheferna mer individberoende än systemberoende. Ryktesspridning blev inte något stort problem trots att ledningen inte hade planerat för hanteringen av rykten inom förändringskommunikationen. Även om fallstudien endast rör Sida kan den tänkas vara relevant för andra svenska myndigheter.
10
Eklöw, Malin, and Vibeke Svärd. "Intern förändringskommunikation i den lilla kommunen : − En kvalitativ intervjustudie av Hallsbergs kommun." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43279.
Full text
11
Käll, Niklas, Frej Johansson, and Judy Kanaan. "Förändringskommunikation : En studie av kommunikationen mellan ledning och medarbetare vid en organisationsförändring." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23465.
Full textAbstract:
Den här studien undersöker kommunikation under organisationsförändring. Syftet att är ta reda på hur chefer och medarbetare ser på och använder kommunikation. Dels hur de vanligtvis kommunicerar, genom vilka kanaler, samt vilken typ av kommunikation de föredrar för ändamålet förändring. Detta leder fram till studiens mest centrala frågor, hur kommunikation påverkar förändring och om det kan bidra till minskat motstånd. För att söka dessa svar har en kvalitativ metod använts, med 17 semistrukturerade intervjuer samt 18 respondenter. Av dessa är 11 chefer, varav 2 inom HR, samt 7 medarbetare, 3 av dem inom HR. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori om kommunikation, diffusion och meningsskapande. Samt en modell skapad utifrån frågorna; vad, med koppling till kommunikationsteori. Hur, diffusion och varför, meningsskapande. Dessutom med begreppet hinder varigenom kommunikationsvägar har analyserats utifrån en så kallad gatekeeper-teori. Som resultat har det bland annat framkommit att flera chefer behandlar förändring på ett noggrant och varsamt sätt. Kommunikationsplaner är vanliga, vidare diskuteras vilka praktiker och tillvägagångssätt som de olika ledarna har. Som slutsats återfinns ett antal av de metoder vilka anses fungera väl och därmed kan rekommenderas för andra som genomgår förändring. Här besvaras även studiens frågeställning, samt ges förslag på studier som kan ta reda på mer inom ämnet och vidare hjälpa både chefer och medarbetare att bättre och enklare hantera förändringar.This thesis investigates communication during organizational change. The purpose has been to find out how managers and co-workers perceives communication. How they usually communicate, basically through which channels, and what type of communication they prefer for the subject of change. Which leads to the most central questions of this study, how communication affects change, and if it may contribute to decreased resistance. To seek these answers, a qualitative method has been deployed. Including semi-structured interviews. 17 interviews have been carried out with 18 respondents. Among these 11 managers, 2 from HR. 7 are co-workers, 3 of them within HR. This empirical material has then been analyzed with theory about communication, diffusion and sense making. A model is used, created by the questions; what, how and why. Those are related to the theories of communication, diffusion and sense making respectively. The model also includes the term obstacles, with which communication was analyzed through the so-called gatekeeper theory. Among the studies results it was found that many managers treat change carefully. Communication plans are common. Further discussion concerns the practices of different leaders. Among the conclusions some good practices are highlighted, which can be recommended for others who are in a process of change. This also allows the research questions to be answered, and some suggestions for future studies to be given. An aim of the study is to, by these insights, help leaders and co-workers manage change even better.
12
Lind, Cecilia, and Jessica Karlsson. "Polismyndigheten i förändring : En retorisk analys av förändringskommunikation ur ett public relation-perspektiv." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29350.
Full textAbstract:
Polismyndigheten i Sverige genomförde mellan 2013 och 2015 en omfattande omorganisering där syftet var att bli en gemensam Polismyndighet. Arbetet kunde följas via Polissamordningens hemsida, där de kontinuerligt uppdaterade med information för medarbetare och medborgare. Den särskilde utredaren Thomas Rolén hade yttersta ansvaret under förändringsprocessen. Denna studie analyserar förändringskommunikationen som skett ur ett public relation- och retoriskt perspektiv. Syftet var att studera förändringskommunikationen som skett via den kombinerade informationskanalen. Analysen har genomförts på strategiskt utvalda texter och varje text analyserades tre gånger. Vi undersökte för det första hur kommunikationen övergripande kan ses från en kommunikationsmodell, för det andra vad förändringskommunikationen har handlat om och för det tredje vilka retoriska verktyg man använt för att övertyga sina mottagare. Resultatet har visat att texterna ibland saknar viktiga delar från kommunikationsmodellen och det blir problematiskt eftersom det i sin tur påverkar kommunikationens helhet. Kommunikationen följer kommunikationsstrategin equal dissemination och bygger på att alla ska få all information. I kombination med flera retoriska verktyg försöker Polismyndigheten via Polissamordningen upprätthålla förtroendet hos medarbetare och medborgare. Kanalen är riktad till både interna och externa mottagare, medan de enskilda texterna antingen har en intern eller extern målgrupp.
13
Boija, Therése, and Fanny Nyberg. "Att kommunicera svår förändring : Ett medarbetarperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15766.
Full textAbstract:
Titel Att kommunicera svår förändring - Ett medarbetarperspektiv Författare Therése Boija & Fanny Nyberg Handledare Catrin Johansson Examinator Elisabeth Stúr Utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, Mittuniversitetet Syfte Syftet med studie är att ta reda på hur medarbetare från tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förändringen på Vårby bryggeri. Frågeställningar Hur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedläggningen. Metod Studien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestående av 3-5 deltagare från Spendrups medarbetare. Resultat I studien framgår det att Spendrups förändringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgänglig chef. De tillfrågade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det så, men att informationen inte är tillräcklig. Detta har resulterat i ryktesspridning och en del oro, främst på bryggerierna i Vårby och Hällefors. Nyckelord Förändringskommunikation, intern kriskommunikation, medarbetarskap, ryktesspridning, kommunikationsprocesser, förändringsprocesser.
14
Holmquist, Wulff Theo, and Ludvig Karlin. "Chefers kommunikation vid organisationsförändring är viktigt, men inte allt : en kvalitativ fallstudie om meningsskapande och osäkerhet vid Uppsala Kommun." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414694.
Full textAbstract:
Vår fallstudie undersöker genom kvalitativa intervjuer vilken roll förändringskommunikation vid en organisationsförändring har för medarbetares meningsskapande samt deras osäkerhet. Fem medarbetare som nyligen varit delaktiga i en organisationsförändring vid Uppsala Kommun har genererat empiriskt material i syfte att analysera de samband som beskrivs i teorin. Resultatet visar att kommunikation från chefer är viktigt för att medarbetare ska acceptera en förändring, skapa mening, minska ifrågasättande samt för att situationer där osäkerhet kan uppstå inte ska skapas. Individuell och inlyssnande kommunikation som är sammanhängande genom hela förändringen verkar ha störst betydelse. Däremot finner vi att medarbetare inte nödvändigtvis behöver uttala eller känna osäkerhet trots att de på grund av förändring och bristande kommunikation kan befinna sig i en osäker situation. Förändringskommunikation är inte heller ensamt bidragande till medarbetares mening och hantering av förändring; Gemenskap med medarbetare och individuell vana med förändring är två ytterligare bidragande faktorer som verkat ha minskat osäkerheten kring förändringen.
15
Hagljung, Josefine, and Sara Rune. "Förändring på insidan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30392.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Det senaste året har Polisen i Sverige jobbat utifrån en ny organisationsstruktur där man gått från 23 olika polismyndigheter till en stor myndighet och organisationsförändringen har fått mycket kritik av både anställda på Polisen och från allmänheten. Därav är det intressant att undersöka om missnöjet kring förändringen hänger ihop med den interna kommunikationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den interna förändringskommunikationen har hanterats under polismyndighetens omorganisering i Sundsvall med start i januari 2015. Metod och material: Kvalitativ metod med samtalsintervjuer. Sex respondenter intervjuades. Huvudresultat: Huvudresultatet visar att den interna förändringskommunikationen överlag har upplevts som bristfällig. Detta trots att studien visar att det har funnits en strategisk plan för hur det interna förändringskommunikationen ska hanteras samt kommuniceras. Dock har denna information inte tagit sig ända ner i den hierarkiska organisationen, vilket har resulterat i att medarbetarna inte kunnat ta del av informationen under förändringen.
16
Ender, Emma & Tesch Fanny. "Förändringskommunikation i organisationer : En studie som jämför hur uppfattningar skiljer sig mellan chefer och medarbetare i en förändringsprocess." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216858.
Full textAbstract:
Title: Change Communication within organizations – How perceptions differ between managers and employees in an organizational change Author: Emma Ender & Fanny Tesch Tutor: Anne-Marie Morhed Purpose: The purpose of this thesis was to study and compare different perceptions of change communication between managers and employees within two smaller organizations. We wanted to examine how the communication process within the change was carried out. We also aimed to compare the results with change communication models of Johansson & Heide (2008) and Lewin (1951), and also existing concepts, to see if our result differed from earlier research. Our key questions to answer were: How do managers communicate a change to the employees in two smaller companies? How do the managers think that the employees perceive the information about the change? How do the employees perceive the information about the change? How does change models from previous research correspond to, or differ from the change process? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of twelve interviews with both managers and employees at two small companies. Main results: The main results shows that communicating a change is complex, and that it is difficult to create models and theories for the phenomenon, as each change is unique. The main results further show that employees and managers have different views regarding change communication. The managers believe the change communication turned out well while the employees required more information afterwards. Although some of the employees already knew about the change there was a small spread of rumours and anxiety among the employees over all. The managers thought a few of the employees might have sensed that something was going to happen. Number of pages: 55 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Fall 2013 Keywords: Communication, Internal communication, Change Communication, Change, Organizational Change, Perception, managers, employees.
17
Luhr, Aislinn, and David Näsholm. "LYCKA TILL MED DET HÄR, KÖR HÅRT! : En studie av enhetschefers upplevelser av Umeå kommuns organisationsförändring ”Heltid – En del av helheten”, med ett riktat fokus på kommunikation och förändringsberedskap." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149891.
Full textAbstract:
Problemområdet som denna studie behandlat är behovet av organisationsförändringar inom kommunala organisationer och hur dessa kan genomföras på ett lyckat sätt. Syftet med studien har varit att utifrån enhetschefers berättelser beskriva och analysera betydelsen av dialog och kommunikation i planerandet och implementerandet av organisationsförändringen “Heltid - En del av helheten”. För att tillgodose studiens syfte har forskningsfrågor besvarats och berör enhetschefers upplevelser av involvering med ett riktat fokus på kommunikation i förändringsprocessens förberedande fas, samt enhetschefers upplevelser av förutsättningar till att implementera organisationsförändringen. Studien har genomförts i samarbete med Umeå kommuns utvecklings- och ledningsgrupp. Ett kombinerat urval har gjorts av relevanta informanter med ett inledningsvis målinriktat urval som övergått till snöbollsmetod. Empirin har införskaffats med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats i sin helhet. Studiens resultat har visat vilka konsekvenser ett rationellt synsätt på förändringsprocesser, kommunikation och informationsspridning kan få. Misslyckandet med att delaktiggöra enhetschefer i den förberedande fasen har resulterat i en svag förändringsplan. Vidare har en ineffektiv kommunikation mellan övre ledning, enhetschefer och Umeå Kommunal resulterat i en förvirring och mångfaldig tolkning kring begrepp och betydelse av förändringen för specifika verksamheter. Vilket har försvårat rollen som förändringsagent för vissa enhetschefer samt minskat förändringsberedskapen inom organisationen. Den bristande förändringsberedskapen har tagit sig i uttryck genom att vissa medarbetare uppvisat motstånd i form av ifrågasättande och ryktesspridning. De enhetschefer som lyckats bäst med att implementera heltidsinförandet är de som haft förutsättningarna att tolka förändringsinformationen rätt, samt haft en god relation av tillit till sina medarbetare. I linje med nämnda förutsättningar har ett behov uttryckts av att ge rätt stöd till rätt enhetschef tidigt i processen för att möjliggöra en effektiv implementering.
18
Einarsson, Lina, and Elise Öberg. "Det är insidan som räknas - eller? : En kvalitativ studie om den interna kommunikationen i förändringsarbetet med Skönsmomodellen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27015.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Förändringar är ett vanligt förekommande fenomen i dagens organisationer och en viktig roll i dessa organisationsförändringar är kommunikationen. Idag finns ett stort antal undersökningar kring organisationsförändringar med fokus på kommunikation, dock har dessa främst ett ledningsperspektiv. För att ta fasta vid att organisationsförändringar ur ett medarbetarperspektiv är ett relativt outforskat fält, är det av intresse att med ett större fokus än tidigare undersöka en förändring ur medarbetares perspektiv. Syftet med studien är att undersöka den interna kommunikationen, och dess betydelse, under förändringsarbetet “Införande av Skönsmomodellen i Sundsvalls hemtjänst” samt hur medarbetare och ledare uppfattat förändringen och kommunikationen runt den. Metod och material: I vår studie har vi använt oss av samtalsintervjuer. Projektet “Skönsmomodellen” innefattar hela Sundsvalls hemtjänst, men vi valde att avgränsa oss till enbart Skönsmons hemtjänst. Huvudresultat: De ledare vi intervjuade hade alla en fast ståndpunkt i att kommunikationen är en viktig del i en förändringsprocess. Trots detta tillämpades inte kunskaperna i praktiken under projektet och exempelvis fanns ingen kommunikationsplan att tillgå. Ledningen har dock nyttjat stöd av kommunikatör, men mest gällande extern kommunikation. Förändringsarbetet är nytänkande på så sätt att medarbetaren tar ett stort ansvar. Vårt resultat visar att trots en nytänkande förändring med stort fokus på medarbetaren finns fortfarande en omodern syn på kommunikation som låter den interna kommunikationen stå i skuggan av den externa kommunikationen
19
Bengtsson, Håkan. "Att iscensätta förändring : Den interna kommunikationens roll i organisationers förändringsbenägenhet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-909.
Full textAbstract:
The purpose of this paper is to investigate and analyze the role ofcommunication in change processes based on change expertsexperiences. The purpose will be accomplished by answering thefollowing research questions: How can organizations create a highchange readiness? How are leader- and coworkership used as strategicresources in change processes? How does the organizational cultureaffect the planning and implementation of change initiatives?The theoretical framework presented in this paper concludes thatcommunication is important for a successful change initiative and thatchange is consistent in organizations. Therefore it becomes increasinglyimportant for organizations to raise their change readiness in order toconduct successful change initiatives.A qualitative study was conducted with respondents from five Swedishorganizations. The results from the interviews were analyzed andcompared to the theoretical framework. The result of the study showedthat all organizations had a similar approach to change communication.They also predict the same future obstacles and challenges for changecommunication. The study also showed that the organizations use oldercommunication models that don’t take the receivers interpretations intoconsideration.The findings conclude that the organizations can gain a higher changereadiness by focusing on the activities that takes place in between thechanges. The organizations must also develop the necessarycommunication channels that allow the coworker to communicate andthereby strengthening the degree of participation in the change processon their behalf.
20
Högdahl, Kajsa, and Sandra Ohlsson. "När två blir ett : en studie av internkommunikationen vid sammanslagningen mellan Sif och HTF." Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8269.
Full text
21
Bergsten, Miranda. "Vem bryr sig? : Ett kommunikativt perspektiv på fusionen mellan Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2578.
Full text
22
Lundmark, Ida. "Förändring i den föränderliga mediebranschen : En fallstudie av ett medieföretag som befinner sig i en branschförändring." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-304103.
Full textAbstract:
I denna studie undersöks en mediebyrå som befinner sig mitt i en branschförändring. Mediebyråns förutsättningar har sedan 2014 förändrats i och med intåget av ett nytt, automatiserat sätt att köpa medieutrymme, vilket kallas för programmatiska medieköp. Detta nya köpförfarande riskerar att förändra, och har redan förändrat många av byråns anställdas roll och branschförändringen ligger i fokus för studien. Studien syftar således till att undersöka hur organisationen ställer sig till intåget av programmatiska köp, samt hur förändring förstås genom kommunikation inom organisationen. Tidigare forskning kring förändring och förändringskommunikation har identifierat att ett förändringsmotstånd ofta uppkommer i samband med större förändringar. Denna studie fann dock att det inte förekom några tydliga tecken på förändringsmotstånd i samband med branschförändringen. Flera olika förklaringar till bristen på förändringsmotstånd upptäcktes under studiens gång. Företagets organisatoriska kontext är en huvudsaklig anledning till den positiva inställningen till förändring. Företaget befinner sig i en organisatorisk kontext som är utsatt för konstanta förändringar, något som gör att företagets medlemmar är mer öppna till förändring. Genom meningsskapande, kommunikativa processer försöker företagets anställda hela tiden skapa mening av förändringarna genom intern och externt influerad kommunikation, i form av utbildning och informationsspridande. Studien fann även att en bidragande orsak till bristen på förändringsmotstånd är att de anställda tillåts delta i förändringsprocessen på olika sätt, och detta leder till att de blir mer informerade och redo att ta till sig förändring.Aim: The aim of this study is to research how organizational change is communicated and accepted in a media organisation. This is done by analyzing different strategies of change communication and sense making strategies in uncertain environments. Contribution: The papers contribution to the field is mainly empirical. A lot of studies have been done on change resistance, but not as many has been done on reasons for lack thereof. This paper strives to bring clearness to how a company manages to prevent change resistance in a ever changing environment. Results and conclusion: The study found that one of the biggest challenges in the studied organisation was a business wide emergence of a new way to buy advertising space. Although the change is likely going to effect a lot of employees in the organisation, a lack of resistance towards the change was found in the initial period of the observations conducted at the company. The aim was thereafter to find out how this could be. The findings was that several aspects could explain the phenomenon. The company’s organizational context was a main reason for the positive attitudes towards change. The company operates in a context that is largely affected by constant changes, and this makes the members of the organisation more open to change. Also, through sense making mechanisms, the company constantly strives to make sense of the changes by internal and externally influenced communication. A second reason to the lack of resistance is found to be the fact that the employees are allowed to participate in different ways in the change, leading them to become more informed and ready for the emerging change.
23
Lundeberg, Mathilda, and Tilda Lundgren. "Crafting and Conveying a Meaningful Message of Change : A Case Study of How Data-Driven Change Communication Can Drive Change Readiness in a Swedish Rental Services Company." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-264123.
Full textAbstract:
In today’s turbulent business environment, an increasing number of businesses and organizations are finding themselves confronted with a crushing pressure to constantly reinvent themselves. Given such a business environment, coupled with high stakes and fierce competitiveness, it is quite unsurprising that most change efforts are reported to fail. Change communication, or rather the lack thereof, has been pointed out as one of the most important reasons. In recent years, many scholars have started to differentiate between participatory and programmatic change communication, elicited by a reconceptualization of change as continuous and emergent rather than episodic and planned. Participatory and programmatic are two diametrically different ways to approach change communication, and thus, they each require different tools, techniques and strategies. Several scholars have called attention to the shortage of tools, techniques and strategies suitable for participatory change communication in particular, however, empirical research remain scarce. At the same time, the data revolution is right upon us. Businesses that fail to harness the true potential of their data see themselves outcompeted by those who do. Even though data since long has been prophesied to transform management altogether, it is only in recent years that its application within the various subfields of management research has received serious attention by academia. However, the application of data in change management in general, and change communication in particular, has largely been left unaddressed. In this thesis, we are exploring the role of data in the context of change communication through a case study at Skanska Rental, one of Sweden’s largest construction equipment rental companies. We delimit our study to only treat one of the most important aspects of data-driven communication; namely, data visualization. Our findings indicate that data visualization can facilitate change communication by encouraging it to be participatory. In particular, we find that data visualization has the merit of enthusing its audience, aligning the perception of the current state of affairs, reinforcing a data-driven culture, and facilitating interpersonal communication. We also call attention to three important considerations; (1) the democratization of data requires transparency trade-offs, (2) data visualization cannot replace interpersonal communication, but at most facilitate it, and (3) communication, although one of the most important, is not the sole precursor of successful change. We conclude our thesis by addressing the practical and theoretical implications of our conclusions, and lastly, by suggesting directions for future research in data-driven change communication.I dagens turbulenta omvärld utsätts företag och organisationer för ett ständigt förändringstryck som inte visar några tecken på att avta. Givet ett sådant klimat, där mycket står på spel och där konkurrensen är förkrossande, är det inte förvånande att de flesta förändringsinitiativ misslyckas. Förändringskommunikation, eller snarare bristen därav, har ofta pekats ut som en av de viktigaste orsakerna till detta. På senare tid har många forskare börjat göra skillnad mellan två olika typer av förändringskommunikation: deltagande respektive programmatisk. Att betrakta förändringskommunikation genom denna dikotomi har föranletts av en ny syn på förändring i stort; snarare än att se förändring som episodisk och planerad har många forskare istället konceptualiserat förändring som kontinuerlig och framväxande. Olika tekniker, verktyg och strategier lämpar sig olika väl för de två olika typerna av förändringskommunikation. Många forskare har varnat för en bristande förståelse för i synnerhet de tekniker, verktyg och strategier som lämpar sig för den deltagande typen av förändringskommunikation. Under de senare åren har det förändringstryck många företag och organisationer står inför snarast ökat i styrka på grund av den datarevolution vi befinner oss mitt upp i. Trots att det sedan länge har förutspåtts att data har potentialen att vända spelplanen för företagsledning upp och ner, så är det bara på senare år som ämnet har åtnjutit företagsledningsforskningens fulla uppmärksamhet. Däremot finns det fortfarande ett underskott på akademisk forskning som adresserar hur data kan användas inom förändringsledning i allmänhet och förändringskommunikation i synnerhet. I denna masteruppsats utforskar vi den roll som data kan spela inom förändringskommunikation. Vårt empiriska material inhämtar vi genom en case-studie hos Skanska Rental, ett av Sveriges största uthyrningsföretag inom byggbranschen. Vi avgränsar vår studie genom att endast behandla en utav de viktigaste aspekterna av data-driven kommunikation, nämligen datavisualisering. Våra resultat indikerar att datavisualisering kan underlätta förändringskommunikation genom att göra den deltagande. I synnerhet finner vi att datavisualisering har potential att entusiasmera dess publik, linjera bilden av nuläget, förstärka en data-driven organisationskultur och fungera som en utgångspunkt för mellanmänsklig kommunikation. Vi identifierar också tre viktiga reservationer mot denna slutsats; (1) demokratisering av data fordrar ställningstagande gällande transparens, (2) datavisualisering kan inte ersätta mellanmänsklig kommunikation, och (3) kommunikation, om än viktig, är inte den enda förutsättningen för framgångsrik förändring. Vi avslutar vår uppsats med att adressera de praktiska och teoretiska implikationer som vår slutsats resulterar i, samt föreslår inriktningen för framtida forskning inom data-driven förändringskommunikation.
24
Ågren, Sofie, and Alejandra Garay. "Vad händer med åsikterna? : Järvadialogen som kommunikationsinsats." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242927.
Full textAbstract:
The area of Järvafältet in the northern parts of Stockholm is one of the many large-scale investments into Swedish residency executed in the 60’s and 70’s, and which got the name Miljonprogrammet. Not until today these buildings have been restored, and frustration has been brewing in these areas for some time. Järvadialogen is the name of a communication program connected to the housing restoration in the area of Husby, which is a part of Järvafältet, and functions as a promotional and informational dialogue between residents in the area and those responsible for the communication program. The cultural diversity in the area of Husby is significant, and with theories on intercultural communication, change communication and power we study the performed communicative process and the manner in which it is received. How is the communication program Järvadialogen shaped and performed, and how are the messages sent received and interpreted? This following study looks at how the communication program Järvadialogen is designed and carried out, as well as how the communication is received. It questions what happens to the opinions? and by performing an extensive text analysis complemented by personal interviews along with group interviews the study explores both sender and receiver perspectives. Methods and theories bring to light the importance of building a relationship among sender and receiver, power relations and change communication. Cultural aspects are evaluated and criticized in regards to communication performance, and more specifically this study shows that the existing frustration in connection to the communication program in Husby is not a result of miscommunication, but of a sense of exclusion, which originates in socio- and economic differences.Dagens Sverige präglas av en ökad mångfald där samhällsdebatten allt oftare behandlar frågor om integration, segregation och utanförskap. I samband med upprustningen av miljonprogrammen, Järvalyftet, Vision Järva 2030, har Järvadialogen uppkommit som kommunikationsinsats. Kritik har dock riktats mot kommunikationsarbetet relaterat till upprustningen av Järvaområdet. Vi vill därför analysera hur förändringen kommunicerats till de boende på Järva i relation till upprustningsprojektet Järvalyftet. Vår studies frågeställning är: Hur har Järvadialogens kommunikationsgenomförande sett ut och mottagits bland boende i Husby? Med hjälp av teorier inom interkulturell kommunikation och strategisk kommunikation analyserar vi textmaterial som distribuerats i olika forum med koppling till dialogen, samt analyserar genomförda intervjuer med boende och ansvariga för Järvadialogen. Resultatet av detta har blivit en studie i hur ett dialogarbete i en förändringsprocess sett ut och upplevts, samt hur man arbetat med det i detta mångkulturella Husby. Slutligen ser vi att den kritik som riktats mot Järvadialogen som kommunikationsinsats inte har sin grund i bristande kommunikationsarbete, ett aktivt relationsarbete har skett med fokus på lokalförankring i området. Vi ser snarare att det bristande kommunikationsarbete kommer från ansvariga politiker då många boende idag vänder sig till Svenska Bostäder för att få svar på exempelvis frågor gällande skolan och brottslighet i området. Återkoppling från politikerhåll avseende samhällsfrågor och hur de åtgärdas har varit bristfällig och därför bidragande faktor till den kritik Järvadialogen fått.
25
Sävje, Kristina, and Madeleine Westerlund. "Fusionen mellan tre mediaorganisationer : Ur ett organisationskulturellt och förändringskommunikativt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243027.
Full text