Dissertations / Theses on the topic 'Fördom'

Vad är det som gör en bostadsområde attraktivt? Vad är det som gör ett bostadsområde icke attraktivt? I denna studie har jag intervjuat sju personer som bor i Norrköping om vad de tycker och tänker om olika områden istaden för att sedan se vad det är som gör att vissa områden anses som lockande att bo i och vissa områden inte gör det.

Värdegrundens betydelse och dess innebörd är en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska värden och värderingar är det som pedagogerna har i uppdrag, enligt läroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I läroplanen nämns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmänniskor. Detta är ord som det inte bara bör talas om utan även göras i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att få insikt om en grupp 5-åringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men även respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn på begreppen visar sig i den kamratkultur som råder inom gruppen och ger uttryck för deras förhållningssätt till varandra.För att kunna fungera väl i en grupp behöver barnen kunna ta hänsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de måste vara individualister, utan att ”trampa” på någon annan. De måste kunna tyda lekens regler och föra leken framåt, till nya nivåer på ett spännande sätt. Har de inte denna förmåga blir barnet lätt utesluten av kamratgruppen.Metoden som använts har varit öppna intervjuer. Som extramaterial har undersökningsgruppen fått studera ett antal bilder på okända barn som i sammanhanget skulle kunna representera de barn som finns utanför deras egen förskolegrupp.Datan är analyserad med inspiration av en fenomenologisk ansats. Syftet i en fenomenologisk studie är att utforska en person/personers livsvärld, med andra ord deras personliga upplevelser och erfarenheter av en händelse. Individen ges en uppfattning om sin egen verklighet. För vad är egentligen verklighet – för dig och för mig?

Fördomar är något vi alla har och delvis behöver för att kunna fungera i vardagen. Genom fördomar skapar vi en ordning i tillvaron som leder till att vi inte behöver ta in all information i varje given situation, detta vore nästan omöjligt med hänsyn till begränsningarna i vårat kognitiva system. I denna rapport vill vi undersöka hur dessa fördomar påverkar vittnens bedömning av en situation eller händelse och de som är inblandade. Då vi omedvetet använder våra förutfattade meningar och tidigare erfarenheter för att tolka världen omkring oss, går det att misstänka att det även påverkar vittnesutsagor. I rapporten har vi använt oss av fyra stycken studier om vittnen till våldsbrott, tre stycken intervjuer med erfarna poliser, kurslitteratur i tillämpliga delar samt annan litteratur. Intervjuerna är anonyma med anledning av att en del kan uppleva det som ett känsligt ämne att yttra sig om. Vi har belyst hur vittnen påverkas av sina fördomar samt hur detta kan påverka resultatet i ett förhör. Vittnets förmåga att identifiera en gärningsman i en fotokonfrontation påverkas av etnicitet hos vittne och gärningsman. Det visade sig i en av studierna, att vittnen bedömer gärningsmän av annan etnicitet hårdare än de individer tillhörande sin egen. För att komma till bukt med felaktig utpekning av gärningsmän bör fotokonfrontation ersättas med videkonfrontation då vittnet får en bättre möjlighet att känna igen gärningsmannen. I förhör bör man även utröna var lojaliteten hos ett vittne ligger.

Undersökningens utgångspunkter finns i Gordon W. Allports kontaktteori gällande kontakt mellan grupper och även Theodor W. Adornos teori angående den auktoritära personligheten. Studien undersökte på vilket sätt auktoritär personlighet påverkar en majoritetsgrupps direkta- och indirekta kontakt med minoritetsgrupper samt majoritetsgruppens fördomar. De två grupper som berördes var majoritetsgruppen thailändare och minoritetsbefolkning i provinsen Chiang Rai i norra Thailand. En enkätstudie genomfördes på elever av majoritetsgruppen vid Mae Fah Luang University (N=44). En svag korrelation mellan högre auktoritära värden och låga kontaktvärden påträffades men var inte signifikant. Ingen signifikant korrelation påträffades mellan gruppkontakt och fördomar. Ingen signifikant korrelation påträffades mellan auktoritära värden och fördomar.

Aktuell forskning inom social kognition tyder på att såväl fördomar som diskriminering kan befinna sig på implicit, det vill säga omedveten och automatisk nivå (Greenwald & Banaji,1995). Om lärare har implicita fördomar gentemot invandrarelever finns det därför risk för att de omedvetet diskriminerar dessa. Med anledning av detta undersöktes med hjälp av Implicit Association Test (Greenwald et al., 1998) 52 lärarstudenters implicita attityder gentemot invandrarelever. Dessutom undersöktes lärarstudenters explicita attityder gentemot samma grupp.

Resultaten visade att en stor majoritet (79 %) av lärarstudenterna hade negativa attityder gentemot invandrarelever på implicit nivå, medan endast en dryg tredjedel uttryckte detta explicit. Det fanns dessutom ingen statistisk signifikant korrelation mellan de explicita och implicita måtten. Även om denna diskrepans kan bero på att deltagarna ville dölja sina negativa attityder gentemot invandrarelever, finns det anledning att tro att många lärarstudenter har implicita attityder som de inte är fullt medvetna om och som kan ligga till grund för omedveten diskriminering av invandrarelever.

Ser man över vilka personer som studerar på polisutbildningen är det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det är en stor variation av både killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, åldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utländsk härkomst är den målgruppen som är underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det är alldeles få personer från den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svåraste gruppen att rekrytera inom den kategorin är tjejer med utländskt ursprung. Vad som har börjat diskuteras för att lyckas med att öka mång-falden är bland annat etnisk kvotering. Men vad ger det ut för signaler till allmänheten vid val av etnisk kvotering som en lösning till problemet. Signaler som sänds ut är att ”invandrare” är mindre duktiga än ”svenskar”. Svenska poliser med utländsk bakgrund är mindre duktiga än svenska poliser. I den här studien ska det undersökas hur etnisk kvotering kan vara till nackdel gällande rekrytering till polisutbildningen. Studien belyser även vad lagen säger och hur kvoteringen påverkar individer i allmänhet. Genom att utgå från litteraturstudie som metod kommer frågorna att ställas till litteraturen för att finna svaren. Resultatet av promemorian påvisar att etnisk kvotering är fel metod för att försöka främja mångfalden inom polisen av flera anledningar. Kvotering påverkar inte bara den som gynnas, även den som utesluts på ett negativt sätt.

I ett alltmer varierat samhälle ökar behovet hos individer av att identifiera sig inom alla samhällsnivåer. Arbetsgivarens ansvar, som regleras via lagstiftningen med diskriminerings- och jämställdhetslagen, saknar tydliga ramar och verktyg för att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Solna stad ingick i ett EU-projekt för att medvetandegöra fördomar inför processer som rekrytering, rehabilitering och lönesättning. Studien tar del av chefernas upplevelse av satsningen samt vilka möjligheter och svårigheter de upplevde med mångfald i organisationen. Detta har undersökts kvalitativt och explorativt i form av åtta intervjuer med chefer som har personalansvar och som sedan analyserats tematiskt. Analysen resulterade i sex teman, med underrubriker, där tyngdpunkten framförallt ligger hos organisationen som bör ha tydliga gemensamma direktiv samt en öppen och tillåtande miljö. Organisationer styrs av normer, dessa normer behöver ifrågasättas för att undvika att mångfaldssatsningar stannar vid att endast vara politiskt korrekta beslut. Detta sätter varje individ i fokus, där mod att synliggöra sina egna värderingar och mod att förändra ger förutsättningar för att hantera de processer som varje chef står inför med sin personal.

I vårt arbete har vi riktat in oss på den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stå för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krävs att föra fram sina åsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi människor kategoriserar och använder oss av stereotyper. Varför är då förmågan att kategorisera så väsentligt för våra kognitiva funktioner? Man kan föreställa sig en värld där vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori. Ett problem är att varje objekt som vi i verkligheten uppfattar eller ser som en stol, skulle vi uppfatta som ett nytt objekt – vi skulle inte känna igen eller förstå sådana intryck eftersom vi inte skulle ha någon gemensam etikett att förse dem med. Enligt detta synsätt skulle vi inte kunna fungera utan denna förmågan att kategorisera. Vi måste avgöra vad som är en stol och vad som inte är det, för att kunna sätta sig på rätt sak när vi kommer in i ett rum. Utan att kunna skilja mellan bord, stolar, väggar och golv skulle det vara besvärligt att leva. Är det möjligt att kategorisera människor? Eller ens nödvändigt? Det har hävdats att små barn kan använda ett antal begränsningar när de relaterar ord till kategorier för att det ska bli lättare att genomföra en uppgift. Begränsningar ett barn förmodas använda sig av, enligt en teori, är: ord avser objekt, ord avser hela objekt, nya ord avser kategorier som inte redan har ett namn, två olika ord kan aldrig ha samma betydelse, varje objekt kan bara ha ett namn. Behöver vuxna människor kategorisera, om än i lite mer avancerad skala än barnets? Är det av bekvämlighet vi delar in folk? Har du reflekterat över hur du gör?

Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar.

Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?

Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati?

Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?

Metod

Fem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal. Ledaren skulle varit aktiv under flera år och med god inblick i verksamheten. Det slutgiltiga valet föll på de klubbar som hade väl utvecklad ungdomsverksamhet. Tid och plats för intervjuerna bestämdes vid det första telefonsamtalet. Intervjuerna har varit kvalitativa för att få en djupare insikt i vilka tankar ridsportledarna har kring sin ledarroll och vilka värderingar de vill förmedla till sina elever. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ner ord för ord.

Resultat och slutsats

Ridsportledarna är välutbildade inom sitt område och i princip inga ”snälla föräldrar” nyttjas som ledare. Eleverna på ridskolan tillbringar mycket tid i stallet utöver sin faktiska ridtid, många gånger upp till sju dagar per vecka. Ridskolans roll som fritidsgård kan därmed diskuteras och i och med den tid eleverna tillbringar där får de äldre eleverna och ledarna även en framstående roll som förebilder.

Ridskolans viktigaste uppgift anses vara att lära ut hur eleverna ska hantera hästen. De oskrivna regler som framför allt poängteras är: horsemanship, ödmjukhet och kamratskap. Alla ryttare på en ridskola måste kunna den sociala koden för just den ridskolan. I det avseendet är ridskolan en extremt fostrande miljö eftersom så många olika människor, med avseende på ålder och attityd, ska kunna mötas på samma område och samsas om samma hästar.

Bakgrund: Det ingår i sjuksköterskans arbete att möta blodsmittade patienter. De vanligaste blodburna sjukdomarna som sjuksköterskor kan utsättas för är: HIV, hepatit B och C. I mötet med den blodsmittade patienten kan det uppstå sociala och moraliska problem. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med blodsmittade patienter. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl samt sex vetenskapliga artiklar från en manuell sökning. Artiklarna genomgick en innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 subkategorier där det visade sig att det var olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten. De fyra kategorierna var sjuksköterskeprofessionen, känslor, säkerhet och hantering.  Slutsats: Författarna har i denna litteraturstudie funnit olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och den blodsmittade patienten. Det var både individuella och organisatoriska faktorer som hade betydelse för hur mötet utvecklade sig.

Det förekommer omfattande segregering på svenska arbetsmarknaden på grund av mekanismer som finns på samhälls-, struktur- och individnivå. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever många att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mån utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre män, som hade minst tre års svensk högskoleutbildning intervjuades. Utifrån en induktiv, tematisk analys framträdde ett antal teman. Informanterna visade sig ha olika upplevelser av diskriminering och att dessa hade påverkat deras arbetssituation på olika sätt. Olika strategier för hur de hanterade svårigheter kom fram. En del hade gått mycket långt för att anpassa sig. Vissa hade bytt arbete och blivit egenföretagare. Andra tyckte att det hade blivit bättre med åren. Slutsatsen var att en svensk högskoleutbildning minskar upplevelsen av diskriminering, men tar inte bort den helt.