Dissertations / Theses on the topic 'Forestry Board'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 19 dissertations / theses for your research on the topic 'Forestry Board.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
Ekströmer, Karin. "Produktion och miljötänk - då och nu : Introduktion och utveckling av miljöhänsyn i svenskt skogsbruk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65439.
Full textAbout two-thirds of Swedens land area is covered by forest. Half of the total forest land is owned by private forest owners.The purpose of this study was to describe the decades before and after the environmental concerns became self-evident in Swedish forestry, and from a forest policy perspective elucidate the introduction of environmental concerns in forest management. Interviews with private forest owners and field studys was conducted to identify specific occurences of conservation that could be linked to advisory service from The National Board of Forestry since the 1970´s. The result shows that guidance, education and skills are crucial success factors for the continuence of conservation and sustainable forestry, but also greater consideration and respect for the private forest owners property rights, experiences and knowledge.
Ruuttula-Vasari, A. (Anne). "”Herroja on epäiltävä aina – metsäherroja yli kaiken”:metsähallituksen ja pohjoissuomalaisten kanssakäyminen kruununmetsissä vuosina 1851–1900." Doctoral thesis, University of Oulu, 2004. http://urn.fi/urn:isbn:9514273605.
Full textTiivistelmä Olen tutkinut metsähallituksen ja pohjoissuomalaisten kanssakäymistä ja suhteiden muotoutumista Pohjois-Suomen kruununmetsissä 1800-luvulla. Lähtökohtina ovat metsähallinnon perustaminen, toiminnan vakiinnuttaminen sekä metsähallinnon vaikutus paikallisiin elinkeinoihin ja asutustoimintaan. Kangertelu metsänhoidossa ja liiketoiminnan aloittamisessa sekä yhteenotot paikallisen väestön ja lehdistön kanssa sävyttivät metsähallinnon ensimmäisten vuosikymmenten toimintaa. Hidastunut isojako sekä kruununmetsiin hakeutunut asutus, kruununmetsätorpat ja uudistilat, ylläpitivät jännittynyttä suhdetta. Suuri kysymys oli, olivatko kruununmetsät valtion metsätaloutta vai Pohjois-Suomen asutusta varten. Tutkimuksessa myös selitetään, miten metsähallinto suhtautui perinteisiin, juuri kruununmetsiin suuntautuneisiin metsänkäyttötapoihin, kuten kaskenpolttoon, tervatalouteen ja puun kotitarvekäyttöön. Metsähallinnon osuus kaskeamisen ja tervanpolton ohjailussa nousee esille uudella tavalla. Kruununmetsien haaskaajat eli varkaat ovat myös ennen tutkimaton teema. Kruununmetsien varastaminen oli yleistä erityisesti Tornionjokilaaksossa ja Iijokilaaksossa. Ruotsin rajan läheisyydessä toimineet metsänvartijat jopa aseistettiin pistoolein metsävarkaita vastaan. Varastetun puutavaran toimittaminen niin Suomen kuin Ruotsin sahoille oli maan tapa. Iijokilaaksossa turvauduttiin metsähallinnon käsikauppa- eli lupapuihin, joista tuli köyhäinavun, mutta myös keinottelun muoto. Keinottelu varsinaisilla valtionmailla eli haku uudistilalliseksi vain puutavaran vuoksi, kuuluu myös Pohjois-Suomen metsähistoriaan. Eläinten laiduntaminen kruununmetsissä myös asetti metsähallinnon virkamiehet ja paikallisen väestön vastakkain. Vielä 1900-luvulla lehmä kruununmetsissä oli kiistan kohteena. Lopullista selvyyttä siihen, mitä vahinkoa lehmä teki kruununmetsille, ei saatu koskaan. Lisäksi porojen käyttämät luppopuut eli naavakuuset hiersivät suhteita tilanteessa, jossa kuusipuulle oli syntymässä kysyntää paperipuuna. Metsänhoitajat saivat kritiikkiä toimiessaan viran ja lain vaatimalla tavalla Pohjois-Suomessa. Metsäherroja polemisoitiin sanomalehdissä, valtiopäivillä ja kirjallisuudessa. Metsähallinnon ja metsäherrojen osana oli 1800-luvulla olla epäluulon ja suorastaan vihamielisyydenkin kohteena. Puuttuminen perinteisiin elinkeinoihin, maankäyttötapoihin ja muinaisiin tapaoikeuksiin synnytti kitkaa suhteisiin ja ylläpiti epäluuloa molemmin puolin. Pentti Haanpään teksti "Herroja on epäiltävä aina – metsäherroja yli kaiken" on saanut uutta, selittävää ainesta ympärilleen. Nykyiset metsäkonfliktit avautuvat paremmin ja tulevat ymmärrettävimmiksi 1800-luvun metsähistorian kautta
Ntili, Tseliso Paul. "Sustainable governance management systems: a practical approach for Water Boards in South Africa." Thesis, Nelson Mandela Metropolitan University, 2014. http://hdl.handle.net/10948/9185.
Full textHeinken, Thilo, Marcus Schmidt, Goddert von Oheimb, Wolf-Ulrich Kriebitzsch, and Hermann Ellenberg. "Soil seed banks near rubbing trees indicate dispersal of plant species into forests by wild boar." Universität Potsdam, 2006. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2010/4647/.
Full textDas aktuelle Wissen über Prozesse, die zur Fernausbreitung von Pflanzen führen, ist trotz ihrer Bedeutung für das Überleben von Populationen und die Besiedlung neuer potenzieller Habitate noch immer sehr begrenzt. Wildlebende Großsäuger sind heutzutage vermutlich wichtige Vektoren für den Ferntransport von Diasporen innerhalb und zwischen den einzelnen Waldflächen in Mitteleuropa, und speziell das Wildschwein (Sus scrofa L.) spielt dabei offenbar eine herausragende Rolle. Wir nutzen hier ein spezifisches Verhalten des Wildschweins – Suhlen im Schlamm und nachfolgendes Scheuern an sogenannten Malbäumen – um die epizoochore Ausbreitung von Gefäßpflanzen-Diasporen einzuschätzen. Dargestellt werden die Ergebnisse von Samenbank-Untersuchungen von 27 Malbäumen im Vergleich zu 27 Kontrollbäumen aus sieben Waldgebieten in Deutschland. Sowohl die mittlere Zahl lebensfähiger Samen als auch die Artenzahl waren höher in Bodenproben neben Malbäumen. Zehn der 20 in der Samenbank verbreitetsten Pflanzenarten hatten hier ihren Schwerpunkt, und viele Arten kamen ausschließlich in den neben Malbäumen gewonnenen Proben vor. Die große Zahl von Pflanzenarten und Samen – zumindest > 1000 pro Baum – im Boden an Malbäumen lässt sich nur durch die Aktivität der Wildschweine erklären. Mit Haken oder Borsten ausgestattete, d.h. an Epizoochorie angepasste Diasporen waren häufiger, aber auch viele Arten mit unspezialisierten Diasporen kamen ausschließlich in der Samenbank bei Malbäumen vor. Anders als weitgehend an Wald gebundene Pflanzenarten waren solche, die sowohl im Wald und im Offenland vorkommen, sowie nicht im Wald vorkommende Arten häufiger neben Malbäumen als neben Kontrollbäumen. Diese Befunde stimmen mit denen früherer Untersuchungen von Diasporenladungen im Fell und in den Hufen geschossener Wildschweine überein. Unsere Methode erlaubt darüber hinaus aber die Identifizierung des Diasporentransports aus dem Offenland in die Waldbestände, wo sie insbesondere nach Störungen keimen dürften, sowie einer ungleichmäßigen Verteilung epizoochor ausgebreiteter Diasporen. Außerdem zeigt die Akkumulation von Samen von Nässezeigern neben den Malbäumen eine gezielte Ausbreitung nasse Standorte bewohnender Pflanzenarten zwischen entfernt gelegenen Suhlen.
Wahab, Nor-Ul. "Evaluation of Supervised Machine LearningAlgorithms for Detecting Anomalies in Vehicle’s Off-Board Sensor Data." Thesis, Högskolan Dalarna, Mikrodataanalys, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28962.
Full textHallbäck, Sofia, and Ellen Paulsson. "Reducing waste with an optimized trimming model in production planning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173253.
Full textGomon, Stephanie J. "The Influence of Promotional Brochures and Pricing Strategies on Consumer Purchase Decisions for Forest Stewardship Council Certified Hardwood Boards in Home Centers." Thesis, Virginia Tech, 2004. http://hdl.handle.net/10919/10025.
Full textMaster of Science
Sunyer, Sala Pau. "Context dependency in acorn predation and dispersal by Apodemus sylvaticus in Mediterranean oak forests: the role of seasonality, spatial heterogeneity and animal-animal interactions." Doctoral thesis, Universitat Autònoma de Barcelona, 2015. http://hdl.handle.net/10803/294029.
Full textEarth's biodiversity results from a complex evolutionary history of interactions among organisms. Plant-animal interactions are a paradigmatic example of such ecological relationships, from antagonistic to mutualistic relationships, although determining its result might be difficult, like in the case of seed dispersal by rodents. Many rodent species are avid seed consumers, but also active dispersers, caching seeds in burrows for further consumption, potentially contributing to the dispersion and regeneration of the species with which they interact. Thus, many studies have focused on this interaction, although the influence of the great spatial and temporal variability of the context where it occurs has not been generally considered. The main objective of this thesis is to assess how the acorn predation/dispersal patterns by rodents may be influenced by the contextual variability, and to determine how this variability might affect the recruitment of the species with whom they interact. To that end we have used a well-known study model paradigmatic of Mediterranean environments: the wood mouse, Apodemus sylvaticus, as seed predator and disperser of acorns in a mixed oak forest of Holm oak (Quercus ilex) and Downy oak (Quercus pubescens) in the Collserola Natural Park. We have intensively monitored the rodent population in the study area, some environmental factors (acorn production and abundance, vegetation cover, wild boar rooting), and oak’s seedling emergence. We have also analyzed the acorn predation/dispersal patterns of rodents by recording their foraging behaviour and monitoring tagged acorns. Our results show that the demographic dynamics of A. Sylvaticus are conditioned by the availability of acorns, with important population declines in the summers, due to the effects of drought and food scarcity. Moreover, the differences in seeding phenology between Q. ilex and Q. pubescens also affect rodent’s foraging decisions, as they change their seed preferences for the most abundant species. We have also documented an effect of upper trophic levels (carnivores) on seed’s fate by influencing rodent’s behaviour, as well as effects from competitors for that resource (wild boars and conspecifics) on the acorn predation/dispersal patterns. Rodent’s activity also plays an important role in oak’s seedling establishment, as seed dispersers, removing many acorns from under shrubs towards open sites in these close canopy forests, but also as seed pilferers, reducing the recruitment opportunities of oaks. In fact, the spatial distribution of oak seedlings in the study area is mainly determined by the availability of acorns, while the potential nursing effect of shrubs does not have such an important effect as we had previously anticipated, due to the forest characteristics (dense tree canopy). This thesis documents the great context dependent variability in the interaction among plants and rodents, so that rodent’s role as acorn predators and dispersers in Mediterranean oak forests may be very different according to the forest structure (e.g. savanah-like forests vs. close canopy forests). This spatial and temporal variability occurs mainly due to the behavioural plasticity of rodents, which adapt their foraging choices to the context of every place and moment. On the other hand, we have also documented other behaviours that show a rather fixed trend, such as the preference for bigger and sound acorns. In this sense, these more fixed behaviours might represent important selective pressures on the life history traits of the plants they interact with, while more variable behaviours will not have such clear effect. Further studies focussed on this interaction among plants and rodents should consider this great temporal and spatial variability, as well as the interactions with other animals of the trophic web shown in our study (carnivores and competitors).
Heinken, Thilo, and Dorit Raudnitschka. "Do wild ungulates contribute to the dispersal of vascular plants in central European forests by epizoochory? A case study in NE Germany." Universität Potsdam, 2002. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2005/585/.
Full textDie Ausbreitung von Gefäßpflanzen-Diasporen (Samen und Früchte) durch äußerliche Anhaftung ("Epizoochorie") an Rehen und Wildschweinen, den beiden häufigsten Schalenwild-Arten in Mitteleuropa, wurde im 6,5 km² großen Forst Brieselang bei Berlin (Bundesland Brandenburg) untersucht, in dem mesophile Laubwälder vorherrschen. Dazu wurden die Felle und Hufe von 25 geschossenen Rehen und neun Wildschweinen ausgekämmt und die Diasporen anschließend bestimmt. Die Ergebnisse wurden mit der Waldvegetation verglichen. Während Wildschweine große Mengen verschiedener Diasporentypen transportierten, war die Bedeutung von Rehen für die Ausbreitung von Pflanzen auf Grund des glatten Fells und der im Vergleich zum Wildschwein unterschiedlichen Verhaltensweisen wesentlich geringer. Insgesamt wurden 55 Phanerogamenarten epizoochor transportiert. Da nur ein kleiner Teil der ausgebreiteten Pflanzen Waldhabitate bevorzugt, war das Offenland eine mindestens ebenso wichtige Quelle anhaftender Diasporen wie die Waldvegetation. Die meisten Waldpflanzenarten wurden nicht ausgebreitet; insbesondere solche Arten, die ausschließlich in Wäldern wachsen, wurden nicht nachgewiesen. Viele Pflanzenarten sind – vermutlich auf Grund ihrer Diasporenmorphologie – weitgehend vom Transport ausgeschlossen, obwohl sie sehr häufig in der Krautschicht des untersuchten Waldes vorkommen. Daher ist Schalenwild in der Agrarlandschaft Mitteleuropas vermutlich vor allem für die Ausbreitung von Ruderal-, Segetal- und Grünlandpflanzen von Bedeutung. Die Ausbreitung einiger Pflanzenarten der Krautschicht in norddeutschen Wäldern z.B. Agrostis capillaris, Brachypodium sylvaticum, Deschampsia flexuosa, Galium aparine und Urtica dioica, könnte jedoch wesentlich auf Schalenwild zurückgehen. Obwohl Großsäuger insgesamt ein wichtiger Vektor für die Fernausbreitung von Pflanzen sind, zeigt unsere Studie, dass die meisten charakteristischen Waldbodenpflanzen mesophiler Laubwälder kaum ausgebreitet werden, also nur ein geringes epizoochores Ausbreitungspotenzial aufweisen. Die Bedeutung der Ergebnisse für den Waldnaturschutz und den Waldbau wird diskutiert.
Lundquist, Kristin. "Vildsvinsbök i skogsmark – en studie i tre områden i Mellansverige." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32034.
Full textIn April-July in 2010, three forest dominated areas in central Sweden were studied to investigate wild boar rooting habits. The results showed that rooting mainly occurred in pine-and spruce dominated habitats where tree-ages varied between 45-90 years old and with ground surface vegetation consisting of shrubs (blueberry/lingonberry), mosses and grass. In two of the three study areas the size of rooted areas was not affected by factors such as tree species composition, forest age or vegetation ground cover, but correlations between these factors were found in one of the areas. The size of rooted areas was not affected by the population density or the time with wild boar present in the area.
Martarello, Larissa Pasa. "Painéis tecnológico do Eucalyptus benthamii para produção de painéis de partículas orientadas (OSB)." Universidade do Estado de Santa Catarina, 2014. http://tede.udesc.br/handle/handle/1942.
Full textThe present study aimed to evaluate technically the feasibility of production of oriented strand board (OSB) of Eucalyptus benthamii Maiden et Cambage 13 years of age through different levels of resin and compositions of particles between the layers of the mattress. Therefore, the characterization of density and dimensional stability of solid wood by NBR 7190 (1997) was performed. The experimental design for the study on the OSB consisted of 8 treatments with four different compositions between the layers (30:40:30 , 20:60:20 , 25:50:20 and 100%) and two percentages resin (4 and 6%). Three panels were produced by treatment with dimensions of 49 x 42 x 1.5 cm, which were subjected to a cycle of hot pressing temperature 180 °C, pressure of 40 kgf/cm2 for a time of 8 minutes. The technological tests on panels were made according to the procedures of ASTM D1037 (1996) and DIN 52362 (1982). The statistical analysis used was a Factorial Analysis and Tukey Test at 95% probability, as well as the comparison with the minimum values specified in the standard CSA 0437 (1993). The results for the physical properties of solid wood, it has been density of 0.53 g/cm3 with mean value and the realization of high dimensional stability of the parts analyzed. Regarding physical properties of the panels, it was found that the average density was 0.63 g/cm3 and swells for 2 hours and 24 hours were 12,35 % and 34,43 %, respectively , which overcomes the maximum setting of 10 % to 24 hours of immersion in the standard CSA 0437 (1993). For mechanical testing bending strength uniformity were observed values of rupture and elastic modulus in the direction parallel module, however, in perpendicular direction, an increase of the values of strength and stiffness as it increased the amount of particles in the inner layer of the mattress. For internal bond, there was a strong influence of the increase in the percentage of resin, with an average value of 0.36 MPa, thus, only treatments with 6% resin reached the minimum values established by the referenced standard. The results of this study indicate that Eucalyptus benthamii can be an alternative for the production of oriented strand board (OSB), through adjustments to be made in the production process
O presente estudo teve por objetivo avaliar tecnicamente a viabilidade da produção de painéis OSB a partir de toras de Eucalyptus benthamii com 13 anos de idade por meio de diferentes teores de resina e composições de partículas entre as camadas do colchão. Para tanto, foi realizada a caracterização da massa específica e da estabilidade dimensional da madeira sólida por meio da NBR 7190(1997). O delineamento experimental para o estudo relativo aos painéis OSB foi composto por 8 tratamentos, com 4 diferentes composições entre as camadas (30:40:30, 20:60:20, 25:50:20 e 100%) e duas porcentagens de resina (4 e 6%). Foram produzidos 3 painéis por tratamento com dimensões de 49 X 42 X 1,5 cm, os quais foram submetidos a um ciclo de prensagem à quente de 180oC de temperatura, 40 kgf/cm2 de pressão por um tempo de 8 minutos. Os ensaios tecnológicos dos painéis foram feitos de acordo com os procedimentos da ASTM D1037 (1996) e da DIN 52362 (1982). A análise estatística adotada foi a Análise Fatorial e Teste de Tukey a 95% de probabilidade, bem como a comparação com os valores mínimos especificados na norma CSA 0437 (1993). Como resultado para as propriedades físicas da madeira sólida, tem-se a massa específica aparente básica com 0,53 g/cm3 de valor médio e a constatação da alta instabilidade dimensional das peças analisadas. Quanto às propriedades físicas dos painéis, constatou-se que a massa específica média foi de 0,63 g/cm3 e os inchamentos para 2 horas e 24 horas foram de 12,35% e 34,43%, respectivamente, o que supera o parâmetro máximo de 10% para 24 horas de imersão pela norma CSA 0437 (1993). Para os ensaios mecânicos de flexão estática, observou-se uma homogeneidade dos valores de módulo de ruptura e de módulo de elasticidade no sentido paralelo, no entanto, no sentido perpendicular, houve um aumento nos valores de resistência e rigidez à medida que se aumentava a quantidade de partículas na camada interna do colchão. Para ligação interna, verificou-se uma forte influência do aumento da porcentagem de resina nos resultados apresentados, com valor médio de 0,36 MPa, assim, somente os tratamentos com 6% de resina atingiram os valores mínimos estabelecidos pela norma referenciada. Os resultados deste estudo indicam que a madeira de Eucalyptus benthamii pode ser uma alternativa para a produção de painéis de partículas orientadas (OSB), mediante ajustes a serem realizados no processo produtivo
Marklund, Bertil. "Det milsvida skogsfolket : Skogssamernas samhälle i omvandling 1650-1800." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101271.
Full textDenna avhandling om skogssamerna behandlar förändringarna i deras samhälle 1650–1800. Bland allmänheten är skogssamerna inte lika kända som fjällsamerna. En del forskning om skogssamerna har genomförts men då i sammanhang där den fjällsamiska forskningsdelen legat i förgrunden. I avhandlingen påvisas att skogssamerna hade kontroll på utvecklingen av sina näringar: De var därmed aktörer på en social och samhällelig nivå i samebyn, Arvidsjaurbyn. Omkring år 1800 skulle denna ordning, på grund av statliga åtgärder, komma att försvagas. Om vi hade kunnat besöka Övre Norrland omkring 1650 skulle vi ha träffat på skogssamer från Kemi lappmark i öster ned till skogslandet som omger Ångermanälven och dess biflöden i söder. Deras område gränsade mot fjällterrängen i väster och de uppodlade kustbygderna i öster. I dessa milsvida skogsområden var skogssamerna inbyggarna medan området säsongsvis nyttjades av kustbönderna för fiskets skull och av fjällsamerna för dess vinterbetesmarker. Skogssamernas kärnområde av idag utgörs av Arvidsjaurs och Malå kommuner med utlöpare in i Arjeplogs, Jokkmokks och Gällivare kommuner. Avhandlingen är en källstudie om skogssamerna 1650–1800. Källorna består av domböcker, skattelängder, befolkningstabeller, kyrkböcker, visitationsprotokoll och avräkningsböcker. Skogssamerna har studerats ned på individnivå varefter resultaten sammanförts, analyserats, generaliserats och diskuterats. Redan tidigt i avhandlingsarbetet stod det klart att lappskattelandet var en viktig del när förändringar i skogssamernas samhälle skulle undersökas. Undersökningsområdet omfattar dåvarande Arvidsjaurbyn i Pite lappmark där jämförande studier, med avseende på ekonomiska och samhälleliga förändringar, har gjorts med skogssamegrannarna i söder, Uhmeåbyn, och grannarna i norr, Jokkmokk och Sjokksjokk. Arvidsjaurbyn är unik som forskningsobjekt eftersom byn bestod av enbart skogssamer. Som skogssamer hade man i egen regi samarbetat med varandra och kommunicerat med stat och kyrka i över hundra år innan förste nybyggaren anlände. Den var egen socken och eget kyrkligt, rättsligt och administrativt område. Marknaden i Arvidsjaur var av gammalt datum och under 1700-talet kom marknadshandeln att utvecklas. Mot slutet av 1600-talet kom den fjällsamiska nomadismen att sätta sina spår i vinterskogslandet. Under första halvan av 1700-talet kom skogssamerna att stämma fjällsamer inför tinget för betesintrång. Dessa avtog avsevärt fram till 1800. Den fjällsamiska rennomadismen kom ändå inte att påverka skogssamerna särskilt mycket. De blev viktigare som skogssamernas förebilder för hur man ökar numerären i sin renhjord. Under 1750-talet inleddes en mer omfattande kolonisation av lappmarkerna. Arvidsjaurbyn blev den sista av de svenska lappmarkernas skogssamebyar som koloniserades (från och med 1757). Skogssamerna i Åsele, Ume, Pite och Lule lappmarker påverkades olika mycket av nybyggarnas intåg. Efter 1750 kom de flesta av skogssamernas lappskatteland i Uhmeåbyn i Ume lappmark att gå förlorade till nybyggarna med den påföljden att Uhmeåbyn (nuvarande Lycksele kommun) i praktiken hade upphört omkring år 1800. Skogssamebyarna norr däremot utvecklade sina näringar. Dit hörde Arvidsjaurbyn som ännu finns kvar (nuvarande skogssamebyarna Malå, Mausjaur, Östra Kikkejaur och Västra Kikkejaur). Förklaringarna till denna förmåga till överlevnad är onekligen intressanta. Skogssamerna har traditionellt lutat sig mot tre näringar nämligen fiske, jakt och renskötsel. Omkring 1650 dominerade jakt och fiske. Under 1700-talet kom renskötseln att bli dominerande. I den förändringen gick skogssamerna sin egen väg. Efter 1750 började man dela på lappskattelanden och renhjordarna ökade i storlek – en hållbar näringsutveckling som blev starten för näringen av idag. Arvidsjaurbyn var en av samebyarna med en befolkningsökning 1750–1800. Nybyggarna i Arvidsjaur kom inte att påverka skogssamernas näringar på ett allvarligt sätt förrän efter år 1800. Samtidigt omvandlades skogssamernas samhälle och man såg till att behålla sitt inflytande på olika arenor. Skogssamerna var en viktig del av det kyrkliga sammanhanget, skogssamiska nämndemän försvarade med framgång deras näringar, de visade att de kunde hantera viktiga frågor i mötet med staten. De ekonomiska skillnaderna dem emellan var inte stora och den inre sammanhållningen i samebyn var stark. I avhandlingen konstateras att skogssamerna var aktörer, inte offer. De hade därmed en maktposition att hantera framförallt i sina näringsfrågor. Att det var så berodde på deras förmåga till självorganisering och självstyre. Den svenska staten formade Arvidsjaurbyn som en administrativ enhet från 1600- talets början och in i 1700-talet och ska under 1700-talet ses som en strukturell maktfaktor. Reformen av lappskatten genomfördes 1695. Under 1740-talet ändrades förutsättningarna för fattiga samers flyttningar till den av svenska bönder bebodda bottenvikskusten. Nu krävdes att de hade ett arbete dit de kom och att flyttningen skulle vara reglerad hos myndigheterna i avflyttnings- och inflyttningssocknen. Under inledningen av 1750-talet drogs gränsen mellan bönderna vid bottenvikskusten och lappmarken upp. Den innebar framförallt att det nu var slut med kustböndernas fiskefärder till sjöarna i lappmarkerna. Dock: Under senare delen av 1700-talet utvecklades den svenska statens ståndpunkt om skogssamernas näringar att de borde övergå till jordbruksnäringen. Skogssamerna lät sig dock inte övertygas. Först senare, in på 1830- talet, kom skogssamer i Arvidsjaurbyn, att i någon omfattning, bli nybyggare. En statlig negativ makt i betydelsen att det blev en betydande motgång för skogssamerna genomdrevs in på 1800-talet då lappskattelandsärenden flyttas från det lokala tinget till länsstyrelserna. Ändå var tiden fram till år 1800 gynnsam för skogssamerna. Det århundrade som följde skulle komma att innehålla stora och svåra utmaningar som inte blev mindre av att skogssamernas inflytande, på grund av statliga åtgärder, skulle komma att minska.
Sammanfattning på umesamiska Dáhta doktårbargguo lúvletjij bijrra sijttá tjielgastit syöbradahkan virduodiemiev 1650–1800 tjuöhtiejäbij gaskasne. Lúvletjij viessuomvyjjarh eäh almatjijste leäh aktta åhppásh guh váriegij vyjjarh. Múvtieme uhtsadiebmie leä gujt dahktuvvame valla dalluojge váriegij ienabe guh lúvletjij viessuome leä guövddielisne urrame. Jis máhttiet lúvlijmeh mannat Bijjie-Nuorttalándasne 1650 lúhkien bájkiesne lúvlijmeh gávnadame Giebmasámieniednaman lúvletjijgújme luldnie, juhkh vumatlándasne vyössan, jah sämij dan lándasne juhka gidd’ Jeanoen jah dan lijggietjätsij gujga ållá. Jilliele dan dáhvuon leä bijjielándda jah lúvlielde jis mierradáhvuoj búnddedädtjij åhkierh. Dajn vuavdnájen vijđies vumadahkijne lúvletjh vyössan. Jábien äjgij mehte búndh dáhvuojde guelleman dehte ednen jah váriegh jis dálvvieguohtuoman dehte. Lúvletjij guovdátjedáhvuo gåvdnije údne Árviesjávrien jah Málágan kommuvnijne jah dassa lissiene iednamah ájáj Árjepluovien, Jåhkåmåhkien jah Jiellevárien kommuvnij sissnie. Dáhta doktårbargguo leä gåldijeuhtsadiebmie lúvletjij bijrra jäbijne 1650–1800. Gåldijieh leäh duobmuogirjieh, skáhttietsiehkuodissah, viesáttjållash, jessembuörddiegirjieh jah åsiestemegirjjieh. Uhtsadiebmie leä dáhktuvvame gidd’ vihtties almatjij rájjáje jah die leäh áj miŋŋiele sjadduoh såpkatuvvame jah nålggastemijne åbbaláhkáje giehtjadallatuvvame. Juo árrade uhtsademebarguosne däjđuv, lij ge åhpies gúktie skáhttielándh lijjen ájnas åssie lúvletjij syöbradahkan virduodemij jessemijste. Muv ájdnasummas uhtsademedáhvuo leä dållatje Árviesjávrien tjeälddie Byöhđaman sámieniednamisne. Leäb ájáj bednegevyrrarij jah syöbradahkan guohtáje lúvletjijde årjiene jeäbddastallame, Ubmejentjieldiesne, jah kránnájde nuortane, Jå- hkåmåhkien jah Sjuokksjåhkån tjieldijne. Árviesjávrien tjeälddie leä ájdnalágátje uhtsademesuörggiene, júhte tjieldiesne lijjen gájks lúvletjh. Lúvletjh ednen jijtjase vuögijde akttane barggat jah stáhtijne jah gïrkuojne guvlatallat bijjiele tjuöhtie jábieh uvddale guh vuostas búndh búhten. Tjeälddie lij jijtjase suaknnuo, gïrkkuo-, diggie- jah tjudtjatusdáhvuone. 1750 jäbij ájgien älgij vijđies iednamválddiemedåjbma sämij dáhvuojne. Árviesjávrien tjeälddie sjaddij miŋŋijmus lúvletjij tjieldijste sámieniednamisne, gússnie dahta dahktuvvij. Sjeltien, Ubmejen, Byöhđamen jah Julevun sámieniednamijne stuövies urratahkh lijjen vádnásh. Miŋŋiele 1750 lúvletjij skáhttielándh Uhmebïvdna (Ubmejen Tjeälddie) Ubmejen sámieniednamisne byöjsstan uđđastubij tseggemij dehte, mastie sjaddij júhte Uhmebïvdna (dálátje Lïkssjuon kommuvdna) lij tjeälddiene nåhkame 1800 tjuöhtiejäbij bijrra. Lúvletjij tjieldijne jis jielátissah nïnnuostuvvijeäh. Dajdde guvlij Árviesjávrien tjeälddie juhka villie údnek leä báhtsáme (Mávasjávrrie, Luvlatje jah Jilliebe Giehkure). Dassa lij dáhta vuođđuone ahtie lúvletjh ärbij tsaggie, nammadum guöllie- jah návddiebïvduojne jah båtsuojsuojtuojne, vyössan. 1650 jäbij äjgijne lijgan bïvdduo jah guelleme åjvviejielátissane jah 1700 tjuöhtiejäbij ájgien sjaddij båtsuojbargguo mierriedijjiene jah bájdnagúdij sagga sijjij viessuomvyjjarijde. Dan virduodemesne lúvletjh välljejijjen jijtjase tjåvddiemijde. Skáhttielándijde juogadeäh jah dan miŋŋiele ieluoh stuorránin Árviesjávrien tjeälddie lij tjieldij gaskasne aktta, gússnie vuojnuos ålbmagestuorruome sjaddij ájggiegaskasne 1750-1800. Lúvletjij syöbradahka jietjátuvvij dan mehte guh lägedijjen júhte bájdniemefábmuo bätsij sijjije. Lúvletjh lijjen åssiene gïrkuoste jah gïrkuon vyjjarijste, sämij dålmanjh (tålmannijh) gähtten buoragikta jijtjase jielátissijde. Vuösietijjen júhte mähtten dåjmadit dárbuoj mehte stáhtijne jah gïrkuojne jah ájnasikta sïhttáh úvdiedit åsiestiemiev. Ekonomijjasne eäh lama juogdish nåv stuorráh jah tjeälddie lij sisŋielde geävrra. 1750 lúhkien jäbij rájieste gidd’ 1800 kruvnan dahkuoh sämij vuösstie Sverjesne byjkkasissa sjedden, júhtie lúvletjh byörrijeäh sjaddat iednamberggijiene. Ussjadellen máje júhte lúvletjij viessuomtjeärdda lij úhtsiebe árvuoste jah udtja dan dehte byöjsstat. Valla lúvletjh dassa idtjen mivvah eäh geän tjuovuoh mab guhtjadijjen. 1800 tjuöhtejábien rájjáje lúvletjh úvdiedellen Árviesjávrien tjieldien jielátissijde ja sämij ålbmage stuoruoj. Miŋŋiele gújt, lahkabisne 1830-lúhkien ájggáje, lúvletjh múvtieme mierráje sjedden hiejmánij iejgádiene. Viehka vuösstiemanname lij dahta guh vuostas åsiesne 1800 tjuöhtiejäbijne lánddajessemah diggij vuöldie sirdietuvvijeäh lienatjudtjatussan vuolláje. Ihkabe ájggie 1800 tjuöhtiejäbij rájjáje lij buerijmus ájggie lúvletjijde. Tjuöhtiejáhpie juhka dalluoj búdij buektij sämijde stuorra jah lussas hásstiemijde, juhkh idtjen unnánh stáhtan dåjmaj dehte.
Avhandlingen ingår även i institutionen för idé- och samhällsstudiers skriftserie Historiska studier: Skrifter från Umeå universitet 10.
Cervo, Isadora Bisognin. "Dieta de Sus scrofa e suas implicações na agropecuária e na biodiversidade no Brasil." reponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS, 2017. http://hdl.handle.net/10183/170186.
Full textIntroduction of species has grown in recent centuries and many have become a problem due to high invasiveness, modifying natural ecosystems and threatening native species. Wild boar (Sus scrofa) has demonstrated great capacity for invasion and production of damages to biodiversity and agriculture. In Brazil, the combination of environments with cultivated grains and remnants of wild vegetation seems to offer the wild boars adequate food conditions. In this study, we analyzed the stomach contents of wild boars slaughtered by controllers to characterize the composition of foods exploited in three Brazilian ecoregions characterized by mosaics of fields and forests – the South Brazilian Campos, the Araucaria Forests and Pantanal - and to evaluate the possible risks that the species can represent for agricultural production and conservation of biodiversity. We examined the existence of dietary patterns in each ecoregion and its relation with individuals' attributes, the environment and hunting through ordering methods. We visualize the macronutrient distribution through the right-angle misture triangle (RMT) tool. Aerial parts of fresh plants and roots formed the basis of diet in the three ecoregions. When available, grains grown in the South Brazilian Campos and Araucaria Forests and wild fruits and seeds in the Pantanal seem to be preferred to the forage, which can be explained by their high energy value. Roots and invertebrates are important food in the Pantanal, especially in the period of ebb. In addition to the consumption of native fauna, there was consumption of sheep. In the three ecoregions studied there is great variation in the proportion in which items are found in each stomach. These findings suggest that nutritional needs are less important or difficult to adjust under conditions that limit wild environments. In the Shouth Brazilian Campos the protein consumption reached optimal levels for growth and lactation when compared to the domestic pig, which suggests better conditions of expansion and abundance in this region. In general, the wild boar diet in the ecoregions studied suggests that the main damages to biodiversity are more related to the diffuse competition for resource exploitation and changes in habitats and ecosystem processes due to the search for resources than for the predation of species of special interest to conservation.
Chagas, Felipe Pedrosa. "Ecologia da invasão dos suídeos asselvajados Sus scrofa no Brasil /." Rio Claro, 2019. http://hdl.handle.net/11449/182566.
Full textResumo: Invasões biológicas são uma das principais ameaças à biodiversidade, razão pela qual é campo de interesse de investigações científicas dos ecólogos. Os Neotrópicos abrigam uma das maiores riquezas de espécies do planeta e ao longo dos últimos anos vem sofrendo um aumento expressivo no número de introduções de espécies exóticas. Uma delas é o javali Sus scrofa e suas raças cruzadas com porcos domésticos, que em sua forma silvestre e de vida livre chamamos suídeos asselvajados. Ao longo dessa tese procuro investigar algumas das consequências ecológicas da invasão dessa espécie, assim como apresentar um panorama do controle populacional empregado hoje no Brasil, buscando sempre que possível fazer uma discussão dos resultados aplicada ao manejo da espécie. No Capítulo 1 mostro como a introdução acentuada dessa espécie ocorrida nos últimos 20 anos no Brasil fez com que ela se distribuísse amplamente por todo território nacional, principalmente nas regiões Sul, Sudeste e Centro-Oeste. No Capítulo 2 eu procurei fazer uma avaliação da efetividade do papel ecológico de frugivoria e dispersão de sementes prestado por esses animais. O Capítulo 3 mostra como as paisagens agrícolas estão subsidiando a invasão dos suídeos asselvajados potencializando a expansão da espécie e no Capítulo 4 busco revelar o papel do invasor no deslocamento do nicho trófico dos pecarídeos nativos.Já o Capítulo 5 apresenta um breve relato da interação entre os suídeos asselvajados e morcegos vampiros e, ao final... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo)
Abstract: Biological invasions are one of the main threats to biodiversity, which is why it is a field of interest for scientific investigations by ecologists. The Neotropics are home to one of the planet's greatest species richness, and over the last few years it has been experiencing a significant increase in the number of exotic species introduction. One of them is the wild boar Sus scrofa and their crossed-breeds with domestic pigs, that in its free-living wild-form we call wild pigs. My effort throughout this thesis is to investigate some of the ecological consequences of the invasion of this species, as well as present an outlook of the population control employed in Brazil, always seeking to make a discussion of the results applied to the management of the species. In Chapter 1 I show how the severe introduction of this species that occurred in the last 20 years in Brazil has made it widely distributed throughout the country, especially in the South, Southeast and Midwest regions. In Chapter 2 I evaluated the effectiveness of the ecological role of frugivory and seed dispersal provided by these animals. Chapter 3 shows how agricultural landscapes are subsidizing the invasion of wild pigs enhancing the species' expansion. In Chapter 4 I seek to reveal the role of the invader in displacing the trophic niche of native peccaries and Chapter 5 presents a brief account of the interaction between wild pigs and vampire bats. In the end, Chapter 6 outlines a profile of the methods and mo... (Complete abstract click electronic access below)
Doutor
Ackerfors, Viktoria. "Vilken inställning har Länsstyrelserna till naturvårdsbränningar i områden med fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96971.
Full textLiou, Tay-cheng, and 劉泰成. "Study on Characteristics and Dynamics of Coarse Woody Debris in Board-leaved forests at Fu-Shan Area." Thesis, 2000. http://ndltd.ncl.edu.tw/handle/16942477668634911563.
Full text國立臺灣大學
森林學研究所
88
The study examined the structural attributes of coarse woody debris (CWD) in broad-leaved forests at Fu-Shan area. CWD was divided into 3 categories (snags、standing dead and uprooting) and 5 decomposition classes. The total quantity of CWD at Fu-Shan forest was 290 trees/ha (40.66 m3/ha). Most of CWD was in snags category(54%)(157 trees/ha;12.37 m3/ha),while standing dead represented 32%(93 trees/ha;13.73 m3/ha) and uprooting, 14%(40 trees/ha;14.56 m3/ha). The decomposition state of CWD was mostly in 3rd classes. The most dominant tree species of CWD at Fu-Shan forest were Castanopsis carlesii and Pyrenaria shinkoensis.
Bohn, Christian. "Verwendung von biotechnologisch durch den Rotfäulepilz Heterobasidion annosum in vivo degradiertem Fichtenholz als Rohstoff für die Herstellung von Holzwerkstoffen." Doctoral thesis, 2009. http://hdl.handle.net/11858/00-1735-0000-0006-B123-1.
Full textMüller, Günter Stefan. "FTIR-ATR spectroscopic and FTIR-FPA microscopic investigations on panel board production processes using Grand fir (Abies grandis (Douglas ex D. Don) Lindl.) and European beech (Fagus sylvatica L.)." Doctoral thesis, 2008. http://hdl.handle.net/11858/00-1735-0000-0006-B10E-4.
Full textEuring, Markus. "Einsatz von Mediatoren bei der enzymatischen Aktivierung der fasereigenen Bindekräfte zur Herstellung von enzymgebundenen, bindemittelfreien Holzwerkstoffen." Doctoral thesis, 2008. http://hdl.handle.net/11858/00-1735-0000-0006-B111-9.
Full text