Academic literature on the topic 'Företags sociala ansvar'

Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet. En teoribaserad och explorativlitteraturstudie har utmynnat i en hypotes över CSR-kommunikationens tre viktigastedimensioner; likformighet, unikhet och interaktion. Dessa har sedan testats genomempirisk exemplifiering på de företag som svenska folket rankar som hest hållbara, alltsåhar bäst anseende i hållbarhetsfrågor.
Companies of today cannot be seen as isolated entities. Instead, they work in an institutionalenvironment surrounded by actors creating, editing and circulating norms. The notion of CSR,Corporate Social Responsibility, as one of these norms has been gradually accepted amongbusiness managers. However, something that is not yet clear is how to communicate CSR in acredible way in order to gain legitimacy and enhance good reputation.In corporate PR and communications departments, the social media is gaining more and moreattention due to advantages such as personal interactions with stakeholders, etcetera. Thepurpose of the thesis is to explore the reputational effects of CSR communication through socialmedia. A thorough literature study of institutional theory has brought a hypothesis with threeimportant dimensions of CSR communication; the importance of uniformity to gain legitimacy,uniqueness to stand out in the crowd and co-opting to enhance a dialogue.

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.

Bakgrund och Problem: Frågor om företags sociala ansvar, eller samhällsansvar är föremål för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frågor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. Framväxten av ideella initiativ har varit mycket stark både internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder är idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det här arbetet benämns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility. Men vad är egentligen CSR? Vilka strukturer begränsar vad som är CSR, och vad som inte är det? Vårt problem blir således om det finns en enhetlig uppfattning bland företag, regelskapare och allmänhet om vad CSR är, och vad begreppet innefattar. Förenklat sett så kan frågan ställas som ifall CSR som begrepp är institutionaliserat.

Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka om CSR som idé har utvecklats till ett institutionaliserat begrepp. Med hjälp av nyinstitutionell teori vill skapa förståelse för hur idén om företags sociala ansvar översätts och formaliseras till handling och hur idéspridningsprocessen ser ut. Vi vill även identifiera ifall det skapats en enhetlig förpackning för hur idén om CSR ska spridas och i sådana fall om denna paketering har institutionaliserats.

Metod: Studien inleddes med insamlande av material kring det undersökta området däribland teorier, tidskrifter, artiklar och information från databaser. Vidare har författarna kontaktat de undersökta organisationerna samt gjort en enkätundersökning bland samhällsmedborgarna för att erhålla den information som utgör den primära informationen i undersökningen.

Resultat och Slutsatser: Begreppet CSR har enligt vår underökning ännu inte blivit institutionaliserats, men en viss likformning verkar ha skett inom fältet

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.

Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina.

Nominerad till bästa uppsats

Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för ”Corporate Social Responsibility” (CSR) mellan frivilligorganisationer och företag. Arbetet är en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera frivilligorganisationers syn på företags ansvar. Syftet är även att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebära att ett företags CSR-arbete stärks. Metodvalet för studien är semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kategorianalys utifrån de teorier för företags ansvar som presenterats. Precis som många av teorierna definierar informanterna företags ansvar utifrån de behov och rättigheter som ett företags ”stakeholders” kan sägas ha. Studien visar vidare att ansvaret sträcker sig längre än att endast följa lagen, företaget ska även vara en god ”coporate citizen”. Ett samarbete är dock inte problemfritt eftersom organisationens legitimitet och självständighet sätts på spel i utbyte mot möjligheten att påverka företaget inifrån. Av de fyra organisationerna i studien menar representanterna för tre av dem att ett företags CSR-arbete stärks genom ett samarbete och att det kunskapsutbyte som är resultatet av samarbetet är mycket värdefullt. Den fjärde organisationen ser inte samarbete som ett alternativ utan har istället valt att påverka staten för att få den att skapa ett strängare kontrollsystem för företags verksamhet.
This essay deals with the responsibilities of corporations and partnerships for “Corporate Social Responsibility” (CSR) between NGO:s and companies. The work is a case-study taking place in Argentina with the purpose to study the view NGO:s has on corporate responsibility. Further on the purpose is to investigate if partnerships could mean a strengthening of a company´s work for CSR. The method of choice is semi-structured interviews with NGO representatives in Argentina that work with CSR. The interviews have been analyzed through a category-analysis based on the theories on corporate responsibility presented. Just like many of the theories the interviewees define a company´s responsibility through the needs and rights that could be considered given to a company´s stakeholders. The study also shows that the responsibility goes further than obeying the law, the company should also be a good corporate citizen. A partnership is though not without problems since the legitimacy and independence of the organization are put in jeopardy in exchange for the possibility to influence the company from the inside. Of the four organizations in the study the representatives of three of them consider that a company´s work for CSR is strengthened through a partnership and that the exchange of knowledge that is the result of the partnership is greatly treasured. The fourth organization doesn´t see cooperation as an alternative but has chosen to influence the state to have it create a stronger system of control for a company´s operation.

This study examines the construction of children and children’s rights in the context of corporate responsibility. Businesses often work with children in their philanthropic work, but have not been expected to integrate children’s rights in their core activities. The relationship between businesses and children is therefore poorly understood. This study aims to develop a better understanding of this relationship by studying the construction of children in corporate responsibility policies and website presentations. The point of departure for the analysis is that children are a minority group, meaning that they share certain characteristics and face shared problems. In order to do this, CSR theories and previous CSR research is presented from a children’s rights perspective, which provides a theoretical framework for the empirical analysis. The analysis examines cases of current relationships between businesses and children. This is done by analyzing the construction of children in the corporate responsibility policies of six companies. In order to structure the analysis, a categorization system is used which defines six distinct relationships between business and children. The study found that the internal disagreements within the field of CSR has significant implications on children’s rights and their resolution is necessary for true integration of children’s rights into CSR. Further, the children were constructed vastly differently between the companies as well as between the categories. The relationship is also contingent upon the general recognition of responsibilities by a company.

Studiens syfte är att göra en kvantitativ undersökning av konsumenternas åsikt mot Corporate Social Responsbility med en avgränsning till modeföretaget H&M med målet är att kunna kartlägga en generaliserande åsikt bland konsumenterna. Till hjälp kommer det användas teorier om CSR, Public Relations och innebörden av Varumärket. Studiens fokus kommer rikta sig mer åt områdena inom CSR som är ekonomisk, socialt och miljömässigt ansvarstagande. Den utvalda metoden för att samla in information var med en webbenkät som skickades ut till utvalda Facebook grupper med inriktningen på mode och skönhet. Enkätens struktur består av fyra delar som inriktar sig på olika områden. Första delen handlar om respondentens vanor kring företaget som sedan följs upp av frågor om H&Ms Image i både reklam och nyhetsmedier. Sedan följs det upp av en CSR del men med andra ordval eftersom alla inte har kunskapen av begreppet CSR och avslutningsvis kommer en demografi del. Majoriteten av de som besvarat enkäten har aldrig läst H&Ms hållbarhetsrapport som finns tillgängligt på deras hemsida. Detta kan bero på omedvetenheten om vad CSR är men det som resultatet indikerar är att de ändå har starka åsikter om H&Ms arbete inom hållbarhet. I både frågorna om arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter fanns en tydlig tendens att åsiktenen mot H&M är negativ men när det gäller det miljömässiga ansvarstagandet var det inte lika tydlig. Det skiljde sig även mellan könen då kvinnorna var mer kritiska till detta. Det var även en skillnad mellan olika utbildningsnivåer då högre utbildade var mindre kritiska än dem med en gymnasienivå. När det gäller åsiktenen mot den image som H&M speglar sig själva i sin reklam var det övervägande fler som ansåg att den är positiv än negativ. Denna frågan gav även möjligheten att motivera med egna ord. Svaren var delvis splittrade med att H&Ms reklam är modern men även att de använder sig av stereotypiska smala kvinnor kroppar. Det resultat som studien visar är att konsumenterna anser att H&M bör arbeta mer med sitt sociala ansvarstagande.

Background: The increase in development and welfare that has been achieved in recent decades has led to a deterioration of the planet. Increased awareness on this matter has led to a concern to become more sustainable, both on an individual level and firm level. The concept of sustainable development integrates consideration to economic growth, protection of the environment, and social justice. Firms have sustainability regulations they must follow to be allowed to operate, but when they go beyond their economic interests it is referred to as corporate social responsibility (CSR). Certain indexes select which firms to include based on their CSR performance. In this way, firms can use CSR to build a reputation. Objectives: The purpose of this study is to investigate if inclusion in or exclusion from Dow Jones Sustainability Europe (DJSEUR) index has a significant effect on a firm’s stock price. The sub-purpose of this study is to investigate if different sector characteristics significantly impact the investors’ response to inclusion and exclusion. The study is conducted on firms in the European region. Methods: The event study methodology was used to examine abnormal returns associated with inclusion in and exclusion from a sustainability stock index. Further, a linear regression was developed to distinguish if sector affiliation affects the reactions of investors when firms are included or excluded from the index. This study uses stock data for firms over a period of time from 2014-2019. Results: The results suggest no significant increase in CAAR from being included in the index. However, exclusion from the index significantly affected CAAR negatively on the day of the announcement. Five sectors experienced a significantly different CAAR from the event of exclusion from the index. Only the result from one sector indicated to be significantly affected by the event of inclusion in the index. Conclusions: Our results provide evidence that being removed from the DJSEUR results in a decrease in a firm’s share price, suggesting that the European stock market penalizes firms for not obtaining a sufficiently high level of CSR. But investors do not financially reward firms for inclusion in the DJSEUR index. Implying that investors in the European stock market expect firms to implement CSR but do not reward them financially. Therefore, managers need to satisfy the pressure from various stakeholders, including shareholders, while trying to maximize stock value.
Bakgrund: Ökningen av utveckling och välfärd som uppnåtts under det senaste decenniet har lett till nedbrytning av planeten. Medvetenhet om problemet har lett till ökad angelägenhet för att agera mer hållbart, både på individnivå och företagsnivå. Konceptet av hållbar utveckling integrerar ekonomisk tillväxt, skydd av planeten och sociala rättigheter. Företag måste uppfylla vissa krav inom hållbarhet för att vara verksamma. Om de gör mer än vad som krävs benämns det som företags sociala ansvar, eller corporate social responsibility (CSR) i engelska termer. Det finns speciella index som selekterar företag baserat på deras prestationer inom CSR. På det sättet kan företag använda sig av CSR för att påverka sitt rykte.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida inkludering i eller exkludering från Dow Jones Sustainability Europe (DJSEUR) index har en significant påverkan på företags aktiepriser. Det sekundära syftet är att undersöka om olika sektorer, samt karaktärsdrag, har en signifikant påverkan på investerares respons till inkludering och exkludering. Studien inkluderar företag inom Europaregionen. Metod: Metodiken för en eventstudie användes för att beräkna abnormala avkastningar associerade med inkludering i eller exkludering från ett hållbarhetsindex. En linjär regression tillämpades för att skilja på om sektortillhörighet påverkade investerarnas reaktioner på när företag inkluderades i eller exkluderades från indexet. Studien använder aktiedata för företag från tidsperioden 2014-2019.  Resultat: Resultaten tyder på att inkluderingar från indexet inte signifikant ökar CAAR. Exkluderingar från indexet påverkade dock CAAR negativt på dagen för tillkännagivandet. För exkluderingar redovisade resultatet att fem sektorer har en signifikant skillnad i CAAR, men enbart en sektor för inkluderingar.  Slutsatser: Våra resultat visar att exkludering från DJSEUR minskar företagets aktiekurs, vilket tyder på att den europeiska aktiemarknaden straffar företag för att de inte bibehåller en tillräckligt hög nivå av CSR. Men investerare belönar inte företag för att inkluderas i DJSEUR indexet. Vilket innebär att investerare på den europeiska aktiemarknaden förväntar sig att företag implementerar CSR men belönar dem inte finansiellt. Därför tvingas managers tillfredsställa trycket från olika intressenter, inklusive aktieägare, samtidigt som de försöker maximera aktiens värde.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus på den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekräfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen ämnar även undersökavilka faktorer som påverkar till CSR-arbete samt om det går att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mångfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat på att intressenter har enstor inverkan på företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att påvisa ansvarstagande vilket i längden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter är svårmätta och svårdefinierade.

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv.

Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter.

Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är. Denna syn kännetecknas främst av att det sociala ansvaret är knutet till företagens verksamhet samt till de intressenter som företaget interagerar med. Det främsta skälet till att ta ett socialt ansvar är att företag är beroende av goda relationer med de för dem viktigaste intressenterna. Företagens (sociala) ansvar är enligt oss att bedriva en sund verksamhet med ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart perspektiv, samt att i denna process eftersträva och söka efter möjligheter att kombinera ekonomiskt framgång med allmännytta. Detta ansvar uppfylls genom att företagsledare tar ett ansvar för att åstadkomma moraliska strukturer i företag, som främjar det allmänna bästa och möjliggör ett individuellt ansvarstagande.