Dissertations / Theses on the topic 'Företags sociala ansvar'

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.

Bakgrund och Problem: Frågor om företags sociala ansvar, eller samhällsansvar är föremål för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frågor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. Framväxten av ideella initiativ har varit mycket stark både internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder är idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det här arbetet benämns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility. Men vad är egentligen CSR? Vilka strukturer begränsar vad som är CSR, och vad som inte är det? Vårt problem blir således om det finns en enhetlig uppfattning bland företag, regelskapare och allmänhet om vad CSR är, och vad begreppet innefattar. Förenklat sett så kan frågan ställas som ifall CSR som begrepp är institutionaliserat.

Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka om CSR som idé har utvecklats till ett institutionaliserat begrepp. Med hjälp av nyinstitutionell teori vill skapa förståelse för hur idén om företags sociala ansvar översätts och formaliseras till handling och hur idéspridningsprocessen ser ut. Vi vill även identifiera ifall det skapats en enhetlig förpackning för hur idén om CSR ska spridas och i sådana fall om denna paketering har institutionaliserats.

Metod: Studien inleddes med insamlande av material kring det undersökta området däribland teorier, tidskrifter, artiklar och information från databaser. Vidare har författarna kontaktat de undersökta organisationerna samt gjort en enkätundersökning bland samhällsmedborgarna för att erhålla den information som utgör den primära informationen i undersökningen.

Resultat och Slutsatser: Begreppet CSR har enligt vår underökning ännu inte blivit institutionaliserats, men en viss likformning verkar ha skett inom fältet

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.

Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina.

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv.

Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter.

Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är. Denna syn kännetecknas främst av att det sociala ansvaret är knutet till företagens verksamhet samt till de intressenter som företaget interagerar med. Det främsta skälet till att ta ett socialt ansvar är att företag är beroende av goda relationer med de för dem viktigaste intressenterna. Företagens (sociala) ansvar är enligt oss att bedriva en sund verksamhet med ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart perspektiv, samt att i denna process eftersträva och söka efter möjligheter att kombinera ekonomiskt framgång med allmännytta. Detta ansvar uppfylls genom att företagsledare tar ett ansvar för att åstadkomma moraliska strukturer i företag, som främjar det allmänna bästa och möjliggör ett individuellt ansvarstagande.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv.

Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter. Klädföretagens arbete med CSR har gett skilda uttryck då de identifierats arbeta inom olika ställningstaganden och med olika ambitionsnivå. Tre viktiga faktorer har identifierats som största påverkan på ett företags ställningstagande vad gäller deras arbete med CSR, dessa faktorer är företagens egen tolkning av deras sociala ansvar, externa påtryckningar samt interna faktorer. En förutsättning för att klädföretagen ska kunna bedriva en stabil och lönsam verksamhet med ett framgångsrikt CSR-arbete är att de, förutom att beakta de ovan nämnda faktorer, har en god relation och för en kontinuerlig dialog med sina intressenter.

Denna uppsats berör och problematiserar kring ämnesområdet CSR, en förkortning av engelskans corporate social responsibility, eller som det heter på svenska; företagens sociala ansvar. Syftet med studien är att genom fem uppställda hypoteser undersöka om det finns något samband mellan omfattningen av företags CSR-kommunikation och variablerna: omsättning, segment (börsvärde), omsättning per anställd, branschtillhörighet, samt vilken typ utav CSR-kommunikation som används mest frekvent. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning där 254 företags årsredovisningar analyserades och poängsattes efter en framtagen skala rörande CSR-kommunikation. Den totala poäng de erhöll (företagens CSR-tal) jämfördes sedermera med ovan nämnda variabler genom regressionsanalys och medelvärdesberäkning. Teori kring ämnesområdet sammanställdes och användes senare som analysverktyg av de uppkomna resultaten. Genom undersökningen kan vi verifiera våra hypoteser gällande att omsättning och börsvärde skulle påverka företags CSR-tal samt att alla branscher arbetar mer med intern CSR-kommunikation än extern. Dock falsifierar vi hypotesen att företag med högre omsättning per anställd skulle kommunicera mindre kring sitt CSR-arbete. Slutligen fick vi delvis verifiera och delvis falsifiera hypotesen för vilka branscher som är mest benägna att kommunicera om sitt CSR-arbete.

Företagens sociala ansvarstagande, det vill säga Corporate Social Responsibility (CSR), är ett aktuellt ämne som ofta diskuteras och uppmärksammas i såväl medier som också hos företagsledare. Det kan finnas flera förklaringar till att företag väljer att ta ett frivilligt ansvar. För att kunna få en fördjupad förståelse för företagens samhällsengagemang är det därför angeläget att identifiera vilka drivkrafter som ligger bakom ett CSR-arbete.

Syftet är att beskriva varför de undersökta företagen arbetar med CSR samt att identifiera de främsta drivkrafterna bakom de undersökta företagens CSR-arbete.

Studien baseras på en kvalitativ insamlingsmetod i form av telefonintervjuer. Det för att erhålla djupare förståelse för varför företag arbetar med CSR. Intervjuerna hade en semistrukturerad karaktär och genomfördes med respondenter från sex företag, vilka samtliga bedriver ett aktivt CSR-arbete. Urvalet av företagen har skett utifrån det brittiska analysföretaget Innovests lista över de 100 mest hållbara företagen i världen 2007, företagsnätverket CSR Sweden, förslag från CSR-konsulten Ola Löhman samt webbplatsen CSR i Praktiken.se.

I studien framkommer det att det finns flera anledningar till att företagen arbetar med CSR. Ett skäl till att företagen engagerar sig i CSR-frågor är, enligt studien, det etiska ansvarstagandet. Samhällets och intressenternas krav att agera etiskt gör att företag måste ta hänsyn till dessa för att undvika att bli anklagade för ett oetiskt handlade. Det då ett oetiskt agerande kan innebära långsiktiga negativa effekter för företaget, som exempelvis ett försämrat rykte och minskad attraktivitet hos intressenterna. Studien visar således att intressenterna har en viktig roll i företagens CSR-arbete genom deras behov och krav på företagens verksamheter. Därmed är vårdandet av relationerna till intressenterna en anledning till att företagen väljer att arbeta med CSR. Vidare kopplar företagen image och rykte till varumärket, som stärks genom deras sociala och miljömässiga ansvarstagande. Att varumärket stärks genom CSR-aktiviteter är därmed ytterligare en drivkraft som framkommer i studien. De främsta drivkrafterna som har identifierats hos de undersökta företagen är lönsamhet, riskhantering, varumärket, medarbetare och långsiktigt tänkande. Det kan därför konstateras att företagen i första hand arbetar med CSR för att det har en positiv påverkan på företaget och inte för de positiva följderna det har för samhället i stort.

Corporate Social Responsibility (CSR) is a frequently discussed subject, therefore Media and business managers are paying close attention to the social and environmental responsibility of the companies. There can be many different driving forces behind the voluntary CSR activities. To reach a deeper understanding of the companies’ social and environmental commitment it is important to identify the reasons behind incorporating CSR regulations.

The purpose of the study is to describe why the companies in the survey work with CSR and to identify the prime reasons behind integrating CSR activities into their business operations.

The study is based on a qualitative method using telephone interviews. The method allowed for a deeper comprehension of why companies work with CSR. The interviews were semi-structured and based on the respondents from six companies. All the companies followed CSR guidelines. The companies were chosen from Innovests’ list of 100 most sustainable companies in the world of the year 2007, the company network CSR Sweden, proposal from the CSR consultant Ola Löhman and the website CSR I Praktiken.se.

The study demonstrates several reasons why the companies work with CSR. One reason, according to the study, is ethical responsibility. The companies have to consider the impact of the stakeholders and society on behaving ethically. Acting unethically can lead to long-term negative consequences, such as a bad reputation and decreased attractiveness to the stakeholders. The study shows that the stakeholders' demands and needs influence how the companies work with CSR. A good relationship to the stakeholder, therefore, is one of the driving forces behind the companies' CSR activities. Furthermore, the companies connect their image and reputation to their brand, which is strengthened when they take-on social and environmental responsibility. The prime reasons that were identified in the survey are profitability, risk management, employees, long-term thinking and the brand. Therefore, the conclusion is the companies in this survey are working with CSR because it influences the company in a positive manner and not because they want to benefit society at large.

Syftet med uppsatsen är att studera motiven och hur man praktiskt arbetar med samhällsengagemang som en del av corporate social responsibility, (CSR) genom att genomföra en fallstudie av två organisationer som samverkar lokalt. Utifrån studiens resultat vill vi jämföra informationen och diskutera dess samband. Metod: Vi har arbetat med en kvalitativ fallstudie gjord med hjälp av intervjuer. Slutsats: Vår fallstudie visar att CSR är ett omdebatterat ämne som är under ständig utveckling. När två företag bestämmer sig för arbeta gemensamt i ett socialt engagemang för det med sig en rad fördelar för regionen i form av stöd och för företagen ett ökat personalengagemang och ett starkare varumärke. Ett begrepp som kom fram i vår undersökning är "från en göteborgare till en annan". Det tyder på att de anställda har blivit en av de viktigaste intressenterna för hur företaget i framtiden skall arbeta med CSR. Samtidigt så råder det inget tvivel om att det ligger en risk i att engagera sig lokalt utanför sin verksamhet då detta kan tolkas som ett sätt att skapa ytterligare PR för företaget och att skapa ett starkt varumärke. Även om företagen ligger i debattens centrum får vi en känsla av att det är samhället och vi individer som är de stora vinnarna i dragkampen om att framstå som "de goda".

Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fått större möjligheter att investera och etablera verksamhet i länder i tredje världen. Företagen i dagens samhälle har en stor betydelse, och de förväntas ta ansvar för sin verksamhet, även då det gäller miljömässiga och sociala förhållanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömässiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument från företagen har också analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhållanden. En annan viktig observation är att det i de företag som studerats finns grundläggande värderingar där CSR-initiativen lätt kan tolkas in. Detta antas således vara en viktig förutsättning för att en hög ambition i arbetet med att föra in ett miljömässigt och socialt tänkande i verksamheten ska vara möjlig. En god dialog med sina kunder tycks också vara något som alla de tre studerade företagen strävar efter, och ansträngningar för att både samla in och kommunicera ut information görs. Vidare verkar CSR- området präglas av en princip om ständiga förbättringar. Att utveckla och förbättra sitt ansvarstagande är något som företagen bedriver ett arbete med, och att hela tiden hitta nya vägar för det ansvar man som företag tar är enligt studiens slutsatser viktigt att sträva mot.

Large corporations have come to play a central role in today’s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption.

In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations. The texts have been analyzed with a critical discourse analysis model inspired by Norman Fairclough. This means that the texts are analyzed linguistically, that discourses are identified, and that social theories about globalization, protest movements and brand name marketing are used.

The corporations base their texts on a public debate regarding a potential conflict betweengenerating largest possible profit and taking a corporate social responsibility. One side of the debate is represented by a neo-liberal market discourse, which places profit first, and the other by a social justice discourse, which places responsibility first. Together, these two discourses form key components in a particular discourse about CSR, which I have chosen to call a CSR-discourse.

Finally, the result of the study is problemized by putting it in contexts which dominate our world today. Hereby, risks with the corporations’ way of handling CSR are brought to light in a democratic perspective. The corporations describe how they, through CSR, want to safeguard all that which they believe is good, but that this at the same time must bring the company profit. Nowhere in these texts do the corporations come near answering the fundamental question of for whom it is most important to live up to the values of CSR. The question is therefore; who benefits from today’s CSR?

Syftet med uppsatsen är att studera varför och hur företag arbetar med CSR, samt hur detta arbete kan redovisas. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i fyra företag i olika branscher, Trelleborg AB, Green Cargo, Vattenfall och SAS. Vi har även intervjuat en revisor och en konsult inom CSR-området samt gjort en attitydundersökning med hjälp av enkäter.

CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om det ansvar som företag har gentemot samhälle och miljö. Det är ett brett begrepp som innefattar många olika aspekter och uppfattas olika i olika sammanhang.

En anledning till att företag arbetar med CSR är att intressenter så som kunder, ägare, media, intresseorganisationer och myndigheter med flera påverkar och ställer krav på företag. Kunder kan välja bort produkter som inte anses vara producerade på ett ansvarsfullt sätt och kan bojkotta företag som inte tar sitt ansvar gentemot omgivningen. Media uppmärksammar företag som är dåliga exempel, vilket kan skada varumärket och ge dåligt rykte.

Företag arbetar med CSR i tron om att det finns ett värde som skapar lönsamhet på lång sikt. Det finns inga studier som visar på ett tydligt samband mellan CSR och lönsamhet men ej heller motsatsen. De företag vi har granskat och även våra intervjupersoner är av den åsikten att CSR är lönsamt i längden.

Det finns många sätt att arbeta med CSR, då det är ett stort område där företag fokuserar på olika aktiviteter som innefattas i CSR. Miljö är en central fråga bland många företag. Det handlar till exempel om att minska utsläpp, att hitta miljövänliga metoder och att ge kunden möjlighet att välja ur ett miljövänligt sortiment. Det är även vanligt att arbeta med socialt ansvarstagande, vilket berör såväl leverantörers som de egna medarbetarnas arbetssituation, samt att erbjuda sina kunder bra och säkra produkter. En del företag väljer även att ägna sig åt välgörenhet genom att exempelvis samarbeta med hjälporganisationer.

Redovisning av CSR-arbete görs i en så kallad hållbarhetsrapport där företag har stor valmöjlighet vad gäller utformning och innehåll. Internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning utformas av organisationen Global Reporting Initiative (GRI), vilket anses som god redovisningssed.  

Det finns många teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem är Corporate Citizenship. Terminologin inom detta område tycks tilltala företag och de säger sig gärna vara ”goda samhällsmedborgare”. Frågan är vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebär för företagen.

Flera författare har ställt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att räknas som god samhällsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestående av fem karaktärsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta på åtta företag. Slutsatsen är att inget av de undersökta företagen anses vara en god samhällsmedborgare och att endast ett av företagen är nära idealet.

Many theories exist regarding corporate social responsibility and one of them is Corporate Citizenship. The terminology in this field seems to appeal to corporations and they often refer to themselves as "good citizens". The question is what it means to be a citizen and what this implies for the corporations.

Several authors have presented criterias which a corporation should fulfill in order to be regarded as a good citizen, but empirical research is lacking. This study presents a model of analysis containing five characteristics a good corporate citizen should hold and applies this to eight corporations. The conclusion made in the study is that none of the corporations examined is considered a good citizen and that only one of the corporations comes close to the ideal.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen. Däremot skiljer det sig mellan företagen hur man väljer att uttrycka definitionen skriftligt och muntligt, samt hur företagen valt att arbeta efter begreppet. De intervjuade företagen kommer från olika branscheroch därmed är deras hållbarhetsarbete varierande. Studien visar också på att företagen anser sig ha arbetat efter begreppet under en lång tid, det nya är att de mera har samlat arbetet under begreppet hållbar utveckling. En fråga som studien går in på specifikt är den sociala aspekten och företagens samhällsansvar. Att företagen ges mer och mer ansvar är något som framkommer i studien och företagen upplever detta som en svårighet. De undrar var gränsen ska gå, det vill säga hur mycket företagen ska ta på sig av samhällsansvaret. Från vems synvinkel ska begreppet definieras? En fråga som också belyses är om det är självklart att alla i samhället ska ha ”maximalt” ansvar för alla tre grundstenarna i hållbar utveckling, det vill säga miljö, ekonomi och socialt ansvar.”Triple bottom line”konceptet är det som ligger som en grund för många företag idag. Utgångspunkten är att för ett företag ska vara långsiktigt hållbart så måste det vara både finansiellt stabilt, det måste ta hänsyn till samhällets kulturella och sociala värderingar, och det måste reducera sin negativa miljöpåverkan.

Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar. Detta har därför blivit en allt mer prioriterad fråga för företagsledare i Sverige och internationellt. Kraven som ställs på företagen kan i många avseenden vara motstridiga då de exempelvis förväntas bedriva lönsam verksamhet samtidigt som de ska agera ansvarsfullt och tänka på miljön. Att ignorera kraven på socialt och etiskt ansvarstagande kan bli kostsamt och innebär en ökad svårighet att skapa legitimitet från sin omgivning.

Vattenfall och Vin & Sprit ät två statliga företag som konkurrerar både på den svenska och på den internationella marknaden. De har många olika krav på sin verksamhet då de har på uppdrag av svenska staten att bedriva en affärsmässig verksamhet, har ett stort samhällsansvar och ska aktivt medverka till ett hållbart samhälle. För Vattenfall handlar det om hållbara lösningar när det gäller energi och miljö och för Vin & Sprit handlar det om att värna om folkhälsan och minska alkoholberoendet. Detta är krav som inte alltid går ihop och har därför kritiserats. För att lyckas erhålla legitimitet från sin omgivning måste dessa företag ta hänsyn till de värderingar, trender och regler som råder i samhället och visa följsamhet gentemot omgivningens krav. Dessutom kan de koppla isär olika verksamheter för att rikta fokus på olika delar av verksamheten. Ett annat sätt att nå legitimitet handlar om att kommunicera, prata och tydligt visa på vad man gör och vad man står för. Detta är olika sätt för organisationer att nå legitimitet som härrör från teorier inom nyinstitutionalismen.

Abstract

This master thesis is a hermeneutic inspired case study of how the value base regarding the environmental and social responsibility in the Swedish coffee company Löfbergs Lila AB is affecting the company's business. A thesis inspired by hermeneutics means that it is based on two ideas, the one of interaction between entirety and partitions and the one of interpretation (Alvesson & Sköldberg 1994). This cause that the emphasis is on how the reality is interpreted and that it never can be seen as completely objective.

The case study was conducted during the spring semester of 2010 at Karlstad's University and consists of both empirical and theoretical material collected during this time. The empirical material in this thesis includes, among other things, interviews with four representatives of Löfbergs Lila AB, written material from the company regarding its work related to Corporate Social Responsibility (CSR), some information about the coffee industry as a whole and different certifications for "ethical‟ coffee that exists on the Swedish market.

The basic idea with CSR as a business strategy is that it can be financially beneficial for companies to take a social and environmental responsibility outside of the company (Vogel 2005). There are also those who believe that it is easier for small and medium sized enterprises to implement and conduct CSR-related work compared to larger companies due to their size and because the owners is more engaged in the business. The CSR-related work at Löfbergs Lila AB is largely based on the owners (Löfbergs family) values of what is considered being "the right thing to do‟, but there are also financial incentives that causes the company to active engage in CSR.

Sammanfattning

Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad fallstudie om hur värderingarna med avseende på miljömässigt och socialt ansvarstagande i Löfbergs Lila AB påverkar företagets affärer. Att en uppsats är inspirerad av hermeneutiken innebär att den bygger på två idéer, den om en växelverkan mellan helheten och delarna och den om tolkningar (Alvesson & Sköldberg 1994). Detta gör att tonvikten läggs på hur verkligheten tolkas och att den aldrig kan ses som helt objektiv.

Fallstudien genomfördes under vårterminen 2010 på Karlstads universitet och består av empiriskt och teoretiskt material insamlat under denna tid. Empirin i uppsatsen inkluderar bland annat intervjuer med fyra representanter för Löfbergs Lila AB, skrivet material från Löfbergs Lila AB angående företagets arbete relaterat till Corporate Social Responsiblity, material angående kaffeindustrin i stort och om de olika certifieringar för ‟etiskt‟ kaffe som finns på den svenska marknaden.

Corporate Social Responsibility (CSR) är den beteckning som används för att beskriva företags miljömässiga och sociala ansvarstagande. Grundtanken om CSR som affärsstrategi är att det kan vara lönsamt för företag att ta ett miljömässiga och socialt ansvar (Vogel 2005). Det finns också de som anser att det är lättare för mindre och medelstora företag att ägna sig åt CSR jämfört med större företag eftersom ägarna är mer aktiva i företaget och att mindre företags storlek gör det lättare att implementera CSR i dem. Löfbergs Lila AB:s CSR-arbete har till stor del sin grund i ägarnas (familjen Löfberg) värderingar om vad som är ‟rätt‟ att göra, men det finns också ekonomiska incitament som gör att företaget aktivt engagerar sig i CSR.

The purpose of this essay is to review Mundekulla, which is a small, relatively newly established Swedish company operating in the field of conferences. Today they are serving ecological and environmental friendly food to their customers and we choose to investigate if this is a successful concept by asking the customer’s opinions. Our task is to analyze and understand how this company can develop a stronger concept regarding their conference area. This essay will also focus on trends and how the ever changing world can affect Mundekulla in the future. We have also looked upon how the company is working with their recent marketing and relationships today, but also how they can develop their marketing by using the opportunity of the Internet through social media.This essay is based on a qualitative method involving 2 depth interviews. The essay also includes some quantitative approaches involving 1 telephone interview and 45 questionnaire studies. This essay is also based on a case study research regarding Mundekulla. The individuals that we have chosen to interview are carefully selected based on their specific knowledge about the subject in question.