Academic literature on the topic 'Företagsbesiktning'

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur företagsbesiktning genomförs i praktiken av revisions- och advokatbyråer samt hur och varför företagsbesiktning används i beslutsprocessen hos fallföretagen när ett företagsförvärv är aktuellt. Vi har även som syfte att diskutera hur företagsbesiktningen kommer att utvecklas i framtiden. Studien var av kvalitativ karaktär där tonvikten låg på tolkning och beskrivning av data inom ämnet företagsekonomi. Som datainsamlingsmetod användes personliga intervjuer med sex olika företag för att få en beskrivning av hur den praktiska delen ser ut i verkligheten. Studien visar att en företagsbesiktning är i de flesta fall komplext, tids-och resurskrävande. Likheter i arbetsgången och prioriteringar har funnits hos samtliga konsulter. En företagsbesiktning är ett starkt stöd i slutförhandlingarna och olika förvärvsstrategier formar en företagsbesiktning men även faktorer som åt vem den genomförs för, förvärvets omfattning samt i vilken industri företaget verkar inom. Den rationella beslutsmodellen i kombination med soptunnemodellen är mest lämplig. Standardisering av företagsbesiktningen är lämplig i vissa fall.

Introduction Due diligence or “företagsbesiktning” as it is called in Swedish is an approach to collect and review information about a company's characteristics and risks prior to negotiation and decision on a significant business transaction regarding the acquisition object. A due diligence is often carried out in connection with company transfers and in most cases buyers or sellers hire a law firm or auditing firm for the implementation. There are various forms of due diligence, of which the usual forms are commercial, financial and legal due diligence. Together, the forms of due diligence cover a wide area and are usually sufficient to succeed in identifying the most significant risks that a target company is covered by. In the implementation of company acquisitions, there is an information asymmetry between buyers and sellers. This means that salespeople who have the target company in their possession have more access to knowledge and information about the company's condition. A seller's information advantage can be reduced by a due diligence. The purpose The purpose of this study is to investigate and describe how due diligence is carried out in practice by law firms and auditing firms and whether it can be related to how the process is presented in the literature. The purpose is also to study whether the information asymmetry between buyers and sellers is reduced if a more thorough due diligence is carried out in a company acquisition. In addition, the goal is also to describe the way in which representatives of law firms and auditing firms in Sweden handle the information asymmetry between buyers and sellers in company acquisitions. Method The study's approach has been a qualitative method where qualitative data has been generated via 6 interviews with representatives of law firms and auditing firms in Sweden. The study is based on essential and existing literature that is proven through collected empirical data where own conclusions are drawn, thus the study applies a deductive approach. The conclusion The conclusion that can be drawn in this study is that due diligence in company acquisitions is carried out in practice much like Sevenius' (2021) description of the process where five steps are included; preparation, information gathering, analysis, reporting and implementation. The conclusion is also that the information asymmetry between buyers and sellers is reduced with a more thorough due diligence according to all representatives of law firms and auditing firms. Representatives of law firms and audit firms handle the information asymmetry between two parties through, for example, confidentiality agreements or that the advisers act as agents for the client and receive information about the target company.
Inledning Due diligence eller företagsbesiktning som det heter på svenska är ett angreppssätt för att insamla och granska information om ett företags egenskaper och risker inför förhandling och beslut om en betydande affärstransaktion beträffande förvärvsobjektet. En due diligence genomförs ofta i samband med företagsöverlåtelser och i de flesta fall anlitar köpare eller säljare en advokat- eller revisionsbyrå för genomförandet. Det finns olika former av due diligence, varav de sedvanliga formerna är kommersiell, finansiell och legal due diligence. Gemensamt täcker due diligence-formerna ett brett område och är oftast tillräckligt för att lyckas identifiera de mest väsentliga risker som ett målföretag omfattas av. Vid genomförandet av företagsförvärv föreligger en informationsasymmetri mellan köpare och säljare. Detta innebär att säljare som har målföretaget i sin besittning har mer tillgång till kunskap och information om företagets tillstånd. En säljares informationsövertag kan reduceras genom användningen av en due diligence. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur due diligence genomförs i praktiken av advokat- och revisionsbyråer samt om det kan relateras till hur processen framställs i litteraturen. Syftet är även att studera om informationsasymmetrin mellan köpare och säljare reduceras om en mer grundlig due diligence genomförs vid ett företagsförvärv. Därutöver är målet också att beskriva på vilket sätt företrädare för advokat- och revisionsbyråer i Sverige hanterar informationsasymmetrin mellan köpare och säljare vid företagsförvärv. Metod Studiens tillvägagångssätt har varit en kvalitativ metod där kvalitativa data har genererats via 6 intervjuer med företrädare för advokat- och revisionsbyråer i Sverige. Studien har sin utgångspunkt i väsentlig och befintlig litteratur som styrks genom insamlad empiri där egna slutsatser dras, således tillämpar studien en deduktiv ansats. Slutsats Slutsatsen som kan dras i denna studie är att due diligence vid företagsförvärv genomförs i praktiken ungefär som Sevenius (2021) beskrivning av processen där det ingår fem steg; förberedelse, informationsinsamling, analys, rapportering och implementering. Slutsatsen är även att informationsasymmetrin mellan köpare och säljare reduceras med en mer grundlig due diligence enligt samtliga företrädare för advokat- och revisionsbyråer. Företrädare för advokatoch revisionsbyråer hanterar informationsasymmetrin mellan två parter genom exempelvis sekretessavtal eller att rådgivarna fungerar som ombud för klienten och erhåller information om målbolaget.

Tillväxt genom företagsförvärv har under de senaste årtiondena blivit allt mer förekommande.Genom att köpa upp konkurrenter, leverantörer eller distributörer kan företag öka sinamarknadsfördelar och detta kan leda till högre vinst. Det råder ingen tvekan om attföretagsförvärv är en komplex och riskfylld transaktion. För att ta rätt beslut behöver köparenha god kunskap om vad köpet kan medföra. Av denna anledning genomförs en undersökningav företaget. Due Diligence är ett relativt nytt begrepp som i vardagliga ord innebärbesiktning av målföretaget. Undersökningen bidrar till att genomlysa det företag som skallförvärvas och används i slutet som beslutsunderlag för köparen.Due diligence är en typ av informationshantering mellan köpare och säljare. Detta innebär ettinformationsutbyte mellan parterna och därmed har köparen och säljaren förpliktelsergentemot varandra. Vid företagsförvärv regleras dessa förpliktelser med hjälp av köplagen.Köparens undersökningsplikt kopplas till att köparen inte får åberopa fel som denne kände tilleller förväntades känna till. Den upplysningsplikt som åligger säljaren innebär att allinformation som anses vara relevant och kan påverka köparens beslut skall presenteras.Utöver köparen och säljaren finns det ytterligare parter som är delaktiga vid ettföretagsförvärv. Då due diligence berör främst legala, finansiella och kommersiellaundersökningar är det vanligt förekommande att externa parter tas in som rådgivare. Detta dåde flesta företag inte besitter kunskapen att göra due diligence själv. De externa rådgivare somanlitas är vanligtvis advokater och revisorer.Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse due diligence har vid företagsförvärv.Vidare undersöker vi ansvaret som åligger köparen och säljaren vid due diligence samt detansvar som rådgivare har vid due diligence.I uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ metod och tillämpat en abduktiv ansats. För attuppnå vårt syfte och kunna besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört fyra semistruktureradeintervjuer, dessa ligger till grund för empirin. Samtliga är med personer som, istörsta mån, arbetar dagligen med att genomföra företagsförvärv. Intervjuade personer bestårav två finansiella rådgivare från revisionsbyråer samt två legala rådgivare.Efter genomförd studie kan vi konstatera att due diligence har stor betydelse vidföretagsförvärv. Inte minst för eventuella justeringar av köpeskillingen utan även att duediligence-materialet fungerar som beslutsunderlag vid slutförhandlingarna av förvärvet.Vidare visar studien att köparens och säljarens ansvar stämmer bra överens med köplagensbestämmelser. Lagen används som underlag men är inte det faktiska regelverket somtillämpas, istället hänvisar man till det avtal som skrivs mellan köpare och säljare.Avslutningsvis kan vi konstatera att revisorer och advokater som genomför due diligence harett stort ansvar både under och efter genomför due diligence. Agerar rådgivaren vårdslöst kandenne bli skadeståndsskyldig. Således krävs det att både revisorer och advokater begränsar sittansvar redan innan due diligence genomförs.
Growth through mergers and acquisitions has during the last few decades increasedexponentially. The company in charge of the purchase can increase their market share andcompetitive advantages by acquiring competitors, distributors or suppliers. There is no doubtin that it is a complex and risky process. To make the right decision the buyer needs to havein-depth knowledge of the company and what the transaction might result in. For this reason athorough investigation of the company is carried out. Due diligence is a relatively newconcept which highlights the process of examining a company. The examination providesdetailed information and is thereby used a tool when making the final decision, to buy or notto buy.Due diligence is used as an information trade between buyers and sellers. As with alltransactions, this exchange means that both parties have obligations to each other. When itcomes to mergers and acquisitions these obligations are regulated by means of the Sales ofGoods Act. The buyer’s duty to examine is linked to that the buyer may not invoke defectswhich he was aware of, or was expected to know. The duty of disclosure imposed on theseller means that all information which is deemed relevant and which may affect the buyer’sdecision should be presented. In addition to the buyer and the seller, there are more partiesinvolved in a business transaction of this kind. As the due diligence process primarilyconcerns legal, financial and commercial studies, it is very common for external parties to behired in order to conduct the due diligence process in these areas. The reason behind it isbecause most companies do not possess knowledge to do it themselves. External consultantshired are lawyers and accountants.The purpose of this study is to examine the impact of the due diligence process in mergers andacquisitions. Further, we explore the responsibility linked to to buyers and sellers in a duediligence process. In addition we also explore the responsibility linked to the lawyers andaccountants involved in the process.The study is conducted by means of a qualitative method where we apply an abductiveapproach. To achieve the purpose of our study and answer our research questions we heldfour semi-structured interviews, these form the base for our empirical data. All interviewedare with people who work with due diligence on a daily basis. Two of the interviewees areconsultants from accounting firms, and the other two are legal advisors.The paper shows that due diligence is of great importance in acquisitions. Not only for anyadjustments in purchase sum, but also that it is a useful tool when making a final decision.Furthermore, the paper also shows that the obligations buyer and seller has rhymes pretty wellwith those written in the Sales of Goods Act. The act is use as a basis but it is not the actualrules that apply, instead you refer to the agreement signed between buyer and seller. Lastly wecan note that the obligations related to accountants and lawyers are fairly strict. If theconsultant acts recklessly, the consultant may be sued. Thus, both accountants and lawyerslimit their responsibility before the due diligence process commences.This study is written in Swedish.