Academic literature on the topic 'Förlika'

Internationella studier om villkoren för civila samhällets organisationer (CSO) belyser hur deras relation till offentlig sektor avgör karaktären på organisationernas utveckling. Den här artikeln bidrar till forskning inom området på två sätt. För det första utforskar studien svenska CSO som är verksamma inom det sociala området och hur deras relation till offentlig sektor påverkar deras utvärderingspraktik. Baserat på en enkätstudie riktad till CSO undersöker vi om organisationers granskning och utvärdering av den egna verksamheten kan ses som ett uttryck för institutionellt tryck, där relationen till offentlig sektor driver CSO:s utvärderingspraktik. Vikten av att uppmärksamma detta kommer ur antaganden att utvärderingsprinciper baserade på det offentligas logik, det vill säga kostnadseffektivitet, evidensbaserad praktik och konkurrensutsättning, kan hota organisationernas värdeintegritet; genom anpassning riskerar CSO att förlora särart och oberoende. För det andra bidrar studien till diskussioner som berör teoretiska antaganden att bidragsberoende, tvång på grund av kontraktsbaserade relationer eller ett verksamhetsområde präglat av lagstiftning påverkar organisationers strategier för avancerad utvärdering. Analysen stärker dock enbart antagandet om att närhet till lagstyrt verksamhetsområde präglar CSO:s utvärderingspraktik. Analysen stärker alltså inte antaganden om att resursberoende (med undantag för bidrag från landsting) och kontraktsbaserad relation påverkar CSO:s utvärderingsstrategier. Resultaten leder oss till att uppmärksamma hur relationer mellan offentligt och ideellt förstås utifrån ett historiskt perspektiv där just begreppet närhet kan rymma både instrumentella och inneboende värden. Den kunskapen är värdefull för vår förståelse av den svenska kontexten. Att studiens antaganden inte får stöd av analysen kan tolkas som ett uttryck för en relation mellan CSO och offentlig sektor som är präglad av ömsesidig förståelse, snarare än sådan maktasymmetri som följer resursberoende och avtalsbaserade relationer. Kunskapen är ett bidrag till forskningsdebatten om den institutionella kontextens påverkan på organisationer i fallet CSO, eftersom den uppmuntrar till en mer detaljerad bild av det institutionella tryckets dimensioner som består av både historiska och tidsbundna kontraktsbaserade relationer.

Förlikningar i offentligt upphandlade kontrakt som uppenbart leder till att kontraktet eller kontraktets övergripande karaktär förändras väsentlig, är numera inte möjligt att genomföra. Att en väsentlig förändring har framkommit genom en förlikning i ett tvistemål mellan parterna i ett offentligt upphandlat kontrakt innebär inte att den upphandlande myndigheten kan avstå från att genomföra en ny upphandling.Denna förändring är olycklig för förlikningsprocessen i offentligt upphandlade kontrakt. Det är tydligt att parternas handlingsutrymme vid förlikningsprocesser har minskat avsevärt. Kvarstår gör endast alternativet att häva kontraktet vilket är parternas sista utväg.Förändringarna som skett, i och med implementeringen av nya LOU kan dock ses som något positivt för offentlig upphandling i allmänhet. De juridiska svårigheterna till att förlika och de upphandlingsrättsliga principerna har skapat en förutsebarhet och medvetenhet inom offentlig upphandling. De nya upphandlingsreglerna som exempelvis kompletterande beställningar, oförutsebara omständigheter och ändringar som inte är väsentliga gör den upphandlande myndigheten medveten under hela processen. Medvetenheten gäller från annons till utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt och förebygger väsentliga förändringar under kontraktets fullgörande. Den upphandlande myndigheten har med ändrings-eller optionsklausuler i upphandlingsdokumentet möjlighet att förebygga oförutsebara väsentliga förändringar i kontraktet under avtalstiden. Den nya regleringen av LOU, främst 17 kapitlet, kommer att förlänga processen av offentliga upphandlingar, med mer omfattande upphandlingsdokument och större arbetsbörda för parterna, vilket det måste vara för att upphandlingsprocessen ska vara genomförbar.Syftet med uppsatsen är att med traditionell juridisk metod undersöka vilken påverkan den nya lagstiftningen inom offentlig upphandling kommer ha vid ändringar i ett kontrakt som håller på att fullgöras och hur det kommer att påverka möjligheterna till förlikning i offentligt upphandlat kontrakt. Avslutningsvis ska det nämnas, att trots den nya regleringen har de upphandlande myndigheterna och leverantörerna alla möjligheter att träffa förlikningar i tvister av offentligt upphandlade kontrakt, så länge beaktning till framförallt väsentliga förändringar i LOU tas.

I ordet förlåtelse ingår det många olika tolkningar beroende på vem det är som definierar. I vårt arbete har vi valt att inrikta oss på förhållandet mellan offret och förövaren när det gäller grova gärningar som mord, övergrepp och misshandel. Vår frågeställning är om det är möjligt att förlåta onda gärningar fullt ut? Kan ett offer förlåta en förövare fullt ut som genom sina onda handlingar har orsakat offret lidande? Finns det någon rättvisa med tanke på den obalans som uppstår genom ondskefulla gärningar. Vi har valt att utgå ifrån rättvise teorin eftersom samhället har en rättvisa som grund när det gäller brott och straff. Vi har använt kvalitativmetod och har valt att göra två informantintervjuer med personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med förlåtelse. Vi intervjuade även personer som hade genomgått en förlåtelseprocess och vi analyserade intervjuerna utifrån vår definition på förlåtelse fullt ut som är

… att människor inte ska uppleva någon aggression, bitterhet, rädsla, sårbarhet, ångestfylldhet till förövaren/gärningen och återfått förtroendet till förövaren när de har förlåtit fullt ut.

Förlåtelse, försoning, hämnd och rättvisa är de begrepp som vi har funnit spegla respondenternas syn på området. Enligt vår förförståelse anser vi att det inte går att stryka ett streck över eller glömma svåra kränkningar. Vi menar att det inte går att förlåta fullt ut.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet opereras bort och detta är en vanlig behandling vid bröstcancer. Att förlora ett bröst kan innebära stora förändringar i kvinnans kroppsbild och identitet. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever att identiteten och kroppsbilden påverkas efter mastektomi. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturbaserad metod baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats. Resultaten visar att kvinnor som genomgått mastektomi upplever att de förlorat mer än ett bröst. Kvinnan saknar en viktig markör för kvinnlighet och upplever sin kropp som stympad och deformerad. Kroppen ses som främmande och kvinnans sexualitet blir påverkad, kvinnan kan även uppleva en social avvikelse på grund av sin förändrade och främmande kropp. I samband med att kvinnans identitet och kroppsbild påverkas upplever hon ett svårt lidande. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring de upplevelser som kan uppstå efter en mastektomi då det är sjuksköterskans uppgift att möta och vägleda kvinnan genom förloppet så att en förståelse och acceptans kring den förändrade kroppen lättare kan infinna sig
Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Mastectomy is a common treatment for breast cancer. It is a surgical procedure where the whole breast is removed. Losing a breast can affect a woman’s body image and identity. The aim of this literature-based study was to describe how women treated with mastectomy experience themselves after the surgery, regarding body image and identity. The method used is a qualitative literature-based study based on eleven articles with qualitative approach. The results show that women undergoing mastectomy feel a loss of more than a physical body part. The women misses a significant marker for femininity and experienced that their altered bodies becomes deformed. Their body becomes estranged and their sexuality will be affected, the women may also experience a social deviation due to their changing body. The study shows that when the woman's identity and body image is affected, she experiences severe suffering. It is important that the nurse has knowledge of the experiences that can occur after a mastectomy. The nurse has a key responsibility when meeting women, to guide her through the treatment process so that the woman can find an understanding and acceptance about the changing body.

Bakgrund: Omkring 3500 barn mister varje år en förälder i Sverige. Hur många som förlorar ett syskon per år är oklart men siffror visar att ca 400 personer under 14 år avled 2014. Att förlora en familjemedlem under barndomen öppnar upp för senare utveckling av ohälsa. Flera samhällsinsatser involveras för stöd för barn som anhöriga men en kartläggning har visat att det finns tydliga brister i handlingsplaner som ska tillgodose barns behov vid förluster.    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheterna av att förlora en familjemedlem under barndomen.     Metod: En beskrivande litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes fram via databasen MEDLINE via Pubmed.    Huvudresultat: Sammanfattningsvis påvisar resultatet av studien att i direkt anslutning till händelsen uppkom känslor och reaktioner relaterat till sorg så som ensamhet, ilska, skuld, rädsla och oro. På längre sikt kunde händelsen fortsätta påverka personerna genom att det bidrog till personlig utveckling, de kände en fortsatt närvaro och de kunde reflektera och finna mening med vad som hänt. Deltagarna beskriver även den kommunikation, information och stöd de fått under processen, vilket i majoriteten av fallen varit bristfällig både från föräldrar men även från professionell personal.    Slutsats: Förlust av en familjemedlem under barndomen ledde till flera påfrestningar för barnen, för vissa barn är det enbart negativa upplevelser och för vissa andra har det funnits en positiv lärdom att ta med sig trots den påfrestande upplevelsen. Mot denna bakgrund hoppas vi att vikten av att prata med barn som döden istället för att hålla dem utanför har poängterats. Det krävs mer forskning kring ämnet för att få en mer djupgående förståelse och för att vårdpersonal ska få tydligare riktlinjer att arbeta utifrån när det kommer till barn som anhöriga i kris.     Nyckelord: Barn, Erfarenhet, Familjemedlem, Förlust
Background: Approximately 3500 children are bereaved of a parent in Sweden every year. It is unclear how many loses a sibling each year but statistics show that 400 people below the age of 14 died in 2014. To lose a family member during childhood poses a risk for later developing illness, both mental and physical. Multiple authorities are involved to support children and loved ones but data shows that there are obvious flaws in the action plans that are supposed to fill the needs of support for children related to a loss.    Aim: The aim of this study was to describe the experiences of losing a family member in childhood.   Method: A descriptive literature study based on 11 qualitative scientific articles. The articles were identified in the database MEDLINE via Pubmed.    Results: In summary the results of the study shows that in a close time to the event feelings and reactions related to sorrow such as loneliness, anger, guilt, fear and distress. In the long term the event would continue to affect the persons by leading to personal growth, they also felt a continuing presence and they could reflect and find meaning in what had happened. The participants also describe the communication, information and support they got during the process. Which in the majority of the cases were inadequate from both parents and health care professionals.    Conclusion: The loss of a family member during childhood led to distress. For some children it is only negative experiences. But for some there is a positive knowledge to take away, despite the stressful experience. With this in mind we hope that we pointed out the importance of involving children in communication about death instead of protecting them from it. More research around the subject is needed to get a more deep understanding and for health care professionals to have more guidelines to follow when it comes to children as relatives in crisis.     Keywords: Bereavement, Children, Experience, Family member.

Undersökningen behandlar outsourcing av ekonomifunktioner. Syftet var att undersöka vilka åtgärder outsourcingföretag kan vidta för att motverka att deras kunder förlorar kontroll vid utkontraktering. Studien innefattar även hur outsourcingföretag kan förvissa sina kunder om detta.

Vi valde att genomföra intervjuer eftersom vi ansåg att det var den mest lämpliga metoden för vår undersökning. Under intervjuerna framkom det olika synpunkter beträffande om kontroll överhuvudtaget förloras eller inte. Outsourcingföretagen var dock relativt samstämmiga om vilka åtgärder som behöver vidtas samt vad som förvissar kunder om att de inte förlorar kontroll vid outsourcing. Detta stämde även relativt väl överens med den teoretiska referensram som användes i uppsatsen.

En huvudsaklig slutsats i studien var att åtgärder bör vidtas av outsourcingföretag för att kunder inte ska förlora kontroll. Exempelvis bör kundföretag ha tillgång till utvecklade elektroniska system där de själva kan hitta specifika transaktioner och rapporter. Undersökningen kom även fram till att det ligger ett ansvar på kunderna själva avseende att ställa krav på outsourcingföretag.

Vi anser att de intervjuade företagen upplever att deras kunder är förvissade om att de inte riskerar att förlora kontroll. Dock har en viktig slutsats dragits om att outsourcingföretag bör fokusera mer på att förvissa framtida kunder om att kontroll inte förloras. Detta baserat på studier som visar på att svenska företag tenderar att vara försiktigare (jämfört med övriga världen) när det gäller outsourcing. Här finns alltså en stor potentiell marknad för outsourcingföretag om de lyckas sälja trygghet.

Bakgrund: I Sverige och många andra länder stiger medellivslängden och andelen äldre av den totala befolkningen ökar. För äldre kan hög ålder medföra tilltagande förekomst av ohälsa vilket ökar deras behov av vård och omsorg. Under ålderdomen mister många sin livspartner, en erfarenhet som anses vara bland det svåraste att gå igenom i livet. Syfte: Att beskriva äldre människors erfarenheter av att ha förlorat sin livspartner. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och deskriptiv syntes utifrån 12 artiklar. Resultat: Partnerns bortgång var en påfrestande känslomässig upplevelse som förde med sig konsekvenser för identitetsuppfattningen, förlorad känsla av mening och ökad ensamhet. Stöd från familj och vänner och att hålla sig sysselsatt hjälpte dem att finna ny mening i livet och komma framåt i sorgearbetet. Erfarenheten av att förlora sin livspartner ledde för många till en personlig utveckling med etablerande av nya livsmönster och en ny identitetsuppfattning. Slutsats: Förlusten av livspartnern var en omvälvande erfarenhet som innebar lidande och betydande förändringar i de efterlevandes livssituation. Genom sociala relationer och aktiviteter fann de ny mening i livet vilket hjälpte dem i processen mot försoning och upprättandet av ett nytt liv utan partnern

Tidigare forskning definierar begreppet förlåtelse som en process där kognitiva, emotionella, beteendemässiga och motivationsrelaterade förändringar görs gentemot den som felat. Syftet med studien var att undersöka individers upplevelser av att förlåta och förlåtas. Detta för att kunna kartlägga de gemensamma dragen i förlåtelsefenomenet. Deltagarna var 12 respondenter, varav hälften identifierade sig som kvinnor och hälften som män. Åldrarna sträckte sig från 18 till 82 år och individerna härstammade från Bosnien, Finland, Kanada, Kenya, Irak, Iran, Portugal, Sverige och Tyskland. De semistrukturerade intervjuerna varade genomsnittligen i 51 minuter, vilka sedan meningskoncentrerades för vidare analys. Resultatet visade att förlåtelse stammar ur en inre eller yttre (1) konflikt där den utsatta varit med om (2) negativa upplevelser, vilka hanteras med ett (3) tankeskifte som leder vidare till en (4) konfliktupplösning. Förhoppningar finns om att studien kan verka upplysande och öka förståelsen för individers sätt att möta konflikter med förlåtelse.