Academic literature on the topic 'Formell kommunikation'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Formell kommunikation.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Formell kommunikation"

1

Glerup, Cecilie, and Ursula Plesner. "Ledelseskommunikation på tværs af styringsparadigmer." Public Governance Research 2 (May 17, 2017): 44–58. http://dx.doi.org/10.22439/pgr.v2i0.5335.

Full text
Abstract:
Der har gennem de seneste år været stort fokus på kommunikation i den offentlige sektor. Kommunikation er blevet en organisatorisk og institutionel betingelse for offentlig ledelse, der fylder som opgave i den offentlige leders daglige arbejde. Denne artikel anskuer sproget som aktivt medskabende af den kontekst, hvori det indgår. Den undersøger relationerne mellem offentlig ledelseskommunikation og styringsparadigmer såsom New Weberian State, New Public Management og New Public Governance, fordi disse kan anskues som de sociale kontekster, kommunikationen skal virke i. Artiklen er baseret på kvalitative forskningsinterviews med offentlige ledere fra forskellige sektorer; undervisning, ældrepleje, politi, psykiatri, planlægning m.m. Analysen anskueliggør hvordan ledernes kommunikation formes af og er med til at forme forskellige typer styring: bureaukrati, New Public Management og New Public Governance. I alle disse kontekster beskrev lederne forskellige udfordringer med at mobilisere interesse, hvorfor vi konkluderer, at offentlige lederes kommunikation fra denne artikels perspektiv er et konstant mobiliseringsarbejde, og ikke blot et værktøj til at løse konkrete problemer. Et blik på kommunikation og styringsparadigmer fortæller os således, at offentlige ledere har brug for at kunne arbejde analytisk og strategisk med at skabe opmærksomhed om og engagement i en mængde sammenhænge via 1) en formel juridisk og økonomisk retorik, 2) en visionær og historiefortællende praksis og 3) eksperimenterende og lokale dialoger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Brändlein, Philip. "„Wir haben 380000 Formeln“." Lebensmittel Zeitung 73, no. 21 (2021): 33. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2021-21-033.

Full text
Abstract:
Beiersdorf setzt weiter auf die Traditionsmarke Nivea, lotet aber gleichzeitig die Chancen für personalisierte Produkte aus. Jüngere Frauen sollen sich ab Sommer von O.W.N angesprochen fühlen. Der Hersteller setzt auf Kommunikation mittels Internet und Direktvertrieb. Der Handel muss aber nicht für alle Zeiten ausgeschlossen bleiben, sagt Marketingchefin Catja Prykop.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Külzer, Stephanie. "Formelle und informelle lnstrumente: lnwieweit können sie sich sinnvoll ergänzen?" Raumforschung und Raumordnung 67, no. 4 (August 31, 2009): 318–29. http://dx.doi.org/10.1007/bf03183194.

Full text
Abstract:
Kurzfassung Die zunehmend eingesetzten informellen Instrumente werden in der Regel vorlaufend und vorbereitend zu formellen Verfahren eingesetzt. Die zeitliche Parallelität vom Planfeststellungsverfahren Ausbau Flughafen Frankfurt als formelles Verfahren und Regionalem Dialogforum als informelles Verfahren stellt deshalb ein Novum im Planungsbereich dar. Die Analyse des Zusammenspiels der beiden Verfahren aus Blick der unterschiedlichen Akteure zeigt, dass eine solche Parallelität der Verfahren Chancen vor allem im Hinblick auf Kommunikation und Dialog bietet. So können komplexe Verfahrensinhalte und -schritte des formellen Verfahrens im Rahmen des informellenVerfahrens erläutert, diskutiert und inhaltlich ergänzt werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mau, Jens. "Wie Worte Wucht gewinnen." kma - Klinik Management aktuell 14, no. 02 (February 2009): 40–43. http://dx.doi.org/10.1055/s-0036-1575049.

Full text
Abstract:
Ohne Leitbild kein Zertifikat – so lautet vielfach die Formel beim Qualitätsmanagement. Doch starre, grabschriftartige Leitlinien vergällen Beschäftigten die Arbeit. Gelebte Leitbilder hingegen kurbeln Kommunikation und Entwicklungen an. Das bewährt sich besonders bei Fusionen, wie das Beispiel des Katholischen Klinikums Bochum zeigt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Karle, Isolde. "»Praedicatio verbi dei est verbum dei«." Evangelische Theologie 64, no. 2 (March 1, 2004): 140–47. http://dx.doi.org/10.14315/evth-2004-0207.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Dem sperrigen Bekenntnis Bullingers, dass im Predigtwort Gott selbst zur Sprache kommt, liegt der Glaube an das Fleisch gewordene Wort, an den im Wort präsenten Christus zugrunde. Die Gegenwart Gottes wird damit einem sozialen Sachverhalt - dem der Kommunikation des Evangeliums - zugeschrieben. Die Kommunikation ist systemtheoretisch betrachtet nicht einfach als Summe der Mitteilungsabsichten des Predigers zu begreifen, sondern stellt eine emergente Ebene jenseits der einzelnen an ihr beteiligten Bewusstseine dar. Beide, Hörende und Predigende, werden durch die Kommunikation desWortes Gottes angeregt und affiziert und beeinflussen selbst wiederum andere durch ihr Zuhören, ihr Reden, Singen und Beten. Ort der Selbstvergegenwärtigung Christi und des Wirkens des Geistes ist damit die Gemeinde und der Prozess der Kommunikation, nicht eine einzelne Person, die als Sprachrohr Gottes fungierte oder hierarchisch über der Gemeinde stünde. Zugleich nimmt die Bullinger-Formel die Predigenden in die Pflicht:Wer predigt, wagt es, von Gott zu reden. Es geht bei der Predigt deshalb nicht nur um Betroffenheitserlebnisse oder ästhetischen Genuss, sondern auch um die Frage ihrer Wahrheit und Verbindlichkeit. Die Predigt des Evangeliums ist als der Ort zu begreifen, an dem der inkarnierte Christus selbst durch die Gemeinde schreitet und sich Glaube, Liebe und Hoffnung entfalten können.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Langebrake, Claudia, Simone Melzer, and Michael Baehr. "Formale Kriterien für eine gute Verordnung im stationären Bereich." Therapeutische Umschau 71, no. 6 (June 1, 2014): 343–51. http://dx.doi.org/10.1024/0040-5930/a000522.

Full text
Abstract:
Die Arzneimittelversorgung von Patienten im Krankenhaus ist ein komplexer Prozess, an dem verschiedene Berufsgruppen beteiligt sind. Unter den dabei auftretenden Medikationsfehlern stellen die Verordnungsfehler den größten Anteil. Nach dem Reason-Modell können diese Fehler unterteilt werden in aktive Fehler, fehlerprovozierende Umstände oder latente Bedingungen. Ursächlich für Verordnungsfehler ist häufig das komplexe Zusammenspiel von mangelndem Wissen/Information, Unachtsamkeit, unzureichenden Arbeitsbedingungen (Zeitmangel, nicht klar geregelte Zuständigkeiten) sowie mangelhafter Kommunikation und Fehlerkultur. Für eine gute Verordnung sollten folgende Punkte beachtet werden: Einhaltung formaler Kriterien (z. B. das Vermeiden von Abkürzungen), Durchführung von Medication Reconciliation, Einführung von computergestützten Verordnungssystemen (CPOE) – möglichst mit Entscheidungshilfen (CDSS), Schulungen sowie die Etablierung einer guten Fehlerkultur. Die praktische Umsetzung von Empfehlungen zur Reduktion von Verordnungsfehlern wird anhand bereits etablierter Systeme in Krankenhäusern beschrieben.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lange, Lydia L. "Interne und externe Einflüsse bei der dokumentierten Nutzung von Fachliteratur:." Zeitschrift für Psychologie / Journal of Psychology 210, no. 2 (April 2002): 60–73. http://dx.doi.org/10.1026//0044-3409.210.2.60.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Anliegen der vorliegenden Untersuchung ist es, äußere beeinträchtigenden Faktoren (in diesem Falle politische) in ihrer Wirkung auf die wissenschaftliche Kommunikation zu analysieren und festzustellen, inwiefern die interne wissenschaftliche Entwicklung fortgesetzt wurde. Am Beispiel der Zeitschrift für Psychologie wurden die Änderungen in den Zitierungsraten verschiedener psychologischer Richtungen von 1954 bis 1995 untersucht und für die Jahre 1972 bis 1995 mit der Zeitschrift für experimentelle Psychologie verglichen. Die wissenschaftliche Kommunikation, wie sie sich in den Zitierungsraten widerspiegelt, folgt nicht allein wissenschaftsinternen Entwicklungen. Verschiedene formale und inhaltliche Indikatoren zeigen Zusammenhänge zur jeweiligen politisch-ideologischen Situation in der DDR. Dennoch zeigt sich, dass der Anschluss an die internationale Entwicklung der Psychologie immer erhalten geblieben ist. Die Untersuchungen geben Aufschluss über die Kommunikationsbedingungen von Wissenschaftlern unter beeinträchtigenden äußeren Verhältnissen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Meireles, Selma M. "A negação sintática em diálogos do alemão e do português do Brasil." Pandaemonium Germanicum, no. 5 (December 19, 2001): 139. http://dx.doi.org/10.11606/1982-8837.pg.2001.64331.

Full text
Abstract:
Der Aufsatz präsentiert die Ergebnisse einer Untersuchung der syntaktischen Negation in deutschen und brasilianischen Dialogen. Nach einigen Überlegungen über Negation und Sprache wird ihre Okkurrenz in einem Corpus von Dialogen in beiden Sprachen in Bezug auf semantische, in Anlehnung an Polenz und Engel ausgearbeitete Kategorien untersucht. Ausgehend von Ilaris Arbeiten werden die Möglichkeiten der syntaktischen Negation in jeder Sprache als Formeln präsentiert, die die Beziehungen zwischen ihren Komponenten darstellen. Außer der Gebrauchsfrequenz von syntaktischen Negation von Fremdsprachlern erörtert, sowie breitere Überlegungen über Negation, Kommunikation und Kultur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wieben, Katharina. "Halli Hallo meine Lieben, Eeey qué pasa." apropos [Perspektiven auf die Romania], no. 4 (June 11, 2020): 70–90. http://dx.doi.org/10.15460/apropos.4.1524.

Full text
Abstract:
Grußformeln übernehmen in der alltäglichen Kommunikation die wichtige Aufgabe, den Kontakt zwischen den Gesprächspartnern herzustellen und den Ausgangspunkt für den weiteren Austausch zu bilden. Auch in den audiovisuellen Medien erfüllen Grußformeln eine solche Kontaktfunktion. Dies gilt insbesondere auch für YouTube-Videos, da YouTuber*innen häufig eine möglichst persönliche Ansprache Ihres Publikums anstreben. Das Ziel der vorliegenden Studie umfasste mehrere Aspekte: Erstens sollten Unterschiede und Gemeinsamkeiten zwischen Grußformeln in der alltäglichen Kommunikation und bei YouTube herausgearbeitet werden. Zweitens sollten spanische und deutsche Grußformeln von YouTuber*innen verglichen werden. Hierzu wurden die Grußformeln nach Sosa Mayor (2006) in die Unterkategorien der Begegnungsformeln, Erkundigungsformeln und Willkommensformeln unterteilt und ein Korpus spanischer und deutscher YouTube-Videos zusammengestellt, deren Eröffnungssequenzen im Folgenden analysiert wurden. Die Analyse ergab, dass die Youtuber*innen – im Vergleich zu Sosa Mayors (2006) Darstellung von alltagssprachlichen Grußformeln – ein weitaus breiteres Repertoire an Formeln verwenden, wobei diese neben der Kontaktfunktion auch der Erzeugung eines Wiedererkennungswertes dienen. Zudem ließ sich anhand der YouTube-Videos bestätigen, dass die Häufigkeit von Erkundigungsformeln bei spanischen Sprechern deutlich höher ist als bei deutschen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Riis-Johansen, Marit Olave. "«Sånn formelle ting som jeg bare må si»: Kommunikative dilemma i presentasjonen av formalia i politiavhør." Nordic Journal of Studies in Policing 7, no. 01 (May 20, 2020): 23–38. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2703-7045-2020-01-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Formell kommunikation"

1

Kjellman, Enlgén Caroline, and Sissel Tangen. "Intern Kommunikation : Formell intern kommunikation ur ett chefsperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34093.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Kommunikation spelar en stor roll i dagens organisationer och det finns en mängd olika kanaler att välja mellan för att förmedla olika budskap. Syftet med denna studie har varit att få kunskaper om den formella interna kommunikationen och hur den upplevs fungerar ur ett chefsperspektiv. Inledningsvis undersöktes vilka kommunikationskanaler bolaget använder sig av i sin interna kommunikation. Vidare har fokus legat på hur chefer upplever att den formella interna kommunikationen fungerar ur två olika perspektiv, dels utifrån deras egen arbetssituation och dels ur ett organisatoriskt perspektiv. Avslutningsvis har chefernas upplevelse av utmaningar i den interna kommunikationen hos bolaget undersökts. Undersökningen är baserad på sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med chefer i ett livsmedelsproducerande bolag. Resultatet av intervjuerna samt forskning och teorier på området har legat till grund för analys och slutsatser för studien. Resultatet visar att bolaget främst använder sig av elektroniska kommunikationskanaler samt möten i sin formella interna kommunikation. Chefernas upplevelse är att de får tillräckligt med information för att kunna utföra sitt dagliga arbete, men de önskar mer information om långsiktiga mål och strategier. Chefernas upplevelse är att kommunikationen inom organisationen brister och de anställda känner sig under-informerade, detta har skapat en viss osäkerhet inför framtiden. De största utmaningarna bolaget står inför är att skapa en kommunikationsstruktur och enhetlighet i kommunikationsarbetet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Carlund, Axel, and Adrian Tavakoli. "Utveckling av verksamhetsstyrning och kommunikation i gasellföretag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31475.

Full text
Abstract:
Dagens industri utger årligen en lista över de företag som etablerat sig på marknaden och utmärkt sig med en intensiv tillväxt på kort tid, dessa benämner de som gasellföretag. I media har gasellföretag målats upp som hjältar av den anledningen att de utgör en stor samhällsnytta i form av nya arbetstillfällen. Tidigare undersökningar har visat att företag med stark och intensiv tillväxt i större utsträckning riskerar att likvideras än företag med långsammare och stabilare tillväxt. Detta grundar sig ofta på svårigheter med att hinna anpassa organisationsstrukturen efter den snabba tillväxten. I takt med att gasellföretag växer ökar avståndet mellan ledning och medarbetarna. Detta ökar behovet av kontroll och uppföljning för att säkerhetsställa att medarbetarna arbetar i enlighet med företagets mål och inriktning. Tidigare undersökningar har visat att det är främst den interna kontrollen som brister hos de gasellföretag som likviderats. Ska ledningen styra gasellföretaget mot ett bestämt mål krävs det att verksamhetsstyrning och kommunikation är anpassat efter rådande omständigheter. I den här studien har därför en undersökning genomförts baserat på fyra olika gasellföretag samt ett tillväxtrådgivarföretag. Studien syftar till att ge en beskrivande och förklarande bild av hur gasellföretagen arbetar för att utveckla och bearbeta den interna kommunikationen anpassat till tillväxttakten. Uppsatsen behandlar även vilka kommunikationsproblem som kan uppkomma på grund av organisationsstrukturer som ej anpassats efter företagets tillväxttakt och förändrade mål. Resultatet av undersökningen visade att gasellföretag måste formalisera företagets struktur och anpassa kommunikationskanalerna härefter. I samband med detta krävs det att ledningen har förtroende för sina anställda och överlämnar eller delegerar nödvändiga ansvarsområden till andra medarbetare inom företaget. Fokus hos ledningen hamnar istället mer på strategiskt arbete. Ju bättre ledningen lyckas att samordna och integrera medarbetarna i enlighet med företags mål, desto mindre risk föreligger det att missförstånd och kommunikationsproblem ska uppstå.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Pettersson, Kristina. "Utomhusmatematik- en bro mellan formell och informell matematik?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-750.

Full text
Abstract:

Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig.

Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik. Mitt resultat är baserat på två uppgifter utförda utomhus, där endast den ena uppgiften är vidoefilmad. Uppgifterna handlade om att introducera begreppet area och kvadratmeter och att mäta höjden av ett träd.

Jag har genom mitt resultat kommit fram i diskussionen att elevers kreativitet blir större i utomhusmatematik. Det skedde en kommunikation mellan eleverna som till större delen var genom kroppsspråket. Jag har även sett att den formella matematiken kan förstås bättre genom användning av den informella utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gulin, Elin, and Johanna Lundkvist. "Ledarskapets betydelse för arbetsmiljön : En fråga om kommunikation." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15281.

Full text
Abstract:
Antalet sjukskrivna medarbetare inom våra svenska organisationer ökar årligen till följd av stressrelaterade sjukdomar. Den rådande problematiken orsakar höga kostnader för bådemedarbetaren, organisationen och samhället i stort. Att vända den oroväckande trenden är således av stor vikt för alla inblandade parter. Många tidigare studier har visat att de sjukskrivningar som beror på psykiska åkommor har orsakats av en bristande arbetsmiljö. Det är arbetsgivaren som ställs ytterst ansvarig för arbetsmiljön inom en organisation, och hur arbetet för en hållbar arbetsmiljö ska utföras regleras av lagar och föreskrifter. Arbetsgivarenkan med hjälp av ohälsoförebyggande och hälsofrämjande insatser förbättra arbetsmiljön och på så vis sänka sjukskrivningstalen. I den här studien har vi undersökt hur en organisation och dess chefer genom den interna kommunikationen kan verka för en god arbetsmiljö. För att studera hur en organisation arbetar med dessa frågor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och chefer på ett kommunalt fastighetsbolag i Göteborg. Som teoretiskt stöd har modeller och teorier om kommunikation, formell och informell information samt beslutsprocessen använts, för att skapa en bredare förståelse för det inomorganisatoriska arbetsmiljöarbetet. I studiens resultat framkommer det att respondenterna inom den studerade organisationen betraktar den interna kommunikationen som central i arbetet för en förbättrad arbetsmiljö. Det är av stor vikt att den interna dialogen är väl fungerande både vertikalt och horisontellt, för att den information som förmedlas mellan olika parter ska nå alla relevanta delar i organisationen. En god kommunikation är således av stor betydelse för att all information skatas tillvara och ligga till grund för beslut kring arbetsmiljörelaterade frågor. Inom det studerade bolaget ligger främst formell information, så som arbetsmiljöronder, medarbetarsamtal och–enkäter, till grund för de beslut som fattas. Informell information som kommer cheferna tillhanda genom mer spontana samtal, och som anses vara av rik karaktär, har inom organisationen en tendens att gå förlorad i ett tidigt skede i beslutsprocessen. I studien diskuteras chefens roll i att kunna samla in och behandla information både av formell och informell karaktär, för att det material som ligger till grund för beslut ska vara så rikt som möjligt. De beslut som har sin grund i all information som inkommit från medarbetarna har goda förutsättningar för att påverka organisationens arbetsmiljö i en positiv riktning.
The number of employees that are absent due to sick leave in Swedish organizations increases annually as a result of stress-related illnesses. The current problem gives rise to high costs for the employee, the organization and society at large. To reverse this worrying trend is therefore of great importance to all parties involved. Previous studies have shown that an unsustainable work environment causes mental illness which in turn leads to sick leave. It is the employer who is ultimately responsible for the work environment within an organization, and how the work for a sustainable work environment is to be performed is governed by laws and regulations. The employer can improve the work environment through ill health prevention and health promotion efforts, which decrease sick leave rates. In this study we have investigated how an organization and its managers through internal communication can work for a sustainable work environment. To study how an organization works on these issues, we have conducted semi-structured interviews with both employees and managers at a municipal property company in Gothenburg. As theoretical support models and theories of communication, formal and informal information as well as the decision making process have been used to create a broader understanding of how the organization is working to develop a sustainable work environment. The findings show that the respondents in the studied organization consider internal communication as central to improving the work environment. It is of the utmost importance that the internal dialogue is well-functioning both vertically and horizontally, so that the information communicated between different parties will reach all relevant parts of the organization. A well-functioning communication is therefore of great importance for managing the decision-making process. Within the studied company formal information, such as work environment inspections, employee appraisals and employee surveys, is the primary source that decisions are based on. Informal information that managers receive through spontaneous conversations, that are considered to be of a rich character, has a tendency to disappear at an early stage in the decision-making process. The study discusses the managers’ role in collecting and processing both formal and informal information, in order to make well-founded decisions. Decisions based on all the information received from employees have a higher likelihood of influencing the organization's work environment in a positive direction. This paper is written in Swedish.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Shamloo, Pooyan, and Albert Antwi Adomako. "Den interna kommunikationen : En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-88860.

Full text
Abstract:
Titel: Den interna kommunikationen - En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer Syfte: Syftet med studien är att studera kommunikationen som sker internt på fallföretaget mellan de olika stegen i hierarkin, genom att ta hänsyn till valet av kommunikationskanal som finns tillgängliga för respektive aktörer i hierarkin. Metod: Studien utfördes med en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats för att kunna samla in empiri. Datainsamlingen skedde på fallföretaget genom intervjuer som har utförts med aktörer på olika nivåer i hierarkin. 34 personer intervjuades enskilt, de som har deltagit i studien är; 1 driftchef, 3 lagerchefer, 10 arbetsledare och 20 medarbetare. Ad hoc metod användes för att analysera den insamlade empirin för att sedan välja ut relevant information som har kunnat besvara på forskningsfrågorna samt uppfylla studiens syfte. Resultat och bidrag: Studiens resultat är att valet av kommunikationskanal varierar beroende på vilken plats som aktören har i hierarkin. Ju högre man befinner sig i hierarkin desto mer tillgång finns det till olika kommunikationskanaler. Resultatet visade att de som är lägre i hierarkin inte har användning för vissa kanaler på grund av det arbete som de utför. Bidraget med studien är att analysera internkommunikationen på fallföretaget och kartlägga vilka kommunikationskanaler som finns tillgängliga internt. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger förslag att undersöka orsaken till att det inte finns ett bredare intresse längre ner i hierarkin när det gäller informationsspridning. Nyckelord: Intern kommunikation, kommunikationskanaler, vertikal kommunikation, formell och informell kommunikation.
Abstract Summary Title: Internal communication – A case study on how it is communicated internally between different hierarchical levels Aim: The purpose of the study is to study how it is communicated internally between the different various steps in the hierarchy in a company, considering the choice of communication channel that is available to each person in the hierarchy. Method: The study was conducted with an abductive research approach where a qualitative research method has been applied to be able to collect empirical data. The data collection took place at a case company where researchers interviewed various employees at different levels in the hierarchy. 35 people were interviewed individually, of which one was operations manager, 3 warehouse managers, 10 supervisors and 20 employees. Ad hoc method for analysis was used to analyze the collected data and then relevant information that can answer the research questions were selected. Conclusions and contributions: The result of the study is that the choice of communication channel used by each employee to communicate internally varies depending on where the employee is in the hierarchy. The higher the hierarchy is, the more access you have to different communication channels. The result showed that those who are lower in the hierarchy do not use certain channels because of the work they are doing. The study's contribution is that it analyzes the internal communication at the company and maps out which communication channels are available internally for each employee when he or she wants to communicate. Proposals for continued research: The study proposes to investigate the reason why there is no broader interest in the hierarchy when it comes to spreading of information. Keywords: Internal communication, communication channels, vertical communication, formal and informal communication.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Barklund, Peter, and Fredrik Olsson. "Den kommunikativa och organisationskulturella utmaningen : Länsförsäkringar Gävleborg Bank och Försäkring." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för företagsekonomi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3736.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.

Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap. 


The purpose of this thesis is to illustrate the subject areas of communication and organizational theories. And what is significant in the daily work within Länsförsäkringar Gävleborg regarding to our subject areas which have been chosen.

This thesis establishes that a sense of participation is significant and fundamental for communication. This is something that the theories we investigated advocates and correspond with the reality presented in the thesis. Furthermore we have also discovered that the agencys have devoloped their own ways of working and so called subcultures, which the co-workers are comfortable with. We believe that more active knowledge dispersion between the agencys is necessary and further more when the organization is based on knowledge. 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Axelsson, Moa, and Linnea Gulliksson. "Sjuksköterskors erfarenhet av användning av tolk vid språkbarriärer : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-17505.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Samhället blir allt mer mångkulturellt och en större press sätts på att sjuksköterskor kan möjliggöra en fungerande kommunikation med patienter. Om kommunikationen inte fungerar kan en språkbarriär uppstå mellan sjuksköterskor och patient. Då språkbarriärer kan påverka kvaliteten på omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskor kan hantera språkbarriärerna. Genom att använda en tolk kan språkbarriärer hanteras men det finns även brister i användandet av tolk. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) samlade beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom sju subkategorier: Sjuksköterskors prioriteringar, Sjuksköterskors kunskap om användandet av tolk, Tillgänglighet av formell tolk, Tillgänglighet av informell tolk, Möjligheter vid användning av tolk, Svårigheter vid Sjuksköterskors användning av formell tolk och Svårigheter vid sjuksköterskors användning av informell tolk. Dessa subkategorier resulterade i två huvudkategorier: Sjuksköterskors erfarenheter av att få tillgång till tolk och Sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk. Slutsats: Att sjuksköterskor hade erfarenhet av att tolk var viktigt för att kunna hantera språkbarriärer, det i sin tur gav bättre möjligheter till en god omvårdnad. I sjuksköterskors användning av tolk fanns både möjligheter och svårigheter. I denna studie identifierades en kunskapsbrist i sjuksköterskors användande av tolk. En utbildning i sjuksköterskors användning av tolk ansågs kunna förbättra omvårdnaden vid språkbarriärer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Pålsson, Jens, and Victoria Tjäder. "Ett steg framåt - två steg bakåt : Om ledarskap och kultur på distans." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104276.

Full text
Abstract:
Abstract Bachelor’s thesis in Business Administration III, Organisation 15 HP, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University in Kalmar, Spring 2021. Writers: Jens Pålsson and Victoria Tjäder Advisor: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Title: One step forward - two steps back - About virtual leadership and culture Purpose: The purpose of the study is to describe the dynamic relation between leadership and organizational culture in a (increasingly) virtual workplace. A particular focus of the study is the leader’s experience and view on this connection. Method: An inductive approach in the shape of Grounded Theory that examines the phenomenon the affect virtual work has on the leader’s ability to affect the organizational culture. The data has been collected through qualitative interviews. Conclusion: The study concludes that the leader’s have regressed to an earlier and outdated view on leadership, where the focus is on structures and processes rather than human values and motivation. The change the leaders experience in their role means that they find it harder to affect the culture at a virtual workplace. The difficulty to maintain an informal communication and relation is also a contributing cause that makes the leaders turn to more hard values. It’s found that the fast and unexpected transition to virtual work leaves many of the leaders feeling unprepared and therefore might not choose the most suitable and well thought out methods to lead at a distance. Keywords: Organizational culture, virtual organizations, virtual leadership, formal communication, cultural governance
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nehard, Mattsson Sebastian, and Marcus Persson. "Budgetering på distans : En studie om den informella kommunikationens roll i budgetprocessen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85617.

Full text
Abstract:
Under 2020 drabbades världen av en pandemi som har påverkat hela samhället på olika sätt. Social distansering var en av de rekommendationer som den svenska regeringen utfärdade, vilket innebar att många företag och organisationer övergick till distansarbete. I samband medatt människor inte längre träffas fysiskt på arbetsplatsen försvinner den informella kommunikationen; den kommunikation som skett på raster eller vid kaffeautomaten. Denna typ av kommunikation har visat sig vara viktig för att skapa ett effektivt informationsflöde inomföretag vilket i sin tur påverkar hur effektivt företaget kan utföra sina interna formella processer. En sådan process är budgetering, ett formellt verktyg som används för att bland annat planeraoch styra verksamheten mot satta mål. Denna kvalitativa studie undersöker hur bristen på informell kommunikation påverkar budgetprocessen genom semi-strukturerade intervjuer medett antal respondenter som är inblandade i budgetprocessen. Studiens resultat pekar på att det praktiska arbetet med budgeten inte påverkas då det är en formaliserad process som inte ger något rum för informell kommunikation. Den informella kommunikationen spelar i stället en viktigare roll i samband med planerings- och utvecklingsarbete kopplat till budgeten då den bland annat gör det lättare att synkronisera medarbetare och leder till en bättre medvetenhet om verksamheten. Den informella kommunikationen spelar även en roll för hur avvikelser från budgeten följs upp och åtgärdas, vilket har blivit svårare att göra när fysiska dialoger har försvunnit eller begränsats.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Johansson, Frida, and Kristina Olsson. "Att leda är att utvecklas : en studie om verksamhetschefers uppfattning om enhetschefers kompetens inom äldreomsorgens särskilda boendeformer." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-886.

Full text
Abstract:

Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.

Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten. Studien visar även att en del av de intervjuade ansåg att en bra ledare bör välja ut sina medarbetare för att göra sin verksamhet så kompetent som möjligt. Utan behov av kompetensutveckling kan en enhetschef inte föra ett bra ledarskap, hävdade flera medverkande. Majoriteten av verksamhetscheferna uttryckte även sin frustration över att de ej kan tvinga personal att ta tillvara på ny kompetens.

Studien visar även att vissa verksamhetschefer ansåg att socionomer är mer eftertraktade som enhetschefer än sjuksköterskor. Detta på grund av sjuksköterskornas sjukvårdsinriktade utbildning som inte berör ämnet ledarskap i önskad form.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Formell kommunikation"

1

Massimo, Zancanaro, Pianesi Fabio, McCalla Gord, and SpringerLink (Online service), eds. User Modeling, Adaptation, and Personalization: 17th International Conference, UMAP 2009, formerly UM and AH, Trento, Italy, June 22-26, 2009. Proceedings. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

1946-, Voges U., ed. Computer safety, reliability and security: 20th international conference, SAFECOMP 2001, Budapest, Hungary, September 26-28, 2001 : proceedings. Berlin: Springer, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gerd, Rabe, Seyfarth Till, and SpringerLink (Online service), eds. Computer Safety, Reliability, and Security: 28th International Conference, SAFECOMP 2009, Hamburg, Germany, September 15-18, 2009. Proceedings. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Juba, Brendan. Universal Semantic Communication. Berlin, Heidelberg: Springer-Verlag Berlin Heidelberg, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Formel: Formkrav och elektronisk kommunikation. Stockholm: Regeringskansliet, Finansdepartementet, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hromkovic, Juraj. Theoretische Informatik: Formale Sprachen, Berechenbarkeit, Komplexitätstheorie, Algorithmik, Kommunikation und Kryptographie. Vieweg+Teubner Verlag, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hromkovič, Juraj. Theoretische Informatik: Formale Sprachen, Berechenbarkeit, Komplexitätstheorie, Algorithmik, Kommunikation und Kryptographie. Springer Vieweg, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lenk, Hartmut E. H., Leena Kolehmainen, and Liisa Tiittula. Kommunikative Routinen: Formen, Formeln, Forschungsbereiche- Festschrift Zum 65. Geburtstag Von Prof. Dr. Irma Hyvaerinen. Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, Peter, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lenk, Hartmut E. H., Leena Kolehmainen, and Liisa Tiittula. Kommunikative Routinen: Formen, Formeln, Forschungsbereiche- Festschrift Zum 65. Geburtstag Von Prof. Dr. Irma Hyvaerinen. Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, Peter, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lenk, Hartmut E. H., Leena Kolehmainen, and Liisa Tiittula. Kommunikative Routinen: Formen, Formeln, Forschungsbereiche- Festschrift Zum 65. Geburtstag Von Prof. Dr. Irma Hyvaerinen. Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, Peter, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Formell kommunikation"

1

Dix, Carolin. "Kommunikative Gattungen (Thomas Luckmann)." In Wissen, Kommunikation und Gesellschaft, 51–61. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33855-8_8.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDer durch den Soziologen Thomas Luckmann geprägte Begriff der ‚kommunikativen Gattung‘ und das dahinter stehende Konzept tragen der Beobachtung Rechnung, dass nicht nur Texte wiederkehrende formale und funktionale Charakteristika und Ähnlichkeiten aufweisen, sondern dass auch in der alltäglichen verbalen Kommunikation Strukturähnlichkeiten, Verfestigungen und Routinen auszumachen sind. Bereits in den 1970er Jahren geprägt und entwickelt, wurde das Konzept der kommunikativen Gattungen sowohl in der Soziologie als auch in der Linguistik und vor allem in den sich an der Grenze zwischen diesen beiden Disziplinen verortenden Analyserichtungen verstärkt rezipiert. Luckmanns Gattungsmodell ist das zentrale Rahmenkonzept dieser Analyse. Das Kapitel skizziert die theoretischen Grundlagen des Modells, stellt die einzelnen Gattungsebenen vor und diskutiert Vor- und Nachteile des Konzepts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Eis, Andreas. "Digitale Kommunikation und transnationale Öffentlichkeit(en)." In Politische Bildung für die digitale Öffentlichkeit, 109–30. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33255-6_6.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungPolitische Willensbildung ist heute untrennbar mit neuen Formen digital gestützter Kommunikation verbunden und ohne diese nicht mehr erklärbar. Bürger*innen werden nicht nur über soziale Medien von Regierungsvertreter*innen, Parteien, Verbänden oder NGOs direkt adressiert, sondern initiieren selbstorganisierte Kampagnen, Informations-, Meinungs- und Bildungsportale. Politische Kommunikation unter Bedingungen der Digitalisierung ist immer weniger eine Einbahnstraße der Darstellung von Positionen oder der Legitimation von Entscheidungen gegenüber passiven Zuschauern und politischen Laien.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Taubert, Niels. "Formale wissenschaftliche Kommunikation." In Forschungsfeld Wissenschaftskommunikation, 125–39. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-12898-2_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Plaßmann, Wilfried, and Detlef Schulz. "Technische Kommunikation/Technisches Zeichnen." In Formeln und Tabellen Elektrotechnik, 133–56. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8348-2023-5_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Röhner, Jessica, and Astrid Schütz. "Formen der Kommunikation." In Psychologie der Kommunikation, 141–70. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-61338-2_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Röhner, Jessica, and Astrid Schütz. "Formen der Kommunikation." In Psychologie der Kommunikation, 101–17. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-10024-7_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ebert, Helmut, and Joachim H. Becker. "Formen der Kommunikation." In Praxishandbuch berufliche Schlüsselkompetenzen, 33–42. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-54925-4_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Röhner, Jessica, and Astrid Schütz. "Formen der Kommunikation." In Psychologie der Kommunikation, 85–96. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-18891-1_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hooffacker, Gabriele. "Die kommunikativen Formen." In Online-Journalismus, 181–208. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-10771-0_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Haus, Juliane. "Erweiterte wissenssoziologische Gattungsanalyse." In Wissen, Kommunikation und Gesellschaft, 169–373. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33019-4_5.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDas 5. Kapitel bildet den empirischen Teil der vorliegenden Studie und zugleich ein Resultat der engen Verzahnung von Theorie- und Methodenarbeit (siehe Kapitel 3 und 4). Kommunikative Gattungen werden als verfestigte Formen der Vermittlung sozialer Wirklichkeit verstanden (Luckmann 1986: 196) und bilden „formalisierte Lösungen kommunikativer Probleme“ (Knoblauch & Schnettler 2010: 4). Eine kommunikative Gattung wird durch musterhafte und typische Form der Entäußerung von Wissenselementen charakterisiert, auf welche die Handelnden in ihrem Tun Bezug nehmen. Klassische Gattungsanalysen sind vielfach auf die Untersuchung von Kommunikationsphänomenen ausgerichtet, in denen verbalsprachliche Elemente von zentraler Bedeutung sind. Die drei Ebenen der Gattungsanalyse fokussieren dabei unterschiedliche Arten von Wissenselementen und musterhafte Formen ihrer Entäußerung. Die vorgeschlagene Erweiterung der Gattungsanalyse gründet u.a. in der Relevanz institutioneller, räumlich-materieller, technischer und körperlicher Aspekte des untersuchten Phänomens des ökonomischen Laboratops. Die hier angewendete erweiterte Gattungsanalyse ermöglicht es den empirisch beobachtbaren Prozess der Rahmenbildung im Labor als Vermittlungsprozess sozialer Wirklichkeit zu rekonstruieren und die hierfür typischen Lösungen und Merkmale herauszuarbeiten. Die für neuere Gattungsanalysen typische Differenzierung in die drei Ebenen der Außenstruktur, Binnenstruktur und situativen Realisierungsebene ist eine analytische Trennung. Diese verfolgt das Ziel, die Strukturmerkmale von kommunikativen Gattungen entsprechend ihrer unterschiedlichen ‚Qualitäten‘ voneinander zu differenzieren. In der empirischen Wirklichkeit der Handelnden wirken die drei Ebenen der Gattung jedoch gleichzeitig und sind miteinander verwoben. Um dies zu verdeutlichen und zugleich illustrativ das eigene analytische Vorgehen aufzuzeigen, beginnt dieses Kapitel mit der Analyse einer Anfangssequenz eines Experiments (Abschnitt 5.1). Die daran anschließenden drei Unterkapitel (5.2, 5.3, 5.4) widmen sich den Ergebnissen des Analyseprozesses auf den 3 Strukturebenen. Die Außenstruktur (Abschnitt 5.2) umfasst solche rahmungsrelevanten Aspekte, die als Kontextelemente der sozialen Veranstaltung des wirtschaftswissenschaftlichen Experiments eigen sind. Es handelt sich hier um rahmungsrelevante Elemente, die den Kontext der empirischen Situation erweitern und auf Wissensbestände Bezug nehmen, die außerhalb der beobachteten Situation liegen. Diese Ebene bildet eine zentrale Grundlage für die Entschlüsselung typischer Versuche und Strategien der Rahmenbildung und -verankerung, die sich in der Durchführung von wirtschaftswissenschaftlichen Laborexperimenten entäußern. Die Ebenen der Binnenstruktur (Abschnitt 5.2) und der situativen Realisierungsebene (Abschnitt 5.3) umfassen typische Merkmale der Rahmenbildung, die den empirischen Vollzug des wirtschaftswissenschaftlichen Experimentierens im Labor prägen. Es handelt sich um musterhafte Formen kommunikativen Handelns, die als Ethnomethoden der handelnden Akteure, technische oder materielle Objektivationen in Erscheinung treten. Um den spezifischen Beitrag dieser einzelnen Merkmale genauer zu erfassen, wurde eine Analyseheuristik entwickelt, die zwischen vier unterschiedlichen Ebenen des „Doings“ differenziert. Auf diese Weise wird deutlich, welche Rahmungs- bzw. Modulationseigenschaften diese Merkmale für die Herausbildung des ökonomischen Laboratops besitzen. Die Ebene der Binnenstruktur (Abschnitt 5.3) thematisiert Merkmale des beobachtbaren Rahmenbildungsprozesses, die vom situativen Vollzug unabhängig sind. Der Abschnitt 5.4 widmet sich der Ebene der situativen Realisierung und damit den Merkmalen die sich der interaktiven Handlungskoordination der Laborsituation zuordnen lassen. Der fünfte Teil dieses Kapitels (5.5) widmet der Anwendung des im Abschnitt 4.1.3 eingeführten qualitativen Experiments. Dies erfolgt einerseits zum Zweck der Validierung ausgewählter Forschungsergebnisse und illustriert zudem den möglichen Merhwert dieses qualitativen und zugleich experimentellen Verfahrens. Abschließend fasst Abschnitt 5.6 die Ergebnisse des Forschungsprozesses und der Analyse im Hinblick auf die konzeptionellen und methodologischen Erkenntnisse (Abschnitt 5.6.1) sowie die inhaltlichen Ergebnisse zusammen (Abschnitt 5.6.2) und bietet eine resümierende Beantwortung der Forschungsfrage.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Formell kommunikation"

1

Mandel, Constantin, Matthias Behrendt, and Albert Albers. "Nutzer- und Aufgabengerechte Unterstützung von Modellierungsaktivitäten im Kontext des MBSE-Model-Based Systems Engineering." In Entwerfen Entwickeln Erleben - EEE2021. Prof. Dr.-Ing. habil Ralph H. Stelzer, Prof. Dr.-Ing. Jens Krzywinski, 2021. http://dx.doi.org/10.25368/2021.64.

Full text
Abstract:
MBSE-Model-Based Systems Engineering wird als vielversprechender Ansatz gesehen, die steigende Komplexität heutiger Produktentwicklungsprozesse beherrschbar zu machen. Bei der Einführung und Umsetzung von MBSE existieren jedoch hohe Einstiegshürden, insbesondere, wenn formale Modellierungssprachen wie SysML für Modellierungsaktivitäten verwendet werden. Gleichzeitig bieten formale Modellierungssprachen jedoch Vorteile bei der Ermöglichung einer domänenübergreifenden Kommunikation und dem Informationsaustausch. Dieser Beitrag beschreibt einen Ansatz zur nutzer- und aufgabengerechten Unterstützung von Modellierungsaktivitäten mittels formaler Modellierungssprachen im Kontext des MBSE. Ziel des Ansatzes ist es, die Modellierung auf die Bedarfe und Aufgaben einzelner Anwender bzw. deren Rolle im Produktentwicklungsprozess zu fokussieren und somit einen gezielteren Zugang zur Modellierung zu ermöglichen. Hierzu werden Ansätze aus dem Bereich Architekturframeworks zur Strukturierung von Modellen mittels Bedarfs-getriebener Sichten mit einer Aktivitäts-getriebenen Formalisierung von Methoden des MBSE kombiniert. Methoden des MBSE werden in einzelne Modellierungsaktivitäten unterteilt und diese mit Sichten aus einem Architekturframework, die die Modellierungsaktivität unterstützen, verknüpft. Somit wird einerseits eine klare Strukturierung des Modells nach Sichten und andererseits eine gezielte und eindeutige Durchführung bedarfsgerechter Methoden des MBSE ermöglicht.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography