To see the other types of publications on this topic, follow the link: Formell kommunikation.
Dissertations / Theses on the topic 'Formell kommunikation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 44 dissertations / theses for your research on the topic 'Formell kommunikation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Kjellman, Enlgén Caroline, and Sissel Tangen. "Intern Kommunikation : Formell intern kommunikation ur ett chefsperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34093.
Full textAbstract:
Sammanfattning Kommunikation spelar en stor roll i dagens organisationer och det finns en mängd olika kanaler att välja mellan för att förmedla olika budskap. Syftet med denna studie har varit att få kunskaper om den formella interna kommunikationen och hur den upplevs fungerar ur ett chefsperspektiv. Inledningsvis undersöktes vilka kommunikationskanaler bolaget använder sig av i sin interna kommunikation. Vidare har fokus legat på hur chefer upplever att den formella interna kommunikationen fungerar ur två olika perspektiv, dels utifrån deras egen arbetssituation och dels ur ett organisatoriskt perspektiv. Avslutningsvis har chefernas upplevelse av utmaningar i den interna kommunikationen hos bolaget undersökts. Undersökningen är baserad på sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med chefer i ett livsmedelsproducerande bolag. Resultatet av intervjuerna samt forskning och teorier på området har legat till grund för analys och slutsatser för studien. Resultatet visar att bolaget främst använder sig av elektroniska kommunikationskanaler samt möten i sin formella interna kommunikation. Chefernas upplevelse är att de får tillräckligt med information för att kunna utföra sitt dagliga arbete, men de önskar mer information om långsiktiga mål och strategier. Chefernas upplevelse är att kommunikationen inom organisationen brister och de anställda känner sig under-informerade, detta har skapat en viss osäkerhet inför framtiden. De största utmaningarna bolaget står inför är att skapa en kommunikationsstruktur och enhetlighet i kommunikationsarbetet.
2
Carlund, Axel, and Adrian Tavakoli. "Utveckling av verksamhetsstyrning och kommunikation i gasellföretag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31475.
Full textAbstract:
Dagens industri utger årligen en lista över de företag som etablerat sig på marknaden och utmärkt sig med en intensiv tillväxt på kort tid, dessa benämner de som gasellföretag. I media har gasellföretag målats upp som hjältar av den anledningen att de utgör en stor samhällsnytta i form av nya arbetstillfällen. Tidigare undersökningar har visat att företag med stark och intensiv tillväxt i större utsträckning riskerar att likvideras än företag med långsammare och stabilare tillväxt. Detta grundar sig ofta på svårigheter med att hinna anpassa organisationsstrukturen efter den snabba tillväxten. I takt med att gasellföretag växer ökar avståndet mellan ledning och medarbetarna. Detta ökar behovet av kontroll och uppföljning för att säkerhetsställa att medarbetarna arbetar i enlighet med företagets mål och inriktning. Tidigare undersökningar har visat att det är främst den interna kontrollen som brister hos de gasellföretag som likviderats. Ska ledningen styra gasellföretaget mot ett bestämt mål krävs det att verksamhetsstyrning och kommunikation är anpassat efter rådande omständigheter. I den här studien har därför en undersökning genomförts baserat på fyra olika gasellföretag samt ett tillväxtrådgivarföretag. Studien syftar till att ge en beskrivande och förklarande bild av hur gasellföretagen arbetar för att utveckla och bearbeta den interna kommunikationen anpassat till tillväxttakten. Uppsatsen behandlar även vilka kommunikationsproblem som kan uppkomma på grund av organisationsstrukturer som ej anpassats efter företagets tillväxttakt och förändrade mål. Resultatet av undersökningen visade att gasellföretag måste formalisera företagets struktur och anpassa kommunikationskanalerna härefter. I samband med detta krävs det att ledningen har förtroende för sina anställda och överlämnar eller delegerar nödvändiga ansvarsområden till andra medarbetare inom företaget. Fokus hos ledningen hamnar istället mer på strategiskt arbete. Ju bättre ledningen lyckas att samordna och integrera medarbetarna i enlighet med företags mål, desto mindre risk föreligger det att missförstånd och kommunikationsproblem ska uppstå.
3
Pettersson, Kristina. "Utomhusmatematik- en bro mellan formell och informell matematik?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-750.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig.
Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik. Mitt resultat är baserat på två uppgifter utförda utomhus, där endast den ena uppgiften är vidoefilmad. Uppgifterna handlade om att introducera begreppet area och kvadratmeter och att mäta höjden av ett träd.
Jag har genom mitt resultat kommit fram i diskussionen att elevers kreativitet blir större i utomhusmatematik. Det skedde en kommunikation mellan eleverna som till större delen var genom kroppsspråket. Jag har även sett att den formella matematiken kan förstås bättre genom användning av den informella utomhus.
4
Gulin, Elin, and Johanna Lundkvist. "Ledarskapets betydelse för arbetsmiljön : En fråga om kommunikation." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15281.
Full textAbstract:
Antalet sjukskrivna medarbetare inom våra svenska organisationer ökar årligen till följd av stressrelaterade sjukdomar. Den rådande problematiken orsakar höga kostnader för bådemedarbetaren, organisationen och samhället i stort. Att vända den oroväckande trenden är således av stor vikt för alla inblandade parter. Många tidigare studier har visat att de sjukskrivningar som beror på psykiska åkommor har orsakats av en bristande arbetsmiljö. Det är arbetsgivaren som ställs ytterst ansvarig för arbetsmiljön inom en organisation, och hur arbetet för en hållbar arbetsmiljö ska utföras regleras av lagar och föreskrifter. Arbetsgivarenkan med hjälp av ohälsoförebyggande och hälsofrämjande insatser förbättra arbetsmiljön och på så vis sänka sjukskrivningstalen. I den här studien har vi undersökt hur en organisation och dess chefer genom den interna kommunikationen kan verka för en god arbetsmiljö. För att studera hur en organisation arbetar med dessa frågor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och chefer på ett kommunalt fastighetsbolag i Göteborg. Som teoretiskt stöd har modeller och teorier om kommunikation, formell och informell information samt beslutsprocessen använts, för att skapa en bredare förståelse för det inomorganisatoriska arbetsmiljöarbetet. I studiens resultat framkommer det att respondenterna inom den studerade organisationen betraktar den interna kommunikationen som central i arbetet för en förbättrad arbetsmiljö. Det är av stor vikt att den interna dialogen är väl fungerande både vertikalt och horisontellt, för att den information som förmedlas mellan olika parter ska nå alla relevanta delar i organisationen. En god kommunikation är således av stor betydelse för att all information skatas tillvara och ligga till grund för beslut kring arbetsmiljörelaterade frågor. Inom det studerade bolaget ligger främst formell information, så som arbetsmiljöronder, medarbetarsamtal och–enkäter, till grund för de beslut som fattas. Informell information som kommer cheferna tillhanda genom mer spontana samtal, och som anses vara av rik karaktär, har inom organisationen en tendens att gå förlorad i ett tidigt skede i beslutsprocessen. I studien diskuteras chefens roll i att kunna samla in och behandla information både av formell och informell karaktär, för att det material som ligger till grund för beslut ska vara så rikt som möjligt. De beslut som har sin grund i all information som inkommit från medarbetarna har goda förutsättningar för att påverka organisationens arbetsmiljö i en positiv riktning.The number of employees that are absent due to sick leave in Swedish organizations increases annually as a result of stress-related illnesses. The current problem gives rise to high costs for the employee, the organization and society at large. To reverse this worrying trend is therefore of great importance to all parties involved. Previous studies have shown that an unsustainable work environment causes mental illness which in turn leads to sick leave. It is the employer who is ultimately responsible for the work environment within an organization, and how the work for a sustainable work environment is to be performed is governed by laws and regulations. The employer can improve the work environment through ill health prevention and health promotion efforts, which decrease sick leave rates. In this study we have investigated how an organization and its managers through internal communication can work for a sustainable work environment. To study how an organization works on these issues, we have conducted semi-structured interviews with both employees and managers at a municipal property company in Gothenburg. As theoretical support models and theories of communication, formal and informal information as well as the decision making process have been used to create a broader understanding of how the organization is working to develop a sustainable work environment. The findings show that the respondents in the studied organization consider internal communication as central to improving the work environment. It is of the utmost importance that the internal dialogue is well-functioning both vertically and horizontally, so that the information communicated between different parties will reach all relevant parts of the organization. A well-functioning communication is therefore of great importance for managing the decision-making process. Within the studied company formal information, such as work environment inspections, employee appraisals and employee surveys, is the primary source that decisions are based on. Informal information that managers receive through spontaneous conversations, that are considered to be of a rich character, has a tendency to disappear at an early stage in the decision-making process. The study discusses the managers’ role in collecting and processing both formal and informal information, in order to make well-founded decisions. Decisions based on all the information received from employees have a higher likelihood of influencing the organization's work environment in a positive direction. This paper is written in Swedish.
5
Shamloo, Pooyan, and Albert Antwi Adomako. "Den interna kommunikationen : En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-88860.
Full textAbstract:
Titel: Den interna kommunikationen - En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer Syfte: Syftet med studien är att studera kommunikationen som sker internt på fallföretaget mellan de olika stegen i hierarkin, genom att ta hänsyn till valet av kommunikationskanal som finns tillgängliga för respektive aktörer i hierarkin. Metod: Studien utfördes med en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats för att kunna samla in empiri. Datainsamlingen skedde på fallföretaget genom intervjuer som har utförts med aktörer på olika nivåer i hierarkin. 34 personer intervjuades enskilt, de som har deltagit i studien är; 1 driftchef, 3 lagerchefer, 10 arbetsledare och 20 medarbetare. Ad hoc metod användes för att analysera den insamlade empirin för att sedan välja ut relevant information som har kunnat besvara på forskningsfrågorna samt uppfylla studiens syfte. Resultat och bidrag: Studiens resultat är att valet av kommunikationskanal varierar beroende på vilken plats som aktören har i hierarkin. Ju högre man befinner sig i hierarkin desto mer tillgång finns det till olika kommunikationskanaler. Resultatet visade att de som är lägre i hierarkin inte har användning för vissa kanaler på grund av det arbete som de utför. Bidraget med studien är att analysera internkommunikationen på fallföretaget och kartlägga vilka kommunikationskanaler som finns tillgängliga internt. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger förslag att undersöka orsaken till att det inte finns ett bredare intresse längre ner i hierarkin när det gäller informationsspridning. Nyckelord: Intern kommunikation, kommunikationskanaler, vertikal kommunikation, formell och informell kommunikation.Abstract Summary Title: Internal communication – A case study on how it is communicated internally between different hierarchical levels Aim: The purpose of the study is to study how it is communicated internally between the different various steps in the hierarchy in a company, considering the choice of communication channel that is available to each person in the hierarchy. Method: The study was conducted with an abductive research approach where a qualitative research method has been applied to be able to collect empirical data. The data collection took place at a case company where researchers interviewed various employees at different levels in the hierarchy. 35 people were interviewed individually, of which one was operations manager, 3 warehouse managers, 10 supervisors and 20 employees. Ad hoc method for analysis was used to analyze the collected data and then relevant information that can answer the research questions were selected. Conclusions and contributions: The result of the study is that the choice of communication channel used by each employee to communicate internally varies depending on where the employee is in the hierarchy. The higher the hierarchy is, the more access you have to different communication channels. The result showed that those who are lower in the hierarchy do not use certain channels because of the work they are doing. The study's contribution is that it analyzes the internal communication at the company and maps out which communication channels are available internally for each employee when he or she wants to communicate. Proposals for continued research: The study proposes to investigate the reason why there is no broader interest in the hierarchy when it comes to spreading of information. Keywords: Internal communication, communication channels, vertical communication, formal and informal communication.
6
Barklund, Peter, and Fredrik Olsson. "Den kommunikativa och organisationskulturella utmaningen : Länsförsäkringar Gävleborg Bank och Försäkring." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för företagsekonomi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3736.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.
Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap.
The purpose of this thesis is to illustrate the subject areas of communication and organizational theories. And what is significant in the daily work within Länsförsäkringar Gävleborg regarding to our subject areas which have been chosen.
This thesis establishes that a sense of participation is significant and fundamental for communication. This is something that the theories we investigated advocates and correspond with the reality presented in the thesis. Furthermore we have also discovered that the agencys have devoloped their own ways of working and so called subcultures, which the co-workers are comfortable with. We believe that more active knowledge dispersion between the agencys is necessary and further more when the organization is based on knowledge.
7
Axelsson, Moa, and Linnea Gulliksson. "Sjuksköterskors erfarenhet av användning av tolk vid språkbarriärer : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-17505.
Full textAbstract:
Bakgrund: Samhället blir allt mer mångkulturellt och en större press sätts på att sjuksköterskor kan möjliggöra en fungerande kommunikation med patienter. Om kommunikationen inte fungerar kan en språkbarriär uppstå mellan sjuksköterskor och patient. Då språkbarriärer kan påverka kvaliteten på omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskor kan hantera språkbarriärerna. Genom att använda en tolk kan språkbarriärer hanteras men det finns även brister i användandet av tolk. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) samlade beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom sju subkategorier: Sjuksköterskors prioriteringar, Sjuksköterskors kunskap om användandet av tolk, Tillgänglighet av formell tolk, Tillgänglighet av informell tolk, Möjligheter vid användning av tolk, Svårigheter vid Sjuksköterskors användning av formell tolk och Svårigheter vid sjuksköterskors användning av informell tolk. Dessa subkategorier resulterade i två huvudkategorier: Sjuksköterskors erfarenheter av att få tillgång till tolk och Sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk. Slutsats: Att sjuksköterskor hade erfarenhet av att tolk var viktigt för att kunna hantera språkbarriärer, det i sin tur gav bättre möjligheter till en god omvårdnad. I sjuksköterskors användning av tolk fanns både möjligheter och svårigheter. I denna studie identifierades en kunskapsbrist i sjuksköterskors användande av tolk. En utbildning i sjuksköterskors användning av tolk ansågs kunna förbättra omvårdnaden vid språkbarriärer.
8
Pålsson, Jens, and Victoria Tjäder. "Ett steg framåt - två steg bakåt : Om ledarskap och kultur på distans." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104276.
Full textAbstract:
Abstract Bachelor’s thesis in Business Administration III, Organisation 15 HP, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University in Kalmar, Spring 2021. Writers: Jens Pålsson and Victoria Tjäder Advisor: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Title: One step forward - two steps back - About virtual leadership and culture Purpose: The purpose of the study is to describe the dynamic relation between leadership and organizational culture in a (increasingly) virtual workplace. A particular focus of the study is the leader’s experience and view on this connection. Method: An inductive approach in the shape of Grounded Theory that examines the phenomenon the affect virtual work has on the leader’s ability to affect the organizational culture. The data has been collected through qualitative interviews. Conclusion: The study concludes that the leader’s have regressed to an earlier and outdated view on leadership, where the focus is on structures and processes rather than human values and motivation. The change the leaders experience in their role means that they find it harder to affect the culture at a virtual workplace. The difficulty to maintain an informal communication and relation is also a contributing cause that makes the leaders turn to more hard values. It’s found that the fast and unexpected transition to virtual work leaves many of the leaders feeling unprepared and therefore might not choose the most suitable and well thought out methods to lead at a distance. Keywords: Organizational culture, virtual organizations, virtual leadership, formal communication, cultural governance
9
Nehard, Mattsson Sebastian, and Marcus Persson. "Budgetering på distans : En studie om den informella kommunikationens roll i budgetprocessen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85617.
Full textAbstract:
Under 2020 drabbades världen av en pandemi som har påverkat hela samhället på olika sätt. Social distansering var en av de rekommendationer som den svenska regeringen utfärdade, vilket innebar att många företag och organisationer övergick till distansarbete. I samband medatt människor inte längre träffas fysiskt på arbetsplatsen försvinner den informella kommunikationen; den kommunikation som skett på raster eller vid kaffeautomaten. Denna typ av kommunikation har visat sig vara viktig för att skapa ett effektivt informationsflöde inomföretag vilket i sin tur påverkar hur effektivt företaget kan utföra sina interna formella processer. En sådan process är budgetering, ett formellt verktyg som används för att bland annat planeraoch styra verksamheten mot satta mål. Denna kvalitativa studie undersöker hur bristen på informell kommunikation påverkar budgetprocessen genom semi-strukturerade intervjuer medett antal respondenter som är inblandade i budgetprocessen. Studiens resultat pekar på att det praktiska arbetet med budgeten inte påverkas då det är en formaliserad process som inte ger något rum för informell kommunikation. Den informella kommunikationen spelar i stället en viktigare roll i samband med planerings- och utvecklingsarbete kopplat till budgeten då den bland annat gör det lättare att synkronisera medarbetare och leder till en bättre medvetenhet om verksamheten. Den informella kommunikationen spelar även en roll för hur avvikelser från budgeten följs upp och åtgärdas, vilket har blivit svårare att göra när fysiska dialoger har försvunnit eller begränsats.
10
Johansson, Frida, and Kristina Olsson. "Att leda är att utvecklas : en studie om verksamhetschefers uppfattning om enhetschefers kompetens inom äldreomsorgens särskilda boendeformer." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-886.
Full textAbstract:
Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.
Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten. Studien visar även att en del av de intervjuade ansåg att en bra ledare bör välja ut sina medarbetare för att göra sin verksamhet så kompetent som möjligt. Utan behov av kompetensutveckling kan en enhetschef inte föra ett bra ledarskap, hävdade flera medverkande. Majoriteten av verksamhetscheferna uttryckte även sin frustration över att de ej kan tvinga personal att ta tillvara på ny kompetens.
Studien visar även att vissa verksamhetschefer ansåg att socionomer är mer eftertraktade som enhetschefer än sjuksköterskor. Detta på grund av sjuksköterskornas sjukvårdsinriktade utbildning som inte berör ämnet ledarskap i önskad form.
11
Matsson, Westerlund Micaela. "Gränser : En litteraturstudie om kunskapsdelning mellan avdelningar i organisationer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14195.
Full textAbstract:
Although mentioned in research shedding light on spanning boundaries, the mechanisms underlying the relationship between formal boundaries and communication in organizations are not widely known. As a member of an organization divided into functional units, my own experience tells me that knowledge of boundaries might be limited in organizations. In this literature review the phenomenon of boundaries is explained to the extent of formal units in organizations and with regards to the effect and function of knowledge sharing between these units. With the theory of structure, I place a framework on the study that encapsulates the results and the co-worker as an active part of the knowledge sharing unit in a greater whole of the organization. The joint responsibility for the knowledge flow and the function of a boundary as both a barrier and a protection for knowledge places the worker in a role of active participant. I have noted that the words defining boundaries and relating subjects does not exist in a joint perspective and I suggest this for future research along with the question of effects of language barriers.
12
Wessman, Anna. "Intern Kommun-ikation : En analys av Upplands-Bro Kommuns internkommunikation utifrån ett ledarskapsperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-168118.
Full textAbstract:
Inom organisationer är den interna kommunikationen grundläggande för att det operativa arbetet ska fungera. Faktorer som kultur, struktur, ekonomi, tid och ledarskapsperspektiv påverkar kommunikationen i allra högsta grad. Denna studie har syftet att beskriva och analysera hur Upplands-Bro Kommuns interna kommunikationsprocesser är uppbyggda och fungerar, utifrån både ett ledarskaps- och medarbetsperspektiv. Studien kommer identifiera kommunikationsvägar och kanaler och vilka faktorer som påverkar de olika avdelningarnas interna kommunikation mellan chef och medarbetare utifrån teorier som behandlar organisationskultur- och struktur, ledarskapskommunikation och formella och informella kommunikationsperspektiv. Undersökningen är en fallstudie och har använt kvalitativa intervjuer som metod, både för de individuella chefsintervjuerna och för gruppintervjuerna. Metoden valdes för att kunna få en djupare förståelse och förklaringar för hur den interna kommunikationen fungerar mellan chef och anställd. Studien visar att den interna kommunikationen inom varje avdelning är bristande och många är missnöjda med utformningen, men på olika sätt. Några påpekar att dialogen är för fri och ostrukturerad, medan några saknar den öppna dialogen helt och hållet. Avdelningarna arbetar med kommunikationen på helt olika sätt, där vissa främst använder digitala kanaler, medan andra endast använder muntliga. De flesta medarbetare anser dock att APT-möten är de främsta kanalerna för både information och dialog. Avdelningarnas kultur- och struktur har väsentlig påverkan på alla avdelningar men i olika grad. Två av avdelningarna består nästan helt av kulturgemenskap för att kommunikationen ens ska fungera, medan två påverkas mer av strukturen inom avdelningen. Om de är vertikalt eller horisontellt uppbyggda spelade roll för både dialogen och för delaktigheten inom gruppen. Alla avdelningar använde sig av både formell- och informell kommunikationsstruktur i viss grad. Dock verkade de mer informellt uppbyggda avdelningarna mer tillfredsställda med kommunikationen, än de som främst bestod av formell information.
13
Andersson, Barbro, Beatrice Örnborg, and Sürer Nejla Hassanova. "Vad, hur och varför? : - Om mått och mätning i fyra små tillverkande företag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25560.
Full textAbstract:
Bakgrund och problem Ett generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat. Syfte Syftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat. Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data. Slutsats De mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått. Utifrån företagens mål får mätningen olika syften och måtten kopplar an till målen. Vi ser att behov för tydliga rutiner för mätning finns i små företag och att kommunikationen kring mätning i huvudsak sker formellt. Den kontrollerande funktionen tycks ha en övergripande roll och skapar förutsättningar för övriga syften för mätning vilka är lärande, belöning och mobilisering. Förslag till fortsatt forskning Då små företag är en mångfasetterad och icke-homogen grupp skulle det vara intressant om en studie gjordes på en större population via en kvantitativ studie vilket skulle ge en bredare bild inom ämnet mått och mätning i små företag.Background and problem A general problem is that the research based on small and medium sized enterprises is very small, in terms of financial and performance measurements. Purpose The purpose is to describe and analyze which measurements of results are used in four small manufacturing corporations. We want to describe and analyze how the dimensions are measured, how the information is communicated about them, for what purpose they are used and if the dimensions are linked to a goal of the corporation. The essay aims to create a greater understanding of how small businesses measure their performance and achievements in their business. Method With an abductive and hermeneutic approach was empirical and theoretical data collected. Through a qualitative study and visiting interviews with four small manufacturing corporations we have been given the opportunity to describe how they use measurements in their business. The theory framework was then used to make a deeper understanding for the empirical data. Conclusion The measures that small businesses use have to be chosen according to the needs of each and every company in order to fit because a lot of elements have influence on the choice of measure. Depending on corporate goals the measuring get different purposes and in this way the measures connect to the goals. We do see that small businesses have needs for explicit routines when it comes to measuring, and the communication is mainly made through formal channels. The matter of control seems to be a general purpose in order to create prerequisites for the other purposes which are learning, rewarding and mobilization. Suggestions for future research Because small and medium sized enterprises are diverse and non- homogenous it would have been interesting if a study of a larger population was made. We believe that a quantitative study in the subject of measures and measurement in small businesses would provide a broader picture.
14
Blomqvist, Susanne, and Emelie Johansson. "Matematikspråk och kommunikation." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7802.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv. I resultatet kan vi se att de tre lärarna för en balansgång mellan det informella och for-mella matematikspråket, men sättet de gör det på skiljer sig åt. Viktigt är att möta ele-ven på dennes abstraktionsnivå, anser lärarna. Förståelsen inför matematiska fenomen framkommer genom kommunikation där språket har en nyckelroll. Genom resultaten har vi fått en djupare förståelse kring matematikspråk och vikten av kommunikation i matematikundervisningen där elevens tankar lyfts.
The object of this paper is to attain a deeper understanding of the language of mathe-matics when communicating in a teaching situation. In order to acquire this understand-ing we have observed and interviewed three junior school teachers. We have studied their methods and approach when communicating orally and also examined the way they use the formal and informal language of mathematics in teaching situations. We discuss Previous research with regards to language and communication in the teach-ing of mathematics. We also explain Vygotskij’s sociocultural theory on language and communication. The result shows that the three teachers involved strike a balance between the formal and informal language of mathematics, but the way they achieve this differs. The teach-ers agree that it is important to take into consideration a pupil’s capacity for abstract thought. Understanding mathematical phenomena is made possible if the language used is given a key role in the teaching situation. Our results have given us a deeper knowl-edge of our subject for study and they have also shown the importance of communica-tion in the teaching of mathematics when focusing on the way individual pupils think.
15
Karlsson, Anton, and Lena Nyrén. "Kommunikation och begreppsförståelse : vilken inverkan olika former av kommunikation kan ha för elevernas matematiska begreppsförståelse." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-64613.
Full textAbstract:
Kommunikation sker i alla sociala sammanhang och inom skolans värld är den av betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Med en systematisk litteraturstudie var syftet att undersöka vad forskningen säger att den muntliga och skriftliga kommunikationen kan ha för inverkan på elevernas matematiska begreppsförståelse och begreppsanvändning i grundskolan. För att samla in vetenskapligt underlag för detta, användes databasen Web of Science. Resultatet visar att den muntliga kommunikationen används i större utsträckning än den skriftliga. Begreppsförståelsen blir djupare när eleverna kommunicerar med varandra och använder sig av de korrekta begreppen, för då sker ett utbyte av de matematiska idéerna och tankarna. Trots stora klasser och tidspress har resultatet visat att lärare kan använda sig av olika metoder för att främja både kommunikationen och begreppsförståelsen hos eleverna.Communication takes place in all different types of social contexts and in school communication is of importance for the pupils' knowledge development. With a systematic literature review, the purpose was to examine what research says about the impact both oral and written communication could have on pupils' conceptual knowledge and their use of concepts in elementary school. The database Web of Science was used to gather scientific data. The results show that oral communication is used to a greater extent than written. The conceptual knowledge becomes greater when pupils communicate with each other and use the correct concepts – because then an exchange of mathematical ideas and thoughts take place. Despite large classes and time pressure in the classroom, the results have shown that teachers can use different methods to further both the communication and the conceptual knowledge of the pupils.
16
Westin, Kim. "Personalintern Kommunikation : En kartläggning av formella och informella strukturer vid hematologisk slutenvård." Thesis, KTH, Industriell Management, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-170832.
Full textAbstract:
De senaste årens utveckling inom informationsteknik har påverkat organisationers struktur och arbetsmönster. Inom sjukvården har därför av flera anledningar behovet att studera olika former av kommunikation lyfts fram. Ur patientsäkerhetssynpunkt har problem med misstag kopplade till bristande informationsöverföring påtalats. Hierarkiska skillnader, otydliga roller och brister i själva informationsflödena har angetts som orsaker. Motåtgärderna är inte självklara. Sjukvården är en av samhällets mest komplexa kunskapsorganisationer och präglas av karaktärsdrag och informationsflöden kopplade till starka professioner. Kommunikationsgranskningar genomförs vanligen med målet att identifiera orsaker till ineffektiv kommunikation, brister i kommunikationsprocesser, föreslå förbättringar och ge ledning och medarbetare en mer objektiv bild av faktiska förhållanden. Forskningsområdet har dominerats av stora enkätstudier men en ökad efterfrågan har riktats mot studier på plats i den dagliga kommunikationsmiljön hos organisationer. I detta arbete har en sådan fallstudie utförts vid avdelningen för hematologisk slutenvård inom Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Stockholm. Avdelningen hade år 2012 i samband med ett lokalbyte inom sjukhuset genomfört omstruktureringar som berörde såväl roller som kanalerna för kommunikation. Verksamheten upplevdes nu inte bedrivas tillräckligt effektiv, den uppfattades ta tid och vara oöverskådlig där förbättrad kommunikation sågs som en lösning. Syftet med denna fallstudie har varit att utifrån roller och kanaler för kommunikation belysa aspekter på hur en tydligare formell struktur för dagens personalinterna kommunikation kan skapas och förmedlas. Syftet besvarades genom att kartlägga dagens formella struktur, vilket är det förväntade utbytet av information beskrivet i arbetsbeskrivningar och policys, men även genom att studera den informella struktur som utvecklats i det dagliga arbetet. En blandning av datainsamlingsmetoder har använts och organisationens kommunikationsnätverk i form av det nätverk som byggs upp av flödet av information mellan aktörer har visualiserats och analyserats. Resultatet visar på skillnader mellan den formella strukturen för personalintern kommunikation och den informella strukturen. Dessa har använts för att analysera, diskutera och föreslå hur de identifierade skillnaderna kan användas för att förtydliga roller och kanaler i den formella strukturen. Studien har identifierat sex områden där den formella strukturen kan förtydligas; en högre grad av dokumenterat kommunikativt ansvar och tydliga rutiner, en stärkt kommunikation inom arbetsteam istället för inom professioner, en definition av över-‐ och underläkarnas kommunikativa roller, en ökad kontinuitet i centrala roller för kommunikation, en översyn av den fysiska strukturens påverkan på kommunikationen och slutligen ökade förutsättningar för snabb direkt kommunikation med informationsteknologi.The recent technological development within information technology has affected the structure of organisations and the organisation of work. In health care, and for several reasons, the need for communication audits has thus been highlighted. Patient safety may be risked by mistakes linked to deficiencies in information transfer. Often are hierarchical structures, unclear roles and gaps in information flows suggested causes. On the other hand, the health care sector often is considered as one of society's most complex knowledge organizations, characterized by intense information flows with traits linked to strong professions. Communication audits are accomplished with the objective to identify causes of ineffective communication, lack of explicit communication processes, to suggest improvements and provide management and staff with more objective descriptions of roles and links. The research field has for a while been dominated by large-‐scale surveys and resent studies has pointed at the need for studies of daily communication environments at site of organizations. This is such a study, carried through at a department for inpatient care at the University Hospital Karolinska, located in Huddinge, Stockholm. In 2012, the studied department relocated into new facilities and completed a small restructuring of its organization, affecting roles and channels of communication. The perception of the new organization was inefficiency, both in time and difficulties to overview the structure. The purpose of this thesis has therefore been to discuss and highlight how to clarify formal structure of the internal communication among staff based on parameters such as roles and channels of communication. The study maps today's formal structure, which is the expected exchange of information as described in job descriptions and work policies and compares this with developed informal structures based on how employees prefer to exchange information. A mix of data collection methods is used. An analysis is conducted were the organization's communication network as perceived as exchange of information between the employees is visualised. The results showed differences between the formal structure and the informal structure that could be used to highlight aspects of how the identified differences could be used to clarify the formal structure. The study points at six areas were the formal structure may be elucidated; more documented communicative responsibilities and procedures, a strengthening of communication within working groups rather than within professions, a definition of the chief physician and the assistant physicians' communicative roles, an increased continuity in key roles for communication, a review of the physical structure's impact on communication and finally, create conditions for fast communication with information technology.
17
Lersten, Jonas. "Konstruktiva och destruktiva former av språklig kommunikation i moderna arbetsorganisationer : - En teoretisk undersökning med kompletterande fallstudier av Leksands vårdcentral och Mora vårdcentral." Thesis, Högskolan Dalarna, Sociologi, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2499.
Full textAbstract:
A main aim with the essay “Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations” is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization. In the work organization with the highest illness-absence, during a chosen period of inquiry (2005), a larger share of the employees stated that the communications in their organization were destructive, compared to the employees in the organization which showed the lowest illness-absence. Statistically secured links between high illness-absence and destructive communication have however not been observed.
18
Dölling, Rebecca [Verfasser], and Klaus [Akademischer Betreuer] Cachay. "Die Trainer-Athlet-Kommunikation unter Geschlechterperspektive: Formen, Funktionen und Folgen geschlechtsbezogener Kommunikation zwischen Trainern und Athleten im Spitzensport. / Rebecca Dölling ; Betreuer: Klaus Cachay." Bielefeld : Universitätsbibliothek Bielefeld, 2016. http://d-nb.info/1121193692/34.
Full text
19
Åslund, Karolina, and Anna Haage. "Brist på kommunikation i förskolan : Hur kan olika former av kunskap komma till sin rätt?" Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29081.
Full textAbstract:
Our essay begins with two experience-based stories where we want to discuss problems that may arise during personal meetings in preschool. What we have experienced, and which also occurs in the stories is that meeting situations often loses focus and the main subject often gets overlooked. In this essay we have focused on the adults in preschool, teachers who meet every day and the tools we can use to be able to familiarize and understand the interaction between these. The purpose was to investigate and try to understand why conflicts in the meeting of educators arises. The aim was also to critically examine our role and our actions in the stories. Important concepts and investigating issues of our essay is teams and responsibilities, language and communication and how differently we can perceive the same thing. Another important concept to discuss in a profession that is characterized by close relations are power. Ethics and its importance for understanding other people is also an important aspect. We have chosen to write this essay in the essay form, which also forms the basis for our method. Since we are constantly reflecting about this, it was natural to have a hermeneutic approach where understanding is the foundation for our thoughts and reflections. We reflected on our own actions, but also try to put us into and understand how the other people we work with thought and acted. What is the basis for our own actions and why act the people that we describe in our stories as they do?
20
Tornée, Bergström Maria. "Den personliga handläggaren eller den formella byråkraten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105766.
Full textAbstract:
The social insurance agency (SIA) investigates and takes decisions regarding sickness benefit in Sweden. The SIA are also commissioned to coordinate and support the sick listed return to work. The SIA struggles with low trust from the Swedish inhabitants. In former studies the sicklisted claims that the treatment of the SIA have affected their return to work. The objective of this study was to investigate individual’s experiences of treatment in an encounter with their social insurance officer. Four individuals, with experience of sickness absence for three months or longer, were asked to write a retrospective story about an encounter with a social insurance officer which was followed up with in-depth interviews using open–ended questions. The interviews were audio-recorded, transcribed and analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Five superordinate themes were found and the result showed the importance of a social insurance officer to act personal with engagement and communicate in ways that evoke positive emotions in the sick listed individual. The discussion focus on how the emotion the social insurance agency can evoke in the sick-listed individual by their treatment could affect the sick-listed ability to return to work. The affect may be caused by the treatments evoke of stress release or empowerment .The result indicated that the treatment was the major cause of why the individual felt trust or mistrust for the SIA.Försäkringskassan (FK) utreder och beslutar om rätt till sjukpenning samt har ett samordningsansvar för den sjukskrivnas återgång till arbete. Undersökningar har visat att allmänheten har relativt lågt förtroende för Försäkringskassan. Tidigare undersökningar visar också att de sjukskrivna anser att Försäkringskassans bemötande har påverkat deras återgång till arbete. Syftet med denna studie är att undersöka kunders upplevelser av bemötande i ett möte med Försäkringskassans handläggare. Fyra individer med en sjukperiod överstigande tre månader, blev ombedda att skriva en retrospektiv berättelse om ett möte med en handläggare. Berättelserna följdes upp med djupintervjuer som spelades in, transkriberades för att sedan analyseras genom Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fem övergripande teman identifierades och resultatet visade på vikten av att handläggaren bemötte kunden på ett personligt och engagerat sätt samt kommunicerade på ett sätt som väckte positiva känslor hos den sjukskrivna. Diskussionen fokuserar på hur de känslor som kan uppstå av bemötandet från Försäkringskassan kan påverka den sjukskrivnas återgång till arbete. Detta skulle kunna orsakas av bemötandets funktion som stresslösande eller som skapare av empowerment. Resultatet visar också att bemötandet utgjorde den viktigaste faktorn för huruvida de sjukskrivna individerna upplevde förtroende eller misstro för Försäkringskassan.
21
Hellgren, Mikaela. "Det interna informationsflödet : en studie om de anställdas tillgång till och användning av Volvo Aeros formella informationskanaler." Thesis, University West, Department of Studies of Work, Economics and Health, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-848.
Full text
22
Boman, Sofia, and Sophie Steneberg. "Snacka för att greppa begreppet! : Fyra lärares bruk av och syn på språk och kommunikation i matematikundervisningen." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17014.
Full textAbstract:
Kommunikation och matematiskt språkbruk skiljer sig åt i matematikklassrummet beroende på hur lärare och elever agerar. I denna studie har syftet varit att bidra med ökad förståelse för kommunikationen som förekommer i matematikundervisningen, samt för synen på hur formella och informella matematiska begrepp används av fyra lärare i matematikundervisningen. Syftet har även varit att bidra med fördjupad kunskap genom att undersöka dessa fyra lärares uppfattningar om kommunikation samt om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk. Frågeställningen vi utgått ifrån är vilka formella och informella begrepp som förekommer under en lärarledd genomgång under en matematiklektion, hur lärarna ser på användning och betydelse av de formella och informella begrepp som förekommer i matematikundervisningen. Vi ville även se på vilket sätt läraren omvandlar elevernas vardagsspråk till formellt, matematiskt språk under genomgången och vilka uppfattningar dessa fyra lärare har om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk.
23
Dangel, Beate. "Annäherung an Formen direkter Demokratie Wahlkampf im Cyberspace - Nutzungsmöglichkeiten des Internet /." [S.l.] : Universität Konstanz , Fakultät für Mathematik und Informatik, 1998. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB8500687.
Full text
24
Kuhne, Clemens. "Politikberatung für Parteien : Akteure, Formen, Bedarfsfaktoren /." Wiesbaden : VS, Verl. für Sozialwiss, 2008. http://www.gbv.de/dms/bs/toc/546012817.pdf.
Full text
25
Pongratz-Leisten, Beate. "Herrschaftswissen in Mesopotamien : Formen der Kommunikation zwischen Gott un König im 2. und 1. Jahrtausend v. Chr. /." Helsinki : Neo-Assyrian Text Corpus Project, University of Helsinki, 1999. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39149128f.
Full text
26
Wirtz, Angelika [Verfasser]. "Neue Formen multimodaler Kommunikation : Eine empirische, methodenkritische Untersuchung zu ihren Grundlagen und Dimensionen am Beispiel Videokonferenz / Angelika Wirtz." Aachen : Shaker, 2014. http://d-nb.info/1066196230/34.
Full text
27
Liström, Martina. ""Utan feedback känns det lite tomt, lite värdelöst att göra det man gör" : En studie om anställdas upplevelse av olika former av feedback och dess påverkan på trivseln i en platt organisation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274407.
Full textAbstract:
I denna studie är syftet att undersöka den aspekt av kommunikation som kallas feedback på mindre arbetsplatser där chef och medarbetare arbetar dagligen med varandra och har stor insyn i varandras arbete. Fokus ligger på upplevelsen av feedback från chef kontra kollegor, hur feedback påverkar trivsel samt vad den platta organisationsstrukturen har för betydelse för vilken feedback som förekommer. Studiens empiri bygger på material som samlades in genom sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda inom samma butikskedja. Den teoretiska referensramen består av kommunikationsteorier som behandlar feedback i vertikal och horisontell kommunikation. Studien utgår även från tidigare forskning som behandlar feedback ur både individ- och organisatoriskt perspektiv. Resultatet visar på att feedback är viktigt för de anställda, upplevelsen av feedback beror på vem avsändaren är samt att feedback påverkar trivseln i den mån att den framkallar känsla av gemenskap och skapar god stämning. Det ligger även till grund för att de anställda känner sig sedda och uppmärksammade. Resultatet visar även på att den platta organisationsstrukturen i butikerna påverkar feedbackens förekomst på så sätt att det påverkar mängden samt vilken form av feedback som möjliggörs.
28
Tischer, Anuschka. "Der Wandel politischer Kommunikation im Kriegsfall: Formen, Inhalte und Funktionen von Kriegsbegründungen der Kaiser Maximilian I. und Karl V." Universität Potsdam, 2005. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2008/2056/.
Full textAbstract:
Behandelte Themen sind:
Kriegserklärungen und Kriegsbegründungen in der Epoche Maximilians I. und Karls V. – eine Quellenbestimmung;
Der „Sonderfall“ kaiserlicher Kriegserklärungen und Kriegsbegründungen in langfristigerPerspektive;
Die (außen-)politische Öffentlichkeitsarbeit Maximilians I. und Karls V. - der formale Wandel;
Kriegsbegründungen Karls V. und Maximilians I. - der inhaltliche Wandel
29
Jonsson, Sandra. "Fritidshemmets värdefulla men diffusa lärande : Uppfattningar om informellt och formellt lärande i fritidshemsverksamheten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-142569.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att synliggöra uppfattningar om vilket lärande som sker på fritidshemmet. Studien söker svar på frågorna, Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt grundlärarna, samt på vilket sätt arbetar de med elevernas lärande? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt dem själva, samt vilka aktiviteter ägnar de sig åt när de är på fritidshemmet? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt vårdnadshavarna? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt rektorerna, samt på vilket sätt uppfattar de att grundlärarna arbetar med elevernas lärande? Jag har valt att undersöka detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och tre grundlärare med inriktning mot fritidshem, tio elever, fem vårdnadshavare och tre rektorer har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av fritidspedagogikens kunskapsområden och olika centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Några av de viktigaste resultaten som framkommer i studien är att det på fritidshemmet sker ett socialt, språkligt och naturvetenskapligt lärande. Resultatet visar även att lärande som har med utvecklandet av elevernas identitet och genus att göra hamnar i skymundan. En slutsats som dragits av studien är att både grundlärarna och rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande på fritidshemmet. En annan slutsats är att fritidshemmets lärande kan vara svårt att precisera för elever och vårdnadshavare.The purpose of this study has been to visualize perceptions of what learning is taking place in the after-school centre. This study attempts to answer the following questions: What do the students learn at the after-school centre according to the teachers, and in what way do they work with the students learning? What do the students learn at the after-school centre according to themselves, and what type of activities do they speak about? What do the students learn at the after-school centre according to the guardians? What do the students learn at the after-school centre according to the principals, and in what way do they think the teachers are working with the students learning? I have chosen to examine all this from a sociocultural perspective, using a qualitative method. In total, three teachers , ten students, five guardians and three principals have been interviewed. The results have been analyzed using the available pedagogical knowledge within the field and key concepts inherent in the sociocultural perspective. Some of the most important results show that in the centre, education comes in the form of social and linguistic learning as well as in the natural sciences. The results also shows that learning in regard to the development of the students identity and gender is being overshadowed. One conclusion that can been drawn is that both the teachers and the principals are well aware of the learning capabilities of the after-school center. Another is that the exact type of learning that happens can be hard to pinpoint for both the students and their guardians.
30
Hößler, Ulrich. "Interkulturelle Qualifizierung im Rahmen des Hochschulstudiums in Deutschland." Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, Kultur-, Sozial- und Bildungswissenschaftliche Fakultät, 2017. http://dx.doi.org/10.18452/17721.
Full textAbstract:
Die vorliegende Arbeit verfolgt das Ziel, ein Modell interkultureller Qualifizierung im Rahmen des Hochschulstudiums in Deutschland zu generieren. Im theoretischen Teil wird der Qualifizie-rungsbegriff in Bezug zum Qualifizierungsziel interkulturelle Kompetenz und zum Anwen-dungskontext Hochschulstudium in Deutschland erörtert sowie das Thema innerhalb der Erzie-hungswissenschaften verortet. Auf die Themen interkulturelle Kompetenz und interkulturelles Lernen wird gesondert eingegangen. Darauf aufbauend werden im empirischen Tiel die zwei durchgeführten Studien beschrieben und abschließend die Ergebnisse interpretiert. Aus einer qualitativ-explorativen Interviewbefragung von 18 ehemaligen Teilnehmenden am Zusatzstudi-um Internationale Handlungskompetenz der Regensburger Hochschulen und einer quantitativ-explanativen Fragebogenstudie mit 129 damals aktuellen Teilnehmenden am Ende des Zusatz-studiums konnten relevante Eingangsbedingungen, Lernprozesse und Wirkungen sowie Kon-trollvariablen interkultureller Qualifizierungsmaßnahmen identifiziert werden. Die identifizierten Variablen werden zu den fünf Nutzungsprofilen interkultureller Qualifizierung 1) Sensibilisie-rung, 2) kognitive Anwendung, 3) Aktivierung, 4) aktionale Anwendung und 5) Potenzierung zusammengefasst. In einem Transfermodell werden die Nutzungsprofile schießlich in Bezug auf Wissenstransfer und Handlungstransfer verortet und in einem Input-Prozess-Output-Modell auf-steigend angeordnet. Das Ergebnis der Arbeit besteht somit in einem theoretisch fundierten und empirisch geprüften lern- und handlungstheoretischen Modell interkultureller Qualifizierung, das exemplarisch Bedingungen, Prozessverläufe und Wirkungen interkultureller Qualifizie-rungsmaßnahmen an deutschen Hochschulen beschreibt und dadurch Anwendungswissen für Konzeption, Implementation und Evaluation weiterer bestehender und geplanter interkultureller Qualifizierungsmaßnahmen bietet.This study aims at generating an input-process-output model of intercultural qualification in the context of academic education in Germany. The theoretical framework consists of defining in-tercultural qualification and localizing the topic within educational sciences. The topics intercul-tural competence and intercultural learning are discussed separately. There were two empirical studies: 1) 18 former participants of the Extracurricular Study Program for Intercultural Compe-tence at the Regensburg universities have been interviewed about the program’s learning pro-cesses and learning outcomes. Resulting data were analysed using qualitative methods, yielding a set of hypotheses on relations between preconditions, processes and outcomes of intercultural qualification. 2) At the end of the program, 129 participants completed a questionnaire con-structed on the results of the interview study producing quantitative data. Relevant input, pro-cess and output variables could be identified and were integrated into five user profiles: 1) sensi-tisation, 2) cognitive application, 3) activation, 4) behavioral application, and 5) potentialisation. These profiles were finally arranged in relation to knowledge transfer and behavioral transfer, thus yielding a transfer model of intercultural qualification, and were put in ascending order in an input-process-output model. This theoretically founded and empirically tested model de-scribes exemplarily preconditions, learning processes, learning outcomes, and control variables of intercultural qualification in the context of academic education in Germany. It can be used as a theoretical framework for further research or conceptualisation, implementation, and evalua-tion of intercultural qualification programs.
31
Feyer, Thomas. "A component based approach to human computer interaction : specification, composition, and application to information services." Berlin Mensch-und-Buch-Verl, 2004. http://opus.kobv.de/btu/volltexte/2007/152.
Full text
32
Munter, Ann-Charlotte, and Anna Morell. "Lärares didaktiska strategier vid bemötandet av elever i behov av särskilt stöd inom matematikundervisningen : Några lärares uppfattningar om olika former av återkoppling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26616.
Full textAbstract:
I den här studien lyfter författarna ett i dagens samhälle, aktuellt och viktigt ämne. För att kunna bemöta elevers olika behov använder sig matematiklärare av olika strategier och studien belyser några strategier som anses vara framgångsrika av en grupp med lärare. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och ökad förståelse av lärares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som främjar lärande med särskilt fokus på feedback/ återkoppling. En kvalitativ ansats tillämpas för att lyfta fram mönster och variationer hos några lärare genom intervjuer och öppna frågor. Resultatet visar att det inom undervisningen finns många strategier att tillämpa och att arbete med återkoppling/feedback är ett komplext område. Studien visar också på att det finns anpassningar och annorlunda strategier när det kommer till elever i behov av särskilt stöd och ett behov av kunskaper om elevers svårigheter finns för att kunna bemöta dessa. Anpassningarna som framkommit i studien och bemötandet inom exempelvis återkoppling styrs först och främst efter varje elevs individuella behov.
33
NIlsson, Sara. "Får vem som helst, hur som helst, var som helst, till vem som helst använda emojier : En undersökning om attityder till emojier i informella och formella digitala kommunikationsrelationer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66004.
Full text
34
Pettersson, Karin. "Hästfot, bockfot oder horbock? : Verhaltensweisen zum Stil in schwedischen Übersetzungen von Kleists Der zerbrochene Krug." Thesis, Högskolan Dalarna, Tyska, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-10289.
Full textAbstract:
In dieser Arbeit werden drei schwedische Übersetzungen von Kleists Komödie Der zerbrochene Krug in Bezug auf die Verhaltensweisen zum Stil analysiert, die in den Übersetzungen zum Ausdruck kommen. Die Analyse betrifft vor allem solche stilistischen Mittel, die Werner Koller formal-ästhetische Qualitäten nennt, so wie Sprachspiel, den Blankvers oder Metaphorik. Ich habe einerseits versucht zu entscheiden, ob die Übersetzungen des betreffenden Stilmittels in erster Linie ziel- oder ausgangssprachlich ausgerichtet sind, andererseits inwiefern der stilistische Aspekt bei den Übersetzern überhaupt einen hohen Stellenwert hat oder ob er pragmatischen Rücksichten den Vorrang lassen muss. Die Übersetzungen weisen große Unterschiede auf. In Nils Personnes Übersetzung hat die Stiltreue im Verhältnis zur pragmatischen Adaption einen sehr hohen Stellenwert und er versucht den Stil durch ausgangssprachliche Mittel zu bewahren. In Carl-Edward Nattséns Übersetzung dagegen hat die pragmatische Adaption den höchsten Stellenwert, doch in den Fällen, wo er den Stil überhaupt wiedergibt, tut er das abwechselnd mit ziel- bzw. ausgangssprachlichen Mitteln. Nur in Horace Engdahls Übersetzung fällt eine überwiegend zielsprachliche Ausrichtung mit einem hohen Stellenwert des stilistischen Aspekts zusammen und nur dann wird der Stil im Sinne Kollers formal-ästhetischer Qualitäten in einem höheren Grad wiedergegeben. Die verschiedenen Strategien können mit den verschiedenen Zwecken der Übersetzer zusammenhängen, sowie mit den Übersetzungsidealen, die vorherrschend waren, als die Übersetzungen geschrieben wurdenI det här examensarbetet undersöks tre svenska översättningar av Kleists komedi Der zerbrochene Krug med avseende på de förhållningssätt till stil som där kommer till uttryck. Analysen gäller särskilt sådana stilistiska medel som Werner Koller kallar formal-estetiska kvaliteter, som ordlekar, blankvers och metaforik. Dels har jag försökt avgöra om översättningarna av de aktuella stilmedlen i första hand är mål- eller källspråksorienterade, dels huruvida den stilistiska aspekten överhuvudtaget prioriteras eller om den får vika för pragmatiska hänsyn. Analysen visar på stora skillnader mellan översättningarna. I Nils Personnes översättning har stiltrogenhet hög prioritet jämfört med den pragmatiska anpassningen och han försöker återge stilen med källspråkliga medel. I Carl-Edward Nattséns översättning däremot har den pragmatiska anpassningen högst prioritet men i de fall han alls återger stilen gör han det omväxlande med mål- och källspråkliga medel. Endast i Horace Engdahls översättning sammanfaller en målspråklig orientering med hög prioritet hos den stilistiska aspekten och bara där återges stilen i Kollers formal-estetiska bemärkelse i någon högre grad. De skilda strategierna kan förklaras med översättarnas olika syften och med de översättningsideal som var rådande när översättningarna gjordes.
35
Lund, Lisa. "The effect of communication method on user experience in a formal communication with a stranger." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-291126.
Full textAbstract:
This thesis aims to find out how communication method a˙ects user experience in a formal communication with a stranger, such as a job application process. The communication methods investigated were instant messaging and email. To this end, two studies were performed. The first one based on a set of interviews with recruiters. The second one based on a questionnaire sent out to job candidates. Recruiters did not value communication method as important for the candidate to make a good first impression, but they were concerned with the need for rapid communication and needing to be constantly available when using informal communication methods. I found that candidates significantly preferred formal communication methods, results also showed that candidates felt less insecure when communicating using a formal method. Finally, we also found that younger users did not have a stronger preference for informal communication methods than older users, contrary to my expectations.Målet med denna uppsats var att ta reda på hur kommunikationsmetod påverkar användarupplevelsen i en formell kommunikation med en främling, så som i en arbetsansökan. Kommunikationsmetoderna som undersöktes var e-post och chatt. För att ta reda på detta gjordes två studier. Den första bestod av intervjuer med rekryterare. Den andra bestod av ett frågeformulär som skickades ut till kandidater. Rekryterarna värderade inte kommunikationsmetoden i sig högt när det gällde vilket intryck de fick av en kandidat, men kommunikations-hastigheten var en viktig faktor i valet av metod. Speciellt så uppfattade de ett behov av att vara tillgänglig och kunna svara snabbt om en informell kommunikationsmetod användes, denna uppfattning delades av kandidaterna. Mina resultat visade att jobbkandidater hade en signifikant preferens för att använda formella kommunikationsmetoder, och visade sig känna sig mindre osäkra när de använde formella kommunikationsmetoder än när de använde informella metoder. Slutligen upptäckte jag att yngre användare inte visade sig föredra informella kommunikationsmetoder mer än äldre användare.
36
Zermatten, Coralie. "Les formes de communication des chartreuses de Franconie avec leur ordre et leur environnement 1328-1525." Doctoral thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2011. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-78654.
Full textAbstract:
Nova Cella de Grünau, Cella Salutis de Tückelhausen, Hortus Angelorum de Wurtzbourg, Cella Beatae Mariae de Nuremberg, Pontis Mariae d'Astheim et enfin Hortus Mariae d'Ilmbach sont les six chartreuses fondées en Franconie, région morcelée en multiples seigneuries et centres urbains. La Franconie est-elle une réalité pour l’ordre des Chartreux des XIVe et XVe siècles ? Ce sont d’abord l’historiographie de l’ordre des chartreux ainsi que celle de la Franconie qui doivent être confrontées dans le but d’identifier cet objet de recherche finalement assez peu évident. Plusieurs mécanismes institutionnels cartusiens sont ensuite décortiqués afin de mettre en perspective le fonctionnement de l’ordre sur un territoire clairement défini. Enfin l’étude de l’appropriation de l’observance par les Franconiens expose les modalités de l’insertion des chartreuses dans leur environnement immédiatThe purpose of this work is to analyse in which way the six charterhouses of Franconia could be regarded as a coherent ensemble, and if it is possible to recognize a franconian identity of the Carthusian monks. The territory of the Land zu Franken is contested since the contemporaries tend to define the territory according to their private interests. The order of the Carthusian monks settles tardily in Franconia. They propose a renewal of the contemplative orders which were so far incarnated by the Benedictines and Cistercians whose expansion finishes at the end of 13th century. A study of the institutional mechanisms of the order, accompanied by a prosopography of the officers of the area shows that the monks of Franconia fit within the border framework of the province of lower Germany. The officers, by their displacements limited within the area of the province, build the network between the communities and thereby provide a structure of lower Germany. The process of foundation shows that the order of the Carthusians is used by the founders with an aim of representation of their might which explains why the houses are joined together in the valley of the Main, where the lordships stand in a fierce competition. The funerary liturgy of the Carthusians also explains the choices of the founders for this observance, since some monasteries become places of burials. Finally, the relations of the franconian Carthusians with the world are considered by their literary activities, as well as by their engagement in the beginning of the Reformation
Unter der Bezeichnung fränkische Kartausen versteht man eine Gruppe von sechs Klöstern, die zwischen 1328 und 1453 gestiftet wurden: Nova Cella in Grünau (1328), Cella Salutis in Tückelhausen (1348), Hortus Angelorum in Würzburg (1350), Cella Beatae Mariae in Nürnberg (1380), Pontis Mariae in Astheim (1409) und Hortus Mariae in Ilmbach (1453). Diese Bezeichnung wird vor allem durch die heutige Vorstellung des fränkischen Raumes geprägt: Bilden die Kartäuser von Franken im Mittelalter tatsächlich eine einheitliche zu untersuchende Gruppe? Lässt sich von einem Gruppenbewusstsein der fränkischen Kartäuser sprechen, wenngleich die Verwendung des Begriffs Identität im Mittelalter Schwierigkeiten mit sich bringt? Ist es möglich, dass die fränkischen Kartausen vom Orden selbst als solche verstanden wurden oder handelt es sich um eine, dem kartäusischen System fremde Konstruktion?
37
Ivarsson, Siri. "Erfarenhetsutbyten som kompetensutveckling?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35411.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievägledare på ett universitet. Genom detta analyseras även vilka möjligheter till att lära av varandra som studievägledarna får genom denna kompetensutveckling.För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievägledare. Dessa ingår i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes på respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av i huvudsak professor Roger Säljös sociokulturella teori. Analysen bygger till viss del även på professor Per-Erik Ellströms lärandebegrepp, informellt och formellt lärande samt erfarenhetslärande. Resultatet visar på att kompetensutvecklingen som erbjuds studievägledarna ses av våra respondenter som två beståndsdelar. Den ena delen handlar om utbildning och information som studievägledarna får ta del av genom informationsbrev och föreläsningar. Den andra delen innebär att studievägledarna får mötas i ett gemensamt forum. Därigenom ser respondenterna en möjlighet för studievägledarna att utbyta erfarenheter och lära av varandra.Analysen visar att den kompetensutveckling som respondenterna upplever som viktigast främst består av ett informellt lärande som de menar uppstår i interaktionen vägledarna emellan.
38
Zermatten, Coralie. "Les formes de communication des chartreuses de Franconie avec leur ordre et leur environnement 1328-1525." Doctoral thesis, Paris, EPHE, 2009. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A25846.
Full textAbstract:
Nova Cella de Grünau, Cella Salutis de Tückelhausen, Hortus Angelorum de Wurtzbourg, Cella Beatae Mariae de Nuremberg, Pontis Mariae d'Astheim et enfin Hortus Mariae d'Ilmbach sont les six chartreuses fondées en Franconie, région morcelée en multiples seigneuries et centres urbains. La Franconie est-elle une réalité pour l’ordre des Chartreux des XIVe et XVe siècles ? Ce sont d’abord l’historiographie de l’ordre des chartreux ainsi que celle de la Franconie qui doivent être confrontées dans le but d’identifier cet objet de recherche finalement assez peu évident. Plusieurs mécanismes institutionnels cartusiens sont ensuite décortiqués afin de mettre en perspective le fonctionnement de l’ordre sur un territoire clairement défini. Enfin l’étude de l’appropriation de l’observance par les Franconiens expose les modalités de l’insertion des chartreuses dans leur environnement immédiat.The purpose of this work is to analyse in which way the six charterhouses of Franconia could be regarded as a coherent ensemble, and if it is possible to recognize a franconian identity of the Carthusian monks. The territory of the Land zu Franken is contested since the contemporaries tend to define the territory according to their private interests. The order of the Carthusian monks settles tardily in Franconia. They propose a renewal of the contemplative orders which were so far incarnated by the Benedictines and Cistercians whose expansion finishes at the end of 13th century. A study of the institutional mechanisms of the order, accompanied by a prosopography of the officers of the area shows that the monks of Franconia fit within the border framework of the province of lower Germany. The officers, by their displacements limited within the area of the province, build the network between the communities and thereby provide a structure of lower Germany. The process of foundation shows that the order of the Carthusians is used by the founders with an aim of representation of their might which explains why the houses are joined together in the valley of the Main, where the lordships stand in a fierce competition. The funerary liturgy of the Carthusians also explains the choices of the founders for this observance, since some monasteries become places of burials. Finally, the relations of the franconian Carthusians with the world are considered by their literary activities, as well as by their engagement in the beginning of the Reformation.
Unter der Bezeichnung fränkische Kartausen versteht man eine Gruppe von sechs Klöstern, die zwischen 1328 und 1453 gestiftet wurden: Nova Cella in Grünau (1328), Cella Salutis in Tückelhausen (1348), Hortus Angelorum in Würzburg (1350), Cella Beatae Mariae in Nürnberg (1380), Pontis Mariae in Astheim (1409) und Hortus Mariae in Ilmbach (1453). Diese Bezeichnung wird vor allem durch die heutige Vorstellung des fränkischen Raumes geprägt: Bilden die Kartäuser von Franken im Mittelalter tatsächlich eine einheitliche zu untersuchende Gruppe? Lässt sich von einem Gruppenbewusstsein der fränkischen Kartäuser sprechen, wenngleich die Verwendung des Begriffs Identität im Mittelalter Schwierigkeiten mit sich bringt? Ist es möglich, dass die fränkischen Kartausen vom Orden selbst als solche verstanden wurden oder handelt es sich um eine, dem kartäusischen System fremde Konstruktion?
39
Widlund, Crisman Johanna. "CHRISTIE’S OCH SOTHEBY’S – ”THE OUTSIDE STORY” : AUKTIONSHUSENS ANPASSNINGAR TILL EN DIGITALT PROGRESSIV OCH GLOBALT EXPANDERANDE MARKNAD." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-436870.
Full textAbstract:
Christie's and Sotheby's auction houses have adapted their way of working to a digitally progressive and globally expanding market, where the Internet, during the past two decades, has become an increasingly integral part of almost every aspect of current western culture. This thesis examines and demonstrates how, and why, the two auction houses have adapted their work to be published through their digital and physical channels. This thesis also examines and analyzes how Christie’s and Sotheby’s have customized their way of presenting their auction lots to potential costumers, and how they use technological innovations to visualize materiality. Intermediate presentations of four auction lots, available through Christie's and Sotheby's Instagram accounts, websites and physical auction catalogs, are the main focus of this thesis. The historical and contextual information, on an increasingly technologically innovative and digitally focused art and auction market, together with predominantly Roland Barthe’s semiotic theoretical framework regarding picture’s denoted and connoted messages, are being analyzed with Anne D’Alleva’s formal and contextual methodology for pictorial analysis.
40
Urniaz, Piotr. "Redigering och skuld : Ett kognitivt perspektiv på redigeringensfunktioner i ansvarsutkrävande tv-reportage." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66907.
Full textAbstract:
Abstract: During the past decade, media researchers have intensified the study of media scandals and the role of journalism as an institution that holds social actors responsible for malfeasance and wrongdoings. On a micro level of analysis, the main attention has beendirected towards the journalistic interview and its use to promote the impression of guilt and journalistic neutrality. However, such studies have not been able to address the editing dimension of TV journalism that transforms conversation to another type of communicativepractice – that of communication through TV-flows composed of speech sequences, pictures,and sounds. This doctoral thesis develops a theoretical framework for analysis of the functions of editing inthe process of guilt attribution by journalistic TV-flows – e.g. investigative TV reporting. The purpose is also to contribute to an understanding of the relationship between the communicative competences of viewers and the contextualization of speech acts through the composition of TV-flows. The developed perspective consists of three parts: 1) A division of viewers’ reception of TV-flows in two types of interpersonal relations (to a speaker and to the composer) that involves six levels of cognitive activities. This division is based on the Habermasian notion of communicative rationality; 2) An intent-model, that lists communicative intentions expressed by the composer when speech sequences are merged and pictures are inserted; 3) A guilt-model, that encompasses guilt as a mental structure of ontologically separated elements (e.g. deed,intention, norm) and the associative relations that the viewer uses to create a meaningful whole– a fabula of guilt. The conveyed analysis of three cases of investigative reporting illustrates how the developed framework can be applied in the study of guilt attribution. The analyses also describe several compositional strategies by which the viewer is encouraged to make certain meaning, evaluate, and judge. The strategies concern the following areas: promotion of certain understanding of speech, promotion of certain evaluation of the validity claims, and promotion of certain understanding of the speaker’s intentions. Also strategies of positioning of the reporter in constructed discourses, that enhance the impression of her performances and argumentation, are explored. Furthermore, the composer’s strategies for masking intentions to interfere with the speech acts, by increasing intent ambiguity, are described. The guilt-model is used to understand the workings of the TV-flow on an overreaching level of meaning (the fabula level). Here, the analysis explains the interplay between portrayed intentions and acts, and the different ways in which condemning norms can be activated and highlighted. Furthermore, the model explores the possible employment of categorization in theprocess of guilt attribution (e.g. when properties of an individual are transferred to a group). In sum, this thesis contributes to a new way of understanding the reception of current affairs programs and TV journalism, as relation building between composer and viewer, by means of contextualization of speech acts.
41
Steinmetz, Marie Rosa Hilde. "Eine Werkbiografie über Christa Kohler (1928-2004): Psychotherapeutische und sozialpsychiatrische Forschung und Praxis in der DDR." Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Leipzig, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-153425.
Full textAbstract:
Die vorliegende Arbeit befasst sich mit dem wissenschaftlichen Werk der DDR Psychiaterin Christa Kohler (1928 – 2004). Fokussiert werden dabei ihre Habilitationsschrift zu sozialpsychiatrischen Problemen bei Neurosen und Psychosen in der zweiten Lebenshälfte sowie ihr selbstständig erarbeitetes Konzept der „Kommunikativen Psychotherapie“. Die Forschungsarbeit Kohlers wird unter Berücksichtigung von themenrelevanter Literatur, Interviews mit Zeitzeugen und Archivmaterialien analysiert und bewertet. Dabei wird auch die Person Kohlers beleuchtet und ihre Arbeit in den wissenschaftshistorischen Kontext eingeordnet.
42
Müller, Christoph [Verfasser]. "Kurialen und Bischof, Bürger und Gemeinde : Untersuchungen zur Kontinuität von Ämtern, Funktionen und Formen der "Kommunikation" in der gallischen Stadt des 4. - 6. Jahrhunderts / vorgelegt von Christoph Müller." 2008. http://d-nb.info/989332535/34.
Full text
43
Steinmetz, Marie Rosa Hilde. "Eine Werkbiografie über Christa Kohler (1928-2004): Psychotherapeutische und sozialpsychiatrische Forschung und Praxis in der DDR." Doctoral thesis, 2013. https://ul.qucosa.de/id/qucosa%3A12946.
Full textAbstract:
Die vorliegende Arbeit befasst sich mit dem wissenschaftlichen Werk der DDR Psychiaterin Christa Kohler (1928 – 2004). Fokussiert werden dabei ihre Habilitationsschrift zu sozialpsychiatrischen Problemen bei Neurosen und Psychosen in der zweiten Lebenshälfte sowie ihr selbstständig erarbeitetes Konzept der „Kommunikativen Psychotherapie“. Die Forschungsarbeit Kohlers wird unter Berücksichtigung von themenrelevanter Literatur, Interviews mit Zeitzeugen und Archivmaterialien analysiert und bewertet. Dabei wird auch die Person Kohlers beleuchtet und ihre Arbeit in den wissenschaftshistorischen Kontext eingeordnet.:Inhaltsverzeichnis
1. MOTIVATION FÜR DAS THEMA 4
2. AUFBAU DER ARBEIT 5
3. HISTORISCHER KONTEXT DES THEMAS 6
4. METHODE 8
5. FACHWISSENSCHAFTLICHE AUSGANGSLAGE 10
5.1 Überblick über die Geschichte der Psychotherapie 10
5.2 Psychotherapie in der DDR 15
5.3 Überblick über die Geschichte der Sozialpsychiatrie 20
5.4 Sozialpsychiatrie in der DDR 22
6. PRIMÄRQUELLEN, ARCHIVALIEN, INTERVIEWS 25
7. FORSCHUNGSFRAGEN 26
8. BIOGRAFISCHES ZUR PSYCHIATERIN CHRISTA KOHLER 28
9. PUBLIKATIONEN 33
9.1 Steinmetz M Himmerich H Steinberg H. Christa Kohlers „Kommunikative Psychotherapie“ – ein integratives Psychotherapiekonzept im biografischen, wissenschaftlichen und historischen Kontext in der Zeitschrift „Fortschritte der Neurologie Psychiatrie“ 33
9.2 Steinmetz M Himmerich H Steinberg H. Eine frühe sozialpsychiatrische Schrift in der DDR. Christa Kohlers Habilitation über Neurosen und Psychosen der zweiten Lebenshälfte 34
10. PROBLEMATISIERUNG DES KONTEXTES WISSENSCHAFT IN
DER DDR 35
10.1 Zusammenarbeit mit dem Ministerium für
Staatssicherheit (MfS) 35
10.2 Einflussnahme der SED auf die Wissenschaft und den
ärztlichen Beruf 35
10.2.1 Staatliche Vorgaben sowie Freiräume psychotherapeutischer Forschung in der DDR 39
11. BEDEUTUNG DER ARBEIT UND AUSBLICK 42
11.1 Bedeutung der Arbeit 42
11.2 Ausblick 43
12. ZUSAMMENFASSENDE THESEN 44
13. LITERATUR 49
14. ABBILDUNGSVERZEICHNIS 55
15. TABELLENVERZEICHNIS 56
16. DANKSAGUNG 57
17. EIDESSTATTLICHE ERKLÄRUNG 58
18. BIBLIOGRAPHISCHE BESCHREIBUNG 59
44
Pöschel, Klaus. "Die Auswirkungen der Risikopotentialanalyse auf ein Alten- und Pflegeheim als Totale Institution." Doctoral thesis, 2013. https://repositorium.ub.uni-osnabrueck.de/handle/urn:nbn:de:gbv:700-2013111311800.
Full textAbstract:
Die Auswirkungen der Risikopotentialanalyse auf ein Alten- und Pflegeheim als Totale Institution. Heutzutage gehören Alten- und Pflegeheime zu den Wohnformen im Alter, die aus unserem Alltag in Deutschland nicht mehr wegzudenken sind. Sie bieten einer ständig älter werdenden Bevölkerung ein umfassendes Angebot an Betreuungs- und Versorgungssicherheit. Da die angebotene Qualität dieser Dienstleistung zwischen einzelnen Anbietern recht unterschiedlich ausfällt, ist der Gesetzgeber seit Gründung der Pflegeversicherung bemüht, die Leistungen für die Qualität der angebotenen Pflege und Betreuung durch allgemeine Vorgaben zu sichern und zu verbessern. Dazu wurde die Pflegeprozessmethode mit einer die Pflegequalität fördernden Pflegedokumentation als Verpflichtung vorgeschrieben. In den vergangenen Jahren – bedingt durch die demografische Entwicklung, aber auch durch veränderte gesetzliche Vorgaben – hat sich die Bewohnerstruktur in Alten- und Pflegeheimen verändert. Dort nimmt der Anteil multimorbider Bewohner und solchen mit einer ausgeprägten Demenz stetig zu. Eine der Möglichkeiten, sich auf die verändernden Pflege- und Betreuungsbedürfnisse der Bewohner, wie auch die anwachsenden Anforderungen des Gesetzgebers, einzustellen, besteht darin, häufig vorkommende Bereiche der Pflege- und Betreuung als Risikopotenziale zu benennen. Mit der Methode der Risikopotenzialanalyse werden Pflegefachkräfte unterstützt, für den einzelnen Bewohner die festgelegten Risikopotenziale in ihrer Ausprägung zu erfassen, zu analysieren und zu bewerten. Unterstützt wird ein solches Vorgehen z.B. durch das RiP® Managementsystem, durch transparente Definitionen der einzelnen Risikobereiche, Kriterien zur Gewichtung und Vorschläge für mögliche Pflege- und Betreuungsmaßnahmen. Die vorliegende Studie untersucht die Einführung der Risikopotentialanalyse auf das Alten- und Pflegeheim vor dem Hintergrund des soziologischen Konzepts der Totalen Institution. In der vorliegenden hypothesenprüfenden Evaluationsstudie wurde die Wechselwirkung zwischen der Risikopotenzialanalyse als Instrument zur Systematisierung der Prozessgestaltung in einem Alten- und Pflegeheim und den Merkmalen einer Totalen Institution untersucht. Da das Forschungsfeld auf eine Einrichtung begrenzt war und um die dort gegebene Komplexität abzubilden, wurden im Sinne einer methodologischen Triangulation unterschiedliche Methoden der empirischen Sozialforschung angewandt. Es wurden Experteninterviews mit Bewohnerinnen und Bewohnern geführt und ausgewertet. Mit den Mitarbeitenden wurden sowohl Experteninterviews wie auch eine Gruppendiskussion zur Ergebnisvalidation geführt und ebenfalls ausgewertet. Als weitere Methode wurde eine empirische Inhaltsanalyse der Pflegeprozessplanungen vor und 18 Monate nach der Einführung der Risikopotenzialanalyse vorgenommen. Danach wurden in einem letzten Schritt die vorliegenden Ergebnisse zur Risikopotenzialanalyse hinsichtlich ihrer Wechselwirkung auf ein Alten- und Pflegeheim und dessen Merkmale als Totale Institution diskutiert. Als zentrales Ergebnis wurde dabei herausgearbeitet, dass es eine Wechselwirkung zwischen der Risikopotenzialanalyse als Instrument zur Prozessgestaltung in einem Alten- und Pflegeheim und dessen Merkmalen als Totale Institution gibt. Diese Wechselwirkung begründet sich zunächst in einem allumfassenden ordnungsrechtlichen Rahmen, der durch seine Anforderungen und Vorgaben eine gleichermaßen abmildernde, verstärkende und nicht zuletzt stabilisierende Wirkung auf die Merkmale des Heims als Totale Institution entfaltet. Die Risikopotenzialanalyse (RIP) selbst wirkt sich durch ihren Aufbau und ihre Struktur für die Anwendung im Pflegeprozess unterstützend auf diese Merkmale aus, denn für den einzelnen Bewohner lassen sich die täglichen Pflege- und Betreuungsmaßnahmen nun transparenter und strukturierter planen als vorher. Auf dieser Grundlage wird es dem Personal erleichtert, für die Durchführung der geplanten Maßnahmen zu sorgen. Die unterschiedlichen Pflege- und Betreuungspläne lassen sich für einen Bereich in einem einzigen rationalen Plan vereinigen, z.B. in einer Plantafel. Andererseits wirkt sich die RIP positiv auf die Wahrnehmung des einzelnen Bewohners und die schriftliche Dokumentation aus. Wurde vor der Einführung (t1) die Qualität der Pflegeprozessplanungen mit einer Gesamtnote von 3,31 bewertet, so hob sich der Notendurchschnitt 18 Monate später (t2) auf 2,45. Für Mitarbeitenden hat sich die RIP als geeignetes Analyse- und Unterstützungsinstrument für die Pflege- und Betreuungsplanung herausgestellt. Sie profitieren von der klar vorgegebenen Struktur von RIP, an der sie sich orientieren können. Das gibt ihnen Sicherheit, aber auch Klarheit für die Beschreibung und Planung der erforderlichen Pflege- und Betreuungsmaßnahmen. Wurden zum Zeitpunkt t1 nur 17 der 32 möglichen Risikobereiche eingeschätzt, so waren es zu t2 im Durchschnitt 31. Diese deutliche Verbesserung zeigt sich auch in der Bewertung der Handlungsanleitung für die geplanten Maßnahmen, die von einer Bewertung von 3,35 auf einen Mittelwert von 2,32 anstieg. Damit profitieren die Bewohner von dieser Entwicklung, auch wenn für sie der Dokumentationsaspekt neben den Erwartungen an die praktische Umsetzung keine Rolle spielt. Darüber hinaus profitieren die Bewohner indirekt davon, dass durch eine risikoorientierte Sichtweise des Personals die Wahrnehmung der Bewohner systematischer und damit individueller geworden ist. Wurden anfänglich nur 53% der Risikopotenziale erfasst und eingeschätzt, stieg der Wert bei der zweiten Messung auf insgesamt 97% an. Wurden zu t1 durchschnittlich 2,27 Pflegesymptome mit 4,51 Ressourcen beschrieben, so stieg als Zeichen der individuelleren Wahrnehmung der Wert zu t2 im Durchschnitt auf 3,77 Pflegesymptome und 5,17 Ressourcen an.
Diese individuellere Wahrnehmung der Bewohner nützt den Mitarbeitenden und den Bewohnern gleichermaßen. Die Mitarbeitenden profitieren von einer verbesserten Dokumentation dahingehend, dass ihnen nun individuellere Informationen ihrer Bewohner zur Verfügung stehen. Aber die Entscheidung, ob und welche Pflege- und Betreuungsmaßnahmen die Pflegekraft für den Pflegekontakt nutzt, fällt hingegen erst im situativen Erleben des Bewohners. Die Bewohner selbst nehmen die Bemühungen der Mitarbeitenden wahr und verlassen sich auf deren Expertise und Erfahrung. Das tun sie aus der Beobachtung heraus, dass das Personal auch dann individuell angemessene Entscheidungen für Pflege- und Betreuung trifft, wenn sie selbst dazu nicht mehr in der Lage sind.