Academic literature on the topic 'Formell och informell'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Formell och informell.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Formell och informell"

1

Pelto-Pirri, Veikko, Ulrika Hylén, and Lars Kjellin. "Informellt tvång mot patienter." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (December 21, 2020): 71–90. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3413.

Full text
Abstract:
Det har gjorts relativt omfattande forskning om formellt tvång mot patienter i psykiatrin, dvs. tvång som regleras av lagstiftningen. Däremot finns det inte lika mycket forskning om informellt tvång, speciellt inte ur ett personalperspektiv. Denna studie har utgått från tidigare forskning där man identifierat fem former av tvång i psykiatrin som personal använder; övertalning, utnyttjande av den personliga relationen, belöning, hot och formellt tvång. Syftet var att få personalens reflektioner över formerna för, och användningen av, informellt tvång gentemot patienter. Vi genomförde fyra fokusgruppsintervjuer med kuratorer, psykologer och läkare där syftet var att skapa ett reflekterande samtal om informellt tvång. Dessa intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Förutom de fem tidigare identifierade former av tvång i psykiatrin fann vi även tre andra former; att lura patienten, uppfostrande attityd samt användning av regler och rutiner. Deltagare beskrev även tvång från andra intressenter som anhöriga och andra myndigheter. När det gäller övriga reflektioner tolkades dessa som professionalitet och tvång, där deltagarna betonade betydelsen av personalens förhållningssätt till patienter, tydlig kommunikation, en individanpassad vård samt fungerande samarbete och samverkan. Enligt deltagarna i studien användes informellt tvång ofta samtidigt som det fanns en tveksamhet till det. Det var främst hur man som personal bör utnyttja den personliga relationen till patienten samt hur patienten uppfattade informellt tvång där deltagarna hade väldigt skilda uppfattningar. De rapporterade svårigheter i att hantera det informella tvånget som anhöriga och andra myndigheter använder gentemot psykiatrins patienter eftersom det kunde hota patienternas återhämtning. En slutsats är att informellt tvång inte enbart bör ses från ett juridiskt och kliniskt perspektiv utan att också att viktiga etiska aspekter kring informellt tvång bör uppmärksammas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Cardell, David. "Barns ledarskap." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 1 (June 15, 2018): 23–39. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i1.2568.

Full text
Abstract:
Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Åkerman, Sarah, Fredrica Nyqvist, and Mikael Nygård. "”Man får hjälp då man behöver” - äldre närståendevårdtagares vårdval ur ett livsloppsperspektiv." Gerontologia 32, no. 2 (June 25, 2018): 102–14. http://dx.doi.org/10.23989/gerontologia.66720.

Full text
Abstract:
Den demografiska utvecklingen leder till omorganiseringar inom den finländska äldreomsorgen. Privatisering, marknadisering och närståendevård ökar med konsekvenser för vårdbehövande och deras anhöriga. Temat för den här artikeln är närståendevård. Tidigare forskning har fokuserat i större utsträckning på vårdarna, trots att också vårdtagaren är en aktiv part i vården. Enligt livsloppsperspektivet ses åldrande som en livslång process. En individs livslopp påverkas av de begränsningar och möjligheter som styr hennes val och handlingar i en specifik historisk och social kontext. I den här studien har sju vårdtagare intervjuats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet var att studera äldre närståendevårdtagares vårdval ur ett livsloppsperspektiv. Studiens frågeställningar var: hur kan bakgrunden till närståendevårdtagarnas vårdval förstås ur ett livsloppsperspektiv? Vad har vårdtagarna för tankar om framtiden? Resultaten visade att valet av närståendevård påverkades av den personliga bakgrunden och relationen till närståendevårdaren, men även av delvis negativa attityder till formell äldreomsorg. Vårdtagarna oroade sig för framtida vårdarrangemang. ”You receive help when you need it” – older informal care recipients’ care choice from a life course perspective Demographic development leads to increasing privatization, marketization and informal care in Finnish eldercare. The theme for this study is informal care. Previous research has focused on caregivers, even though the recipient is also an active part in care. According to the life course perspective, ageing is a lifelong process that takes place in a historical and social context. Seven older informal care recipients have been interviewed using qualitative semi-structured interviews. The aim was to study older informal care recipients’ care choice from a life course perspective. The research questions were: how can the background of the recipients’ care choice be understood from a life course perspective? What are the recipients’ thoughts on the future? The results showed that the care recipients’ choice was affected by personal reasons and the relationship with the caregiver, but also by partly negative attitudes towards formal eldercare. The care recipients worried about future arrangements.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Szebehely, Marta. "Ger minskad offentlig omsorg varmare relationer?" Socialvetenskaplig tidskrift 1, no. 4 (January 15, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1994.1.4.3049.

Full text
Abstract:
I denna artikel granskas förhållandet mellan formell och informell omsorg om äldre människor i Sverige och Storbritannien. Två frågor står i centrum: För det första, finns det något samband mellan omfattningen av den formella äldreomsorgen och de anhörigas praktiska hjälpinsatser? För det andra, om det nu är så att anhöriga ger mindre praktisk hjälp om den formella omsorgen är mer omfattande, betyder det också att de bryr sig mindre om sina gamla släktingar och t.ex. träffar dem mer sällan?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Anderhag, Per. "Informella lärmiljöers effekter på elevers lärande och intresse för naturvetenskap: En översikt." ATENA Didaktik, September 24, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.2219.

Full text
Abstract:
Informella lärmiljöer såsom museer, djurparker och science centers kännetecknas av att de är öppna för allmänheten och att de inte behöver ha en formell koppling till skolväsendet. Denna artikel syftar till att ge en översiktlig beskrivning av forskning om informella lärmiljöers effekter på elevers lärande och intresse för naturvetenskap. Forskningen visar att informella lärmiljöer kan påverka elevers lärande och intresse positivt. Samtidigt är kunskapen begränsad om hur detta går till och vilken betydelse besök har för ett mer beständigt intresse. Studierna lyfter särskilt (1) det sociala sammanhang som miljöerna erbjuder, (2) möjligheten till alternativa ingångar till naturvetenskap, samt (3) kopplingen till den reguljära skolverksamheten som viktiga aspekter för informella lärmiljöers möjlighet att påverka elevernas lärande och intresse. Utifrån detta diskuterar artikeln möjliga sätt som informella lärmiljöer kan kopplas till skolans formella undervisning i naturvetenskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mossberg, Ann-Britt. "Anhörigvårdare - informella vårdare i ett formellt vårdsystem." Socialvetenskaplig tidskrift 1, no. 2-3 (January 15, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1994.1.2-3.3051.

Full text
Abstract:
Att hjälpa människor i sina hem för att minska institutionsboende har länge varit en målsättning i lagstiftningen. Att kunna bo kvar i sitt hem skulle dock inte vara möjligt for så många utan de insatser som anhöriga gör. Vissa av dessa anhöriga blir anställda av kommunen för att hjälpa sin närstdende. Artikeln handlar om hur deras situation kan vara och dilemmat med att utföra ett arbete som ibland räknas som lönearbete, ibland som ett familjeansvar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Isaksson, Cristine. "Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdiktion." Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 1 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.1.2426.

Full text
Abstract:
Skolkuratorers handlingsutrymme förhandlas fram på en arena som domineras av utbildningsverksamhet och där skolkuratorn ofta ensam företräder sin yrkesgrupp och sitt uppdrag. Artikeln visar att skolkuratorernas uppdrag är vagt formulerat och hur handlingsutrymmet är beroende av både formella och informella resurser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Norling, Martina. "En studie om hur förskollärare och lärare resonerar om undervisningens innehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18, no. 1 (June 27, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.2958.

Full text
Abstract:
Sammanfattning: Förskola och förskoleklass har fått tydligare riktlinjer gällande barns språk-, läs- och skrivutveckling. Den här studiens syfte är att belysa hur förskollärare i förskola och lärare i förskoleklass resonerar kring undervisningens innhehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. Resultatet utgår från fyra fokusgruppsintervjuer med tjugotre verksamma förskollärare och lärare i förskoleklass. Resultatet visar att barn erbjuds informella och formella strategier där innehåll i undervisningen kan relateras till läroplanernas målbeskrivningar samt Bartons (2007) ekologiska teori, så som språkpraktiker, textpraktiker och läspraktiker. Vidare visar resultatet att undervisning i båda verksamheterna behöver problematiseras och diskuteras i relation till verksamheten samt till barns läs- och skriftspråksutveckling. Det behövs fortsatt forskning inom området för att undersöka hur verksamheterna implementerar nya riktlinjer gällande språk-, läs- och skrivutveckling, i syfte att skapa förutsättningar för progression i språk-, läs- och skrivutveckling i övergången mellan förskola och förskoleklass.Nyckelord: förskola, förskoleklass, social språkmiljö, undervisning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Formell och informell"

1

Veronica, Persson. "Språkstimulans i formell och informell lek." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35928.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pettersson, Kristina. "Utomhusmatematik- en bro mellan formell och informell matematik?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-750.

Full text
Abstract:

Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig.

Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik. Mitt resultat är baserat på två uppgifter utförda utomhus, där endast den ena uppgiften är vidoefilmad. Uppgifterna handlade om att introducera begreppet area och kvadratmeter och att mäta höjden av ett träd.

Jag har genom mitt resultat kommit fram i diskussionen att elevers kreativitet blir större i utomhusmatematik. Det skedde en kommunikation mellan eleverna som till större delen var genom kroppsspråket. Jag har även sett att den formella matematiken kan förstås bättre genom användning av den informella utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bergström, Ida. "Arbetstagarens lojalitetsplikt : Informell och formell lojalitet under ett anställningsförhållande." Thesis, Växjö University, School of Management and Economics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2045.

Full text
Abstract:

Vad gäller lojalitetskrav i anställningen så finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingår som en viktig del mellan parterna och anställningsavtalet kan dock konstateras. Ur rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) kan det utläsas att ett anställningsavtal innehåller förpliktelser som sträcker sig längre än vad normala kontraktsförhållanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet på lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.

AD har genom rättsfall uttalat att anställningsavtal vilar på principen att en arbetstagare inte får skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gäller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmän rättsgrundsats, en oskriven rätt. Det formella kontraktet är skriftligt och reglerar överenskommelser och avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det informella kontraktet å andra sidan bygger på både uttalade som outtalade löften och förväntningar i relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I en anställningsrelation mellan arbetsgivaren och arbetstagaren råder förutsättningen att arbetstagaren har skyldighet att i någon form vara lojal mot arbetsgivaren både vad gäller den formella, rent rättsliga, lojaliteten samt den informella lojaliteten där arbetstagaren förväntas vara lojal genom förväntningar, löften och förtroende.

Den formella lojaliteten är till arbetsgivarens fördel, medan den informella lojaliteten mer verkar lägga fokus på arbetstagarens ställning. Vad som till viss del går att utläsa ur rättspraxis från AD är att både den formella lojaliteten, som rent naturligt står i fokus till arbetsgivarens fördel vid bedömningen, och har kommit att gynna arbetstagaren i ett flertal fall, där även informella lojalitetsaspekter tagits i beaktande såsom exempelvis arbetstagarens förtroendegrundande position. Under uppsatsens gång har det framkommit att formell och informell lojalitet trots att de på olika sätt gynnar parterna är nära förknippande med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bäckström, Manfred, and Jenny Viberg. "Verksamhetsstyrning i ägarledda gasellföretag - En studie om relationen mellan formell och informell styrning." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-48214.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Aretun, Åsa. "Barns "växa vilt" och vuxnas vilja att forma : formell och informell socialisation i en muslimsk skola /." Linköping : Institutionen för Tema, Linköpings universitet, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9740.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Aretun, Åsa. "Barns ”växa vilt” och vuxnas vilja att forma : Formell och informell socialisation i en muslimsk skola." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Barn, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9740.

Full text
Abstract:
The aim of the thesis is to examine how children as social beings and actors form themselves within the framework of a school institution that adults have set up in order to shape them in deliberate ways through nurturing education. The study is based on long-term fieldwork in a Muslim faith school in Sweden. Muslim schools have aroused a great deal of debate in Swedish society. Opponents have argued that Muslim schools lead to segregation and social exclusion, that these schools risk not promoting the fundamental values of society and that children in these schools are met by religious propaganda. Advocates of these schools have maintained that in public schools the Muslim identity is eroded by ignorance, lack of understanding and racism. Muslim schools instead offer children knowledge of their culture and religion in a way that enhances their identity and makes them secure and whole human beings who can be integrated into society. The debate reflects that school institutions function as loci for contested forms of socialisation in society; national, ethnic, religious, or the struggle of other groups for cultural production and social reproduction in which they are united in the role and importance attached to the school institution in the shaping of young people. In the debate children appear as passive receivers and products of adults’ upbringing and education, which represents both threat and opportunity. The debate around Muslim schools reflects adult-centred ideas of socialisation, where the adults’ upbringing and education is placed at the centre of the process in which children are formed into social persons. What emerged from this study is that children are social actors who shape themselves and that this shaping is more of an informal social process than a formal education process. The study raises the profile of how the school constitutes an environment in which children are in the majority and adults in the minority; a social environment in which children have significantly more social contact and a greater number of social relations with each other than with adults. The school as a child-centred social environment is reflected in the fact that it is principally children who shape each other rather than adults shaping children.
Hur formas barn i en muslimsk skola? Muslimska skolor har väckt stor debatt i Sverige. Motståndare har uttryckt att dessa skolor leder till segregation, att de riskerar att inte förmedla samhällets värdegrund och att barn där möts av religiös propaganda. Förespråkare har hävdat att i den kommunala skolan bryts barns muslimska identitet sönder av okunskap, oförståelse och rasism mot muslimer. Genom muslimska skolor erbjuds barn istället kunskap om sin kultur och religion vilket stärker deras identitet och gör dem till trygga och hela människor som kan integreras i samhället. Debatten reflekterar hur skolinstitutionen fungerar som lokus för nationella, etniska, religiösa eller andra gruppers ”kamp” om kulturell produktion och social reproduktion i samhället. Den gemensamma nämnaren för förespråkare och motståndare till muslimska skolor är den roll och betydelse som skolinstitutionen tillmäts för att avsiktligt forma den uppväxande generationen. De delar en vuxencentrerad syn på socialisation. Barn framstår som sociala produkter av de normer och värderingar som lärare förmedlar i skolan, vilket utgör både hot och möjlighet. Den här studien problematiserar den vuxencentrerade synen på barns socialisation som kommer till uttryck i debatten kring muslimska skolor. Studien visar att barn är sociala aktörer som formar sig själva och att formning snarare är en informell social process än en lärarstyrd utbildningsprocess. Studien belyser skolan som en vardaglig miljö där barn är i majoritet och vuxna i minoritet; en social miljö där barn har betydligt fler relationer och intensivare umgänge med varandra än med vuxna. Att skolan i social bemärkelse är barncentrerad innebär att det där framförallt är barn som formar varandra än att vuxna formar barn. Studien bygger på ett längre fältarbete bland barn i en mellanstadieklass i en muslimsk friskola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hallin, Isabelle, and Maria Larsson. "Samarbete baserat på avtal eller förtroende? : Fördelningen mellan formell och informell styrning i interorganisatoriska relationer." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148923.

Full text
Abstract:
Problematisering: Interorganisatoriska relationer är komplexa och problematiska där ekonomiska variabler ska förenas med personliga känslor och värderingar. Det gör att det krävs någon form av styrning för att säkerställa att samarbetsparterna verkar i linje med organisationernas gemensamma intresse och för att motverka opportunistiska beteenden. Svårigheten med styrning är att hitta den fördelning mellan formella och informella styrmedel som gör samarbetet så lönsamt som möjligt. Empiriska uppgifter visar att samarbetens existens kan bero på vilka styrmedel relationen lägger störst vikt vid samt vilken tilltro parterna har till vissa styrmedel. Samtidigt indikerar tidigare forskning ett behov av att utveckla ämnesområdet genom att studera hur formella och informella styrmedel relaterar till varandra samt hur styrpaketen ska utformas i olika kontexter.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fördelningen mellan formell och informell styrning ser ut i olika interorganisatoriska relationer samt att belysa faktorer som är av betydelse för hur styrningen ska utformas.   Slutsats: Studien visar att fördelningen mellan formella och informella styrmedel skiljer sig åt i olika interorganisatoriska relationer. Samarbeten baserade på upprepade transaktioner tenderar att lägga stor vikt vid formell styrning och de informella styrmedlen fungerar som komplement till detta. I samarbeten som identifieras som partnerskap är informell styrning av stor betydelse och fungerar som substitut till delvis låg användning av formella styrmedel. Samarbeten som identifieras som långsiktiga relationer har, till skillnad mot upprepade transaktioner och partnerskap, en jämnare fördelning mellan formella och informella styrmedel. Överlag är förtroende mycket viktigt inom olika samarbeten, skillnaden är att olika samarbetsformer bygger förtroende baserat på olika faktorer. Till sist visar studien att de faktorer som har betydelse för styrningens utformning är makt- och beroendeförhållandet mellan parterna, målöverensstämmelse, organisationernas storlek och val av partner.
Background: Interorganizational relationships are complex and problematic where economic variables need to be combined with personal feelings and values. Some form of control is needed to ensure that the partners’ work aligns with the organizations’ shared interests while also counteracting opportunistic behaviour. The problem with management control is to achieve an optimal allocation between formal and informal control for a profitable cooperation. Empirical findings show that the existence of cooperations might depend not only on which control mechanisms the partners focus on, but also to what degree the partners trust those mechanisms. Previous research also indicates the need for further development in the field: both how formal and informal control relate to each other but also how to design interorganizational management control packages for different contexts.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the allocation betwen formal and informal control in different interorganizational relationships as well as to highlight factors that are significant to governance design. Conclusion: The study concludes that the allocation between formal and informal control varies between different interorganizational relationships. Cooperation based on repeated transactions tends to pay particular attention to formal control with informal control serving as a complement. In cooperations identified as buyer-seller partnerships informal control is of great importance and serves as a substitute to partly low use of formal control. Cooperations identified as long-term relationships have a more balanced allocation between formal and informal control, unlike repeated transactions and buyer-seller partnerships. Trust is overall very important in cooperations, what differs between different interorganizational relationships is what factors trust is built on. At last, the study shows that power and interdependence, goal conformity, size of organisations and partner selection are significance factors when designing control packages.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Röjeskog, Emelie, and Felicia Berglund. "Meningsskapande i formella och informella möten : En studie av Räddningstjänsten Karlstadsregionen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-9617.

Full text
Abstract:
To work in an unpredictable work environment requires communication that functions well. In every organization it’s important that employees receive information that is relevant yet not confusing. Due to that, our ambition with this study is to understand how rescue effort organizations communicate in meetings; and whether their communication is clear or not. Our subject for this case study is the Emergency Services in the region of Karlstad. It is important to understand how the co-workers in one of the shift teams at the fire department evaluate the communication that takes place during routine staff meetings. To help understand this we have examined how the meetings at the fire department are structured, and how the co-workers interpret the communication in both formal and informal meetings. We have also examined the importance of sensemaking communication in meetings at the fire department. Karl E. Weicks’ theories about sensemaking serve as a foundation to the theoretical framework of our study. We focus on sensemaking for both formal and informal meetings and our study was conducted by eight qualitative interviews with co-workers at the fire department at the Emergency services in the region of Karlstad. The conclusions of the study show that informal meetings contribute to communion at the work place, this because the co-workers get to know each other. In addition informal meetings serve as a scene for interpreting information. When the co-workers discuss the information in informal meetings they exchange experiences and opinions, and information that might have lacked context instead makes sense. Good information is that kind of information that is associated with the co-workers’ everyday reality. The study also shows that the information given in formal meetings relatively often is perceived as meaningless, and that the opportunity to raise questions and additional dialogue is often ignored. Key words: sensemaking, internal communication, formal, informal, meetings, Emergency services, fire department
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Barklund, Peter, and Fredrik Olsson. "Den kommunikativa och organisationskulturella utmaningen : Länsförsäkringar Gävleborg Bank och Försäkring." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för företagsekonomi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3736.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.

Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap. 


The purpose of this thesis is to illustrate the subject areas of communication and organizational theories. And what is significant in the daily work within Länsförsäkringar Gävleborg regarding to our subject areas which have been chosen.

This thesis establishes that a sense of participation is significant and fundamental for communication. This is something that the theories we investigated advocates and correspond with the reality presented in the thesis. Furthermore we have also discovered that the agencys have devoloped their own ways of working and so called subcultures, which the co-workers are comfortable with. We believe that more active knowledge dispersion between the agencys is necessary and further more when the organization is based on knowledge. 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hyvärinen, Angelica, and Hanna Sjögren. "Ledningens användning av formell och informell styrning för social hållbarhet : En fallstudie på en offentlig organisation." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-72631.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Formell och informell"

1

I lärandets gränsland: Formella, icke-formella och informella studier igaar och idag. Hedemora: Gidlund, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Grege, Göran. Beskattning vid formellt och informellt ackord: En undersökning om obestånd vid inkomstbeskattning. Stockholm: Norstedts juridik, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bermeo-Andrade, Helga Patricia, Nelson Javier Tovar-Perilla, Carlos Antonio Meisel-Donoso, Dora González-Bañales, Robinson Johan Beltrán Varón, Omar Arley Arenas Quimbayo, and Juan Manuel Sánchez. Transferencia tecnológica para la agrocadena del aguacate en el Tolima como apoyo a su proceso de internacionalización. Ediciones Unibagué, 2020. http://dx.doi.org/10.35707/9789587543438.

Full text
Abstract:
El presente informe recoge los resultados obtenidos en el marco del proyecto de investigación titulado Transferencia tecnológica para la optimización operacional de la agrocadena del aguacate en el Tolima como apoyo a su internacionalización, desarrollado en el marco del Convenio 046-2019 celebrado entre la Universidad de Ibagué y la Universidad del Tolima, como parte del macroproyecto Ocho cadenas productivas para el desarrollo competitivo del Tolima, Convenio 2077-2017, que opera la Universidad del Tolima con financiación del Sistema General de Regalías (sgr) a cargo de la Gobernación del Tolima. Este proyecto, de aquí en adelante denominado Proyecto 8cpaguacate, se formuló para facilitar la transferencia, adopción e integración de modernas tecnologías de información y de conocimiento, al interior de 60 unidades productivas representativas de las doce asociaciones que conforman la Federación de aguacateros del Tolima (Paltolima).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Formell och informell"

1

Naeve, Ambjörn. "Opportunistic (L)earning in the Mobile Knowledge Society." In Refining Current Practices in Mobile and Blended Learning, 239–58. IGI Global, 2012. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-4666-0053-9.ch016.

Full text
Abstract:
This paper discusses the concept of opportunistic collaboration within the emerging mobile knowledge society. The paper illustrates how opportunistic collaboration can be applied to the areas of learning and earning by demonstrating how to transform a traditional unemployment agency into an Opportunistic Collaboration Agency based on an entrepreneurial supply-support network structured in the form of a prosumer manifold. The OCA pattern provides ways to capture the dynamics of entrepreneurial work-relations in the emerging ’work-portfolio society’, increase the transparency of the entire value chain of economic activities, and create prosumer value loops that can support multi-dimensional bartering and increase the opportunities for marginalized groups of people to create value together. The paper ends by demonstrating how to use the OCA pattern to transform a traditional educational institution into an Opportunistic Learning Activity Broker that could help to bridge the gap between formal and informal learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Brown, Jeannette E. "Chemists Who Work for the National Labs or Other Federal Agencies." In African American Women Chemists in the Modern Era. Oxford University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780190615178.003.0009.

Full text
Abstract:
Dr. Patricia Carter Sluby (Fig. 5.1) is a primary patent examiner retired from the US Patent and Trademark Office and formerly a registered patent agent. She is also the author of three books about African American inventors and their patented inventions. Patricia’s father is William A. Carter Jr., and her mother is Thelma LaRoche Carter. Her father was the first black licensed master plumber in Richmond, VA, and his father also had the same distinction in Columbus, OH, years earlier. Her father was born in Philadelphia, PA, and attended college. Her grandfather went from Virginia to look for work in Canada and became a stonemason. Later he relocated back to the United States, where he soon married in Boston, MA, and several of his children were born there. Later, the family moved to Philadelphia where Patricia’s father was born. Her mother, who attended Hampton Institute, taught school and later managed the office for Patricia’s father’s business. Patricia’s mother was born and raised in Richmond, as were most of her maternal relatives. Patricia had three brothers. They were all born during segregation in Richmond, the former capital of the Confederacy. Patricia was born on February 15, in Richmond. She attended kindergarten through eighth grade in segregated schools that were within walking distance of home. In school, they studied from hand-me-down books, but her black teachers were well trained and well informed. They had bachelor’s degrees; some had master’s or even PhD degrees. To go to high school, Patricia took a city bus across to the east side of town, to the newly built school for black students, which incorporated eighth grade through twelfth grade. Her teachers were excellent instructors who lived in her neighborhood and knew her parents quite well. The teachers looked out for the neighborhood kids and acted as surrogate parents out­side the confines of the home. Teachers and principals were also great mentors, dedicated to their craft; they encouraged students to understand the world and function as responsible adults. Patricia excelled in science and math.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Formell och informell"

1

Adebiyi, Juwon, Adebola Bada, Daniel Maduagwu, and Emem Udoh. "Practical Approach for Implementation of the Revised National Policy on Occupational Safety and Health 2020 in the Informal Sector: A Focus on South-South Nigeria." In SPE Nigeria Annual International Conference and Exhibition. SPE, 2021. http://dx.doi.org/10.2118/208225-ms.

Full text
Abstract:
Abstract The regulation of Occupational Safety and Health (OSH) in Nigeria, which is currently seeing some progress in the formal sector, has been short of impressive in the informal sector of the economy. Con- sidering it is the role of every government to ensure that all sectors of the economy operate in a manner that guarantees and ensures the safety and well-being of its citizens, Article 4 of International Labour Organization (ILO) Convention No. 155- Occupational Safety and Health Convention was ratified by the Government of the Federal Republic of Nigeria (FRN) in 1994, which led to the development of a coherent National Policy on Occupational Safety and Health in 2006. This, inter alia, failed to address the informal sector; hence the Revised National Policy on OSH 2020 was introduced by the Govern- ment, through the office of the Honorable Minister of the Federal Ministry of Labour and Employment, as a framework for bridging the existing gap. In a bid to ensure the success of the Policy document, the Department of Occupational Safety and Health of the Federal Ministry of Labour and Employment was designated the Competent Authority by the Government. This paper takes a look at the stakeholders in the informal sector of the economy, focusing on the south- south part of Nigeria, and identifies some of the challenges hampering the effective implementation of Occupational Safety and Health systems needed for the promotion of safety and health at workplaces. It concludes by providing a practical tool that can be a guide for the policy users, especially in the in- formal sector of the Nigerian economy, in alignment with the second of the three determinants of the future of energy, as captured in the theme for NAICE 2021: "The Future of energy – a trilogy of de- terminants; Climate Change, Public Health, and the Global Oil Market".
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography