Dissertations / Theses: 'Formell och informell'

1

Veronica, Persson. "Språkstimulans i formell och informell lek." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35928.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Pettersson, Kristina. "Utomhusmatematik- en bro mellan formell och informell matematik?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-750.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig.

Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik. Mitt resultat är baserat på två uppgifter utförda utomhus, där endast den ena uppgiften är vidoefilmad. Uppgifterna handlade om att introducera begreppet area och kvadratmeter och att mäta höjden av ett träd.

Jag har genom mitt resultat kommit fram i diskussionen att elevers kreativitet blir större i utomhusmatematik. Det skedde en kommunikation mellan eleverna som till större delen var genom kroppsspråket. Jag har även sett att den formella matematiken kan förstås bättre genom användning av den informella utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Bergström, Ida. "Arbetstagarens lojalitetsplikt : Informell och formell lojalitet under ett anställningsförhållande." Thesis, Växjö University, School of Management and Economics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2045.

Full text

Abstract:

Vad gäller lojalitetskrav i anställningen så finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingår som en viktig del mellan parterna och anställningsavtalet kan dock konstateras. Ur rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) kan det utläsas att ett anställningsavtal innehåller förpliktelser som sträcker sig längre än vad normala kontraktsförhållanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet på lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.

AD har genom rättsfall uttalat att anställningsavtal vilar på principen att en arbetstagare inte får skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gäller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmän rättsgrundsats, en oskriven rätt. Det formella kontraktet är skriftligt och reglerar överenskommelser och avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det informella kontraktet å andra sidan bygger på både uttalade som outtalade löften och förväntningar i relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I en anställningsrelation mellan arbetsgivaren och arbetstagaren råder förutsättningen att arbetstagaren har skyldighet att i någon form vara lojal mot arbetsgivaren både vad gäller den formella, rent rättsliga, lojaliteten samt den informella lojaliteten där arbetstagaren förväntas vara lojal genom förväntningar, löften och förtroende.

Den formella lojaliteten är till arbetsgivarens fördel, medan den informella lojaliteten mer verkar lägga fokus på arbetstagarens ställning. Vad som till viss del går att utläsa ur rättspraxis från AD är att både den formella lojaliteten, som rent naturligt står i fokus till arbetsgivarens fördel vid bedömningen, och har kommit att gynna arbetstagaren i ett flertal fall, där även informella lojalitetsaspekter tagits i beaktande såsom exempelvis arbetstagarens förtroendegrundande position. Under uppsatsens gång har det framkommit att formell och informell lojalitet trots att de på olika sätt gynnar parterna är nära förknippande med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Bäckström, Manfred, and Jenny Viberg. "Verksamhetsstyrning i ägarledda gasellföretag - En studie om relationen mellan formell och informell styrning." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-48214.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Aretun, Åsa. "Barns "växa vilt" och vuxnas vilja att forma : formell och informell socialisation i en muslimsk skola /." Linköping : Institutionen för Tema, Linköpings universitet, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9740.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Aretun, Åsa. "Barns ”växa vilt” och vuxnas vilja att forma : Formell och informell socialisation i en muslimsk skola." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Barn, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9740.

Full text

Abstract:

The aim of the thesis is to examine how children as social beings and actors form themselves within the framework of a school institution that adults have set up in order to shape them in deliberate ways through nurturing education. The study is based on long-term fieldwork in a Muslim faith school in Sweden. Muslim schools have aroused a great deal of debate in Swedish society. Opponents have argued that Muslim schools lead to segregation and social exclusion, that these schools risk not promoting the fundamental values of society and that children in these schools are met by religious propaganda. Advocates of these schools have maintained that in public schools the Muslim identity is eroded by ignorance, lack of understanding and racism. Muslim schools instead offer children knowledge of their culture and religion in a way that enhances their identity and makes them secure and whole human beings who can be integrated into society. The debate reflects that school institutions function as loci for contested forms of socialisation in society; national, ethnic, religious, or the struggle of other groups for cultural production and social reproduction in which they are united in the role and importance attached to the school institution in the shaping of young people. In the debate children appear as passive receivers and products of adults’ upbringing and education, which represents both threat and opportunity. The debate around Muslim schools reflects adult-centred ideas of socialisation, where the adults’ upbringing and education is placed at the centre of the process in which children are formed into social persons. What emerged from this study is that children are social actors who shape themselves and that this shaping is more of an informal social process than a formal education process. The study raises the profile of how the school constitutes an environment in which children are in the majority and adults in the minority; a social environment in which children have significantly more social contact and a greater number of social relations with each other than with adults. The school as a child-centred social environment is reflected in the fact that it is principally children who shape each other rather than adults shaping children.
Hur formas barn i en muslimsk skola? Muslimska skolor har väckt stor debatt i Sverige. Motståndare har uttryckt att dessa skolor leder till segregation, att de riskerar att inte förmedla samhällets värdegrund och att barn där möts av religiös propaganda. Förespråkare har hävdat att i den kommunala skolan bryts barns muslimska identitet sönder av okunskap, oförståelse och rasism mot muslimer. Genom muslimska skolor erbjuds barn istället kunskap om sin kultur och religion vilket stärker deras identitet och gör dem till trygga och hela människor som kan integreras i samhället. Debatten reflekterar hur skolinstitutionen fungerar som lokus för nationella, etniska, religiösa eller andra gruppers ”kamp” om kulturell produktion och social reproduktion i samhället. Den gemensamma nämnaren för förespråkare och motståndare till muslimska skolor är den roll och betydelse som skolinstitutionen tillmäts för att avsiktligt forma den uppväxande generationen. De delar en vuxencentrerad syn på socialisation. Barn framstår som sociala produkter av de normer och värderingar som lärare förmedlar i skolan, vilket utgör både hot och möjlighet. Den här studien problematiserar den vuxencentrerade synen på barns socialisation som kommer till uttryck i debatten kring muslimska skolor. Studien visar att barn är sociala aktörer som formar sig själva och att formning snarare är en informell social process än en lärarstyrd utbildningsprocess. Studien belyser skolan som en vardaglig miljö där barn är i majoritet och vuxna i minoritet; en social miljö där barn har betydligt fler relationer och intensivare umgänge med varandra än med vuxna. Att skolan i social bemärkelse är barncentrerad innebär att det där framförallt är barn som formar varandra än att vuxna formar barn. Studien bygger på ett längre fältarbete bland barn i en mellanstadieklass i en muslimsk friskola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Hallin, Isabelle, and Maria Larsson. "Samarbete baserat på avtal eller förtroende? : Fördelningen mellan formell och informell styrning i interorganisatoriska relationer." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148923.

Full text

Abstract:

Problematisering: Interorganisatoriska relationer är komplexa och problematiska där ekonomiska variabler ska förenas med personliga känslor och värderingar. Det gör att det krävs någon form av styrning för att säkerställa att samarbetsparterna verkar i linje med organisationernas gemensamma intresse och för att motverka opportunistiska beteenden. Svårigheten med styrning är att hitta den fördelning mellan formella och informella styrmedel som gör samarbetet så lönsamt som möjligt. Empiriska uppgifter visar att samarbetens existens kan bero på vilka styrmedel relationen lägger störst vikt vid samt vilken tilltro parterna har till vissa styrmedel. Samtidigt indikerar tidigare forskning ett behov av att utveckla ämnesområdet genom att studera hur formella och informella styrmedel relaterar till varandra samt hur styrpaketen ska utformas i olika kontexter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fördelningen mellan formell och informell styrning ser ut i olika interorganisatoriska relationer samt att belysa faktorer som är av betydelse för hur styrningen ska utformas. Slutsats: Studien visar att fördelningen mellan formella och informella styrmedel skiljer sig åt i olika interorganisatoriska relationer. Samarbeten baserade på upprepade transaktioner tenderar att lägga stor vikt vid formell styrning och de informella styrmedlen fungerar som komplement till detta. I samarbeten som identifieras som partnerskap är informell styrning av stor betydelse och fungerar som substitut till delvis låg användning av formella styrmedel. Samarbeten som identifieras som långsiktiga relationer har, till skillnad mot upprepade transaktioner och partnerskap, en jämnare fördelning mellan formella och informella styrmedel. Överlag är förtroende mycket viktigt inom olika samarbeten, skillnaden är att olika samarbetsformer bygger förtroende baserat på olika faktorer. Till sist visar studien att de faktorer som har betydelse för styrningens utformning är makt- och beroendeförhållandet mellan parterna, målöverensstämmelse, organisationernas storlek och val av partner.
Background: Interorganizational relationships are complex and problematic where economic variables need to be combined with personal feelings and values. Some form of control is needed to ensure that the partners’ work aligns with the organizations’ shared interests while also counteracting opportunistic behaviour. The problem with management control is to achieve an optimal allocation between formal and informal control for a profitable cooperation. Empirical findings show that the existence of cooperations might depend not only on which control mechanisms the partners focus on, but also to what degree the partners trust those mechanisms. Previous research also indicates the need for further development in the field: both how formal and informal control relate to each other but also how to design interorganizational management control packages for different contexts. Purpose: The purpose of this study is to investigate the allocation betwen formal and informal control in different interorganizational relationships as well as to highlight factors that are significant to governance design. Conclusion: The study concludes that the allocation between formal and informal control varies between different interorganizational relationships. Cooperation based on repeated transactions tends to pay particular attention to formal control with informal control serving as a complement. In cooperations identified as buyer-seller partnerships informal control is of great importance and serves as a substitute to partly low use of formal control. Cooperations identified as long-term relationships have a more balanced allocation between formal and informal control, unlike repeated transactions and buyer-seller partnerships. Trust is overall very important in cooperations, what differs between different interorganizational relationships is what factors trust is built on. At last, the study shows that power and interdependence, goal conformity, size of organisations and partner selection are significance factors when designing control packages.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Röjeskog, Emelie, and Felicia Berglund. "Meningsskapande i formella och informella möten : En studie av Räddningstjänsten Karlstadsregionen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-9617.

Full text

Abstract:

To work in an unpredictable work environment requires communication that functions well. In every organization it’s important that employees receive information that is relevant yet not confusing. Due to that, our ambition with this study is to understand how rescue effort organizations communicate in meetings; and whether their communication is clear or not. Our subject for this case study is the Emergency Services in the region of Karlstad. It is important to understand how the co-workers in one of the shift teams at the fire department evaluate the communication that takes place during routine staff meetings. To help understand this we have examined how the meetings at the fire department are structured, and how the co-workers interpret the communication in both formal and informal meetings. We have also examined the importance of sensemaking communication in meetings at the fire department. Karl E. Weicks’ theories about sensemaking serve as a foundation to the theoretical framework of our study. We focus on sensemaking for both formal and informal meetings and our study was conducted by eight qualitative interviews with co-workers at the fire department at the Emergency services in the region of Karlstad. The conclusions of the study show that informal meetings contribute to communion at the work place, this because the co-workers get to know each other. In addition informal meetings serve as a scene for interpreting information. When the co-workers discuss the information in informal meetings they exchange experiences and opinions, and information that might have lacked context instead makes sense. Good information is that kind of information that is associated with the co-workers’ everyday reality. The study also shows that the information given in formal meetings relatively often is perceived as meaningless, and that the opportunity to raise questions and additional dialogue is often ignored. Key words: sensemaking, internal communication, formal, informal, meetings, Emergency services, fire department

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Barklund, Peter, and Fredrik Olsson. "Den kommunikativa och organisationskulturella utmaningen : Länsförsäkringar Gävleborg Bank och Försäkring." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för företagsekonomi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3736.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.

Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap.

The purpose of this thesis is to illustrate the subject areas of communication and organizational theories. And what is significant in the daily work within Länsförsäkringar Gävleborg regarding to our subject areas which have been chosen.

This thesis establishes that a sense of participation is significant and fundamental for communication. This is something that the theories we investigated advocates and correspond with the reality presented in the thesis. Furthermore we have also discovered that the agencys have devoloped their own ways of working and so called subcultures, which the co-workers are comfortable with. We believe that more active knowledge dispersion between the agencys is necessary and further more when the organization is based on knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hyvärinen, Angelica, and Hanna Sjögren. "Ledningens användning av formell och informell styrning för social hållbarhet : En fallstudie på en offentlig organisation." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-72631.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Carlund, Axel, and Adrian Tavakoli. "Utveckling av verksamhetsstyrning och kommunikation i gasellföretag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31475.

Full text

Abstract:

Dagens industri utger årligen en lista över de företag som etablerat sig på marknaden och utmärkt sig med en intensiv tillväxt på kort tid, dessa benämner de som gasellföretag. I media har gasellföretag målats upp som hjältar av den anledningen att de utgör en stor samhällsnytta i form av nya arbetstillfällen. Tidigare undersökningar har visat att företag med stark och intensiv tillväxt i större utsträckning riskerar att likvideras än företag med långsammare och stabilare tillväxt. Detta grundar sig ofta på svårigheter med att hinna anpassa organisationsstrukturen efter den snabba tillväxten. I takt med att gasellföretag växer ökar avståndet mellan ledning och medarbetarna. Detta ökar behovet av kontroll och uppföljning för att säkerhetsställa att medarbetarna arbetar i enlighet med företagets mål och inriktning. Tidigare undersökningar har visat att det är främst den interna kontrollen som brister hos de gasellföretag som likviderats. Ska ledningen styra gasellföretaget mot ett bestämt mål krävs det att verksamhetsstyrning och kommunikation är anpassat efter rådande omständigheter. I den här studien har därför en undersökning genomförts baserat på fyra olika gasellföretag samt ett tillväxtrådgivarföretag. Studien syftar till att ge en beskrivande och förklarande bild av hur gasellföretagen arbetar för att utveckla och bearbeta den interna kommunikationen anpassat till tillväxttakten. Uppsatsen behandlar även vilka kommunikationsproblem som kan uppkomma på grund av organisationsstrukturer som ej anpassats efter företagets tillväxttakt och förändrade mål. Resultatet av undersökningen visade att gasellföretag måste formalisera företagets struktur och anpassa kommunikationskanalerna härefter. I samband med detta krävs det att ledningen har förtroende för sina anställda och överlämnar eller delegerar nödvändiga ansvarsområden till andra medarbetare inom företaget. Fokus hos ledningen hamnar istället mer på strategiskt arbete. Ju bättre ledningen lyckas att samordna och integrera medarbetarna i enlighet med företags mål, desto mindre risk föreligger det att missförstånd och kommunikationsproblem ska uppstå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Derafsh-razm, Nima, and Johan Jivengard. "Fritidslärarens förhållningssätt till lek : En intervjustudie om hur lärandet på rasten påverkas av formell och informell lek." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40408.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att genomföra intervjuer med grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, för att undersöka lärarens perspektiv kring hur eleverna tillgodogör sig kunskaper genom den formella och informella leken. Eftersom ordet rast definieras som ett avbrott från arbete innebär det att elevernas rast bör vara ett avbrott från lärande. Detta går emot Skolverkets målsättning att leken i skolan ska vara kunskapstillägnande. Därför anser vi det intressant att undersöka hur fritidslärare ser på inhämtandet av kunskap under rastens lek och vilket sorts förhållningssätt lärarna anser gynnar eleverna mest. För att göra detta genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra olika skolor. Det framkom i resultatet att lärarna överlag ansåg att lärandeaspekten är väsentlig i leken, men att det fanns delade åsikter om hur den roll läraren tog på sig påverkade lärandet i sig. Det framkom även åsikter om att lärande i lek inte alls är av vikt utan att leken bör få vara ett avbrott från lärandet under skoldagen.

2020-06-08

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Grudéus, Anna, and Emilia Norlander. "Feedback-relationen mellan chef och medarbetare : Chefers avsikt med och medarbetares uppfattning av feedback." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275791.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning inom ekonomistyrning har i stor utsträckning fokuserat på att studera vilken effekt feedback har på medarbetare. Att få effekt av feedback förutsätter dock att feedbacken når fram. Vidare finns forskning på chefers avsikt med feedback samt vad som påverkar hur medarbetare uppfattar feedback, dock identifieras en brist på forskning som jämför chefers avsikt med medarbetares uppfattning. Denna studie syftar därmed till att utforska chefers avsikt med och medarbetares uppfattning av formell och informell feedback samt att jämföra dessa för att vidare utvärdera befintlig feedback-relation. En inledande genomgång av befintlig litteratur gav teoretiska förväntningar på vilka faktorer chefer avser att påverka med feedback samt vad som påverkar medarbetares uppfattning av feedback. Då avsikt med och uppfattning av feedback inte var känd på förhand genomfördes en kvalitativ intervjustudie baserad på respondenter från två team inom ett företag. Resultatet visar skillnader, dels i synen på vad som räknas som feedback, dels i chefers avsikt med och medarbetares uppfattning av feedback. Inkongruens mellan avsikt med och uppfattning av feedback leder till en bristfällig feedback-relation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hansson, Olle, and Sara Lundbeck. "FRÅN TRÄSKO TILL LACKSKO : En studie om folkmusikaliskt lärande innanför och utanför musikutbildningar." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21379.

Full text

Abstract:

Denna uppsats behandlar frågor såsom vad som kännetecknar lärande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljö samt vad som händer när folkmusik träder in i musikutbildningar. Vad är det som påverkar låtförmedlingen i de olika miljöerna? Undersökningen har sin utgångspunkt i observationer och intervjuer med representanter från en institutionell respektive icke-institutionell miljö där vi har försökt att ta reda på upplevelser av miljön, stämning, roller och prestationer. Slutsatsen av undersökningen är att de två förmedlingssituationerna är mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljön är utgångspunkten att lära sig att spela och det finns en nyttoaspekt i lärandet av låtar där syftet är att på lång sikt utvecklas inom folkmusik i stort. Inom skolan finns ett ”läxtänkande” där studenten bär ansvar för att utanför lektionerna öva på låtarna och att även där göra sin egen musikaliska tolkning av dessa. I miljöer utanför skolan handlar musicerandet i högre grad om lust och att ha roligt i stunden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Mac, Innes Hanna. "Det går inte att abdikera : Erfarenheter hos anhöriga till äldre assyrianer/syrianer avseende anhörig roll, informell och formell omsorg." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47274.

Full text

Abstract:

Studien bygger på antagandet om att de som invandrar sent i livet har vissa odds emot sig, som kan göra dem starkt mottagliga för psykisk stress, isolering och ensamhet. Denna studies syfte är att studera och fördjupa kunskaperna om erfarenheter och uppfattningar hos anhöriga till äldre assyrier/syrianer avseende formell omsorg, informell omsorg samt deras upplevelser av hur det är för dem att vara anhörig. Utifrån studiens explorativa syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie, där data analyserades med innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Deltagarna var 13 informanter från länderna: Turkiet, Syrien och Irak, vilka är informella omsorgsgivare till en äldre närstående. Informanternas närstående äldre har kommit till Sverige sent i livet och huvudparten av dem är analfabeter. Den ansvarsfulla anhörigrollen går som en röd tråd genom resultatet i denna studie. Här framträder ambivalenta känslor inför uppdraget, glädjen av att få återgälda det man själv har fått av sina föräldrar som barn samtidigt som man upplever bundenhetskänslor. Slutsatser dragna från denna studie är att den anhöriges ansvar aldrig tar slut. Att en omsorg, vilken inte upplevs erbjuda den äldre personen möjligheten att bli förstådd, kommer att upplevas som otillräcklig. Uppfattningar framkommer om att det finns olika sätt att se på hur omsorgen ska tillgodoses hos yngre och äldre generationer, vilket också visar sig höra samman med vilka förutsättningar individen har för attta emot formell så väl som informell omsorg. I studien visade det sig vara viktigt att bli sedd av den formella omsorgen. För informanterna innebar det att bli lyssnad på, bli visad tillit, få ekonomisk ersättning för arbetet samt kunskap om hur omsorgen ska ges.
"It is impossible to resign". The study is based on the assumption that those who immigrate late in life have some odds against them that can make them highly receptive to mental stress, isolation and loneliness. This study aims to deepen the knowledge of the experiences and the perceptions the family members of elderly Assyrians/Syriacs have concerning formal care, informal care and their experiences as next of kin. Based on the exploratory purpose of the study semi structured interviews were conducted with 13 participants from: Turkey, Syria and Iraq, all of them providers of informal care for their older relatives who are late in life migrants in Sweden, and the majority of them beeing illiterate. A clearly perceptible theme in the study is that of being the responsible next of kin. The struggle for relatives to cope with the care giving demands induces both feelings of restriction as well as the satisfaction of being able to return the care that was once offered. Conclusions drawn from this study is that the responsibility of the caring next of kin never ceases. Another conclusion is that care which is not perceived to offer the older person the possibility to be understood will be perceived as insufficient. Ideas appear that there are different ways of looking at how care should be provided by younger and older generations, which is also associated with the personal conditions for receiving formal as well as informal care. It proved to be important to be recognized by the formal care. For the participants it entails to be heard, to be shown trust, to receive financial compensation for their care and knowledge of how care should be provided.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Aggerstam, Ida, and Josefin Johansson. "Styrning i all ära : En studie om strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76271.

Full text

Abstract:

Kandidatuppsats (2FE24E), Civilekonomprogrammet inriktning controller Titel: Styrning i all ära - En studie om strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag Författare: Ida Aggerstam & Josefin Johansson Examinator: Elin Funck Handledare: Lise-Lotte Kans Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: Snabbväxande företag står för en stor del av den totala tillväxten i ekonomin och har stor betydelse för landets ekonomi. När tillväxten ökar i företag krävs en mer formaliserad ekonomistyrning. Vissa företag har en uttalad strategi medan andras strategi framgår i organisationens handlingar. Vissa forskare menar att snabbväxande företag bör använda sig av formell ekonomistyrning medan andra forskare menar att de bör använda sig av informell styrning. Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag. Uppsatsen bidrar till att belysa likheter och skillnader i snabbväxande företags strategi och ekonomistyrning. Fokus i ekonomistyrningen ligger på formell- och informell styrning. Metod: En kvalitativ komparativ flerfallsstudie med semistrukturerade intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. I studien har tre företag intervjuats vilka uppfyller kriterier för att vara snabbväxande tjänsteföretag. Slutsats: Ett snabbväxande tjänsteföretags strategi kan vara uttalad och utformad av ledningen tillsammans med de anställda eller kan den framgå genom organisationens handlingar. Snabbväxande tjänsteföretags formella styrning är viktig för organisationens struktur, ansvarsfördelning, planering och kontroll medans deras informella styrning är viktig för de anställdas motivation, tillfredsställande arbetsuppgifter och organisationens personliga ledningsstil.
Bachelor thesis (2FE24E), Civilekonomprogrammet, controller Title: Control in all respects - A study of strategy and management control in fast-growing service companies Authors: Ida Aggerstam & Josefin Johansson Examiner: Elin Funck Supervisor: Lise-Lotte Kans Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö Background and problem: Fast-growing companies account for a large part of the overall growth in the economy and are of major importance for the country's economy. As growth increases in companies, a more formalized management control is required. Some companies have a pronounced strategy while others' strategies are reflected in the organization's actions. Some researchers argue that fast-growing companies should use formal management control while other researchers argue that they should use informal management control. Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of strategy and management control in fast-growing service companies. The essay contributes to highlight similarities and differences in fast-growing companies strategy and management control. Focus in management control is on formal- and informal management control. Method: A qualitative comparative multivariate study with semi-structured interviews forms the basis for empirical material. In the study, three companies have been interviewed that meet criteria for being fast-growing service companies. Conclusion: A fast-growing service company's strategy may be pronounced and designed by management along with employees or may be reflected by the organization's actions. The formal management of fast-growing service companies is important for the organization's structure, division of responsibilities, planning and control while their informal management is important for employee motivation, satisfaction with duties and the organization's personal leadership style.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Johansson, Elsa, Sofie Karlsson, and Emma Tigerström. "Distansarbetets påverkan på samordningsmekanismerna : Och dess effekter på målkongruens och graden av måluppfyllelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105567.

Full text

Abstract:

Inledning: Rekommendationerna om distansarbete under pandemin har haftstor påverkan på arbetsmiljön. Kommunikationskanalerna och de naturligamötesplatserna har förändrats, vilket i sin tur har påverkan påsamordningsmekanismerna inom målstyrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudie upptäcka hursamordningsmekanismer förändras av distansarbete och vilka konsekvenser detkan få för målkongruensen och måluppfyllelsen i ett företag. Metod: I denna rapport har en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförtspå ett företag med två fokusgrupper, som framtagits genom ett målstyrt urval.Detta med syftet att uppnå en fördjupad förståelse för respondenternasupplevelser. Slutsatser: Studien fastslår att styrningsmekanismerna påverkas till följd avdistansarbetet. De formella mekanismerna ökar, medan de informella minskar,vilket leder till osäkerhet, missförstånd och ineffektivitet på arbetsplatsen.
Introduction: The recommendations on teleworking during the pandemic havehad a major impact on the work environment. The communication channels andthe natural meeting places have changed, which in turn has an impact on thecoordination mechanisms within goal management. Purpose: The purpose of the thesis is to discover through a qualitative casestudy how coordination mechanisms are changed by teleworking and whatconsequences it can have for goal congruence and goal fulfillment in acompany. Method: In this report, a case study with qualitative interviews was conductedat a company with two focus groups, which was produced through agoal-directed selection. This with the aim of achieving an in-depthunderstanding of the respondents' experiences. Conclusions: The study states that the control mechanisms are affected as aresult of the telework. The formal mechanisms increase, while the informalones decrease, leading to insecurity, misunderstandings and inefficiencies inthe workplace.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Rosell, Ingrid, and Nathalie Lindgren. "Matematik i förskolan - hur uppmärksammar och synliggör förskollärarna den?" Thesis, Linnaeus University, School of Computer Science, Physics and Mathematics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8700.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Pettersson, Martin, and Michael Priba. "Kompetensdiamanten : En kvalitativ studie om kompetensers olika betydelse vid rekrytering." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-16284.

Full text

Abstract:

Följande undersökning behandlar ämnet rekrytering med inriktning på kompetensens betydelse vid tillsättning av en tjänst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad väljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och på vilka premisser urvalen sker. Det vill säga om en arbetssökande väljs ut att bli tillsatt för en tjänst på grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det är tack vare dennes personliga egenskaper. Studien ämnar undersöka i vilken utsträckning ansvariga rekryterare värderar arbetssökandes formella kompetenser i förhållande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer också studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering. Med andra ord betydelsen av att som sökande klä sig rätt, komma hel och ren till arbetsintervjun. För studien använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Dessa intervjuer är baserade på frågor från en upprättad intervjuguide som går att ta del av i slutet av uppsatsen som en bilaga. Dessa frågor resulterar i information från respondenterna som möjliggör för oss att besvara våra frågeställningar som presenteras i inledningen av denna undersökning. I undersökningen framkommer det att rekryterarna framhäver vikten av formell och informell kompetens beroende på vilken typ av tjänst som skall tillsättas. För rekryteringar på kollektivsidan tar man mer hänsyn till vad den sökande besitter för faktiskta kompetenser. Det vill säga vilka direkta kunskaper individen har som går att omsätta i arbetet, till exempel om den sökande kan köra truck och har körkort för detta. Om individen i fråga har akademisk bakgrund eller ej är mindre intressant för dessa jobb och rekryteringsprocesserna sker i regel snabbare än på tjänstemannasidan. Rekryteringar på tjänstemannasidan är istället mer omfattande, komplicerade och tidskrävande. Här läggs tonvikten på den sökandes akademiska bakgrund och arbetserfarenhet. På den formella kompetensen ställs i regel höga krav vid tillsättning av tjänstemän. Studien har visat att det första intrycket av den arbetssökande har betydelse för den ansvarige rekryteraren när de möts för en intervju. En sökande som kommer ordentligt klädd och har förmågan att presentera och framföra sig själv på ett tilltalande sätt har större chanser till en anställning än den individ som inte anstränger nämnvärt.
The following study deals with the subject recruitment, focusing on the competence relevant for appointment to a post. Furthermore it describes how the recruitment companies of a medium-sized Swedish city will select individuals from a group of candidates and on which premises the samples occurs. That is, if a job applicant is selected to be hired because of his work experience, knowledge and education, or if it is thanks to his personal qualities. The study intends to examine the extent to which responsible recruiters value the job seekers formal competences in relation to its informal competences. This study will examine the aesthetic competences importance in the recruitment process. In other words, the importance of the candidates to dress properly, be clean and tidy to the interview. For the study, we use a qualitative approach through interviews. These interviews are based on questions from a prepared interview guide that you can take part of at the end of the essay as an appendix. These questions will result in information from the respondents that will enable us to answer our question as mentioned in the introduction to this study. In the survey, it appears that recruiters emphasize the importance of formal and informal skills depending on the type of post to be appointed. When it comes to recruitment of blue-collar workers the recruiters takes more consideration of which actual skills the candidate possess. That is, which direct knowledge the individual have that he’s able to use at work, for example, if the applicant can drive a forklift and has a license to drive it. If the individual in question has an academic background or not is less interesting for these kinds of jobs and the recruitment processes are generally faster than the white-collar worker side. Recruitment at the white-collar side, is more extensive, complicated and time consuming. Here the emphasis is placed on the candidate's academic background and their work experience. When it comes to the formal qualifications there are usually high requirements for the employment of white-collar workers. The study has shown that the first impression of the job applicant is important for the responsible recruiter when they meet for an interview. An applicant that arrives properly dressed and have the ability to present and express himself in an appealing way have a greater chance of employment than the individual who doesn’t make an effort.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Wallén, Camilla, and Drenusha Makolli. "Materiell strukturförändring : Samspelet mellan hårda och mjuka värden i organisatorisk förändring - En fallstudie på Swedbank HQ." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-279032.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att få en djupare förståelse för ämnet organisatorisk förändring. Inriktningen är en analys av hur en förändring av materiell struktur, en fysisk byggnad, har för inverkan på styrning och beteende. Studien ämnar se hur de formella och informella aspekterna av en organisation interagerar med varandra samt hur en organisation bör forma sin verksamhetsstyrning för att nå samtliga berörda. Problematik kan föreligga då syftet med förändringen inte alltid framgår, varpå samspelet mellan struktur- och aktörsdrivna aktiviteter behandlas utifrån valt ramverk. Swedbank AB har genomfört en ombyggnation av sitt huvudkontor baserat på deras kärnvärderingar, med önskan om att verka enligt dem. Utifrån insamlat material från intervjuer framgår det att den nya fysiska strukturen tvingat fram nytt beteende hos medarbetare. Utfallet från den informella strukturen som formas lokalt kan dock inte förutspås. Slutsatsen är att formella och informella faktorer är sammankopplade, samt att ett fortsatt efterarbete är av betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Dahlgren, Matilda, and Linn Finnander. "Riskhantering och dess utmaningar i små- och medelstora företag inom livsmedelsbranschen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44670.

Full text

Abstract:

Efterfrågan på livsmedel har ökat i Sverige såväl som globalt i takt med att vi blir allt fler människor på jorden. Inom livsmedelsbranschen finns flertalet riskmoment som företag är i behov att ta hänsyn till, för att kunna verka på ett konkurrenskraftigt sätt. Av dessa skäl är livsmedelsbranschen väldigt unik där en icke fungerande riskhantering kan leda till allvarliga konsekvenser gällande miljö, ekonomi samt människors hälsa. Under år 2020 uppkom ytterligare ett riskmoment, nämligen Covid-19 pandemin, som drabbade små- och medelstora företag, SME-företag, inom livsmedelsbranschen hårt då deras resurser inte räckte till. Införandet av riskhantering kan förbättra företagets prestanda, beslutsfattande och öka riskmedvetenheten. Trots dessa fördelar saknar SME-företag kunskap, resurser och pålitliga verktyg för att tillämpa riskhantering. Syftet med denna studie är därför att undersöka samt få förståelse för hur SME-företag inom livsmedelsbranschen arbetar med sin riskhantering och vilka utmaningar som uppstår. För att uppnå en djupare och mer detaljerad förståelse av fenomenet riskhantering har en kvalitativ forskningsmetod genomförts. Denna forskningsmetod baseras på insamlad primärdata genom semistrukturerade intervjuer med SME-företag inom alla led i livsmedelskedjan. Semistrukturerade intervjuer bidrog till öppenhet samt flexibilitet vilket i sin tur har möjliggjort att följdfrågor kunnat ställas, som bidragit med en förståelse för respondentens syn på riskhantering och dess arbetssätt. Studien har antagit en abduktiv ansats där en förstudie har genomförts för att få en mer fördjupad förståelse kring riskhantering samt för att kunna testa intervjuguiden. Utgångspunkten vid utformning av intervjuguiden har varit studiens syfte samt teoretiska referensram för att säkerställa att samtliga aspekter framkommit under intervjuerna. Resultatet av studien visar på att en informell riskhantering dominerade, där arbetssättet karaktäriserades av flexibilitet, låg identifiering av risker som hanteras när de väl uppkommer. Det var även låg användning av standarder samt riskanalysverktyg och en hög användning av HACCP-principer. Studien bekräftar tidigare studiers utmaningar vilka är följande; tidsbrist, attityd hos de anställda, tidskrävande och komplicerad process, nedskalning av riskhanteringsprocess, administrativ börda med standarder, administrativ börda med dokumentation, integrering av anställda, ovisshet vid hantering av risker. Studien visar även på ett flertal nya utmaningar hos SME-företags riskhantering, vilka är följande; olika riskaptit, individuella riskbedömningar och förmedla standards nytta till slutkund. Resultatet visar även på att val av arbetssätt inte berodde på vilket led SME-företagen befinner sig i livsmedelskedjan, utan snarare på andra faktorer som studien tagit fram, vilka är följande: formell- och informell logik, kund- och branschkrav, attityd, tid, stödjande företagskultur, erfarenhet och intern- och extern kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Agrell, Carina. "Formträdgården – befriad från politisk skuld och kognitiv skam : Ikonologisk analys av rehabträdgården i Alnarp." Thesis, Gotland University, Department of Art History, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-595.

Full text

Abstract:

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Wessman, Anna. "Intern Kommun-ikation : En analys av Upplands-Bro Kommuns internkommunikation utifrån ett ledarskapsperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-168118.

Full text

Abstract:

Inom organisationer är den interna kommunikationen grundläggande för att det operativa arbetet ska fungera. Faktorer som kultur, struktur, ekonomi, tid och ledarskapsperspektiv påverkar kommunikationen i allra högsta grad. Denna studie har syftet att beskriva och analysera hur Upplands-Bro Kommuns interna kommunikationsprocesser är uppbyggda och fungerar, utifrån både ett ledarskaps- och medarbetsperspektiv. Studien kommer identifiera kommunikationsvägar och kanaler och vilka faktorer som påverkar de olika avdelningarnas interna kommunikation mellan chef och medarbetare utifrån teorier som behandlar organisationskultur- och struktur, ledarskapskommunikation och formella och informella kommunikationsperspektiv. Undersökningen är en fallstudie och har använt kvalitativa intervjuer som metod, både för de individuella chefsintervjuerna och för gruppintervjuerna. Metoden valdes för att kunna få en djupare förståelse och förklaringar för hur den interna kommunikationen fungerar mellan chef och anställd. Studien visar att den interna kommunikationen inom varje avdelning är bristande och många är missnöjda med utformningen, men på olika sätt. Några påpekar att dialogen är för fri och ostrukturerad, medan några saknar den öppna dialogen helt och hållet. Avdelningarna arbetar med kommunikationen på helt olika sätt, där vissa främst använder digitala kanaler, medan andra endast använder muntliga. De flesta medarbetare anser dock att APT-möten är de främsta kanalerna för både information och dialog. Avdelningarnas kultur- och struktur har väsentlig påverkan på alla avdelningar men i olika grad. Två av avdelningarna består nästan helt av kulturgemenskap för att kommunikationen ens ska fungera, medan två påverkas mer av strukturen inom avdelningen. Om de är vertikalt eller horisontellt uppbyggda spelade roll för både dialogen och för delaktigheten inom gruppen. Alla avdelningar använde sig av både formell- och informell kommunikationsstruktur i viss grad. Dock verkade de mer informellt uppbyggda avdelningarna mer tillfredsställda med kommunikationen, än de som främst bestod av formell information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Shamloo, Pooyan, and Albert Antwi Adomako. "Den interna kommunikationen : En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-88860.

Full text

Abstract:

Titel: Den interna kommunikationen - En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer Syfte: Syftet med studien är att studera kommunikationen som sker internt på fallföretaget mellan de olika stegen i hierarkin, genom att ta hänsyn till valet av kommunikationskanal som finns tillgängliga för respektive aktörer i hierarkin. Metod: Studien utfördes med en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats för att kunna samla in empiri. Datainsamlingen skedde på fallföretaget genom intervjuer som har utförts med aktörer på olika nivåer i hierarkin. 34 personer intervjuades enskilt, de som har deltagit i studien är; 1 driftchef, 3 lagerchefer, 10 arbetsledare och 20 medarbetare. Ad hoc metod användes för att analysera den insamlade empirin för att sedan välja ut relevant information som har kunnat besvara på forskningsfrågorna samt uppfylla studiens syfte. Resultat och bidrag: Studiens resultat är att valet av kommunikationskanal varierar beroende på vilken plats som aktören har i hierarkin. Ju högre man befinner sig i hierarkin desto mer tillgång finns det till olika kommunikationskanaler. Resultatet visade att de som är lägre i hierarkin inte har användning för vissa kanaler på grund av det arbete som de utför. Bidraget med studien är att analysera internkommunikationen på fallföretaget och kartlägga vilka kommunikationskanaler som finns tillgängliga internt. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger förslag att undersöka orsaken till att det inte finns ett bredare intresse längre ner i hierarkin när det gäller informationsspridning. Nyckelord: Intern kommunikation, kommunikationskanaler, vertikal kommunikation, formell och informell kommunikation.
Abstract Summary Title: Internal communication – A case study on how it is communicated internally between different hierarchical levels Aim: The purpose of the study is to study how it is communicated internally between the different various steps in the hierarchy in a company, considering the choice of communication channel that is available to each person in the hierarchy. Method: The study was conducted with an abductive research approach where a qualitative research method has been applied to be able to collect empirical data. The data collection took place at a case company where researchers interviewed various employees at different levels in the hierarchy. 35 people were interviewed individually, of which one was operations manager, 3 warehouse managers, 10 supervisors and 20 employees. Ad hoc method for analysis was used to analyze the collected data and then relevant information that can answer the research questions were selected. Conclusions and contributions: The result of the study is that the choice of communication channel used by each employee to communicate internally varies depending on where the employee is in the hierarchy. The higher the hierarchy is, the more access you have to different communication channels. The result showed that those who are lower in the hierarchy do not use certain channels because of the work they are doing. The study's contribution is that it analyzes the internal communication at the company and maps out which communication channels are available internally for each employee when he or she wants to communicate. Proposals for continued research: The study proposes to investigate the reason why there is no broader interest in the hierarchy when it comes to spreading of information. Keywords: Internal communication, communication channels, vertical communication, formal and informal communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Andersson, Barbro, Beatrice Örnborg, and Sürer Nejla Hassanova. "Vad, hur och varför? : - Om mått och mätning i fyra små tillverkande företag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25560.

Full text

Abstract:

Bakgrund och problem Ett generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat. Syfte Syftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat. Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data. Slutsats De mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått. Utifrån företagens mål får mätningen olika syften och måtten kopplar an till målen. Vi ser att behov för tydliga rutiner för mätning finns i små företag och att kommunikationen kring mätning i huvudsak sker formellt. Den kontrollerande funktionen tycks ha en övergripande roll och skapar förutsättningar för övriga syften för mätning vilka är lärande, belöning och mobilisering. Förslag till fortsatt forskning Då små företag är en mångfasetterad och icke-homogen grupp skulle det vara intressant om en studie gjordes på en större population via en kvantitativ studie vilket skulle ge en bredare bild inom ämnet mått och mätning i små företag.
Background and problem A general problem is that the research based on small and medium sized enterprises is very small, in terms of financial and performance measurements. Purpose The purpose is to describe and analyze which measurements of results are used in four small manufacturing corporations. We want to describe and analyze how the dimensions are measured, how the information is communicated about them, for what purpose they are used and if the dimensions are linked to a goal of the corporation. The essay aims to create a greater understanding of how small businesses measure their performance and achievements in their business. Method With an abductive and hermeneutic approach was empirical and theoretical data collected. Through a qualitative study and visiting interviews with four small manufacturing corporations we have been given the opportunity to describe how they use measurements in their business. The theory framework was then used to make a deeper understanding for the empirical data. Conclusion The measures that small businesses use have to be chosen according to the needs of each and every company in order to fit because a lot of elements have influence on the choice of measure. Depending on corporate goals the measuring get different purposes and in this way the measures connect to the goals. We do see that small businesses have needs for explicit routines when it comes to measuring, and the communication is mainly made through formal channels. The matter of control seems to be a general purpose in order to create prerequisites for the other purposes which are learning, rewarding and mobilization. Suggestions for future research Because small and medium sized enterprises are diverse and non- homogenous it would have been interesting if a study of a larger population was made. We believe that a quantitative study in the subject of measures and measurement in small businesses would provide a broader picture.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Ahlbom, Adam, and Johan Backlund. "Var det bra så? : En kvalitativ studie om arbetsrotation och lärande i ICA-butiker." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254339.

Full text

Abstract:

Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fältet och behandlar arbetsrotation på ICA-butiker. Syftet är att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det får för lärandet. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrån de läroprocesser och lärandesituationer som uppstår i samband med arbetsrotation. De teoretiska verktyg som används grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivåerna av lärande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien använder sig även av Börnfelts teori om en formell och informell organisation. Den metod som använts är kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med åtta anställda från ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; Nära, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehåll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer. Resultatet visar att om anställda roterar mellan avdelningar eller ställs inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lärosituationer där anställda kan lära sig på en begreppslig- och intellektuell nivå. I flertal butiker bestämmer den formella organisationen det objektiva handlingsutrymmet men studien visar att den informella organisationen kan skapa sitt eget objektiva handlingsutrymme. Detta ställer visserligen krav på att det förekommer ett subjektivt handlingsutrymme i form av kunskap eller erfarenhet. I de butiker där ett tydligt objektivt handlingsutrymme ges tenderar anställda att hjälpa varandra inom och över avdelningar i högre utsträckning. I studien konstateras också att arbetsrotation gynnas av kollegiala relationer. Resultatet av studien kan användas för att vidare studera arbetsrotationens inverkan på lärande. Studien kan med fördel användas av yrkesverksamma inom ICA-butiker i syfte att få ökad förståelse för vilka konsekvenser som kan förbindas med införandet av arbetsrotation.
This paper examines job-rotation in ICA-stores within the pedagogy of working life. The purpose of this study is to determine how job-rotation works in ICA-stores and its relevance to learning from a employee perspective. The area of learning that we are investigating is how individuals assimilate knowledge from their professions through learning processes and situations during a job-rotation. The theoretical tools used in this study are based on Ellströms views on the feed-forward and feed-back phases, on Ellströms three levels of learning to conceptualise the act of learning, and finally on the theory of the subjective and objective spaces of action in regards to the learning situation. The paper mentions Börnfelts theories of formal and informal organisation as well. We used a qualitative method based on open interviews with eight employees from different ICA-stores, varied in both location and size. All interviews have been transcribed and analysed into four themes: The Content of the Work, Daily Obstacles/everyday situation, Formal Teamwork, and Informal Relations. The results of these interviews show that if employees rotate between departments, so called “revolving work tasks,” or face challenges within their own work tasks, the individuals acting space is opened up. This results in feed-forward and feed-back phases, which in turn generate the learning situations where the employees can learn on a conceptual and intellectual level. In several stores, the formal organisation creates an objective space of action for the employees, but the study shows that an informal organisation can also create their own objective space of action. If this is going to happen, employees must acquire a subjective space of action in the form of knowledge or experience. In a store with a clear objective space of action, employees tend to help each other more within and over departments. The study also states that a good relation between coworkers facilitates job-rotation. The results of the study can be used as a basis for further study of the way job-rotation affects learning. The study lends itself well to be used by people now working at ICA-stores, in order to get a better understanding of the consequences that can be connected to the introduction of job-rotation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Nehard, Mattsson Sebastian, and Marcus Persson. "Budgetering på distans : En studie om den informella kommunikationens roll i budgetprocessen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85617.

Full text

Abstract:

Under 2020 drabbades världen av en pandemi som har påverkat hela samhället på olika sätt. Social distansering var en av de rekommendationer som den svenska regeringen utfärdade, vilket innebar att många företag och organisationer övergick till distansarbete. I samband medatt människor inte längre träffas fysiskt på arbetsplatsen försvinner den informella kommunikationen; den kommunikation som skett på raster eller vid kaffeautomaten. Denna typ av kommunikation har visat sig vara viktig för att skapa ett effektivt informationsflöde inomföretag vilket i sin tur påverkar hur effektivt företaget kan utföra sina interna formella processer. En sådan process är budgetering, ett formellt verktyg som används för att bland annat planeraoch styra verksamheten mot satta mål. Denna kvalitativa studie undersöker hur bristen på informell kommunikation påverkar budgetprocessen genom semi-strukturerade intervjuer medett antal respondenter som är inblandade i budgetprocessen. Studiens resultat pekar på att det praktiska arbetet med budgeten inte påverkas då det är en formaliserad process som inte ger något rum för informell kommunikation. Den informella kommunikationen spelar i stället en viktigare roll i samband med planerings- och utvecklingsarbete kopplat till budgeten då den bland annat gör det lättare att synkronisera medarbetare och leder till en bättre medvetenhet om verksamheten. Den informella kommunikationen spelar även en roll för hur avvikelser från budgeten följs upp och åtgärdas, vilket har blivit svårare att göra när fysiska dialoger har försvunnit eller begränsats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ekman, Mikael. "Kompetensutveckling inom äldreomsorgen : kvalitativ studie av undersköterskors upplevelser av kompetensutveckling." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16749.

Full text

Abstract:

Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Malgeryd, Maria. "Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109397.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Ekberg, Lisa, and Jesper Eleby. "Styrningens dilemma vid tillväxt : valet mellan familjaritet och professionalism." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74264.

Full text

Abstract:

Previous research has extensively studied growth and its effect on organizations. The general conception is that growth results in a need for professionalization within the organizations, in which the management processes are formalised. However, the growth’s and professionalization’s impact on organizational familiarity has not had significant research conducted. Previous research on the phenomenon has argued that professionalization has a negative effect on familiarity, and that the company loses its familiarity as a result. This study aims to explore and gain an understanding of this supposed relationship and how organizations can balance professionalism and familiarity. Additionally, it sets out to examine how organizations have managed their growth and how they have overcome the challenges which the growth has resulted in, with a particular focus on how the relationship between familiarity and professionalism has developed. The study has examined two companies which have experienced growth, and who were in two different phases of their professionalization process. Through interviews with relevant executives, in addition to their employees, the study examined how the growth had affected their business and its need for professionalization. Furthermore, the study has also explored the impact of growth and professionalization on the organizations’ familiarity, with the objective to understand what challenges the companies had faced due to these processes. The result of the study implies that the growth has a negative effect on the organizations’ familiarity, while the professionalization has positive effects with no apparent negative consequences. The professionalization has been a tool for organizations to keep their familiarity as well as to reinforce it. Furthermore the study’s results show that it is possible to formalize informal controls, and that this is an instrument which the organizations can use to strengthen their familiarity. The companies’ biggest challenge with growth and professionalization is the recruitment and socialization of new employees into the organizational culture, which has a clear effect on the organizations’ familiarity.
Tidigare litteratur har omfattat studerat tillväxten och dess inverkan på företag. Den generella uppfattningen är att tillväxten resulterar i ett behov av professionalisering inom företagen, i vilket styrningen formaliseras. Däremot har tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företag studerats i begränsad omfattning. Den tidigare litteratur som behandlat fenomenet har argumenterat för att professionaliseringen har en negativ inverkan på företags familjaritet, och att det resulterar i att organisationerna förlorar den familjaritet de tidigare präglats av. Studien syftar således till att undersöka och skapa förståelse för hur företag som växer kan balansera professionalism och familjaritet. Studien ämnar även undersöka hur organisationer hanterat tillväxten och hur de lyckats överkomma de problem som detta medfört, med särskilt fokus på hur relationen mellan familjaritet och professionalism utvecklats. Denna studie har undersökt två företag vilka båda upplevt tillväxt, och vilka befann sig i olika faser av deras professionaliseringsprocess. Genom intervjuer med organisationernas företagsledare såväl som anställda har studien undersökt hur tillväxten har påverkat företagen och vad den haft för inverkan på företagens behov av professionalisering. Studien har även behandlat tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företagen, samt vilka utmaningar som företagen upplevt till följd av denna process. Studiens resultat tyder på att tillväxten har en negativ inverkan på företagens familjaritet, men att professionaliseringen endast har positiva effekter. Professionaliseringen har varit ett verktyg för företagen att bevara familjariteten och även förstärka denna. Vidare visar studiens resultat att det är möjligt att formalisera den informella styrningen, och att detta är ett verktyg vilka företagen kan använda för att stärka familjariteten. Företagens största utmaning vid tillväxt och professionalisering är rekryteringen och socialiseringen av de nyanställda mot företagets kultur, vilket har en tydlig inverkan på företagets familjaritet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Karlsson, Jennie, and Rebecka Hultén. "Valberedningen: dolda makthavare och kontrollägarens andra hand : - En studie om kontrollägarens inflytande i svenska valberedningar och deras påverkan på styrelsens sammansättning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95789.

Full text

Abstract:

Titel: Valberedningen: dolda makthavare och kontrollägarens andra hand - En studie om kontrollägarens inflytande i svenska valberedningar och deras påverkan på styrelsens sammansättning Bakgrund: Tidigare forskning undersöker hur olika individuella egenskaper hos valberedningens ledamöter påverkar styrelsens sammansättning genom homosocial reproduktion. Utifrån att bolagens kontrollägare i flertalet fall finns representerad i valberedningen finns det möjligheter att även kontrollägarens närvaro har betydelse för vilka styrelsemedlemmar som nomineras. Vem kontrollägaren är och vilka intressen, mål och egenskaper denna ägare har kan vara en påverkande faktor för styrelsens sammansättning samtidigt som kontrollägarens formella maktposition skulle kunna påverkas av en eventuell informell makt som valberedningens övriga ledamöter besitter. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilken effekt kontrollägarens representation i valberedningen får på den kvinnliga representationen i svenska börsbolags styrelser. Metod: En kvantitativ studie som tillämpar en deduktiv forskningsansats. Studiens urval baseras på noterade bolag på Stockholmsbörsens small, mid och large cap där information har inhämtats från databasen Holdings samt börsbolagens årsredovisningar och hemsidor. Slutsatser: Studien visar på tre slutsatser utifrån de empiriska resultaten. (1) Studien visar att kontrollägarens representation i valberedningen kan ge olika effekt på den kvinnliga representationen i styrelse utifrån sin ägaridentitet, vilket skulle kunna förklaras av ägarens tillgång till nätverk, institutionella känslighet eller villighet att premiera kvinnor. (2) Därmed är valberedningens sammansättning av betydelse för den kvinnliga representationen i styrelsen. (3) Institutionella ägare bör inte kategoriseras som en gemensam ägaridentitet i detta forskningsavseende då de empiriska resultaten visar på separata effekter på den kvinnliga representationen i styrelsens.
Title: Nomination committees: the hidden ruler and the control owners second hand - A study about the control owner's influence in Swedish nomination committees and their impact on the composition of the board Background: Previous research examines how different individual characteristics of the Nomination Committee's members affect the composition of the board through homosocial reproduction. Based on the fact that the company's control owners in most cases are represented in the nomination committee, there are possibilities that the control owner's presence also has a significant meaning for which board members that are nominated. Who the control owner is and what interests, goals and characteristics they have as an owner, can be an influencing factor for the composition of the board, while the control owner's formal position of power can be affected by an informal power on behalf of other members in the nomination committee. Purpose: The aim of this study is to examine the effect of the control owner's representation in the nomination committee on female representation on the boards of Swedish listed companies. Method: A quantitative study that applies a deductive research approach. The study's selection consists of listed companies on the Stockholm Stock Exchange's small, mid and large cap. Information have been collected from the database Holdings and the stock companies' annual reports and websites. Conclusions: The study shows three conclusions based on the empirical results. (1) The study shows that the control owner's representation in the nomination committee can have different effects on the female representation on the board based on their owner identity, which could be explained by the owner's access to networks, institutional sensitivity or willingness to nominate women. (2) Thus, the composition of the nomination committee is of importance for the female representation on the board. (3) Institutional owners should not be categorized under a common ownership identity in this research area, as the empirical results show separate effects on the female representation on the board.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Öksuz, Ekin Meliha, and Katarzyna Beata Dankowska. "Anhörigas medverkan på särskilt boende." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24452.

Full text

Abstract:

This is a qualitative study that explores the involvement of the relatives in the special housing based on the perspective of fourteen interviewees working in elderly care, at special housing. The purpose of this study is to analyze the nursing staff's view of the involvement of the relatives and the presence of care provision at special housing. The study is to find out what can constitute support or obstacles to the relatives. Three questions have been presented as the structural basis upon which the objective finds its conclusion. These questions try to explore and identify the forms of support that can help relatives in their involvement in elderly care. There are opportunities and obstacles for the involvement of the relatives in the care of the elderly as well as expectations of nursing staff on the role of the relatives in the care of the elderly which the following study focuses on. The research reflected in this study involves the care staff and their experiences and views on the relatives who have their older live permanently in residential care. In conclusion, the study identifies similar reasoning among respondents regarding to key aspects of the relatives at the special housing. They emphasizes that relatives are needed there and they are important resource for both the residents and the staff. The results indicate that there may be both opportunities and obstacles for the involvement of the relatives. On one side, factors that prevent relatives from their involvement are lack of communication, poor attitude, different views of relatives and staff about care and conflicts between them. On the other side, there are opportunities that can facilitate relatives' involvement, namely the fact that they need support from the staff. The interviewees pointed out that the relationship between relatives and the elderly is the basis of the relatives' involvement.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Ruyter, Sonia. "Horisontella stuprör : En utvärdering av hur Upplands Väsby kommun arbetar med frågor inom tvärsektoriella politikområden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55436.

Full text

Abstract:

Forskningen inom offentlig förvaltning har börjat uppmärksamma nya samarbetsformer för styrning – horisontella partnerskap ersätter den traditionella modellen (Rogers & Weber, 2010). Komplexa samhällsfrågor får ta större del av ljuset på den politiska arenan vilket återspeglas i de politiska mål som diskuteras även på kommunal nivå. Globala trender i samhällsdebatten och Agenda 2030 ändrar förutsättningarna för det politiska handlingsutrymmet (Sveriges Kommuner och Lansting, 2018). Dessa ämnen kräver att förvaltningen arbetar mer tvärsektoriellt. Syftet med den här studien är att kartlägga och utvärdera hur Upplands Väsby kommun har valt att organisera och integrera de två tvärsektoriella politikområdena folkhälsa samt energi och klimat, för att åskådliggöra problematiken med implementeringen av tvärsektoriella politikområden i kommunala organisationer av struprörsstruktur. För att objektivt uppfylla syftet valdes metoden en besrkivande kvalitativ dokumentstudie och en induktiv ansats med utvärderande intention. Dokumentstudien utförs på offentliga dokument som flerårs- och verksamhetsplaner, års- och verksamhetsberättelser samt nyckeltal från tidsperioden 2018-2021. Resultatet synes bli att Upplands Väsby kommun idag inte har ett vedertaget arbetssätt för hur man hanterar de tvärsektoriella politikområdena, utan två skilda. Följderna av arbetssätten har inte lyckats säkerställas genom bristfälliga nyckeltal från tidsperioden. Men det är tydligt att en formell tvärsektoriella roll med helhetsansvar ger mer tyngd i arbetet och skapar en ryggrad för politikområdets genomlevande. Dokumentstudien förevisar den teoretiska tvärsektoriella organisationen inom kommunen men vad som syns i svart på vitt stämmer inte alltid överens med vad som faktiskt sker i praktiken. Slutsatsen är att det krävs ett annat metodval för att skapa en verklighetstrogen bild av hur kommunen arbetar med tvärsektoriella politikområden. Därför stärks tyngden i problemet med tvärsektoriella politikområden i stuprörsstrukturer – de kräver arbete som inte kan påvisas genom endast teoretisk uppföljning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Eriksson, Jenny, and Amila Abdurahmanovic. "Skolkuratorers anmälningsskyldighet om barn som far illa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12878.

Full text

Abstract:

Sweden has an obligation to report child abuse suspicions to Social Services. According to Socialtjänstlagen (swedish constitution) 1 § Chapter 14, all employees in agencies affecting children, such as schools, have a responsibility to report their suspicions. Research shows that many abuses are not reported. The consequence of this is that Social Services does not hear about all cases of abused and harmed children. One profession where reporting is mandated is school counselors. The school counselor has a particular status in the educational community and meets many maltreated children, and children who injure themselves through their own behavior. The purpose of our study was to describe the circumstances that school counselors believe may affect their tendency to report. Using qualitative methods, we had eight interviews with school counselors from different municipalities who work with students of different ages, and who have different experiences within their profession. The result was related to the theoretical frames of the written composition by Stephen Webb’s (2006), The Rationality of Regulation and the Sociological Concepts of Formal and Informal Social Controls (Israel, 1968). Our study shows that all school counselors knew that a report had to be submitted even at the slightest suspicion, although several of them said that they in some cases avoided to report. The reasons for this, which all according to our interpretation means that the regulation and the social control of maltreated children does not always work, could have to do with the cooperation and response from the social services, or that they assumed that the involvement with the social services would not benefit the child. It could also be that the student’s situation was not serious enough to report, or that they wanted more information about the situation before reporting. Another reason could be that they assumed that there are better ways to sort out the students’ concerns within the school or other agencies, especially if it regards an older student. The study also shows that the school counselors felt there was a risk in losing the students trust when reporting their suspicions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Bolevin, Mirja. "En jämförande studie av några fritidslärares och klasslärares syn på formellt och informellt lärande." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19120.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis was to investigate how teachers in school and in leisure time center look at informal and formal learning. Informal learning is often associated with leisure-time while formal learning is generally linked to school. My questions also deal with the teachers’ view of each other’s activities from a learning perspective and visibility of informal learning. I have made an empirical study with qualitative, semi-structured interviews with three class teachers and three leisure teachers. The results of the study show that the informal learning in leisure time center is generally not perceived as learning. Concepts such as knowledge, learning, and teachers are associated with the school and formal learning. The study also shows that it is necessary for teachers to visualize informal learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Karlsson, Camilla. "Kompetensbaserad rekrytering : Formella och informella kompetensers betydelse." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-151929.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur rekryterare på bemanningsföretag rekryterar butikssäljare, en bransch med relativ hög personalomsättning. Mer specifikt har vad som kännetecknar dessa rekryteringsprocesser och vilka värden som tillskrivits formella och informella kompetenser studerats. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer för att kunna skapa ett djup i svaren. Studien har avgränsats till två bemanningsföretag som rekryterar butikssäljare till dagligvaru- och detaljhandeln i mellersta Sverige. I studien har tre rekryteringsansvariga från respektive bemanningsföretag intervjuats. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex rekryterare från två rekryterings- och bemanningsföretag som verkar inom samma branscher och rekryterar butikssäljare. Valet av semistrukturerade intervjuer valdes för att ge respondenterna mer frihet i deras svar, detta genom att ställa öppna frågor som ger möjlighet till följdfrågor under intervjuernas gång. Metodvalen baserades på studiens syfte och frågeställningarnas karaktär med förhoppningen att få fram djupgående information som skapar förståelse för rekryteringsprocesserna. Studiens resultat visar att rekryteringsprocesserna som bemanningsföretagen använder sig av i rekrytering av butikssäljare kännetecknas av en kompetensbaserad rekrytering med utgångspunkt i en befattningsbeskrivning och en kravspecifikation. I kravspecifikationen listas de kompetenskrav som behövs för att utföra arbete på ett bra sätt och används som ett avgörande arbetsverktyg i urvalsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Nordström, Angelica, and My Westberg. "Informellt ledarskap och dess inflytande på säkerhetskulturen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32742.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna upplever att den informella ledaren påverkar säkerhetskultur- och arbete. En kvantitativ metod användes där skillnaden mellan grupperna (de som enbart har en närmsta chef och de som angett att de har både en närmsta chef och en informell ledare) analyserades med ett oberoende t-test. För att mäta samband användes informell och formell ledare som prediktorer och säkerhetskulturen som utfallsvariabel i en multipel regression. Därefter analyserades även flervalsfrågor gällande arbetsuppgifter- och områden i form av deskriptiv statistik. I organisationer som upplever att det finns en formell och informell ledare tycks båda fylla en roll för säkerhetskulturen, men den närmsta chefen upplevs vara av större vikt än den informella ledaren. Inga signifikanta skillnader observerades mellan grupperna. Slutsatsen var att både den formella och informella ledaren spelar en roll inom säkerhetskultur- och arbete, men att den formella ledarens roll är av större vikt.
The purpose of this study was to research how staff members of an organisation perceive how the informal leader affects the safety culture and safety work. A quantitative method was used where the difference between groups (one group with formal leaders and one group with formal and informal leaders) was analysed with an independent t-test. To measure correlation the informal and formal leaders were used as predictors and safety culture was used as the criterion variable. Multiple choice questions were analysed thereafter in descriptive statistics regarding the work assignments. In organisations where both an informal and formal leaders were perceived, it showed that they both have an effect on safety culture. No significant differences were observed between the groups. The conclusion was that both forms of leaders play a part in safety culture and work, but the formal leader has a bigger part than the informal leader.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Källström, Mia. "Tvångsvårdade patienters upplevelse av formellt och informellt tvång." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för neurovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443547.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Tvångsvård och tvångsåtgärder är ett kontroversiellt ämne globalt. Formellt tvång i form av tvångsåtgärder är styrda av lagar och syftar till att patienter som lider av en allvarlig psykisk störning inte ska skada sig själva eller andra. Informellt tvång handlar om att vårdpersonal använder sig av tvång i form av påtryckningar, verbala hot, undanhållande av information etc. Syftet med studien var att undersöka tvångsvårdade patienters upplevelse av formellt och informellt tvång, för att specialistsjuksköterskor bättre ska kunna bemöta denna patientgrupp. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på metoden för systematisk litteraturstudie. 11 studier har inkluderats i översikten och är analyserade med induktiv analysmetod. Resultat: Analysen ledde till ett resultat bestående av tre huvudkategorier; Patienters upplevelse av formellt tvång, Patienters upplevelse av informellt tvång och Patienters upplevelse av personalens roll vid tvångsåtgärder. Det visar att patienter fram för allt har negativa upplevelser av tvång, men belyser även positiva aspekter av tvång i dess olika former. Slutsats: Att som patient bli utsatt för tvång upplevs som att ha minskad autonomi. Patienter önskar att personal till större del kommunicerar, lyssnar och bemöter med respekt samt att personal har en mer transparent kommunikation. Orems egenvårdsteori belyser detta genom fokus på alliansskapande för att kunna stödja patienter att tillgodose behov utifrån den situation patienter befinner sig i. Dock behövs mer forskning för att kunna utvärdera olika tvångsåtgärders effekter för patienter, både före, under och efter att en intervention skett, särskilt i svensk kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Zettergreen, Vanessa, and Larsson Johanna Dahlberg. "Att lära sig, vad man redan gör? : En kvantitativ studie om två professioners perspektiv på formellt och informellt lärande under vidareutbildning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274403.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka barnskötares och blivande psykoterapeuters perspektiv på lärande i spänningsfältet mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken. För detta syfte ska barnskötare som utbildar sig till förskollärare och blivande psykoterapeuter undersökas. De fyra forskningsfrågorna är följande; (1) Hur värderar och upplever barnskötare och blivande psykoterapeuter relationen mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken? (2) Hur värderar och upplever barnskötare och blivande psykoterapeuter att deras lärande förändrats över tid? (3) Hur värderar barnskötare och blivande psykoterapeuter sitt lärande i relation till olika personer omkring dem? (4) Vilka skillnader och gemensamma drag finns det mellan barnskötare och blivande psykoterapeuter? Studiens empiriska insamling grundas på en enkätundersökning och urvalet omfattar totalt 11 barnskötare från Stockholms universitet och 43 blivande psykoterapeuter vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet. Studien analyseras genom Ellströms teori om kognitivt- och kontextuellt perspektiv på lärande, anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande samt Bertells teori om lärande på första- och andrahands arenan. Studieprocessen visar att det finns mycket lite tidigare forskning angående de undersökta professionerna och deras lärande under vidareutbildning, därför är studien ett viktigt bidrag till kunskapsfältet. Den data som agerar grund för analyserna i studien är insamlade genom en webbenkät. Mätningarna utförs via programvaran PSPP. Ur studiens resultat framgår det att de två professionerna var likartade i sin inställning som behandlade relationen mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken. Det går även att utläsa att respondenternas inställning indikerar på att de nu närmar sig eller befinner sig i det utvecklingsinriktat lärande, vilket har behandlats i förändring av lärande över tid. Samt att studiens resultat indikerar på att respondenternas lärande i relation med andra varierar beroende på profession och relation. Den största skillnaden mellan professionerna i studien visar sig när de ska värdera i vilken utsträckning de diskuterar nya kunskaper de lärt sig med sin chef. Gemensamma drag går att se i att de gärna diskuterar nya kunskaper de lärt sig med sina kurskamrater. Studien resulterar i slutsatser med hänsyn till semiformella relationer. Där kurskamraternas roll i respondenternas lärande ifrågasätt och visas i ett annan dimension. Detta med hjälp av en relativt ny teoretisk utgångpunkt.
The purpose of this study is to investigate the nurse and intended psychotherapists perspective on learning in the field between formal learning and informal learning in practice. For this purpose, the nurses that educate further to preschool teachers and intended psychotherapists is examined. The four research questions are as follows; (1) How does the nurses and the intended psychotherapists valuate and experience the relation between formal education and informal learning in practice? (2) How does the nurses and the prospective psychotherapists valuate and experience that their learning changes over time? (3) How does the nurses and the prospective psychotherapists valuate their learning in relation to different persons around them? What differences and common attribute is there between a nurse and a prospective psychotherapist? The empirical collection of the study is based on a survey and the selection covers in total 11 nurses from Stockholm university and 43 intended psychotherapists at Stockholm university and Uppsala university. The study is analyzed through Ellströms theory about cognitive- and contextual perspective on learning, adaptions- and development-minded learning and Bertells theory about learning at the first- and secondhand arena. The study process shows that there are less research made earlier about the investigated professions and their learning during further education, therefore the study is an important contribution to the field of knowledge. The data that the analyzes is founded on in the study is gathered through a web survey. Measures are executed through the software PSPP. It is clear that from the result of the study that the two professions where similar in its positions that treated the relations between formal education and informal learning in practice. It is also possible to interpret that the attitude of the respondents indicates that they are approaching or found themselves in the development-minded learning, which have been addressed in the change of learning over time. Furthermore the result of the study indicates that the respondents learning in relation to others varieties depending on profession and relation. The biggest difference between professions in the study shows when they are to assess in what extent they discuss new knowledge they have learned with their manager. Common features to be seen is that they willingly discuss the new knowledge they learned with their classmates. The study leads to conclusions in respect to semiformal relations. Where the classmates role in the respondents learning is questioned and shown in a another dimension. This with the help of a relative new theoretically point of view.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Nordén, Magnus, and Joakim Ragnarsson. "Kommunal samverkan – En inblick i formella och informella samarbeten." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4757.

Full text

Abstract:

Svenska kommuner har i viss mån samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare år har dock samverkan lyft fram som en lösning på många av de problem som den offentliga sektorn idag ställs inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tänkta fördelarna med samverkan uppnås, vad det finns för påverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. Utifrån insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck från omvärlden och i samarbetena uppnås fördelar såsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det också att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprättande av formell samverkan. Faktorer som t.ex. förändringsmotstånd har utifrån materialet visat sig vara en av faktorerna som kan påverka kommunal samverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Sherzad, Baker Rebin. "Formellt och informellt lärande : En studie om andraspråksinlärning i engelska." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27167.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Haraldson, Sofia. "Lärandet under en utbytestermin och dess användbarhet senare i arbetslivet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194848.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att öka förståelse kring studenters uppfattningar om vad de utvecklat och lärt sig under deras utbytestermin på universitetet, för att sedan skapa kunskap och förståelse för hur användbart det de lärt sig varit ute i arbetslivet, samt att analysera vilken sorts lärande som är relevant i relation till utbytesstudier och arbetslivet. Den teoretiska utgångspunkten var livslångt och livsvitt lärande (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) där fokus ligger på att lärande kan ske i olika miljöer och olika åldrar. Kopplat till det tas Jarvis (2004; 2007) syn på formellt, icke-formellt och informellt lärande upp. Även Säljös (2000) syn på sociokulturellt lärande nämns där fokus ligger på lärande i sociala samspel. En kvalitativ studie har genomförts som bestod av tio semistrukturerade intervjuer med tidigare svenska utbytes-studenter som nu befinner sig i arbetslivet. Studien har använt sig av Braun och Clarkes (2006) tematiska analys för att presentera ett resultat på de två första frågeställningarna och för att besvara sista frågeställningen om vilken sorts lärande, används den ovannämnda teorin. Studiens resultat visar att de tidigare utbytesstudenterna upplever att de lär sig mycket under en termin utomlands i form av personlig utveckling. Utvecklingen av språk och akademiska kunskaper har varierat i omfattning vilket delvis skiljer sig från tidigare forskning. I arbetslivet upplever deltagarna att de främst haft användning av sitt ökade självförtroende i form av att anta nya utmaningar på jobbet och inte ta någon skit. De upplever även att de haft nytta av lärdomen i att acceptera alla i form av att vara bra i bemötandet och kommunikationen med människor i arbetet. Användningen av språk och akademiska kunskaper i arbetslivet har varierat. Slutligen visar studien att det informella lärandet varit mer relevant än det formella lärandet i relation till det som deltagarna upplever att det lärt sig på utbytesterminen och sedan kunnat nyttja i arbetslivet.
The purpose of this master thesis is to gain knowledge and understanding concerning what exchange students learn during their exchange studies, in which way it has been useful in their work afterwards, and to analyze which kind of learning that has been most relevant in relation to exchange studies and working life. The theoretical framework included theories of lifelong and life wide learning (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) which focuses on learning in different environments and ages and Jarvis (2004, 2007) view on formal, non-formal and informal learning. Sociocultural learning according to Säljö (2000) is also presented with focus on social and cultural interaction. The design of the study was qualitative and consisted of ten semi-structed interviews with former exchange students that are now working. Thematic analyze was used to present results for the two first questions and the theory mentioned above was used to analyze the last question regarding which sort of learning. The findings showed that students learn a lot by going abroad in terms of personal development. Related to language and academic learning outcome results variated between the participants. The former exchange students described confidence, meeting and communicating with colleagues as useful learning outcomes from studying abroad that they can now use in working life. The usage of language and academic knowledge in work were mixed. The results also showed that informal learning has been more relevant than formal learning in relation to what exchange students have learnt and found useful in their working life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Pergament, Crona Nicole. "De obändiga : Formellt och informellt lärande i den svenska hästvärlden." Thesis, Stockholms universitet, Etnologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-159794.

Full text

Abstract:

I anslutning till det ökade vetenskapliga intresset för relationen djur – människa ämnar jag här undersöka varför många hästmänniskor söker sig informella kunskapsvägar, vägar som inte sällan står i strid med hegemoniska diskurser och maktstrukturer inom den svenska hästvärlden. Mina frågeställningar är följande: Hur ser den formella kunskapsvägen i Hästsverige ut och varför tycks det finnas ett motstånd mot denna? Hur ser motståndet ut? Vad är det man väljer bort? Vad söker man istället? Materialet består av intervjuer med människor som valt informella sätt att nå kunskap om hästar, författarens egna erfarenheter samt texter som behandlar den svenska hästvärlden i stort. Resultatet kan sammanfattas i att människor dras till de informella kunskapsvägarna därför att dessa i större utsträckning än de formella betraktar hästen som en individ vars vilja och agens förtjänar respekt och förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Stefansson, Sofie. "ANPASSNING I PRAKTIKEN : En studie om anpassning mellan IT och verksamhet i ett e-handelsföretag." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-257073.

Full text

Abstract:

En av nyckelfaktorerna för framgångsrik affärsverksamhet är en nära anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för området har väckts i samband med att organisationer i stor utsträckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsområden. Flertalet åtgärder för att nå anpassning inom organisationer diskuteras och följande två perspektiv är mest förekommande i samband med anpassning -– formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer. Informella strukturer handlar om människor, kommunikation, sociala relationer och gemensam förståelse. Forskare poängterar att strukturerna inte kan separeras eller uteslutas från varandra, samtidigt som vissa hävdar att mer fokus bör ligga på informella strukturer. Tidigare forskning är även i hög grad teoretiskt inriktad och ett praktiskt fokus på anpassning saknas. I denna studie undersöks anpassning mellan IT och verksamhet på e-handelsföretaget NLY Scandinavia AB. Det är särskilt intressant eftersom anpassning kan tyckas självklar i en IT-baserad miljö. Studiens syfte är att, baserat på en fallstudie med kompletterande datainsamlingsmetoder, undersöka hur vi kan förstå anpassning i praktiken. Resultatet visar att företagskultur, helhetssyn och styrning är betydelsefullt vid anpassning mellan IT och verksamhet.
One of the key factors for a successful business is a close alignment between IT and business. Interest within the field has been discovered, since organizations have found a gap between the IT- function and business areas. Several measures in order to reach alignment within organizations are discussed and the following two perspectives are most existent within alignment – formal and informal structures. Formal structures involve strategies, infrastructure and planning methods in organizations. Informal structures focus on people, communication, social relationships and shared understanding. Researchers points out that structures can not be separated or be excluded from each other, while other researchers argue that more focus should be on informal structures. Previous research is mainly focused on a theoretical perspective and a practical focus on alignment are lacking. This study examines the alignment between IT and business of the online retailer NLY Scandinavia AB. This is particularly interesting since alignment can be seen as obvious within an IT-based environment. The purpose of the study is to investigate how we can understand alignment in practice. Furthermore, a case study with complemented data collection methods, such as observation and interviews are used in this study. The result shows that the corporate culture, comprehensive view and governance are significant within alignment between IT and business.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Eriksson, Isabelle. "Är manliga och kvinnliga tjänstemäns lärande i en arbetslivskontext jämställt? : Det arbetsorganisatoriska lärandets karaktär inom tjänstesektorn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-341554.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att karaktärisera det arbetsorganisatoriska lärandet på företag inom tjänstesektorn ur ett genusperspektiv. Den yrkesklass som fokuseras är tjänstemän. För att besvara denna övergripande problematik studeras män och kvinnor och deras tillgång till och upplevelse av lärandet i både formella och informella former. Frågeställningarna handlar om huruvida männen och kvinnornas tillgång till lärande skiljer sig, både vad gäller utbud av formella läraktiviteter som förutsättningar för informellt lärande, samt vilka skillnader det finns mellan könen vad gäller karaktären på det arbetsorganisatoriska lärandet, huruvida det verkar vara tal om ett reproduktivt eller utvecklingsinriktat lärande. Studien bygger på en kvantitativ statistisk enkätstudie om 53 frågor som har besvarats av 73 personer från fem olika företag. Resultaten visar att männen och kvinnornas tillgång till lärande ser olika ut, både vad gäller utbud av formella läraktiviteter som förutsättningar för informellt lärande, på så sätt att männens tillgång till lärande är större; de deltar i större utsträckning i formella läraktiviteter och har bättre förutsättningar för informellt lärande. Det finns även tendenser om skillnader mellan könen vad gäller karaktären på det arbetsorganisatoriska lärandet, på så sätt att det bland kvinnorna i högre grad indikeras ett reproduktivt lärande medan det bland männen i högre grad indikeras ett utvecklingsinriktat lärande. Slutsatsen är att det finns anledning att misstänka att vårt ojämställda arbetsliv återspeglas även på det arbetsorganisatoriska lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Viklund, Åsa. "Maktelitens nätverk : En kartläggning över formella och informella nätverk i Piteå." Thesis, Umeå University, Sociology, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-575.

Full text

Abstract:

Inom svensk samhällsvetenskap återfinns få elitstudier. Däremot har det varit vanligare i andra länder som USA, och i en känd studie av det amerikanska samhället hävdas att makten innehavs av en liten enhetlig grupp med starka inbördes band. I Sverige har en maktutredning genomförts där man har kartlagt de finmaskiga nätverk som sammanbinder regeringen med myndigheter, riksdagsutskott, politiska partier, intresseorganisationer, företag etc. Resultatet visar att maktutövning sker idag inte minst genom personliga och informella kontakter. Även en sociologisk undersökning av eliten i Katrineholm visar på liknande resultat, att de informella kontakterna är mycket viktiga när det gäller maktutövning. De formella beslutsordningarna fungerar mer som ett kvitto på att allt har gått rätt till. I Sverige är tiotusentals inflytelserika svenskar medlemmar i olika former av slutna nätverk som Rotary, Lions, Odd Fellow, Frimurare och andra ordenssällskap. Eftersom det är eliten i samhället som träffas i dessa slutna nätverk får de tillgång till ett helt oöverträffat kontaktnät, vilket förstärker deras makt och inflytande. Syftet med denna undersökning var att studera och kartlägga de informella och formella nätverken hos makteliten i Piteå. Studien baserar sig på nätverkskartor som åskådliggör maktelitens informella och formella förbindelser, samt sju semistrukturerade intervjuer med strategiskt valda representanter ur makteliten. Med hjälp av nätverksteorier har analyser och tolkningar av de olika relationernas mönster genomförts. Främst genom att studera graden av centralitet och densitet, förekomsten av olika catnets, samt om relationerna är svag eller stark i sin karaktär. Slutsatser som dragits är att Piteå består av en liten enhetlig grupp med starka inbördes band. Politiken och näringslivet är inte så uppdelat som man kan förvänta sig, utan flera personer som sitter med makt och inflytande har en fot i varje läger. Dessutom har de flesta av Piteås maktelit en gemensam organsiation som knyter dem samman; det slutna ordenssällskapet Merkur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Nilsson, Erik, and Olof Henriksson. "Regler och rutiner : En fusions konsekvenser för en organisations formella regler och informella rutiner." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-196685.

Full text

Abstract:

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet. Tidigare forskninghar baserats på att antingen formella regler eller informella rutiner behålls i organisationen.Fusionen vi undersökte ledde till en än mer omvälvande förändring vilket motbevisar den lösakopplingens effekt som neutraliserande i den tidigare forskningens bemärkelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Nawrocka, Justyna, and Aida Terzic. "Informatonsspridning och betydelsen av möten i ett fackförbund." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77304.

Full text

Abstract:

Fackförbundet är en politiskt styrd organisation, vars syfte är att förbättra medlemmarnas villkor genom att förhandla med arbetsgivare, teckna kollektivavtal, se till att avtalet följs, hantera tvister och utbilda sina medlemmar. Vår studie inventerar olika mötesformer i ett fackförbund. Formella och informella möten i organisationer är viktiga för att förstå hur informationsspridning sker i en organisation. Hur deltagarna upplever och deltar i mötena har betydelse för hur effektiva mötena är. Studien är kvantitativt inriktad och syftar på hur mötena fungerar på förbundet, vilka eventuella brister det finns samt hur ny teknik stödjer informationsspridning. I denna fallstudie använder vi oss av en enkät, intervjuer och i viss mån observation. Intervjuer och observation ger en fördjupning i enkätens resultat. Den teoretiska referensramen baseras på organisationsteori bl. a. Henry Mintzberg, Chester Barnard och Max Weber. Resultatet visar att de anställda anser att förbundet har en fungerande mötesstruktur. Både formella och informella möten fungerar bra och bidrar till att informationsspridningen fungerar på förbundet. Samtidigt vi konstaterat att det finns en del brister vilket leder till stress och frustation bland medarbetarna. Mötesformerna på förbundet fungerar bra, men vi kan inte säga att de i sin tur leder till ett effektivare fackförbund. Om det däremot finns problem med effektiviteten finner vi inga belägg för att det ska bero på mötenas fungerande. Andra slutsatser vi dragit i denna studie är att den nya tekniken har underlättat utvecklingen av flera former av kommunikation på förbundet, genom att bland annat ge stöd för ett effektivt kommunikationssystem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Blomqvist, Susanne, and Emelie Johansson. "Matematikspråk och kommunikation." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7802.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv. I resultatet kan vi se att de tre lärarna för en balansgång mellan det informella och for-mella matematikspråket, men sättet de gör det på skiljer sig åt. Viktigt är att möta ele-ven på dennes abstraktionsnivå, anser lärarna. Förståelsen inför matematiska fenomen framkommer genom kommunikation där språket har en nyckelroll. Genom resultaten har vi fått en djupare förståelse kring matematikspråk och vikten av kommunikation i matematikundervisningen där elevens tankar lyfts.

The object of this paper is to attain a deeper understanding of the language of mathe-matics when communicating in a teaching situation. In order to acquire this understand-ing we have observed and interviewed three junior school teachers. We have studied their methods and approach when communicating orally and also examined the way they use the formal and informal language of mathematics in teaching situations. We discuss Previous research with regards to language and communication in the teach-ing of mathematics. We also explain Vygotskij’s sociocultural theory on language and communication. The result shows that the three teachers involved strike a balance between the formal and informal language of mathematics, but the way they achieve this differs. The teach-ers agree that it is important to take into consideration a pupil’s capacity for abstract thought. Understanding mathematical phenomena is made possible if the language used is given a key role in the teaching situation. Our results have given us a deeper knowl-edge of our subject for study and they have also shown the importance of communica-tion in the teaching of mathematics when focusing on the way individual pupils think.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Walla, Ann Kristin, and Ulrika Sjöbeck. "Individens lärande på arbetsplatsen : En studie av hur formellt och informellt lärande sker och samverkar." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2461.

Full text

Abstract:

Background: Learning is important for companies’ existence in today’s society and many studies discuss the importance of life long learning and learning organizations. An increased understanding for how the individual learn at the work place is importance to study to gain an accepting for how learning occurs, both formal and informal.

Purpose: The purpose with this study is to describe the process of learning at the work place from an individual perspective, with focus on how formal and informal learning occur and interact. The purpose is also to confirm, contradict or develop existing theories.

Realization: The study is based on eight interviews with consultants at two major banks in Sweden.

Results: The study show that formal and informal learning exist at the work place. The formal learning take place throws a license, courses and educations. The informal learning happen throws interaction between colleagues. The study also shows that it exist connections between formal and informal learning. They occur at the same time, during different phases, depend on the situation and circumstances outside the organization lead to a need of both formal and informal learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Formell och informell'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles