Academic literature on the topic 'Formellt ledarskap'

Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.

The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna i ett företag som organiseras utifrån självstyrande team upplever egenmakt beroende på hur gruppen fungerar. Utifrån syftet genererades frågeställningen Vad utgör ledning i företaget med platt struktur när en formell chef saknas, och hur upplevs denna form av ledning? För att besvarar detta utfördes en fallstudie på Björn Lundéns Information AB där nio kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Genom semistrukturerade intervjuer fick de anställda fritt tolka och svara på frågor rörande gruppkultur och egenmakt. Som analysredskap användes forskning och teorier om demokratiska arbetsplatser utan hierarkisk ledning, empowerment, distribuerat ledarskap och grupprocesser i form av konformitet, konsensus, grupptänkande och emotionell intelligens. Analysen visade att den enskilde känner ytterst ansvar och leds av kundens och arbetsgruppens tycke. I företaget finns det ingen chef eller formell ledare som bestämmer utan istället utgör kulturen styrning för gruppen och reglerar således beteenden. Gruppkulturen hindrar egenmakt i situationer där gruppens harmoni och sammanhållning kan störas av individuella kontraster. Samtidigt är gruppens kultur tillåtande och stöttande via frihet. Därmed kan de anställda delta och engagera sig i den utsträckning som önskas och således skapas en känsla av egenmakt i en proportion som varje enskild anställd känner sig tillfreds med.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur medarbetare i självstyrande grupper uppfattar formellt och informellt ledarskap med avseende på individuell motivation och delaktighet. Metod: Detta är en kvalitativ studie som bygger på konstruktionismens grunder, ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen fokuserar kring tidigare forskning och syftar till att skapa förförståelse, men har även en viktig roll i analysen av empirin. Det empiriska materialet har genererats genom semistrukturerade intervjuer med avsikten att analysera de likheter och skillnader som framkommit, dels jämfört med den teoretiska referensramen, men även genom jämförelser av empiri mot empiri. Resultat och slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning och visar att formellt ledarskap kan uppfattas som hämmande i självstyrande grupper medan informellt ledarskap uppfattas positivt. Individuell motivation och delaktighet påverkas positivt av informellt ledarskap till följd av att det tenderar ge bättre samarbete och gruppdynamik. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore intressant om framtida forskning inom detta ämne belyser och undersöker det faktum att medarbetarnas uppfattning kan skilja sig åt beroende på om ledarskapet kommer från en man eller en kvinna. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag belyser skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap i självstyrande grupper och hur individuell motivation och delaktighet bildar synergi med varandra. Det praktiska bidraget riktar sig till organisationers ledning och ser vikten av att låta den självstyrande gruppen vara självstyrande fullt ut för att uppnå självstyrets alla fördelar.

Bakgrund: Organisationer förändras och övergår mer till teambaserad struktur samt utvecklar med självstyrande team. Självstyrande team har visat öka effektivitet och produktivitet i organisationerna. Den organisationsstruktur och -kultur som teamen besitter anses unik med strävan efter auktoritet i det vardagliga arbetet samt beslutsfattandet. Det är utmanande med självstyrande team som ska bestå av individer som ska förlita sig på varandra med ett gemensamt ansvarstagande och arbeta mot ett gemensamt mål. Vid första tanke är självstyrande team uppbyggda med grund att vara ledarlösa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för vardagligt beslutsfattande inom självstyrande team. Det som avses undersökas är förståelsen kring beslutsfattandets tillvägagångssätt samt teammedlemmars befogenhet för det vardagliga beslutsfattandet inom teamen. Metod: Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Det empiriska material som samlats in till studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer samt en mängd sekundärdata från det valda tillverkningsföretaget. Det insamlade empiriska materialet har för avsikt med hjälp av den teoretiska referensramen, att analysera likheter och skillnader mellan teamen samt tidigare forskning. Slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning om att självstyrande team ska styra över sitt eget ansvarstagande samt vardagliga beslutsfattande. Studien illustrerar dock att definitionen av självstyrande team är begränsad och behovet av stöd från ledarroller behövs.
Background: Organizations change and transition more to team-based structure and develop with autonomous teams. Autonomous teams have shown increased efficiency and productivity in organizations. The organizational structure and culture that the teams possess is considered unique with the pursuit of authority in everyday work and decision-making. It is challenging with autonomous teams that will consist of individuals who rely on each other with a shared responsibility and work towards a common goal. At first thought, autonomous teams are built on the basis of being leaderless. Purpose: The purpose of the study is to investigate and increase the understanding of everyday decision-making within autonomous teams. What is meant to be investigated is the understanding of the approach of decision-making as well as the power of team members for the day-to-day work of the teams. Method: The method used in this study is a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material collected for the study is based on seven semi-structured interviews as well as a variety of secondary data from the selected manufacturing company. The collected empirical material intends to use the theoretical frame of reference to analyze similarities and differences between the teams and previous research. Conclusion: The study confirms previous research that autonomous teams should control their own responsibility and everyday decision-making. The study illustrates that the definition of autonomous teams is limited and the need for support from leadership roles is needed.

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna upplever att den informella ledaren påverkar säkerhetskultur- och arbete. En kvantitativ metod användes där skillnaden mellan grupperna (de som enbart har en närmsta chef och de som angett att de har både en närmsta chef och en informell ledare) analyserades med ett oberoende t-test. För att mäta samband användes informell och formell ledare som prediktorer och säkerhetskulturen som utfallsvariabel i en multipel regression. Därefter analyserades även flervalsfrågor gällande arbetsuppgifter- och områden i form av deskriptiv statistik. I organisationer som upplever att det finns en formell och informell ledare tycks båda fylla en roll för säkerhetskulturen, men den närmsta chefen upplevs vara av större vikt än den informella ledaren. Inga signifikanta skillnader observerades mellan grupperna. Slutsatsen var att både den formella och informella ledaren spelar en roll inom säkerhetskultur- och arbete, men att den formella ledarens roll är av större vikt.
The purpose of this study was to research how staff members of an organisation perceive how the informal leader affects the safety culture and safety work. A quantitative method was used where the difference between groups (one group with formal leaders and one group with formal and informal leaders) was analysed with an independent t-test. To measure correlation the informal and formal leaders were used as predictors and safety culture was used as the criterion variable. Multiple choice questions were analysed thereafter in descriptive statistics regarding the work assignments. In organisations where both an informal and formal leaders were perceived, it showed that they both have an effect on safety culture. No significant differences were observed between the groups. The conclusion was that both forms of leaders play a part in safety culture and work, but the formal leader has a bigger part than the informal leader.

Abstract Bachelor’s thesis in Business Administration III, Organisation 15 HP, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University in Kalmar, Spring 2021. Writers: Jens Pålsson and Victoria Tjäder Advisor: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Title: One step forward - two steps back - About virtual leadership and culture Purpose: The purpose of the study is to describe the dynamic relation between leadership and organizational culture in a (increasingly) virtual workplace. A particular focus of the study is the leader’s experience and view on this connection. Method: An inductive approach in the shape of Grounded Theory that examines the phenomenon the affect virtual work has on the leader’s ability to affect the organizational culture. The data has been collected through qualitative interviews. Conclusion: The study concludes that the leader’s have regressed to an earlier and outdated view on leadership, where the focus is on structures and processes rather than human values and motivation. The change the leaders experience in their role means that they find it harder to affect the culture at a virtual workplace. The difficulty to maintain an informal communication and relation is also a contributing cause that makes the leaders turn to more hard values. It’s found that the fast and unexpected transition to virtual work leaves many of the leaders feeling unprepared and therefore might not choose the most suitable and well thought out methods to lead at a distance. Keywords: Organizational culture, virtual organizations, virtual leadership, formal communication, cultural governance

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser. Undersökningen baseras på intervjuer med projektmedlemmar inom det aktuella projektet som har god insyn i hur ledarskapet såg ut i projektet. Intervju gjordes även med Föreningen X:s ordförande i Eventutskottet. Sekundärdata inhämtades från Föreningen X:s offentliga samt interna dokument. De huvudsakliga frågorna berörde projektbakgrunden, hur kommunikationen såg ut i projektgruppen samt hur projektledarskapet såg ut. De resultat och slutsatser som studien visar på är att projektledaren främst använde sig av en delegerande ledarroll framför en styrande och stödjande. Studien pekar också på att det finns vissa drag hos projektledaren som kan sägas verka efter en typisk svensk ledarskapsstil. Vidare visar studien på att projektledaren som formell ledare inte hade en central roll i projektgruppen. En anledning till detta kan vara på grund av det tidsbegränsat ledarskap samt att han inte lever upp till alla de krav som sätts på en projektledare.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet. På de lokala föreningarna intervjuades verksamhetscheferna och totalt sju träningsledare. För att få ett perspektiv från riksorganisationen intervjuades även en styrelserepresentant därifrån. Författarna ville med denna uppsats undersöka vad som motiverar människor i en organisation där människor mestadels arbetar ideellt. Därför undersöktes vilka incitament som finns för olika typer av ledare inom Friskis&Svettis och huruvida dessa motiverar dem eller om det finns andra motivatorer. Slutsatserna som gjordes var att det största incitamentet är den ideella värdegrund som Friskis&Svettis har om lustfylld och lättillgänglig träning för alla. Den är så stark att även formella ledare ändå upp på riksnivå anser att den är det mest drivande. Andra incitament som påverkar engagemanget är de utbildningar och inspirationsdagar som anordnas internt.

Ekonomistyrning består av ett antal olika kontrollsystem, både formella och informella. Dessa system har tidigare främst studerats isolerat från varandra, men bör studeras som en helhet för att skapa förståelse för hur de olika systemen påverkar och samverkar med varandra i en organisation. I en alltmer konkurrensintensiv och föränderlig värld är denna förståelse av största vikt och något som till stor del saknas i tidigare forskning. Studien ämnar därför besvara forskningsfrågan: Hur samverkar olika styrmedel i en konkurrenskraftig organisation? Det teoretiska ramverket utgår från Malmi och Browns (2008) teori som ser ekonomistyrningens olika kontrollformer som en helhet. Huvuddelarna i modellen är kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och bonusar och administrativ styrning. Ramverket används som bakgrund till en kvalitativ fallstudie på Scania CV AB. Genom semi-strukturerade intervjuer, direkta observationer och studerande av interna dokument trianguleras information för att svara på studiens forskningsfråga. Utifrån det insamlade materialet redogör studien för hur olika styrmedel samverkar. De formella styrsystemen visar sig i högsta grad vara beroende av de informella för att fungera och nå önskade resultat. Organisationskulturen visade sig vara integrerad i alla delar av organisationen och fungera som en sammanbindande kraft mellan formell och informell styrning och skapa en gemensam riktning. Resultatet kan bekräfta Malmi och Browns (2008) ramverk om ekonomistyrning som ett sammanhängande paket med tillägg att ledarskap bör inkluderas i ramverket. Samverkan mellan styrmedel visade sig stark och viktig att ta hänsyn till. Studien bidrar teoretiskt med att fastslå tidigare teori om ekonomistyrning som ett paket samt lämnar ett bidrag på att inkludera ledarskapsstil i Malmi och Browns (2008) ramverk. Studiens praktiska bidrag är en förståelse för vikten av att se ekonomistyrning som en helhet och förstå styrmedlens samband vid dess utformning samt vikten av de informella processerna i en organisation. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning där studiens resultat bör fastlås i ytterligare studier samt studeras i andra miljöer.