Academic literature on the topic 'Fornnordisk religion'

Syftet med uppsatsen är att undersöka hästoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehållet i undersökningen kring tiden för yngre järnålder: folkvandringstid (år 400 – 550), vendeltid (år 550 – 800) och vikingatid (år 800 – 1060). I vissa fall kan exemplen vara från både tidigare och senare tid än den avsedda. Detta material kan ändå vara relevant att ha med i sammanhanget för att få en bred inblick i offrandet av hästar i nordisk, förkristen sed. Huvuddelen av det presenterade materialet kommer dock att behandla yngre järnålder.

Uppsatsen kommer att behandla följande frågeställningar:

• Varför offrades hästar i den fornnordiska religionen?
• På vilka sätt offrades hästar i den fornnordiska religionen och vilka olika betydelser hade hästoffret i olika ritualer?
• Vad finns det för likheter och skillnader av hästoffer i det som beskrivs i litteraturen och i det som det arkeologiska materialet visar?

Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna:

• Var ägde den förkristna kulten rum?
• Hur gick kultutövningen till på dessa platser?
• I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra?

Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern.

Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.

This thesis is the first study to examine the interaction between gods and giants in Old Norse mythology from the perspective of Iron Age halls. Its central aim is to contextualise Old Norse mythological narratives that describe the interactions between gods and giants in a hall environment, and to show how the mythological depictions can be compared to the norms and rules found in Iron Age hall culture, especially in connection with its warrior ideology. The relationships observed also apply to the Iron Age’s aristocratic sovereigns and their dynamic dealings – both peaceful and martial – found in the connection and rivalry between different halls and hall owners. The giants are related to the concept of “the Other”, and as hall-owners can thus be contextualised with real social relations in Iron Age society. The investigation centers arounds key topics from the perspective of a hall setting, departing from mythic traditions regarding Óðinn and Þórr as guests in the halls of giants. These topics include grið within the hall; the good and generous host; the dangerous and hostile guest; the hall as an arena for knowledge and mead; and finally the destruction of halls as an attack on the hall owner’s fame and honour. Similarities and differences between myths about Óðinn’s and Þórr’s interaction with hall-owning giants are examined in depth, and it is argued that Óðinn embodies wisdom and extracts knowledge or valuables from the giants by cunning tricks or manipulation, having (usually) travelled there alone and in disguise. Þórr, on the other hand, is argued to embody physical strength, honour, glory and courage, and his dealings with the giants revolve around these issues. He seldom seems to travel alone or under cover, and when his courage or honour is threatened, his response is to kill his host (and his retinue) and to destroy the giant’s hall. It is argued that the Old Norse conception of the world is to be understood as neither dualistic or monistic. Instead, it is proposed that the myths can be understood from a perspective of conflicts that are temporal and not permanent in nature.

This thesis compares four excavated ritual places that have been connected through place names to the two Norse gods Týr and Ullr. The purpose is to contribute to the discussion about the nature of Týr and Ullr and their relationship. Excavation reports, primary sources and other publications are used as material to achieve this purpose. A qualitative method is used in the comparison between the ritual places. The conclusion is that Ullr probably were a sun god and law god with connections to aristocracy, war, rings and possibly horses, but that he also changed through time. The relationship with Týr remains obscure though, partly because of the limited material, but the two gods seems to have had similar connections to aristocracy and war. Both gods may also have survived into the Viking age. The presence of other gods such as Freyr and Odin makes the tracing of Týr and Ullr more complicated.

I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och Snorres

Edda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiska

Eddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys i

historisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning av

begreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta,

fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuella

citat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där i

Fiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier. Resultatet av citaten grundas även i historisk

forskning av Gro Steinsland, Sharon Ratke och Rudolf Simek, Britt-Mari Näsström, Auður

Magnúsdòttir och Björn Collinder. En kort presentation av eddorna föregår resultatdelen där

alla de utvalda citaten presenteras, kommenteras och analyseras. Resultatet visar utifrån de

utvalda nyckelorden hur förekomsten av giftermål som rit ser ut i eddorna. Handlingen giftermål

är inte närmare beskriven mer än ett fåtal gånger, men det finns betydligt fler tillfällen

där ord och kontexter går att knyta till riten giftermål. Skillnaden som framkommit i jämförelsen

av eddorna är att det i resultatet, med anknytning i litteraturen, går att knyta fler citat till

Den poetiska Eddan än till Snorres Edda. I giftermålskontexten är det liknande teman som

berörs i båda verken, det är bara omfattning och framställning som skiljer sig åt.

Undersökningens syfte är att försöka identifiera de objekt vilka omnämns som smiden i runtexten på Gurstenstenen (Sm 144). Studien genomförs utifrån antagandet att objekten är kopplade till ett förkristet godeämbete. Undersökningsmaterialet utgörs därmed av de källor som kan lämna upplysningar om goden och objekt knutna till denne. Framförallt används isländska medeltida texter, men även den fornvästnordiska poesin, ortnamnsmaterialet samt arkeologiskt material. Jag utgår från uppgifter i de mest utförliga källorna, d.v.s. den isländska litteraturen. Det är emellertid mycket osäkert om dessa texter kan berätta något om förhållanden i 800-talets Småland, där Sm 144 hör hemma. Jag försöker därför hitta bekräftelse på de isländska texternas information i de mer knapphändiga källor som ligger geografiskt, kulturellt och tidsmässigt närmare Sm 144. Bedömningen av huruvida de objekt som aktualiseras i studien kan identifieras med inskriftens smiden, utgår från i vilken mån det går att få sådan bekräftelse, men också från hur väl objekten passar med inskriftens ordval och den situation som jag tänker mig ligger bakom runtexten. Undersökningens resultat visar att det minst problematiska alternativet är att identifiera smidena med en typ av kultbyggnad som kallas hov (fvn. hof). Eftersom smidena omtalas i plural på Sm 144 skulle man kunna tänka sig att detta avser flera hov, alternativt hovet och de övriga byggnader som finns på godens gård.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.

Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation.

Min frågeställning har varit:

Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?