Dissertations / Theses on the topic 'Fornnordisk religion'

Syftet med uppsatsen är att undersöka hästoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehållet i undersökningen kring tiden för yngre järnålder: folkvandringstid (år 400 – 550), vendeltid (år 550 – 800) och vikingatid (år 800 – 1060). I vissa fall kan exemplen vara från både tidigare och senare tid än den avsedda. Detta material kan ändå vara relevant att ha med i sammanhanget för att få en bred inblick i offrandet av hästar i nordisk, förkristen sed. Huvuddelen av det presenterade materialet kommer dock att behandla yngre järnålder.

Uppsatsen kommer att behandla följande frågeställningar:

• Varför offrades hästar i den fornnordiska religionen?
• På vilka sätt offrades hästar i den fornnordiska religionen och vilka olika betydelser hade hästoffret i olika ritualer?
• Vad finns det för likheter och skillnader av hästoffer i det som beskrivs i litteraturen och i det som det arkeologiska materialet visar?

Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna:

• Var ägde den förkristna kulten rum?
• Hur gick kultutövningen till på dessa platser?
• I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra?

Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern.

Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.

I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och Snorres

Edda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiska

Eddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys i

historisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning av

begreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta,

fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuella

citat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där i

Fiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier. Resultatet av citaten grundas även i historisk

forskning av Gro Steinsland, Sharon Ratke och Rudolf Simek, Britt-Mari Näsström, Auður

Magnúsdòttir och Björn Collinder. En kort presentation av eddorna föregår resultatdelen där

alla de utvalda citaten presenteras, kommenteras och analyseras. Resultatet visar utifrån de

utvalda nyckelorden hur förekomsten av giftermål som rit ser ut i eddorna. Handlingen giftermål

är inte närmare beskriven mer än ett fåtal gånger, men det finns betydligt fler tillfällen

där ord och kontexter går att knyta till riten giftermål. Skillnaden som framkommit i jämförelsen

av eddorna är att det i resultatet, med anknytning i litteraturen, går att knyta fler citat till

Den poetiska Eddan än till Snorres Edda. I giftermålskontexten är det liknande teman som

berörs i båda verken, det är bara omfattning och framställning som skiljer sig åt.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.

Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation.

Min frågeställning har varit:

Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?

Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod. Resultatet visar att det som kan sägas vara typiskt för den fornnordiska divinationen är att völvorna hade högre status än sejdmännen, manliga völvor. Något annat som är typiskt och som kan ha ett samband med völvans högre status är den stav hon bär som därför kan tolkas som en maktsymbol.

Det finns paralleller till den fornnordiska divinationen i alla de religioner som tas upp i denna uppsats, dock verkar de flesta likheterna finnas i den keltiska och den samiska religionen gällande utförandet av divinationen och divinatörernas roller.

I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen.

Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro.

Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.

Min ambition med denna uppsats har varit att visa på hur Loke har utsatts för ett justitiemord. Han anklagas för att ligga bakom mordet på Balder, och därigenom förlusten av odödlighet i den fornnordiska gudavärlden. Jag har velat visa hur Loke till sin karaktär är en maliciös trixter, detta genom att jämför hans roll med andra trixters, och hur ovanlig hans utveckling till att bli fiendens härförare egentligen är. Vid jämförelser av de tre föreliggande källorna: Den Poetiska Eddan, Snorres edda och Saxos Den Store Danmarkshistorie, har det visat sig att de har väldigt olika saker att säga om Loke, och den roll han eventuellt spelar i omständigheterna kring Balders död. I polemik med den store auktoriteten på området, George Dumézil, som vill hävda att Loke är identisk med den indoeuropeiska Duryodhana vill jag hävda att Dumézils tes i alltför hög grad bygger på Lokes agerande i Snorres version av händelserna kring Balders död och att de två andra källorna avviker från denna beskrivning av det inträffade.

With this essay we would like to examine to what extent the ancient Icelandic literature could count as a part of Sweden’s literal cultural heritage in schools today, if it through seeking information is possible to say whether this literature have any connections to Sweden. Our questions of issue are:

1. What kind of connection is there between ancient Icelandic literature and Swedish literary cultural heritage and what are the ancient Icelandic literature premises’ in the Swedish upper secondary school?

2. In what extent is the ancient Icelandic literature used within the Swedish subject’s in the upper secondary schools social science program and how do the teachers motivate their use? 

To answer question of issue 1 will the ancient Icelandic literature role as Swedish literary cultural heritage be examined based on what texts researchers and experts regards to be representative, also the connection between the ancient Icelandic literature and Sweden the experts claim. To answer question of issue 2 we have used questionnaires with quantitative and qualitative elements. The questionnaires have been sent out to 21 upper secondary schools in Sweden and the respondents are teachers working within the social science program. The result of the questionnaires show that the teachers who have answered believe that it is important to consider the ancient Icelandic literature in school, that it belongs to the Swedish literary cultural heritage, although many of the teachers claim to work only short periods with the subject and do not look into it deeper. The results also show that the literature has an obvious but still small place in textbooks and that this literature, to a great deal, portray even Swedish mythology and culture: the ancient Icelandic literature is the oldest preserved source we have to our own culture.

Genom denna uppsats vill vi undersöka i vilken utsträckning den fornisländska litteraturen kan räknas som en del av Sveriges litterära kulturarv i skolan idag, om det via faktasökning går att utröna huruvida denna litteratur har några kopplingar till Sverige. De frågeställningar vi har som utgångspunkt är:

1.Vilka samband finns det mellan fornisländsk litteratur och svenskt kulturarv och hur ser premisserna för den fornisländska litteraturen ut i svenska gymnasieskolan?

2. I vilken utsträckning används den fornisländska litteraturen inom svenskämnet på gymnasiets samhällsvetenskapliga linje och hur motiverar lärarna användandet?

För att besvara frågeställning 1 undersöks den fornisländska litteraturens roll som svenskt kulturarv baserat på vilka texter som forskare och kunniga på området anser representativa, dels de kopplingar mellan den fornisländska litteraturen och Sverige som dessa tar upp. För att besvara frågeställning 2 har vi använt enkäter med kvantitativa och kvalitativa inslag som skickats ut till 21 gymnasieskolor i hela Sverige. Enkäterna besvaras av lärare som arbetar inom det samhällsvetenskapliga programmet.

Resultatet av enkätundersökningarna visar att de lärare som svarat anser att det är viktigt att beröra den fornisländska litteraturen i skolan, att den tillhör även det svenska kulturarvet dock visar sig många arbeta korta perioder med området och går inte in djupare.

Undersökningen visar också att denna litteratur har en given men liten plats i läromedel och att denna litteratur till relativt stor del skildrar även svensk mytologi och kultur: den fornisländska litteraturen är den äldst bevarade källa till vår egen kultur vi har.