Relevant bibliographies by topics / Fornnordiska

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Fornnordiska'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Fornnordiska.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Fornnordiska"

1

Coles, J. M. "Casja Lund: Fornnordiska Klanger. The sounds of prehistoric Scandinavia. Musica Sveciae MS101. EMI 1361031. 1984." Antiquity 59, no. 225 (March 1985): 74–75. http://dx.doi.org/10.1017/s0003598x00056805.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kusmenko, Jurij. "Samer som övernaturliga väsen i fornnordisk litteratur." Scandinavistica Vilnensis, no. 9 (December 20, 2014): 63–82. http://dx.doi.org/10.15388/scandinavisticavilnensis.2014.9.6.

Full text
Abstract:
The stereotypical features of the Sámi in Old Scandinavian literature have resulted from the interaction between the real features of the Sámi, features and motifs from Sámi folklore, and the stereotypical characteristics of Scandinavian supernatural beings expressing the idea of “otherness” (referring to giants and dwarves), the prevailing features of the giants being negative (the “hostile others”), the prevailing features of the dwarves being positive (the “friendly others”). However, the borrowing of features is not unidirectional: although the representation of the Sámi in the Scandinavian literature has been influenced by the representation of the giants and dwarves, also the Scandinavian giants and dwarves acquire certain features, originally characteristic of the Sámi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Björkman, John. "Tommy Kuusela: “Hallen var lyst i helig frid.” Krig mellan gudar och jättar i en fornnordisk hallmiljö." Temenos - Nordic Journal of Comparative Religion 54, no. 1 (July 4, 2018): 106–8. http://dx.doi.org/10.33356/temenos.73117.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ebel, Else. "Ruthström, Bo, Land och Fæ. Strukturellt-rättsfilologiska studier i fornnordiskt lagspråk over beteckningar for egendom i allmänhet och underkategorier." Zeitschrift der Savigny-Stiftung für Rechtsgeschichte: Germanistische Abteilung 122, no. 1 (August 1, 2005): 606–7. http://dx.doi.org/10.7767/zrgga.2005.122.1.606.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Johansson, Karl G. "Arkeologer och skriftliga källor. Recension av Lotte Hedeager, Skuggor ur en annan verklighet: Fornnordiska myter." HumaNetten, no. 6 (November 27, 2015). http://dx.doi.org/10.15626/hn.20000608.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Fornnordiska"

1

Hansson, Nora. "Klassiskt och nordiskt : fornnordiska motiv i bildkonsten 1775-1855." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403548.

Full text
Abstract:
The subject of this master’s thesis is depictions of Old Norse mythology and related motifs in the visual arts during the period 1775–1855. The main question of this research is how the motifs were visualized and how the depictions are related to the classical tradition. Three artworks are objects of detailed study: Johann Heinrich Füssli’s painting Thor Battering the Midgaard serpent (1790), Christoffer Wilhelm Eckersberg’s The death of Balder (1817) and Nils Jacob Blommér’s painting Näcken and the daughters of Ägir (1850). The paintings are compared with literary sources and analyzed in relation to classicism as well as ideas about history and the Old Norse. It is argued that symbols, themes and compositions from the classical tradition, such as the heroic nude, were used by artists to visualize motifs from Old Norse mythology. It is also argued that the depictions, which by previous scholars have been considered primarily classical, are in fact characterized by a resistance against likeness with the Olympic gods and antique costume.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Cederberg, Lindholm Jan Teodor. "Att spåra glömda gudar : En jämförelse mellan utgrävda rituella platser som kan kopplas till de fornnordiska gudarna Tyr och Ull." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295925.

Full text
Abstract:
This thesis compares four excavated ritual places that have been connected through place names to the two Norse gods Týr and Ullr. The purpose is to contribute to the discussion about the nature of Týr and Ullr and their relationship. Excavation reports, primary sources and other publications are used as material to achieve this purpose. A qualitative method is used in the comparison between the ritual places. The conclusion is that Ullr probably were a sun god and law god with connections to aristocracy, war, rings and possibly horses, but that he also changed through time. The relationship with Týr remains obscure though, partly because of the limited material, but the two gods seems to have had similar connections to aristocracy and war. Both gods may also have survived into the Viking age. The presence of other gods such as Freyr and Odin makes the tracing of Týr and Ullr more complicated.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gull, Maria. "Kvinnor och siðaskipti : – kvinnors roller i den fornnordiska kulturen och i kristnandeprocessen." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8420.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker aristokratiska kvinnors roller i den fornordiska kulturen i syfte att se om dessa roller kan förklara varför dessa kvinnor engagerade sig i kristnandeprocessen. Undersökningens resultat indikerar att kvinnornas uppgift var att vara en freothuwebbe, en vävare av fred mellan kungar och krigare och gudar och människor och att de också fortsatte med denna uppgift under och efter religionsskiftet, men vävde då istället fred mellan prästerna och kungen, mellan de framväxande staterna och den begynnande kyrkliga organisationen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Petrulevich, Alexandra. "At Jómi och Jómsborg: slaviska namn i fornnordiska källor? : En etymologisk undersökning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126636.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska källor och betecknar ett och samma ställe, nämligen staden Wolin belägen på sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet är dels att fastställa etymologin av två av Wolin-namnen, at Jómi och Jómsborg, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hänger ihop och bestämma vilka faktorer som orsakade en sådan namnmångfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska källorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen at Jómi sannolikt härstammar från det pommerska naturnamnet *Jǫma (˂ jǫma f. ’grop; dike’) som betecknade Stora bukten, en del av Szczecinbukten. Sammansättningen Jómsborg är en sekundär form som bildats från at Jómi enligt standardmodellen: dat. (at) Jómi > gen. Jóms + efterleden -borg. Alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin i primära källor är relaterade till varandra: vissa av dem är etymologiskt besläktade, vissa endast ”referentiellt”, dvs. de betecknar ett och samma ställe. Uppkomsten av ett så stort antal Wolin-ortnamnsformer kan i första hand förklaras genom att formerna i fråga har olika ursprung, att det fanns olika namnbrukarkretsar som använde olika former för att hänvisa till samma stad och att det uppstod olika stavningsvarianter och sammansatta namn under de primära formernas senare utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Williamson, Pernilla, and Hansson Lisa Nurmi. "Ideal och motbilder : En studie om könsroller i det fornnordiska samhället och mytologin." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14315.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för den fornnordisk religionen, samt hur de fornnordiska myterna speglade de könsroller som fanns i samhället. Syftet uppnås genom en analys av fyra mytologiska gestalter: Idun, Freja, Tor och Loke. Religionslärare kan, genom läsning av uppsatsen, tillägna sig en förberedelse inför den kommande lärarrollen. Detta genom att nå en ökad medvetenhet om den fornnordiska mytologin. Det är viktigt att se vilka ideal och motbilder i religionen som skapat ideal för mänskliga normer och levnadssätt. Uppsatsen belyser de skilda könsroller som fanns under vikingatidens samhälle. Det existerade en social struktur som upprätthöll markerade gränser för könen och framför allt det kvinnliga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Angelsmark, Erika. "Oförglömliga karaktärer : En analys av karaktärsskildringar i fornnordiska myter och filmer om superhjältar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32977.

Full text
Abstract:
By conducting a text analysis this study analyzes possible similarities in the portrayal of story characters between historical Norse myths and contemporary film productions. The chosen historical texts are two stories from Norse mythology which render a myth about Thor and a giant named Hrunge as well as the myth Trymskvädet. The selected movies are two of the comic company Marvel’s productions about super heroes – Thor and The Avengers. Different categories that this study compares are how the characters are defined by their possessions or artefacts, the actions and the choices which the characters make, and also how their relations, roles and origins are being portrayed. As the result of study shows, there are some similarities between the historical texts and the movies with regard to how the stories portray the characters.      According to cognitive theories, a story becomes more memorable if there is a balance between what readers intuitively expect and does not expect from the story while it unfolds in texts or multimedia productions. The reason for these similarities between textual and visual material created in different times may not only be that historical texts serve as the inspirational base for contemporary productions, but also relates to how myths have some unforgettable characters by striking a balance between intuitiveness and counter-intuitiveness features, and that the movies use character portrayals with a similar balance between the features.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lessnert, Charlie. "Aegishjalmur, tyrrunan och valknuten : En kvalitativ studie i användandet av fornnordiska symboler bland nationalistiska rörelser." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66451.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jansson, Jenny. "Mellan älvor och offerblod : En undersökning om skålgroparnas uppkomst och betydelse i det fornnordiska landskapet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353028.

Full text
Abstract:
The cup marks are the most common form of rock art in Scandinavia and they have been dated from the Mesolithic to the Migration period. In Sweden they are mostly found in the southern parts of the country. They are believed to generally have been made by permanently resident agrarian people from the Bronze age. The question about the cup marks origin and purpose is one of the unanswered questions in Scandinavian rock art research, which this essay has had the goal to answer with a holistic, statistical analysis based on all the registered cup marks in Sweden. Furthermore, the cup marks have been investigated in correlation with other ancient remains to see if there are patterns in the landscape that could indicate the cup marks purpose. The analysis confirmed that most of the cup marks probably where made by a permanent resident agrarian people on land mostly close to water, and that there seems to have been central places in the south of Sweden where different ancient remains have been made in clusters. No uniform meaning about the cup marks could be found with this method, but the research showed that with more detailed research about cup mark sites combined with a wider perspective about the entire cup marks placings in the landscape, new research will probably be able to get closer to an answer about the cup marks purpose and use in the Norse landscape.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Petrulevich, Aleksandra. "At Jómi och Jómsborg: slaviska namn i fornnordiska källor? : En etymologisk undersökning." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126636.

Full text
Abstract:

I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska källor och betecknar ett och samma ställe, nämligen staden Wolin belägen på sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet är dels att fastställa etymologin av två av Wolin-namnen, at Jómi och Jómsborg, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hänger ihop och bestämma vilka faktorer som orsakade en sådan namnmångfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska källorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen at Jómi sannolikt härstammar från det pommerska naturnamnet *Jǫma (˂ jǫma f. ’grop; dike’) som betecknade Stora bukten, en del av Szczecinbukten. Sammansättningen Jómsborg är en sekundär form som bildats från at Jómi enligt standardmodellen: dat. (at) Jómi > gen. Jóms + efterleden -borg. Alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin i primära källor är relaterade till varandra: vissa av dem är etymologiskt besläktade, vissa endast ”referentiellt”, dvs. de betecknar ett och samma ställe. Uppkomsten av ett så stort antal Wolin-ortnamnsformer kan i första hand förklaras genom att formerna i fråga har olika ursprung, att det fanns olika namnbrukarkretsar som använde olika former för att hänvisa till samma stad och att det uppstod olika stavningsvarianter och sammansatta namn under de primära formernas senare utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Stigsohn, Lovisa. "Toner från förhistorien : En studie om förhistoriska musikinstrument och deras olika betydelser i det fornnordiska samhället." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2482.

Full text
Abstract:

This is a study of Prehistoric musical instruments from Scandinavia and the different meanings they could have had in the Prehistoric society. I have described the different types of possible music instruments and the different categories that they belong to. I have also written about their different functions that could have been for example ritual artefacts, shamanic tools or useful instruments in hunting. Two case studies are also presented in the essay, the Falköpingsflute and the Balkåkradrum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Fornnordiska"

1

Pol, Jan. Om fornnordisk mytologi. Gamleby: PM-Bokförlag, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Korolev, Kirill. Skandinavskaja mifologija: E nciklopedija. Moskva: E KSMO, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Enoksen, Lars Magnar. Fornnordisk mytologi enligt Eddans lärdomsdikter. Lund: Historiska media, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Djur och natur i fornnordisk mytologi. Lund, Sweden: Historiska Media, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jóhannesson, Kristinn, Johansson Karl G. 1959-, and Lönnroth Lars 1945-, eds. Den fornnordiska texten: I filologisk och litteraturvetenskaplig belysning : studier och diskussionsinlägg. [Göteborg]: Litteraturvetenskapliga Institutionen, Göteborgs Universitet, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Fornnordiskt lexikon. Stockholm, Sweden: Tiden, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Fornnordisk mytologi enligt Eddans lärdomsdikter. Lund, Sweden: Historiska media, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Fornnordiska"

1

Näsström, Britt-Mari. "Stridsgudinnor, själaförare eller dödsdemoner? Bilden av valkyriorna i fornnordisk religion." In Krig och fred i vendel- och vikingatida traditioner, 91–106. Stockholm University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.16993/bah.d.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Fornnordiska' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography