Academic literature on the topic 'Försäkringsförmedlare'

Bakgrund: En försäkringstagare kan välja att antingen köpa en försäkring genom direkt kontakt med ett försäkringsföretag eller genom att anlita en försäkringsförmedlare som sköter upphandlingen av de försäkringar som försäkringstagaren önskar. Under det senaste decenniet har försäkringsförmedlarna kommit att utgöra en viktig del av försäkringsmarknaden och de omsätter stora ekonomiska värden i sin verksamhet. Mot denna bakgrund är det av stor betydelse att den lagstiftning som reglerar förmedlarnas verksamhet ger ett tillfredsställande kundskydd. Tidigare fanns endast lagregler beträffande försäkringsmäklare som var tvungna att agera oberoende av försäkringsgivarintressen. Den 1 juli 2005 trädde dock en ny lag i kraft, lagen om försäkringsförmedling (2005:405), som har ett vidare tillämpningsområde än den äldre lagstiftningen om försäkringsmäklare. Den nya lagen omfattar även bland annat sådana förmedlare som ingått avtal med försäkringsföretag att endast förmedla dessa företags försäkringar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om lagen om försäkringsförmedling erbjuder ett tillfredsställande kundskydd. För att undersöka denna fråga kommer en analys att göras av de skillnader som föreligger mellan det kundskydd som följde av lagen om försäkringsmäklare och det kundskydd som följer av den nya lagen om försäkringsförmedling. Förmedlarens roll som mellanman samt olika ersättningsmodeller för förmedlarens arbetsinsats kommer att granskas. Vidare är förmedlarens rådgivningsansvar, informationsplikt och skadeståndsansvar några av de ytterligare omständigheter som kommer att undersökas närmare.

Slutsatser: Det går att urskilja vissa helt nya bestämmelser i lagen om försäkringsförmedling som ökar kundens trygghet, exempelvis de nya reglerna angående förmedlarens informationsplikt och dokumentationsskyldighet. Även vissa andra regler som endast förtydligats eller förändrats i mindre grad ger ett förbättrat kundskydd. Tyvärr finns också förändringar i lagen som kan betyda en ökad osäkerhet och utsatthet för kunden, exempelvis förmedlarens möjlighet att alternera mellan olika förmedlingsroller. Att förmedlaren fortfarande kan ersättas genom provision kan också skada kundens förtroende för förmedlaren.

Pensionsområdet upplevs av många som svårt och jobbigt att sätta sig in i. Framtida pension består av de olika delarna allmän pension, tjänstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat på arbetsplats och intjänande. Studiens fokus är tjänstepension och den grupp som har möjlighet att välja en alternativ pensionslösning. Studien är undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn på mötet mellan en medarbetare och en försäkringsförmedlare. Mötet ämnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjänstepension och tjänstepensionsbeslut. Studien syftar också till att svara på frågan om vilka möjligheter och hinder, vad gäller lärande och kunskapsutveckling, pensionsmötet upplevs innebära. Utgångspunkt för den teoretiska referensramen är det sociokulturella perspektivet på lärande och några centrala begrepp inom teorin som upplevs särskilt aktuella för studien. Tidigare forskning och litteratur som ansetts relevanta är bland annat litteratur om pensionsmötet och det pensionsval mötet mynnar ut i. Då uppsatsen handlar om själva pensionsmötet belyses dessutom forskning som fokuserar på institutionella samtal samt liknande sociala sammanhang som mötet mellan pensionsrådgivare och medarbetare, så som möten mellan banktjänsteman och konsument. Forskningsstrategin som använts i studien är kvalitativ, och empirisk data har samlats genom intervjuer med medarbetare och experter inom området. Resultatet visar att arbetstagaren i många fall hindras få en neutral arena för kunskapsutveckling vad gäller beslut om pension. Hindren kan vara egna fördomar, krångligt upplägg eller rådgivarens roll. Arbetsgivarens roll lyfts också som viktig för framtida lärande i den här typen av möten.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga försäkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de situationer där förmedlarens ansvar är otydligt. Jag ska även bedöma om dessa situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försäkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försäkringsförmedlaren och försäkringsgivaren. Denna uppsats är ämnad att läsas av personer som kommer i kontakt med dessa frågeställningar,

såväl personer som arbetar inom försäkringsbranschen som försäkringstagare. Läsaren bör inneha grundläggande juridiska kunskaper.

För att försäkringstagare ska känna sig trygga med att de har tecknat en lämplig försäkringsprodukt tar många försäkringstagare hjälp av rådgivare innan de ingår försäkringsavtal. Innan rådgivningen kan börja behöver försäkrings- eller investeringsrådgivaren genomföra en behovsanalys av konsumenten, för att utreda bl.a. konsumentens krav och behov. Därefter ska rådgivningen och de rekommendationer som ges baseras på de uppgifter som framkommit i behovsanalysen för att konsumenten ska kunna erhålla lämpliga råd och rekommendationer för just hens specifika situation. Att genomföra rådgivningen på ovanstående sätt ingår i den omsorgsplikt som rådgivaren behöver uppfylla, vilken går ut på att tillvarata konsumentens bästa intressen.  I uppsatsen utreds hur rådgivningen om privata personförsäkringar och försäkringsbaserade investeringsprodukter ska genomföras enligt EU-rättsliga källor och framförallt enligt svensk rätt, som genomfört de EU-rättsliga direktiven. Tre stycken djupare intervjuer har genomförts och används för att ta reda på om rådgivningen i praktiken stämmer överens med gällande rätt. Intervjuerna har även som syfte att klargöra hur olika personer inom försäkringsbranschen upplever att behovsanalysen i praktiken genomförs och om det finns några problem eller oklarheter med den nuvarande regleringen.  Slutsatserna kan sammanfattas till att lagstiftningen är tillräcklig på försäkringsområdet, däremot kan en mer principbaserad reglering vara vägen att gå framöver för att utreda de oklarheter och problem som framkommit i uppsatsen. Att använda sig av mer principbaserad reglering kan hjälpa rådgivare och fungera som vägledning i rådgivningssituationer som är mer komplicerade. Det råder bl.a. en osäkerhet på marknaden hur en konsuments lämpliga risknivå, inbegripen risktolerans och riskvilja, ska avgöras. Det finns ett behov av att tillsynsmyndighet eller lagstiftare behöver klargöra reglerna på området ytterligare, för att konsumentskyddet ska stärkas. Utöver en mer principbaserad reglering på området är en ytterligare lösning på framkomna problem att FI behöver utöva mer tillsyn över rådgivare och försäkringsförmedlare. Det kan t.ex. vara i form av mer omfattande granskning av rådgivningsdokumentationer, för att upptäcka genvägar som rådgivare ibland tenderar att ta. Granskningen av dokumentationer kan även leda till att FI upptäcker fler rådgivningstillfällen där rådgivaren inte tagit uppgifterna i hänsyn när rådgivning sedan genomförts.

När nya politiska regleringar införs på en marknad kan det få konsekvenser för alla aktörer på marknaden. Det kan påverka både deras verksamhet och deras relationer. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur relationen mellan företag på försäkringsmarknaden förändras inför en större politisk förändring och vilka faktorer som kan spela in. För att undersöka detta intervjuas företrädare för försäkringsbolag och försäkringsförmedlare inför det kommande direktivet om försäkringsdistribution (IDD). För att undersöka hur relationerna förändrats används en modell av relationen som grundar sig i bland annat Anderson och Narus (1990) forskning om relationens beståndsdelar och hur dessa hänger ihop. För att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förändringen går till används en modell av Hadjikhani, Thilenius och Pourmand (2009) som förklarar hur politiska förändringar kan påverka företag, både direkt genom lagstiftning och indirekt via andra företag. Slutsatserna som dras är att: Relationerna mellan försäkringsbolag och försäkringsförmedlare påverkas av regleringar såsom direktivet om försäkringsdistribution (IDD) och att relationen börjar förändras redan innan regleringen trätt i kraft. Vilken relation två företag har till varandra influerar till vilken grad företagen utsätts för direkt och indirekt påverkan inför förändringar i politiska regleringar. Graden av indirekt påverkan de olika företagen utsätts för kan påverka relationen mellan företagen. En politisk förändring kan innehålla både stödjande och tvingande element.
When new political regulations are introduced to a market, they can have consequences for all market players. This can affect both the activities and relationships between them. The purpose of this paper is to gain a better understanding of how the relationship between companies in the insurance market is changing as a consequence of a major political change and which factors can be relevant to this change. To investigate this, representatives from insurance companies and insurance brokers are interviewed about the forthcoming Insurance Distribution Directive (IDD). To investigate how the relationships changed, a model of the relationship, based in, among others, Anderson and Narus (1990) model, which deals with the constituents of a relationship and how they relate to each other. To investigate the factors which influence how the relationship changes, a model of Hadjikhani, Thilenius and Pourmand (2009) is used, which explains how political changes can affect companies, both directly through legislation and indirectly through other companies. The conclusions drawn are that: Relationships between insurance companies and insurance brokers are affected by regulations such as the Insurance Distribution Directive (IDD) and that the relationship begins to change even before the regulation is implemented. The relationship between the companies influences the extent to which companies are exposed to direct and indirect influence as a result of political regulations. The degree of indirect impact on the various companies can affect the relationship between the companies. A political change can contain both supporting and compelling elements.