Academic literature on the topic 'Förskola genus pedagoger jämställdhet'

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnas

förväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan ska

motverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla

förmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet har

varit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetet

bygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter och

uppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer.

Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus. En

förskola arbetar medvetet med genus och jämställdhet genom exempelvis flick- och

pojkgrupper samt genom diskussion och reflektion i arbetslaget och i barngruppen. Den andra

förskolan arbetar inte uttalat med genus och jämställdhet. Personalen reflekterar enskilt över sitt

eget bemötande gentemot barnen samt lyfter frågor kring genus och jämställdhet när barnen har

frågor kring ämnet. Trots det här visade det sig att de flesta pedagoger hade liknande tankar

kring genus och jämställdhet. De pedagoger som deltog i undersökningen var överens om att

det behövs mer tid och kunskap kring genus och jämställdhet för att kunna arbeta medvetet med

det.

Bakgrund Den nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?   Syfte Vi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan. Vi vill undersöka hur de arbetar med genus och jämställdhet utifrån läroplanen och om det är ett viktigt och prioriterat ämne ute på de förskolor som vi varit ute på. Hur ser deras kunskap och tolkning av läroplanens mål om genus och jämställdhet ut i förskolan? Hur arbetar de för att motverka traditionella könsmönster? Metod I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod genom intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger med olika utbildningsbakgrunder som arbetar på tre olika förskolor i Sverige. Med hjälp av ljudupptagning samlade vi in vårt empiriska material. Därefter har vi transkriberat alla intervjuer och analyserat de utifrån ett genusperspektiv. Resultat De intervjuade pedagogerna var överens om att de ville arbeta för att alla barn oavsett kön skall få samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar i förskolan. De ansåg också att de uppfyllde läroplanens mål utifrån genus och jämställdhet men det var svårt för dem att berätta om hur eller på vilket sätt de uppnådde målen. Flera ansåg att kön är något som man biologiskt sett föds till och därför finns det olikheter hos flickor och pojkar. Överlag var inte genus och jämställdhet ett prioriterat mål som pedagogerna på förskolorna arbetade aktivt med. Det var endast några enstaka pedagoger som diskuterade genus och jämställdhet utifrån att kön är något som konstrueras socialt och påverkas av människor och den kultur som vi lever i.

Jämställdhet är idag ett hett ämne i samhällsdebatten och detta syns i både tidningar och olika medier. Det är stora diskussioner om huruvida det ska vara jämställt på arbetsplatser och att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och lika lön, men hur ser det ut där allt börjar, nämligen i förskolan? Vi har genom kvalitativa studier undersökt detta. Syftet med studien var att synliggöra hur förskolor konstruerar miljö och material samt dokumentation utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv genom kvalitativa intervjuer med förskollärare och barnskötare samt miljöobservationer av avdelningar. Detta gjordes för att se hur förskollärarna och barnskötarna resonerade kring miljön samt hur den framställdes och användes av barnen i relation till jämställdhet och genus. Studiens resultat grundade sig i fyra intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan och miljöobservationer av dessa fyra pedagogers fysiska avdelningar. Intervjuerna och observationerna genomfördes på både privata och kommunala förskolor. Eftersom jämställdhet är ett stort och mångfacetterat ämne att undersöka ur ett didaktikvetenskapligt perspektiv valde vi att fokusera på det material förskolorna erbjöd, hur pedagogerna resonerade, vad barnen valde att leka med samt hur dokumentationen framställdes utifrån kön. Anledningen till att vi valde just dessa utgångspunkter var för att Läroplan för förskolan 2018 skriver att det ingår i förskollärarens arbete att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten för att alla barn ska ha möjligheten att utvidga sina perspektiv och val oavsett vilket kön de har (Lpfö18, s. 12). Vi applicerade detta på materialet i förskolan genom att barnen ska ha möjlighet att göra fria val. För att analysera vårt empiriska material utgick vi från Vygotskijs sociokulturella perspektiv och kompletterade med genusteorin av Hirdman samt flera olika författare. Det vi kom fram till var att barnen lekte till stor del könsneutralt, vilket innebar att det inte förekom enbart stereotypa lekmönster exempelvis pojkar leker med pojkar och flickor leker med flickor och barnen lekte till stor del med blandat material. Det kan bero på att miljöerna var könsneutralt konstruerade med könsneutralt material: bland annat låg fokus på att låta barnen själva skapa sitt material. Pedagogerna var även måna om att konstruera lokalerna utifrån barnens intressen, göra dem tillgängliga och att förändra lokalerna över tid för att göra rummen så intressanta som möjligt. Vi menar alltså att förskolorna framstått som jämställda, men något varierande resultat kring detta framkom i observationerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskoleverksamhet utformas och uppfattas av såväl genuspedagogen som barn i en så kallad könsneutral förskola. Studien utgick ifrån följande frågeställningar: Hur beskrivs och utformas den könsneutrala förskolan? Hur interagerar och förhåller sig barnen ur ett genusperspektiv? Tidigare forskning visar att genusprojekt och jämställdhetsarbeten har sitt ursprung sedan några decennier tillbaka, men under olika omständigheter varit svårt att bedriva arbeten i förskolans och skolans värld. Inte förrän de sista åren har genus och jämställdhetsarbeten fått starka reaktioner och projekten har förstärks och drivs igenom.Studien är genomfört på en så kallad könsneutral förskola där intervjuer och observationer har använts som kvalitativa metod. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och senare analyserats utifrån de frågeställningarna studien bygger på. I mitt resultat framkom det att utformningen av en könsneutral förskola bygger på alla pedagogernas förhållningsätt, deras engagemang och arbetssätt med barnen. Genuspedagogens vision var att belysa ett jämställdtagande arbetet i verksamheten där genus synsättet i förskolan kunde drivas fram, men på grund av olika anledningar som det hade uppstått i förskolan det genus arbetet på den könsneutrala förskolan upphördes efter en tid.

I denna studie var syftet att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar attde förhåller sig till genus och jämställdhet. Undersökningen genomfördes medhjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att studera justuppfattningar. Studien visade att pedagoger har en klar uppfattning om attjämställdhetsarbetet ska innebära samma möjligheter och förutsättningar föralla barn, oavsett könstillhörighet. Studien visade å andra sidan att detta arbetepå grund av olika kunskap, medvetenhet, intresse och förståelse, kan bliproblematiskt att genomföra. Ett annat dilemma som, enligt pedagogerna istudien, tar stor plats är att samhället påverkar barnen, samt attvårdnadshavare inte alltid delar uppfattningar med pedagogerna. Slutsatsernablev att pedagoger försöker bemöta alla jämställt, men att det är svårt attgreppa innebörden av arbetet. Dessutom är pedagogerna medvetna om att merkunskap och medvetenhet behövs, men att det å andra sidan är just omedvetnaförväntningar som avgör hur pedagogernas förhållningssätt blir. Därmed finnsen risk att barnen inte blir likvärdigt bemötta utifrån förskolansjämställdhetsmål.

Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.

Syfte: Syftet med studien är att få reda på om det är någon skillnad i hur manliga respektive kvinnliga pedagoger bemöter flickor och pojkar i verksamheten. Metod: Den här studien baseras på två kvantitativa verktyg, enkät och observationsschema. Enkäten har skickats ut till samtliga förskolor i två medelstora kommuner, där 56 pedagoger har valt att delta, och observationsschemat grundas på 10 pedagoger. Pedagogerna är fördelade manliga/kvinnliga och på småbarnsavdelning respektive syskonavdelning. Resultat: I vårt resultat har vi, genom enkäterna, kommit fram till att manliga och kvinnliga pedagoger tror att de har olika förväntningar på barn beroende på kön. Observationerna visar dock att de tänker lika i många frågor och där inte alls skiljer sig från varandra. Vi har även kommit fram till att kvinnor riktar mer av sin uppmärksamhet till pojkarna i förskolan, både genom tilltal och tillsägelser, medan männen riktar lika stor uppmärksamhet till pojkar respektive flickor i både tilltal och tillsägelser.

Genus och jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Därför valde vi att genomföra en studie om genusarbete i förskolan. Läroplanen för förskola har reviderats flera gånger och jämställdhet har under dessa år fått en större del i läroplanen. I följande studie har vi valt att intervjua manliga pedagoger angående hinder och möjligheter i genusarbetet på förskolan. Vårt syfte med undersökningen är att studera vilka möjligheter och hinder manliga pedagoger ser i sitt genusarbete för en jämställd förskola. Studien har baserats på kvalitativa intervjuer där manliga pedagoger i förskolan besvarar frågor kring genus, hinder, möjligheter och prioriteringar. I studien ingår fem utbildade förskollärare från två olika kommuner. Respondenternas svar har bearbetats och materialet av intervjuerna har tolkats, kodats och kategoriserats. Efter bearbetning av materialet kunde resultatet kategoriseras under fem rubriker: Jämställdhet, Manliga pedagoger, Miljö, Hemmet och Behov och förhållningssätt. Resultatet visar att förskolorna arbetar med inkludering för att främja jämställdhet. De arbetar med könsneutrala miljöer men också ett könskompensatoriskt förhållningssätt för att utmana barnen att agera könsöverskridande. Skillnader blev synliga mellan kommunerna där pedagogerna i den ena kommunen arbetar med genus efter behov och pedagogerna i den andra kommunen med ett medvetet förhållningssätt. Respondenterna ser hemmet som ett möjligt hinder i genusarbetet då det kan motarbeta förskolans arbete, de ser även bristen på manliga pedagoger som ett hinder. Samtidigt ser de även möjligheter med kompetensutveckling och ett medvetet förhållningssätt i arbetet med genus.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på någraförskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta medjämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vihar gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet attmedverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildninginom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mestlämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna:• Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller iförskolan bland pedagoger i två kommuner?• Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hylteskommuner?• Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärkajämställdhetsarbetet i förskolan?Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna.Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp iHylte. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har vi till största delen hämtat från denstatliga utredningen Jämställd förskola (SOU 2006:75) och rapporten ger många förslag pååtgärder för att nå fram till ett bättre jämställdhetsarbete. Intervjuresultatet visar tydligasignaler på att pedagoger är i stort behov av utbildning för att kunna utföra ett kvalificeratgenusarbete i barngruppen. Vi menar att de pedagoger som genomgått fortbildning inom dettaområde och nu arbetar aktivt har förändrat sitt förhållningssätt genom att reflektera över sigsjälv i sin roll som medskapare av kön. De uppvisar också en medvetenhet om att detraditionella könsrollsmönstren och könsrollerna måste brytas. I resultatet framkom även hurviktigt det är att arbetsledningen finns med i förändringsarbetet och stöttar sin personal.

InledningVi har sett en stor brist i vårt eget pedagogiska arbete - att jämställdhetsarbetet mer eller mindre försvinner i utomhusmiljö. Det verkar finnas en tro på att allt förbättras bara genom att vi befinner oss utomhus, på gården eller uteplatsen. Den betraktas som en sfär där vi inte behöver utöva jämställdhetsarbete såsom vi gör i läromiljön inomhus. Vi bestämde oss därför för att ta reda på ifall detta är något som även andra pedagoger upplever. SyfteSyftet med denna studie är att genom observationer av verksamheter och intervjuer med pedagoger belysa deras egen uppfattning av ifall de tror sig göra någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus. MetodDetta arbete är en kvalitativ undersökning. För att få en så heltäckande bild som möjligt av det vi studerat har vi valt att använda oss av två olika metoder, observationer och intervjuer, för att samla information och få underlag att förstå och tolka de beteenden och interaktioner som vi sett. ResultatI vår studie ser vi tydliga exempel på att pojkar och flickor behandlas olika. I synnerhet är det några situationer där pedagogerna agerat särbehandlande utan att någon större vikt läggs vid att det skulle ha direkta konsekvenser, vilket för barnen blir en konstant pågående påminnelse om deras könstillhörighet, utan att den har någon anknytning till någonting. Vi ser även att jämställdhetsarbetet skiljer sig åt ute och inne. Utemiljön beskrivs som fri på ett annat sätt än innemiljön, barnen kan välja mer själva och alla vill delta i leken. Upplevelsen av utemiljön som automatiskt mer jämställd och tillgänglig för alla gör att metoder för att undvika stereotypa mönster mestadels används inne. En av de tydligaste punkterna som uttrycks under samtalen med pedagogerna är att utomhus, där miljön upplevs som friare och mer tillgänglig, behövs det inte arbetas lika tydligt med jämställdhetsarbetet. Vi strävar också efter att kunna problematisera och sätta de resultat vi får fram i relation till den teoretiska ram som använts, i detta fall sociokulturellt perspektiv. Förklaringar till varför den rådande uppfattningen om att utomhusmiljön är mer könsneutral tas upp och slutligen ges förslag på didaktiska konsekvenser om hur arbetet skulle kunna läggas upp i framtiden för att förbättra medvetenheten ute på förskolegården.

Detta examensarbetes syfte är att utforska genusperspektiv i förskolan (1-5 år), genom att belysa pedagogers föreställningar om små barns skönlitteratur samt barns egna bokval. Jag anser det vara ett viktigt område att belysa då skönlitteratur är något som används i stor utsträckning i förskolan samt är av vikt för barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag använt mig av metoderna intervju, textanalys samt observation. Jag har intervjuat fyra pedagoger, analyserat bokbeståndet på en avdelning samt observerat en barngrupps egna val av böcker. Resultatet av empirin visar på olika förhållningssätt som pedagogerna har till genusfrågor. Förhållningssätten delas in i tre teman; medvetenhet, naturligt samt oengagemang. Resultatet visade vidare att det var fler manliga karaktärer än kvinnliga i barnens skönlitterära böcker, dock inte lika stor skillnad som framkommit i tidigare forskning. I analysen av observationerna framkom att flickorna och pojkarna i stor utsträckning hade liknande läsvanor. Som tidigare forskning visat läste dock flickorna mer skönlitteratur medan pojkarna läste mer facklitteratur. Min slutsats är att det krävs att pedagogerna har kunskap om genusfrågor, för att kunna skapa möjligheter för barnen i förskolan att våga bryta könsmönster och utveckla alla sina sidor och förmågor.