Dissertations / Theses: 'Förskola genus pedagoger jämställdhet'

1

Persson, Marie, and Sara Elwér. "Genus och jämställdhet i förskolan : - Hur några pedagoger arbetar med och tänker kring genus och jämställdhet." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2250.

Full text

Abstract:

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnas

förväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan ska

motverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla

förmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet har

varit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetet

bygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter och

uppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer.

Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus. En

förskola arbetar medvetet med genus och jämställdhet genom exempelvis flick- och

pojkgrupper samt genom diskussion och reflektion i arbetslaget och i barngruppen. Den andra

förskolan arbetar inte uttalat med genus och jämställdhet. Personalen reflekterar enskilt över sitt

eget bemötande gentemot barnen samt lyfter frågor kring genus och jämställdhet när barnen har

frågor kring ämnet. Trots det här visade det sig att de flesta pedagoger hade liknande tankar

kring genus och jämställdhet. De pedagoger som deltog i undersökningen var överens om att

det behövs mer tid och kunskap kring genus och jämställdhet för att kunna arbeta medvetet med

det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Apelgren, Petra, and Paulina Åberg. "En kvalitativ studie om genus och jämställdhet i förskolan." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5316.

Full text

Abstract:

Bakgrund Den nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte? Syfte Vi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan. Vi vill undersöka hur de arbetar med genus och jämställdhet utifrån läroplanen och om det är ett viktigt och prioriterat ämne ute på de förskolor som vi varit ute på. Hur ser deras kunskap och tolkning av läroplanens mål om genus och jämställdhet ut i förskolan? Hur arbetar de för att motverka traditionella könsmönster? Metod I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod genom intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger med olika utbildningsbakgrunder som arbetar på tre olika förskolor i Sverige. Med hjälp av ljudupptagning samlade vi in vårt empiriska material. Därefter har vi transkriberat alla intervjuer och analyserat de utifrån ett genusperspektiv. Resultat De intervjuade pedagogerna var överens om att de ville arbeta för att alla barn oavsett kön skall få samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar i förskolan. De ansåg också att de uppfyllde läroplanens mål utifrån genus och jämställdhet men det var svårt för dem att berätta om hur eller på vilket sätt de uppnådde målen. Flera ansåg att kön är något som man biologiskt sett föds till och därför finns det olikheter hos flickor och pojkar. Överlag var inte genus och jämställdhet ett prioriterat mål som pedagogerna på förskolorna arbetade aktivt med. Det var endast några enstaka pedagoger som diskuterade genus och jämställdhet utifrån att kön är något som konstrueras socialt och påverkas av människor och den kultur som vi lever i.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lundgren, Hedqvist Alexandra, and Alexandra Ulenius. ""Finns det rätt eller fel material?" : En kvalitativ studie av förskolans material i relation till jämställdhet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403173.

Full text

Abstract:

Jämställdhet är idag ett hett ämne i samhällsdebatten och detta syns i både tidningar och olika medier. Det är stora diskussioner om huruvida det ska vara jämställt på arbetsplatser och att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och lika lön, men hur ser det ut där allt börjar, nämligen i förskolan? Vi har genom kvalitativa studier undersökt detta. Syftet med studien var att synliggöra hur förskolor konstruerar miljö och material samt dokumentation utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv genom kvalitativa intervjuer med förskollärare och barnskötare samt miljöobservationer av avdelningar. Detta gjordes för att se hur förskollärarna och barnskötarna resonerade kring miljön samt hur den framställdes och användes av barnen i relation till jämställdhet och genus. Studiens resultat grundade sig i fyra intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan och miljöobservationer av dessa fyra pedagogers fysiska avdelningar. Intervjuerna och observationerna genomfördes på både privata och kommunala förskolor. Eftersom jämställdhet är ett stort och mångfacetterat ämne att undersöka ur ett didaktikvetenskapligt perspektiv valde vi att fokusera på det material förskolorna erbjöd, hur pedagogerna resonerade, vad barnen valde att leka med samt hur dokumentationen framställdes utifrån kön. Anledningen till att vi valde just dessa utgångspunkter var för att Läroplan för förskolan 2018 skriver att det ingår i förskollärarens arbete att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten för att alla barn ska ha möjligheten att utvidga sina perspektiv och val oavsett vilket kön de har (Lpfö18, s. 12). Vi applicerade detta på materialet i förskolan genom att barnen ska ha möjlighet att göra fria val. För att analysera vårt empiriska material utgick vi från Vygotskijs sociokulturella perspektiv och kompletterade med genusteorin av Hirdman samt flera olika författare. Det vi kom fram till var att barnen lekte till stor del könsneutralt, vilket innebar att det inte förekom enbart stereotypa lekmönster exempelvis pojkar leker med pojkar och flickor leker med flickor och barnen lekte till stor del med blandat material. Det kan bero på att miljöerna var könsneutralt konstruerade med könsneutralt material: bland annat låg fokus på att låta barnen själva skapa sitt material. Pedagogerna var även måna om att konstruera lokalerna utifrån barnens intressen, göra dem tillgängliga och att förändra lokalerna över tid för att göra rummen så intressanta som möjligt. Vi menar alltså att förskolorna framstått som jämställda, men något varierande resultat kring detta framkom i observationerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Baptista, Gabriela. "Genus i förskolan-En kvalitativ studie om hur pedagoger och barn uppfattar genus och jämställdhet i en könsneutral förskola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28553.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskoleverksamhet utformas och uppfattas av såväl genuspedagogen som barn i en så kallad könsneutral förskola. Studien utgick ifrån följande frågeställningar: Hur beskrivs och utformas den könsneutrala förskolan? Hur interagerar och förhåller sig barnen ur ett genusperspektiv? Tidigare forskning visar att genusprojekt och jämställdhetsarbeten har sitt ursprung sedan några decennier tillbaka, men under olika omständigheter varit svårt att bedriva arbeten i förskolans och skolans värld. Inte förrän de sista åren har genus och jämställdhetsarbeten fått starka reaktioner och projekten har förstärks och drivs igenom.Studien är genomfört på en så kallad könsneutral förskola där intervjuer och observationer har använts som kvalitativa metod. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och senare analyserats utifrån de frågeställningarna studien bygger på. I mitt resultat framkom det att utformningen av en könsneutral förskola bygger på alla pedagogernas förhållningsätt, deras engagemang och arbetssätt med barnen. Genuspedagogens vision var att belysa ett jämställdtagande arbetet i verksamheten där genus synsättet i förskolan kunde drivas fram, men på grund av olika anledningar som det hade uppstått i förskolan det genus arbetet på den könsneutrala förskolan upphördes efter en tid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Niemi, Frida, and Evelina Lindström. "Medvetenhet om genus och jämställdhet i förskolan : Hur pedagoger uppfattar sitt förhållningssätt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33415.

Full text

Abstract:

I denna studie var syftet att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar attde förhåller sig till genus och jämställdhet. Undersökningen genomfördes medhjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att studera justuppfattningar. Studien visade att pedagoger har en klar uppfattning om attjämställdhetsarbetet ska innebära samma möjligheter och förutsättningar föralla barn, oavsett könstillhörighet. Studien visade å andra sidan att detta arbetepå grund av olika kunskap, medvetenhet, intresse och förståelse, kan bliproblematiskt att genomföra. Ett annat dilemma som, enligt pedagogerna istudien, tar stor plats är att samhället påverkar barnen, samt attvårdnadshavare inte alltid delar uppfattningar med pedagogerna. Slutsatsernablev att pedagoger försöker bemöta alla jämställt, men att det är svårt attgreppa innebörden av arbetet. Dessutom är pedagogerna medvetna om att merkunskap och medvetenhet behövs, men att det å andra sidan är just omedvetnaförväntningar som avgör hur pedagogernas förhållningssätt blir. Därmed finnsen risk att barnen inte blir likvärdigt bemötta utifrån förskolansjämställdhetsmål.

Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Linnéa, Felicia Byhlin, and Karin Haglund. "Pedagogers bemötande : Med fokus på genus i ett kvinnodominerat yrke." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11919.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien är att få reda på om det är någon skillnad i hur manliga respektive kvinnliga pedagoger bemöter flickor och pojkar i verksamheten. Metod: Den här studien baseras på två kvantitativa verktyg, enkät och observationsschema. Enkäten har skickats ut till samtliga förskolor i två medelstora kommuner, där 56 pedagoger har valt att delta, och observationsschemat grundas på 10 pedagoger. Pedagogerna är fördelade manliga/kvinnliga och på småbarnsavdelning respektive syskonavdelning. Resultat: I vårt resultat har vi, genom enkäterna, kommit fram till att manliga och kvinnliga pedagoger tror att de har olika förväntningar på barn beroende på kön. Observationerna visar dock att de tänker lika i många frågor och där inte alls skiljer sig från varandra. Vi har även kommit fram till att kvinnor riktar mer av sin uppmärksamhet till pojkarna i förskolan, både genom tilltal och tillsägelser, medan männen riktar lika stor uppmärksamhet till pojkar respektive flickor i både tilltal och tillsägelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Gustafsson, Emelie, and Jennie Gustafsson. "Genusarbete i förskolan : hinder och möjligheter för en jämställd förskola." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24155.

Full text

Abstract:

Genus och jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Därför valde vi att genomföra en studie om genusarbete i förskolan. Läroplanen för förskola har reviderats flera gånger och jämställdhet har under dessa år fått en större del i läroplanen. I följande studie har vi valt att intervjua manliga pedagoger angående hinder och möjligheter i genusarbetet på förskolan. Vårt syfte med undersökningen är att studera vilka möjligheter och hinder manliga pedagoger ser i sitt genusarbete för en jämställd förskola. Studien har baserats på kvalitativa intervjuer där manliga pedagoger i förskolan besvarar frågor kring genus, hinder, möjligheter och prioriteringar. I studien ingår fem utbildade förskollärare från två olika kommuner. Respondenternas svar har bearbetats och materialet av intervjuerna har tolkats, kodats och kategoriserats. Efter bearbetning av materialet kunde resultatet kategoriseras under fem rubriker: Jämställdhet, Manliga pedagoger, Miljö, Hemmet och Behov och förhållningssätt. Resultatet visar att förskolorna arbetar med inkludering för att främja jämställdhet. De arbetar med könsneutrala miljöer men också ett könskompensatoriskt förhållningssätt för att utmana barnen att agera könsöverskridande. Skillnader blev synliga mellan kommunerna där pedagogerna i den ena kommunen arbetar med genus efter behov och pedagogerna i den andra kommunen med ett medvetet förhållningssätt. Respondenterna ser hemmet som ett möjligt hinder i genusarbetet då det kan motarbeta förskolans arbete, de ser även bristen på manliga pedagoger som ett hinder. Samtidigt ser de även möjligheter med kompetensutveckling och ett medvetet förhållningssätt i arbetet med genus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Bergström, Anna Lena, and Christina Vingeskog. "Jämställdhetsarbete i förskolan - en studie om hur pedagoger arbetar med jämställdhet i Falkenbergs och Hyltes förskolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30669.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på någraförskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta medjämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vihar gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet attmedverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildninginom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mestlämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna:• Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller iförskolan bland pedagoger i två kommuner?• Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hylteskommuner?• Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärkajämställdhetsarbetet i förskolan?Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna.Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp iHylte. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har vi till största delen hämtat från denstatliga utredningen Jämställd förskola (SOU 2006:75) och rapporten ger många förslag pååtgärder för att nå fram till ett bättre jämställdhetsarbete. Intervjuresultatet visar tydligasignaler på att pedagoger är i stort behov av utbildning för att kunna utföra ett kvalificeratgenusarbete i barngruppen. Vi menar att de pedagoger som genomgått fortbildning inom dettaområde och nu arbetar aktivt har förändrat sitt förhållningssätt genom att reflektera över sigsjälv i sin roll som medskapare av kön. De uppvisar också en medvetenhet om att detraditionella könsrollsmönstren och könsrollerna måste brytas. I resultatet framkom även hurviktigt det är att arbetsledningen finns med i förändringsarbetet och stöttar sin personal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Sjöström, Cicci, and Ljungmark Mimi Zandén. ""Utomhusmiljön känner jag inte alls är könskodad på samma sätt som innemiljön." : Ser pedagoger någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus? En kvalitativ undersökning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9371.

Full text

Abstract:

InledningVi har sett en stor brist i vårt eget pedagogiska arbete - att jämställdhetsarbetet mer eller mindre försvinner i utomhusmiljö. Det verkar finnas en tro på att allt förbättras bara genom att vi befinner oss utomhus, på gården eller uteplatsen. Den betraktas som en sfär där vi inte behöver utöva jämställdhetsarbete såsom vi gör i läromiljön inomhus. Vi bestämde oss därför för att ta reda på ifall detta är något som även andra pedagoger upplever. SyfteSyftet med denna studie är att genom observationer av verksamheter och intervjuer med pedagoger belysa deras egen uppfattning av ifall de tror sig göra någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus. MetodDetta arbete är en kvalitativ undersökning. För att få en så heltäckande bild som möjligt av det vi studerat har vi valt att använda oss av två olika metoder, observationer och intervjuer, för att samla information och få underlag att förstå och tolka de beteenden och interaktioner som vi sett. ResultatI vår studie ser vi tydliga exempel på att pojkar och flickor behandlas olika. I synnerhet är det några situationer där pedagogerna agerat särbehandlande utan att någon större vikt läggs vid att det skulle ha direkta konsekvenser, vilket för barnen blir en konstant pågående påminnelse om deras könstillhörighet, utan att den har någon anknytning till någonting. Vi ser även att jämställdhetsarbetet skiljer sig åt ute och inne. Utemiljön beskrivs som fri på ett annat sätt än innemiljön, barnen kan välja mer själva och alla vill delta i leken. Upplevelsen av utemiljön som automatiskt mer jämställd och tillgänglig för alla gör att metoder för att undvika stereotypa mönster mestadels används inne. En av de tydligaste punkterna som uttrycks under samtalen med pedagogerna är att utomhus, där miljön upplevs som friare och mer tillgänglig, behövs det inte arbetas lika tydligt med jämställdhetsarbetet. Vi strävar också efter att kunna problematisera och sätta de resultat vi får fram i relation till den teoretiska ram som använts, i detta fall sociokulturellt perspektiv. Förklaringar till varför den rådande uppfattningen om att utomhusmiljön är mer könsneutral tas upp och slutligen ges förslag på didaktiska konsekvenser om hur arbetet skulle kunna läggas upp i framtiden för att förbättra medvetenheten ute på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Larsson, Therese. "Genusperspektiv i förskolan - pedagoger, barn och skönlitteratur." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30941.

Full text

Abstract:

Detta examensarbetes syfte är att utforska genusperspektiv i förskolan (1-5 år), genom att belysa pedagogers föreställningar om små barns skönlitteratur samt barns egna bokval. Jag anser det vara ett viktigt område att belysa då skönlitteratur är något som används i stor utsträckning i förskolan samt är av vikt för barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag använt mig av metoderna intervju, textanalys samt observation. Jag har intervjuat fyra pedagoger, analyserat bokbeståndet på en avdelning samt observerat en barngrupps egna val av böcker. Resultatet av empirin visar på olika förhållningssätt som pedagogerna har till genusfrågor. Förhållningssätten delas in i tre teman; medvetenhet, naturligt samt oengagemang. Resultatet visade vidare att det var fler manliga karaktärer än kvinnliga i barnens skönlitterära böcker, dock inte lika stor skillnad som framkommit i tidigare forskning. I analysen av observationerna framkom att flickorna och pojkarna i stor utsträckning hade liknande läsvanor. Som tidigare forskning visat läste dock flickorna mer skönlitteratur medan pojkarna läste mer facklitteratur. Min slutsats är att det krävs att pedagogerna har kunskap om genusfrågor, för att kunna skapa möjligheter för barnen i förskolan att våga bryta könsmönster och utveckla alla sina sidor och förmågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Blomqvist, Linn, and Pinar Kulbay. "Pedagogers föreställningar och strategier i genusarbetet i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagoger bedriver ett genusarbete i förskolan för att bryta traditionella könsroller." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31740.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Nyman, Bodo Jessica. ""... det är som att pissa i motvind." : Ett arbete om tre pedagogers erfarnehter av att arbeta med jämställdhet i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40691.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Johansson, Anneli, and Marie Johansson. "En lekmiljö för alla? : – en kvalitativ studie om dockvråns roll i jämställdhetsarbetet." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26593.

Full text

Abstract:

Den här studien vill sätta två begrepp och fenomen i relation till varandra: dockvrån och jämställdhet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken roll dockvrån (eller vad nu avdelningen har valt att benämna den lekmiljön) har och kan tänkas ha i jämnställdhetsarbetet på förskolan. Våra frågeställningar är: · Hur har dockvrån utformats och förändrats? Vilka barn leker där, vad leker de med och hur leker de? · Hur upplever och uppfattar pedagogerna jämställdhet och de konsekvenser som har blivit av att förändra dockvrån och det material som erbjuds där? Examensarbetet är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk forskningsansats vilket innebär att fokus ligger på deltagarnas upplevelser och uppfattningar om ett visst fenomen. Metoderna vi valt att använda oss av i vår studie är intervju och videoobservation. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats. Resultatet redovisas sedan utifrån de mönster som uppkommit under analysen. Resultatet visar att den valda lekmiljön nu är en jämställd miljö där både pojkar och flickor vistas. Hur dockvrån användes förut, innan förändringarna, kan vi inte veta men får lyssna till vad pedagogernas erfarenheter säger oss och resultatet visar då att dockvrån nu, på bägge avdelningarna, tilltalar både pojkar och flickor. Efter att vi har analyserat datan från de genomförda intervjuerna och videoobservationerna är vår slutsats att dockvrån har blivit en könsöverskridande lekmiljö och att pedagogernas uppfattningar om leken där stämmer överens med deras verklighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Abrahamsson, Lina, and Rebecca Jeppsson. "Hej, vilket kön vill du vara? : Hur pedagoger bemöter och förhåller sig till flickor och pojkar i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39110.

Full text

Abstract:

Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrån pedagogernas synvinkel, pedagogernas sätt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och på vilket sätt det påverkar barnen utifrån ett genusperspektiv. Studien uppmärksammar även på vilket sätt pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemål de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som används för studien är intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit. Studien visar att pedagogerna uppfattar genus som mer än hur man förhåller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd även innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgår istället från individens intressen och erfarenheter. Dock kan detta variera vid olika aktiviteter och situationer i förskolans vardag. Majoriteten av de tillfrågade pedagogerna har en tanke för hur de väljer att forma lokalerna utifrån ett genusperspektiv. Pedagogerna anser att det finns genusifierat material men att detta inte behöver ha någon betydelse för vilka som väljer det. Det handlar om på vilket sätt pedagogerna presenterar det och samtalar om det med barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Westergren, Erika. "Genusmedveten pedagogik i förskolan : En undersökning om genusmedvetenhetens betydelse i arbetet på två förskolor." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2170.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att:

• ta reda på om de undersökta förskolorna arbetar aktivt med genusmedvetenhet eller inte.

• undersöka om, och i så fall vilka, hinder det finns för att förverkliga läroplanens (Lpfö98) intentioner beträffande genusfrågor på de undersökta förskolorna.

• undersöka hur resultaten på de undersökta förskolorna ser ut i relation till vad styrdokumenten kräver.

Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer till pedagogerna och till barnen observationer bestående av en kombination av tidsstudier och löpande protokoll.

De slutsatser man kan dra utifrån de av mig genomförda intervjuer och observationer är följande:

Om ett seriöst förändringsarbete med genusmedvetenhet ska kunna påbörjas på de två undersökta förskolorna måste tydligare direktiv från statsmakterna komma till stånd, så att en positiv samsyn kring dessa frågor möjliggörs.

För att man på de två undersökta förskolorna ska få tillfälle att aktivt arbeta med genusmedvetenhet behövs mer resurser, vilket innebär att staten måste skjuta till ”öronmärkta” pengar till kommunerna.

Det är uppenbart att många av de intervjuade pedagogerna inte har tillräcklig kunskap för att inse hur samhällsnyttigt arbetet med genusmedvetenhet är. Det innebär att man, om man menar allvar, ute i kommunerna måste sträva efter att, i likhet med intentionerna i läroplanen (Lpfö98), ta fram en övergripande ”policy” för hur pedagogerna ska kunna agera på ett genusmedvetet sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Gunnarsson, Elin, and Sophia Löfstrand. "Bildskapande, genus och jämställdhet i förskolan : En studie om tre förskollärares syn kring genus och jämställdhet i barns bildskapande." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34654.

Full text

Abstract:

Utifrån vårt intresse inom bild så har vi uppmärksammat att det förekommer skillnader i pojkar och flickors bilder, hur dem målar och vad dem målar. Studiens syfte är att belysa hur några förskollärare arbetar kring jämställdhet i sina bildaktiviteter. Utifrån förskolans läroplan står det att förskolläraren ska organisera utbildningen så att barnen möts, leker, lär tillsammans, utvecklar och provar sina förmågor och intressen på lika villkor oavsett könstillhörighet. Studiens metod baserades på semistrukturerade intervjuer där tre förskollärare intervjuades. Vi genomförde studien ur ett jämställdhetsperspektiv för att se om förskollärarna anser att det är skillnader på flickor och pojkar i deras bildskapande. Läroplanens jämställdhetsbegrepp beskrivs att båda könen ska ha samma möjligheter att utveckla intressen och förmågor. Barnen ska inte hindras av de traditionella könsmönstren. Det insamlade materialet analyserades tematisk. Resultatet visade att de tre förskollärarna anser att bild är viktigt i barns utveckling och lärande. De pratade om att man får in de flesta av läroplanens mål i skapande aktiviteter. Det visade sig att det förekommer skillnader i barns bilder, mer i det fria skapandet än i det styrda. Våra respondenter hade svårt med begreppet jämställdhet och beskrev begreppet jämlikhet.
Based on our interest in painting, we have noticed that there are differences in boys 'and girls' pictures, how they paint and what they paint. The purpose of the study is to shed light on how some preschool teachers work around gender equality in their visual activities. Based on the preschool curriculum, it says that the preschool teacher must organize the education so that the children meet, play, learn together, develop and test their abilities and interests on equal terms regardless of gender. The study method was based on semi-structured interviews where three preschool teachers were interviewed. We conducted the study from a gender equality perspective to see if the preschool teachers believe there is any differences between girls and boys in their image creation. The curriculum's concept of gender equality describes that both sexes must have the same opportunities to develop interests and abilities. Children should not be hindered by the traditional gender patterns. The collected material was analyzed thematically. The results showed that the three preschool teachers believe that image is important in children's development and learning. They talked about getting most of the curriculum's goals into creative activities. It turned out that there are differences in children's images, more in free creation than in controlled. Our respondents had difficulty with the concept of gender equality and described the concept of equality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ivarsson, Lilina. "Möten kring matbordet Hur pojkar respektive flickor bemöts vid måltidssituationer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33191.

Full text

Abstract:

Ett av förskolans uppdrag är att arbeta med genus och jämställdhet. Det står både i läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (rev. 2010) och FN:s barnkonvention (unicef.se) att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och att alla har lika rättigheter. Syftet med denna studie är att med ett genusteoretiskt perspektiv analysera hur pedagoger bemöter barn i förskolan i rutinmässiga måltidssituationer. Jag har valt att fokusera på hur flickor respektive pojkar bemöts vid måltidssituationer. För att få en bild av hur det ser ut har jag genomfört observationer vid matbordet på en förskola och intervjuer med pedagoger på samma förskola. Barnen på förskolan är i åldern 1-6 år och jag har intervjuat fem stycken pedagoger. Jag har valt att göra observationerna vid måltiden för att det är ett bra tillfälle för meningsfulla samtal mellan barn och pedagog. Det är även en tydlig situation där problematik lätt kan uppstå. Till exempel att pojkarna påkallar mer uppmärksamhet än flickor och att pedagogerna i sin tur låter det ske.Studien är baserad på Hirdmans (2007) teoretiska begrepp genussystem, i vilket det finns två principer, isärhållande och hierarki. Hon menar att kön är något man föds med, men genus är något man formas till. Helén och Granholm (2007) hävdar även att genus är något som är föränderligt, så synen på vad som är manligt respektive kvinnligt förändras över tid.Resultatet av studien visar på att flickor och pojkar behandlas olika, pojkarna får mer uppmärksamhet och hjälp av pedagogerna än vad flickorna får. Flickorna förväntas i de flesta situationerna att klara mer än pojkarna och därför ställs det även högre krav på flickorna än pojkarna. Studien kan användas som underlag för framtida diskussioner kring pedagogens bemötande av barn vid matbordet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hultberg, Sofia, and Jenny Nilsson. "Arbetet med att motverka traditionella könsmönster : Pedagogers tolkning av förskolans läroplan Lpfö-98." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22131.

Full text

Abstract:

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet “stereotypa könsroller” och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet “stereotypa könsroller” innebär. Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara. I utformandet av den reviderade läroplanen för förskolan utgås det från att en traditionell könsroll innebär att pojkar har högre status än flickor och det ska motverkas. För att nå fram till önskat resultat menar forskare att pedagogerna behöver ha aktuell kunskap om genus och jämställdhet. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samlad bild av vad stereotypa könsroller innebär. Vi har sett att de främst jobbar på sitt eget förhållningssätt och bemötande av barnen eller tänker på vilket material, leksaker och aktiviteter barnen erbjuds. Det finns också en medvetenhet bland pedagogerna angående könskodade färger och leksaker, vilket de försöker tona ner i mötet med barnen. Att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats kommer också på tal och det finns funderingar om det skulle hjälpa jämställdhetsarbetet på förskolan om det fanns fler män i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Olsson, David, and Sebastian Sandberg. "För små för genus? : En kvalitativ studie om genusmedvetenhet bland förskolepersonal." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43009.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka hur förskolepersonal definierar genus och hur de anser att det tar form i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien utgick från ett kvalitativt arbetssätt och innefattade semi-strukturerade intervjuer med sju förskollärare och en barnskötare. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är teorin om genuskontrakt och jämställdhetsanalys. Det som framkom i resultatet var att det fanns stor variation inom hur förskolepersonalen definierade genus och hur de hade valt att arbeta med det i verksamheten. Studiens slutsatser var att deltagarna hade ett aktivt arbete med utgångspunkt i genusmedvetenhet men att det fanns en vilja att vidareutbilda sig inom ämnet men som i nuläget inte var möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Ohlsson, Rebecka, and Berggren Zara. "Den genuskodade leken : Pedagoger och barn om vad som går an." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25841.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Nora, Adem. "Manlig förskollärare sökes : En studie av manliga pedagoger i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24607.

Full text

Abstract:

The purpose with this essay is to get a deeper insight into why there is a lack of male educators in Swedish preschools. I also want to know which role the male educators have in comparison to the female educators. This essay builds on four questions, which covers: The cause of the lack of males in Swedish preschools If there are any gender bound expectations on male educators in the Swedish preschools What the woman educators perceive about the roles of the male educators in the Swedish preschools How the male educator experience his own work in a workplace dominated by women The method I have used is a qualitative interview study in which I have interviewed four male educators and two woman educators from three different preschools. The result of this study shows that male educators gave different reasons to why there is a lack of male educators in Swedish childcare. According to the male educators the reason for this situation is that there is a worry to be seen as a feminine person, get singled out as a pedophile and that the childcare sector has low status. The study also shows that there is a great pressure on male educators in the Swedish preschool and stereotypical gender roles in the division of labor between men and women.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Boman, Anna-Karin, and Catrine Jumme. "Vill du ha hjälp? : Den pedagogiska utmaningen i bemötandet av flickor och pojkar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12186.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås. Något våra observationer visat är att pedagogerna bemötte pojkar respektive flickor relativt lika när det gällde tonfall och beröm. Däremot skiljde sig bemötandet mer åt beroende på barnens ålder. Vi kunde även se att flickorna först fick frågan om de ville ha hjälp av pedagogerna medan de till pojkarna gick fram och hjälpte dem utan att fråga. Sett ur ett genusperspektiv, var det vid vissa tillfällen orden pedagogerna använde sig av i samtalen med barnen, som antydde på det ”flickiga” eller ”pojkiga”. Observationsschemat visade att det var flickorna som fick mest hjälp av pedagogerna samt var de som bad om hjälp flest gånger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Jenny, Alkelöv Jenny Alkelöv, and Malin Larsson. "”Vart är den glittriga klänningen?” : En fallstudie om pedagogers positioneringar av barn inom olikajämställdhetspedagogiska strategier i förskolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-61500.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka pedagogers kroppsliga och verbala handlingar i förskolan ur ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv. Fokus ligger på pedagogernas jämställdhetspedagogiska strategier samt deras positioneringar av barnen ur ett genusperspektiv. En fallstudie genomfördes på en avdelning i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Empiriinsamlingen pågick under två veckors tid och bestod av deltagande observationer samt informella och formella intervjuer med de tre verksamma pedagogerna på avdelningen. I resultatet framkommer att pedagogerna växlade mellan olika, ibland motsägelsefulla jämställdhetspedagogiska strategier. Detta medförde dels att olika strategier kunde ta ut varandra och få minskat effekt, exempelvis genom växlingen mellan könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik. Dels att strategiernas svagheter kunde kompenseras genom växlingen till en annan strategi. Resultatet visar även att positioneringar användes som en del av det jämställdhetspedagogiska arbetet, exempelvis genom att pedagogerna positionerade barnen könsöverskridande. Slutligen framkommer att pedagogerna inte var konsekventa i genusarbetet då de i vissa situationer arbetade med att utveckla jämställdhetsarbetet men i andra situationer kunde positionera barn på sätt som riskerar att förstärka traditionella könsnormer. Studien bidrar med kunskap om hur pedagoger kan utveckla jämställdhetsarbetet genom ett medvetet användande av positioneringar och strategier i kombination med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Andersson, Sofie. "Gestalta genus i förskolan : En studie om fyra pedagogers föreställningar om kön utifrån exemplet måltidssituationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100556.

Full text

Abstract:

Den nya reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lyft jämställdhetsarbetet på förskolan. Syftet med studien är därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv synliggöra fyra pedagogers föreställningar om kön i kommunikationen med barn, med specifikt fokus på kommunikation vid måltider. Detta för att undersöka om det förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor efter att den nya läroplanen lagt fram nya genusaspekter. Studiens frågeställningar är: Hur bemöts pojkar och flickor av pedagoger vid måltider utifrån fördelning av talutrymme, uppmärksamhet och samtalsinnehåll? Vilka könsstereotypiska föreställningar om kön kan speglas i pedagogernas kommunikation med barnen? Undersökningen genomförs genom observationer, där ett arbetslag på fyra pedagoger har observerats under tre måltider. Baserat på tidigare forskning har en observationsmall gjorts som undersöker pedagogers fördelning av talutrymme, uppmärksamhet och valda samtalsinnehåll till pojkar och flickor. Observationerna analyserades utifrån ett normkritiskt perspektiv där pedagogernas bemötande och könsföreställningar undersöktes. Resultatet skildrar att pedagogerna vid måltider bemöter barnen relativt likvärdigt. Resultatet är komplext där både likheter och skillnader framkommer i pedagogernas bemötande av barnen. En likhet är att pedagogerna ställer lika många frågor och hjälper pojkar och flickor i lika stor utsträckning. En skillnad visar att pojkarna får ett större talutrymme och att flickor får hårdare tillsägelser. Ibland kommunicerar pedagogerna olika samtalsinnehåll till pojkar och flickor. I resultatet kan också olika könsstereotypiska föreställningar synliggöras, men även icke- könsstereotypiska föreställningar framkommer. Könsstereotypiska föreställningar som framkommer hos pedagogerna är exempelvis pojkar som busiga och flickor som skötsamma. Konsekvenserna av att pedagogerna inte alltid bemöter barnen likvärdigt i kommunikationen gör att pojkar och flickor inte får lika möjligheter och förutsättningar, vilket inte bara strider mot förskolans läroplan utan även påverkar barnens bild av sig själva och jämställdheten, i både nutid och framtid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Karlsson, Anders. "Blåmärken och rosa rosetter : Ett arbete om jämställdhet i förskolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1457.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att ta reda på vilken betydelse jämställdhet i förskolan har, samt att ta reda på vad som hände efter att projektet ”Vi är alla medaktörer” från Växjös Universitet, avslutades. För att få reda på detta har jag intervjuat förskolelärare från tre av de medverkande förskolorna i projektet. Jag har även läst och utgått från rapporten ”Vi är alla medaktörer”(2005).

Utifrån det jag läst i rapporten har jag dessutom läst och kopplat ihop teorier om genus, jämställdhet, styrdokument och övriga lagar och förordningstexter. Jag har dessutom tagit reda på vad regeringens jämställdhetsdelegation anser om jämställdhet i förskolan.

Det resultat jag har fått fram är att efter att projektet ”Vi är alla medaktörer” avslutades har man ökat förståelsen och projektet har bidragit till att förskolorna numera jobbar mer med jämställdhetsfrågor och frågor kring genus. Jag har även fått fram hur viktigt det är med jämställdhet i förskolan och vad det kan betyda för barnens uppväxt och samhällets utveckling, samt betydelsen av våra egna föreställningar och förhållningssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Höglund, Karl-Josef. "”Att se individen, inte könet” : pedagogers uppfattning om jämställdhet i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15115.

Full text

Abstract:

Bakgrund I mitt kommande yrke som förskollärare är jämställdhetsfrågan en viktig del och jag har därför valt att fördjupa mig i denna fråga. I förskoleverksamheten är det en fördel om pedagoger försöker bemöta både pojkar och flickor jämställt och att vi ger barnen samma möjligheter och förutsättningar utan att ta hänsyn till vilket kön de har. Det är i förskolan som pedagoger kan vara förebilder inför barnen och visa vad jämställdhet handlar om. Det är av stor vikt att arbetslaget har samma förhållningssätt och bemötande i verksamheten. Syftet Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagogerna uppfattar att de samtalar medpojkar och flickor i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, men även hur pedagogerna upplever att de bemöter pojkar och flickor i den dagliga verksamheten. Metod Till min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Jag har genomfört sexsemistrukturerade intervjuer för att få in den empiriska datan till min studie. För att stärka mitt resultat med citat från respondenterna har jag valt att använda mig av ljudinspelningar under genomförandet av mina intervjuer. Resultat I den här delen presenteras mitt resultat utifrån mina intervjuer. I min studie framgår det att pedagogerna anser att de vill se individen hos barnet utan att lägga någon vikt vid barnets könstillhörighet, samt att pedagogerna ger samma möjligheter och förutsättningar för både pojkar och flickor i verksamheten. Pedagogerna arbetar aktivt med jämställdhet i verksamheterna på de två utvalda förskolorna. Som exempel kan jag nämna att pedagogerna ger alla barnen fria möjligheter att få utforska olika saker inom förskoleverksamheten som till exempel att det inte finns några specifika pojk- eller flickleksaker, dessutom kommenterasinte barnens kläder eller skor ur ett genusperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Heller, Annika, and Josefine Sundström. "Snippor och snoppar : En kvalitativ studie om förskollärares genus- och jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35733.

Full text

Abstract:

Den här studiens syfte var att fördjupa kunskaper om hur åtta förskollärare upplever förskolans jämställdhetsuppdrag samt hur de arbetar med genus och jämställdhet i förskolans praktik. Genom kvalitativa intervjuer eftersträvades en förståelse för hur arbetet gick till på förskollärarnas olika förskolor. Hirdmans genusteori användes för analys och tolkning. Resultatet visade att förskollärarna hade olika grader av medvetenhet och att arbetet prioriterades olika i verksamheterna vilket gav barnen olika förutsättningar till jämställdhet i verksamheten. Studiens slutsats är att förskollärarnas kunskaper gällande genus och jämställdhet påverkar huruvida de förstärker traditionella könsroller eller arbetar för jämställdhet i förskolans verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Carl, Jens. "Pedagogers bemötande av flickor och pojkar i förskolan ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30913.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagoger på två förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan ställa detta emot den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98).För att ta reda på detta gjorde jag undersökande fallstudier, där ett flertal observationer har varit utgångspunkten.Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar även att detta bemötande ej är i enlighet med den kursplan som pedagogerna på förskolan skall följa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Andersson, Annika, and Pia Johansson. "Flickors och pojkars talutrymme i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8287.

Full text

Abstract:

I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna. De menar att pojkarna trots allt hörs och syns mest, då även kroppsspråk läggs till. Detta blir mer tydligt ju äldre barnen blir. Förskollärarna uttrycker att de är medvetna om hur de fördelar ordet under samlingen och menar att de inte ser till könstillhörighet utan till individ, med målet att alla barn ska få tala och även lyssna. En slutsats som kan dras av studien är att då de pratsamma och utåtagerande barnen fortfarande är såväl tids- som uppmärksamhetskrävande krävs riktade åtgärder för hur även de tysta, blyga barnen bör uppmärksammas och lyftas fram vid samlingarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Eriksson, Karin. "Jämställdhetsarbete i förskolan : hinder och stimulans." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7746.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett jämställdhetsarbete på två förskolor utvecklats och vad som påverkat utvecklingen. Studiens syfte har varit att undersöka vilken syn personalen på de två förskolorna har på sitt jämställdhetsarbete samt vad som har hindrat respektive stimulerat en utveckling av jämställdhetsarbetet. Undersökningsgruppen består av personal från två förskolor, 24 personer, och undersökningsmetoderna har varit enkäter och intervjuer. Resultaten visar att personalens syn på jämställdhetsarbetet kan delas in i tre kategorier; ”Det går framåt”, ”Det står still” och ”Det är bra som det är”. Resultaten visar vidare att många i personalen ser jämställdhetsarbetet som ett projekt och har svårt att införliva det i den dagliga verksamheten. Tiden ser personalen som det främsta hindret för en utveckling av arbetet, det saknas tid för observationer och analys. Studien visar också att väl förankrade tankar och arbetssätt lever kvar under turbulenta perioder och fortsätter att stimulera arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ahlgren, Amanda, and Henna Palonen. "Alla är olika men lika bra : En studie om genus och jämställdhet – inom de estetiska ämnena." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-442071.

Full text

Abstract:

I förskolan ska varje barn ges samma möjligheter till utveckling, lärande och lek, oavsett könstillhörighet. Vi har ändå kunnat se att barn ges olika möjligheter på grund av sitt kön, och att detta är som tydligast inom de estetiska ämnena. Vi kan även läsa i Skolinspektionens kvalitetsgranskning och i den senaste delegationen för jämställdhet i förskolan att flera förskolor brister i att arbeta med sitt jämställdhetsuppdrag samt att förskolan haft svårt att fullfölja sitt uppdrag i att motverka traditionella könsmönster. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar arbetet med genus och jämställdhet, främst inom de estetiska ämnena. Vi valde därför att undersöka hur pedagoger ser på arbetet med genus och jämställdhet inom förskolan. Vi ville även rikta in studien på de estetiska ämnena eftersom vi sett att könsskillnader blir som tydligast där inom förskolans verksamhet. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. De resultat vi kom fram till var att pedagogerna försöker arbeta jämställt och att de ser det som en viktig del av förskolans arbete. Det var ingen av dem som hade någon speciell utbildning inom genuspedagogik men de ansåg ändå att de hade den kunskap som behövs samt att de får stöd i att arbeta mer jämställt från sin arbetsplats. Pedagogerna kunde dock inte se några stora skillnader mellan könen hos barnen bland de yngsta barnen samt inom de estetiska ämnena. Ändå antydde vissa på att de estetiska ämnena mest ses som feminina samt att de kunde se några skillnader i vad barnen intresserar sig för, till exempel att flickorna var dom som satt längre och ritade och målade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Thylin, Patrik. "Alla vinner! Det är ju det som är själva idén! : En intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar om genus och jämställdhet." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7486.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv synliggöra hur ett urval pedagoger resonerar kring jämställdhet och genus. Pedagogens uppdrag genom läroplanen är att låta varje barn utvecklas utan begränsningar från stereotypa könsroller. Samtidigt visar studier att det oftast är barnen själva som initierar könsöverskridande lek medan de vuxna har en relativt könsstereotyp syn på barnens lek och lärande.

Intervjustudien har gjorts med fem pedagoger verksamma inom förskolan. Deras ålder, utbildning och erfarenheter av arbete med barn har stor variation. Genom intervjuerna har pedagogerna fått resonera kring frågor rörande genus och jämställdhet, i samhället i stort men också i deras vardagliga arbete med barnen. För att analysera pedagogernas resonemang har Rönnbloms tolkning av maktbegreppet samt Harding och Hirdmans indelningar av olika reproduktionsprocesser av genus använts.

Resultatet visar att genusordningen återskapas både medvetet och omedvetet. Inom arbetsgruppen diskuteras frågor kring jämställdhet och genus men de individuella erfarenheterna och utgångspunkterna har stor variation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Brännlund, Emma, and Johanna Bergström. "Framställningen av genus i förskolans barnböcker : En kvalitativ textanalys." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85659.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker framställningar av genus i barnböcker som används i förskolans undervisning. Metoden som användes var att tillfråga 37 förskolor i en medelstor svensk kommun vilka böcker de använder sig av i sin undervisning för att sedan analysera dessa ur ett genusperspektiv. Analysen genomfördes i form av en kvalitativ textanalys med en teoretisk förankring i Hirdmans (2001) teori om genussystemet och maktordningar. Studien fann att det förekommer både isärhållning av normer om manligt och kvinnligt i enlighet med Hirdmans (2001) teori men även en ihopblandning av normer om manligt och kvinnligt vilket strider mot det Hirdman (2001) uttrycker. Isärhållningen består av tillfällen där traditionella normer uttrycks medan ihopblandningen är instanser då normer överskrids eller blandas ihop med varandra. Studien fann även olika tendenser som antingen legitimerade genusmässiga maktordningar i barnböckerna eller som ifrågasatte dessa. Legitimeringen består av tillfällen där den manliga makten förstärks medan kvinnan försvagas. Ifrågasättningen handlar om när kvinnor tar mer plats eller gör mer anspråk på makt än män. Den slutgiltiga diskussionen behandlar på vilket sätt resultatet från analysen av böckerna kan påverka förskollärarens yrkesroll och arbetet med jämställdhet i förskolans utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Malm, Helena, and Jennie Olsson. "Pojkars och flickors talutrymme under samlingssituationer i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11561.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur två pedagoger på två olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsättningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade på pedagogers bemötande ur två olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna använde strategierna i samlingssituationerna på förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och två intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsättningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade på förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berättade att de ville se till varje enskild individ och dess behov. Vi uppmärksammade att alla barn uttryckte sig olika mycket och på olika sätt, i undersökningen kom vi fram till att de barn som ofta uttryckte sig verbalt, var de barn som fick störst talutrymme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Saklanti, Erika, and Angelica Ådefjäll. "Fina flickor och starka pojkar? : En kvalitativ studie om pedagogers förhållningssätt gentemot barn i förskolan ur ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8045.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Bakgrunden till föreliggande studie har sin utgångspunkt i ett intresse kring att alla människor oavsett könstillhörighet ska ges lika förutsättningar i livet. Då pedagoger enligt förskolans läroplan ska förhindra att traditionella könsroller och könsmönster upprätthålls är det av betydelse att undersöka hur jämställdhetsarbetet kan gestaltas på förskolan. Tidigare studier har visat att pedagoger i många fall tror sig arbeta med jämställdhet men att de i praktiken förstärkt de stereotypa könsrollerna. Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka vilka genuskonstruktioner som skapas och återskapas av pedagoger i förskolan. Två dagligen förekommande vardagssituationer studerades; samlingar och tambursituationer. Fokus var på hur pedagoger bemötte barnen, framförallt på hur de uttryckte sig verbalt gentemot barnen. Metod: Denna kvalitativa studie bygger på icke deltagande observationer som metod. Som komplement till observationerna samtalade vi med pedagogerna på förskolan. Observationerna genomfördes på en kommunal förskola under fyra dagar. Resultat: Studiens resultat åskådliggör att pedagogernamestadels verbalt utryckte sig på skilda sätt mot flickor och pojkar, de kategoriserade barnen genom sina ordval och reproducerade på så sätt kön. Flickorna uppmärksammades i högre grad än pojkarna för yttre attribut. Pojkarna i studien fick uppmärksamhet för fysiska egenskaper. Ibland bemöttes barnen utifrån individ och inte utifrån sin könstillhörighet, barnen gavs då likvärdiga villkor. Resultatet visade att pedagogerna stundtals kategoriserade barnen utifrån deras ålder, genus var då underordnat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Granfors, Caroline, and Emelie Larsson. "Några pedagogers resonemang om genus : En kvalitativ undersökning om vad som kan påverka arbetet med geuns i förskola och skola." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14038.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagogen i förskola och grundskolans tidigare år resonerar om genus. I arbetet undersöktes det om vad pedagogen vet om genus och om tidigare utbildning spelar roll i arbetet om genus. Det har även undersökts om pedagogernas olika könsroller påverkar verksamheten i förskolan och grundskolans tidigare år. Studien är gjord genom en kvalitativ undersökningsmetod där tio olika pedagoger har intervjuats och observerats. Intervjuerna är gjorda med semistrukturerad inriktning och allt material har analyserats och bearbetats. Resultatet visar att pedagogerna har ett medvetet tänk om genus och att de tillämpar det till viss del i den pedagogiska verksamheten. Undersökningen visade även att förskolan har satsat mer på utbildning om genus av sina pedagoger än vad grundskolans tidigare år har gjort. Det har även visat sig att pedagogerna i förskolan och grundskolans tidigare år känner av bristen på manliga pedagoger när de talar om sina könsroller. Slutsatsen av studien var att pedagogerna har en relativt god kunskap om genus och att verksamhetens arbete med genus påverkas av den kvinnliga dominansen inom förskolan och grundskolans tidigare år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Carlsson, Ida. "Genusarbete, ett komplicerat uppdrag i förskolan? : En kvalitativstudie om 6 pedagogers uppfattningar kring kön, genus och jämställdhet i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36184.

Full text

Abstract:

Förskolan ses idag som en arena för jämställdhet där pedagoger ska motverka stereotypa könsroller. Syftet med studien är att synliggöra hur olika pedagogers synsätt kring begreppen kön och genus kan förstås i relation till ett jämställdhetsarbete i förskolan och vilka faktorer de upplever påverkar. Uppsatsen har därför en kvalitativ ansats genom halvstrukturerade intervjuer för att informanternas attityder och förståelser ska få framträda. Frågeställningar som ligger till grund för intervjun och studien är: Hur beskriver pedagoger sin syn på konstruktionen av genus i jämställdhetsarbetet, hur beskriver pedagogerna sin syn på jämställdhet och vilka faktorer upplever de påverkar ett jämställdhetsarbete? Resultatet analyseras och diskuteras utifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, där individen ses som subjekt som ständigt är med och förhandlar och omförhandlar sina möjligheter att vara. Resultatet i studien visar att det finns skilda uppfattningar bland pedagogerna kring begreppen kön och genus i relation till jämställdhetsarbetet. Att ha olika uppfattning om genuskonstruktionen är även en av faktorerna som pedagogerna upplever problematiserar ett jämställdhetsarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Pettersson, Emily, and Maria Skytt. "En barnboks betydelse för främjandet av jämställdhet mellan könen en studie i samband med boksamtal i förskolan." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-365.

Full text

Abstract:

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken. Undersökningen genomfördes i samband med boksamtal. Detta innebar att barnen fick lyssna till den utvalda boken och samtala kring text och bild. Det som framkommer i studien kan vara av intresse för framför allt förskolepersonal och blivande pedagoger.

Enligt tidigare forskning framkom det bl. a att Delegationen för jämställdhet i förskolan i SOU 2006:75 bedömer att sagor och berättelser påverkar barns syn på världen och att förskolepersonalens ståndpunkter inom jämställdhet är det mest centrala inom förskolans jämställdhetsarbete. Davies (2003) finner att barnen kan tolkas som motsägelsefulla när de svarar på frågor angående böcker de fått lyssna på dvs. de håller med om en sak men kan säga emot sig själva i nästa stund.

Resultat från studien visar att det inte var märkbara skillnader mellan pojkar och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet. Slutsatsen förevisar att dessa förskolebarns uppfattningar både stärker och går emot det traditionella könsmönstren. Mestadels gick dessa barns kommentarer emot de traditionella könsmönstren. Barnen har dock visat sig motsägelsefulla i vissa situationer då exempelvis de ansåg att både pojkar och flickor kan använda kläder med färger som går emot de traditionella könsmönstren så som att pojkar ska ha blått medan flickor ska ha rosa. Majoriteten av barnen ville dock själva ha färger/leksaker som stärker de traditionella könsmönstren. I motsatt till tidigare forskning reagerade inte barnen på att boken som lästes innehöll könsroller som var omgjorda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Sawmi, Lina. "Du får inte vara Elsa! : - En vetenskaplig essä om genus i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30235.

Full text

Abstract:

Min vetenskapliga essä har som utgångspunkt en händelse då en pojke valde att bryta mot gängse könsrollstänkande. Pojken ville i en lek ha den kvinnliga huvudrollen, vilket motarbetades av några av de andra barnen. Det innebar för oss pedagoger att vi måste hitta en väg där vi beaktade pojkens önskemål utan att avfärda kamraternas. I min essä redogör jag hur vi pedagoger arbetade för att nå fram till ett förhållningssätt som gagnade såväl barn, pedagoger som föräldrar. Essän utgår från följande tre frågeställningar: Hur ska pedagogerna förhålla sig i arbetet med genusfrågor på förskolan? Vad har kamratkulturer för påverkan gällande könsroller i förskolan? Hur samverkar förskolan med hemmet i arbetet med genus? Essän är inspirerad av teorier om "härskartekniker" som beskriver hur vi människor stöter på dagligen under olika sammanhang. Härskartekniker används av vuxna såväl som barn oavsett kön. Med syfte att skaffa sig makt genom att trycka ner andra. I min händelse ser vi hur barn använde denna teknik mot varandra för att styra i leken. En annan viktig teori för essän är den om lekens betydelse som belyser hur barn i leken skapar relationer i samspel. Leken ger också utrymme att hantera olika konflikter samt utvecklar självkänsla och identitet. Jag har genom litteraturen fått många idéer om hur jag som pedagog kan arbeta med berörda frågor. Jag har också insett att någon "slutlösning" inte finns- och inte heller bör finnas. Allt genus och jämställdhetsarbete i förskolan går ut på in lyssnande och dialog. Målet är att sträva mot att uppnå acceptans för allas val och att könet inte avgör vem som gör något.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Rodin, Pia, and Joanna Anderskans. "Samma möjligheter i förskolan oavsett kön? : -en studie i hur förskollärare uppfattar barns tankar om genus." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-510.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om barn och förskollärare hade samma uppfattningar om genus och om barnen reflekterade kring könsskillnader. Förskollärare har ett stort inflytande på de barn de möter och därför ville vi ta reda på hur man kan arbeta praktiskt med genusfrågor i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barn har skapat underlag för vår analys av de uppfattningar de vuxna och barnen har kring genus. För att få en bättre uppfattning om hur barn tänker och agerar utifrån ett genusperspektiv har vi genomfört observationer som ett komplement till intervjuerna eftersom barn kan ha svårt att uttrycka sina tankar i ord. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har en god förståelse för hur barn tänker kring genus och vi har upptäckt att barn i 4-5 års ålder redan har en tydlig uppfattning om vad det innebär att vara pojke respektive flicka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Landén, Susanna, Stedt Kristin, and Anders Steen. "Muntlig kommunikation ur ett genusperspektiv : En kvalitativ studie på förskola, skola och fritidshem." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11637.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.

Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid.

För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94.

I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor.

Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Nilsson, Elin, and Susanna Svedberg. "”Mer än bara könsroller” : En kvalitativ studie kring genus i förskolan med fokus på pedagogers planerings- och utvecklingsarbete." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10310.

Full text

Abstract:

InledningStudien behandlar ett genusrelaterat planerings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet. I studien lyfts betydelsen av pedagogers medvetenhet om genus samt olika arbetssätt. Vår ambition med studien är att den ska ge ökade kunskaper om hur genusarbete i förskolans verksamhet kan förstås och utvecklas.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger resonerar kring genus i förskolans verksamhet med fokus på planerings- och utvecklingsarbete.MetodStudien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och hermeneutik som metodansats. Vid intervjuerna användes en intervjuguide. Datainsamlingen analyserades och kategoriserades utifrån olika teman som bearbetats fram under analysprocessen.ResultatPedagogerna resonerar kring två olika sätt att möta genus i verksamheten, det ena som ett förhållningssätt och det andra som ett innehåll i undervisningen. De betonar att genusarbete innebär att skapa lika möjligheter och förutsättningar för varje barn oavsett kön. För att skapa lika förutsättningar tänker pedagogerna kring utformningen av verksamheten samt reflekterar över sitt eget bemötande för att barn inte ska hindras av stereotypa könsroller. Det framkommer att pedagogerna tar hänsyn till genus i sitt planerings- och utvecklingsarbete i vissa situationer och vid behov. Pedagogerna uttrycker även att genus finns med i verksamheten trots att de inte medvetet arbetar med det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Botéus, Michaela, Elin Dalslätt, and Elin Söderström. "Föds vi eller görs vi? Pedagogers sätt att tala och resonera kring genus och jämställdhet i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17774.

Full text

Abstract:

BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jämställdhet utifrån ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som är aktuella för studiens område lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhället kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrån ett genusperspektiv. Kompensatorisk pedagogik, könsschablonsdiket och könsblindhetsdiket lyfts fram. Förskolans samarbete med vårdnadshavare belyses ur ett jämställdhetsperspektiv.SyfteVårt syfte är att ta reda på hur pedagoger i förskolan talar om och resonerar kring genus och jämställdhet.Frågeställning:Hur blir pedagogernas resonemang synliga när de talar om genus och jämställdhet?Hur synliggörs olika språkdiskurser i pedagogernas tal?MetodStudien grundar sig i en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet är tio stycken verksamma pedagoger inom förskolan.ResultatResultatet presenteras utifrån en genusanalys samt en diskursanalys. Resultatet visar på olika sätt att tala och resonera kring genus och jämställdhet. Pedagogers språkbruk synliggörs med fokus på pronomenanvändning.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Alexandersson, Josefine, and Erika Johannesson. "”Kalle och Lisa leker med bilar och dockor ” : Pedagogers syn på barns leksaker, aktiviteter och textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19827.

Full text

Abstract:

BAKGRUND:Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrån ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Isaksson, Jennie. "En kvalitativ studie om förskollärares genusmedvetna förhållningssätt till fri lek." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84206.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att identifiera hur förskollärare förhåller sig till fri lek i förskola, vilket analyseras utifrån ett genusperspektiv. Vidare undersöks vad det kan finnas för möjligheter och svårigheter för förskollärare att förhålla sig genusmedvetet till fri lek. Studien består av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva i förskola och materialet analyseras utifrån ett styrningsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig på flera olika sätt, både inför fri lek och vid fri lek, och utifrån det kan både möjligheter och svårigheter tydas. Inför fri lek kan möjligheter tydas utifrån planering av exempelvis miljö och material och vid fri lek kan möjligheter tolkas genom förskollärarnas deltagande i leken samt hur de agerar och kommunicerar med barnen. Svårigheter kan tydas både inför, och vid, fri lek och beror delvis på utomstående förhållningssätt, vilket påverkar förskolans jämställdhetsarbete. Utifrån resultatet identifieras att förskollärarna förhåller sig förebyggande, närvarande och förändrande till fri lek. Sammantaget visar studien att fri lek har en tydlig plats i förskolans jämställdhetsarbete samt att genom förskollärarnas genusmedvetna styrning ger de barnen möjlighet att utveckla och variera sina intressen i fri lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Petrusson, Nahlin Ingela, and Caroline Wiklund. "Vilken tuf... fin groda du har där." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7991.

Full text

Abstract:

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer – den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen – i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Mogensen, Ida, and Hanna Frostensson. "Genusuppdraget i förskolan : - En kvalitativ studie om förskollärares tolkning och uttalade förhållningssätt till genus i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17157.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Rylandersson, josefine, and Therese Sjöstrand. "Planering och utformning av förskolans pedagogiska miljö : En kvalitativ studie om pedagogers erfarenheter av att arbeta genusmedvetet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65738.

Full text

Abstract:

I föreliggande studie fanns viljan att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av att jobba genusmedvetet i förskolan när det kom till att planera och utforma förskolans fysiska miljö. Tanken bakom studien var att undersöka och att synliggöra för hur ämnet arbetas med och även hur det skulle kunna arbetas med. Samt synliggöra problematik och önskemål i arbetet med genusmedvetenhet ute i verksamheterna. Syftet med föreliggande studie är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka och analysera förskollärares erfarenheter av att arbeta, planera och utforma förskolans pedagogiska miljö. Studien genomfördes med intervjuer som undersökningsmetod. Pedagoger intervjuades för att få fram resultatet av studien. Den insamlade empirin redovisas som en jämförelse där det synliggjordes skillnader och likheter bakom svaren på frågorna som ställts. Avslutningsvis drevs en diskussion utifrån den forskningen som det utgåtts ifrån gentemot det som framkommit under studien. Slutresultatet av studien visar på att informationen om genusfrågor finns hos samtliga pedagoger men att engagemanget fallerar i brist på intresse eller tidsbrist. Resultatet tyder på att man är medveten om ämnet ute i verksamheterna men att det inte jobbas aktivt med frågan. Däremot har många av de intervjuade pedagogerna uttryck att de skulle vilja ha mer kunskap om hur man skulle kunna jobba med genusmedvetenhet, de har även uttryckt att de önskar det hade funnits mer tid, om tiden funnits hade intresset ökat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Gustavsson, Helen. "Olika men lika : Du är den du är. Pedagogers resonemang om jämställdhetsarbete i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18124.

Full text

Abstract:

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras. De som bryter mot normen korrigeras av andra till normativt beteende. Det anses som enklast för barn att hålla sig inom normen, och därmed styrs barn till normativt beteende. Dock ses barn som starka när de är normöverskridande. Pedagogerna är osäkra över hur jämställdhetsarbete bäst bör bedrivas i den pedagogiska verksamheten, om olikheter skall lyftas fram eller neutraliseras.
Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Hansson, Linda. "Fyra manliga pedagogers tankar om genus och förskolans genusuppdrag : En kvalitativ undersökning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32665.

Full text

Abstract:

In this study I’ve used qualitative interviews to examine four male preschool teachers’ interpretations of gender and their work with gender in preschool. Specifically, I’ve been interested in what thoughts male teachers have about the preschool gender assignment, how they express these thoughts in their work, and how they perceive their role as men in preschool in relation to gender and gender equality. The teachers express that the preschool gender assignment means that one should treat girls and boys equally and give them the same opportunities. Based on their interpretations they explain how they work with gender, that they´re trying to change the image of what’s feminine and masculine through interactions with the children by using the language as an instrument. Despite this, they seem to have difficulties presenting substantial examples of how to counteract gender stereotypes. Unlike previous studies, the teachers in this study express their awareness that the replication of gender is unconscious. They’re not certain if they treat girls and boys equally. The male teachers believe that their role as men in the gender assignment is to show children that regardless of gender one can do everything and that there isn’t anything that´s typically feminine or masculine.
I denna studie har jag med kvalitativ intervju som metod undersökt fyra manliga pedagogers uppfattningar om genus och genusarbete i förskolan. Jag har genom mitt arbete velat ta reda på vilka tankar pedagogerna har om förskolans genusuppdrag, hur de berättar om hur de arbetar med detta i verksamheten samt hur de ser på sin roll som man i arbetet med genus och jämställdhet. Genusuppdraget innebär för pedagogerna att man ska behandla flickor och pojkar lika och ge dem samma möjligheter. Utifrån deras tolkningar berättar de om hur de arbetar med genus i verksamheten, de försöker att ändra bilden av vad som är kvinnligt och manligt genom interaktioner med barnen, med språket som verktyg. Däremot upplever jag att de har svårigheter att ge konkreta exempel på hur man kan motverka könsstereotyper i förskolan. Till skillnad från tidigare forskning framhåller pedagogerna i denna studie att de är medvetna om att reproduktionen av kön är omedveten och de menar att de inte vet om de behandlar flickor och pojkar lika. Pedagogerna ser att deras roll som man i förskolans genusuppdraget är att visa barn att man oavsett kön kan göra allting samt att det inte finns något som är typiskt kvinnligt eller manligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Förskola genus pedagoger jämställdhet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles