Academic literature on the topic 'Förskolans arbetslag'

Artikeln fokuserar hur det för förskoläraren förtydligade ansvaret för den pedagogiska verksamheten som trädde i kraft 2011, tolkas och omsätts på en övergripande kommunal nivå och kommer till uttryck i förskolans pedagogiska praktik. Utifrån intervjuer och kommunala policydokument beskrivs och problematiseras hur detta ansvar tolkas och implementeras i två kommuner. Av studien framgår att tolkningarna varierar liksom sättet att implementera detta ansvar på när det gäller innehåll, omfattning och genomförande. På en diskursiv nivå beskrivs förskollärarens förtydligade ansvar både av utvecklingsledare, förskolechef och förskollärare som motiverat utifrån skillnader i yrkeskunskap mellan förskollärare och annan personal. I arbetslag bestående av olika yrkeskategorier i förskolans sociala praktik, beskrivs det däremot som känsligt att diskutera förändringar i ansvars- och arbetsfördelning utifrån denna skillnad.

Sammanfattning: Hur pedagoger i förskolan samtalar om sitt arbete med barns modersmål och vad som fokuseras i samtalen presenteras och diskuteras i denna artikel. Artikelns resultat bygger på en analys av samtal som hållits i tre arbetslag samt i en fokusgrupp där samtliga arbetslag ingått, totalt består deltagarna av två barnskötare och sex förskollärare. Utgångspunkterna är att flerspråkighet är att betrakta som en kompetens och en tillgång samt att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll för barns möjligheter att utveckla sin flerspråkighet. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en retorisk ansats inom vilken Billigs begrepp ideologiska dilemman har använts som analysverktyg. I analysen framträdde fyra innehållsteman där både strategier i arbetet med barns flerspråkighet stod i fokus samtidigt som dilemman och osäkerheter med desamma framträdde. Studien visar ett komplext arbete där pedagoger, förutom det rent språkliga, ställs att hantera frågor som exempelvis likvärdighet, politik och kulturella uttryck.Nyckelord: Förskola, flerspråkighet, fokusgrupp, ideologiska dilemman, modersmål

Lärande och utveckling är två begrepp som kontinuerligt ska diskuteras i arbetslaget i förskolans verksamhet. Hur lärande uppfattas och kommer till uttryck skiljer sig från individ till individ. Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse för vilka lärandemöjligheter som arbetslag beskriver att förskolans utegård erbjuder. Forskningsfrågorna i studien syftar till att undersöka vilka möjligheter till lärande arbetslag beskriver att förskolans utegård erbjuder, hur lärandemöjligheter kommuniceras i arbetslaget samt vilka hinder som uttrycks begränsa lärandemöjligheterna på förskolans utegård. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fyra fokusgruppsintervjuer genomförts där resultatet analyserats utifrån en tematisk analys. Arbetslagens förståelse för lärandemöjligheterna på förskolans utegård har tolkats genom det sociala representationsteoretiska perspektivet. Resultatet visade hur arbetslagen upplevde hinder i form av brist på kollegial samtalstid och utegårdens utformning för att utveckla lärandemöjligheter på utegården. Genom att regelbundet föra kollegiala samtal samt ta tillvara på arbetslagens individuella kunskaper, kan förståelsen samt arbetet utvecklas i arbetslaget kring utegårdens lärandemöjligheter.

Under 2000-talets början kom en majoritet av de anmälningar som rör mobbning på arbetsplatsen från arbetstagare inom kvinnodominerade yrkesområden som exempelvis utbildningssektorn.Syftet med följande arbete är att undersöka hur några verksamma förskollärare upplever och uppfattar fenomenet vuxenmobbning inomförskolansarbetslagsamt vad detta kan få för följder på detpedagogiska arbetet med barnen. För att få svar på detta användes en kvalitativ metod där fem verksamma förskollärare intervjuades. Den semistrukturerade intervjun kompletterades medtvå vinjetter som tillät respondenterna att spekulera mer fritt. Detta för att få så djupa svar som möjligt. Dessa undersökningar låg senare till grund för att analysera lärarnas attityder till det valda problemområdet. Vår studie visade att ovanstående statistik stämde överens med de utvalda förskollärarnas erfarenheter av vuxenmobbning. Samtligainformantertroddedockatt det råder ett stort mörkertal kring vuxenmobbning och att fler kan vara utsatta än vad som syns i statistiken. Alla framhöll ett väl fungerande ledarskap som en av de viktigaste faktorerna för att få bukt på problemet och att vuxenmobbning är så utbrett inom förskolan eftersom yrket är så kvinnodominerat. De utvalda förskollärarna ansåg ävenatt barnen och kvalitén på det pedagogiska arbetet skulle påverkas negativt i fall vuxenmobbning förekom inom arbetslaget.Resultatet från vår studie visade även att det fanns en samsyn hos informanterna gällande sättet att se på vuxenmobbning och att detta områdeansågs varamycket tabubelagt.

Syftet med detta självständiga arbete är att belysa hur förskollärare ser på sitt uppdrag för barns utveckling och lärande i förhållande till rådande styrdokument och hur de ser på begreppet undervisning. Den här studien utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv och från sex intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att fem av de sex förskollärarna inte använder begreppet undervisning, men att begreppet ändå hör hemma i förskolan. Den förskollärare som använder begreppet undervisning reflekterar över att begreppet inte används då det finns en rädsla för att förskolan ska bli mer lik grundskolan, vilket de andra förskollärarna och litteraturöversikten bekräftar. Förskollärarna som deltagit i studien är alla överens om att de som förskollärare har det övergripande ansvaret för barns utveckling och lärande, men att det är av stor vikt att ta till vara på kompetensen hos alla i arbetslaget. Förskollärares arbetsuppgifter skiljer sig inte märkvärt från de andra som verkar inom förskolan och resultatet visar på en önskan om att arbetsuppgifterna skulle skilja mer. Alla förskollärare i studien påpekar, i linje med litteraturöversikten, att diskussionen kring arbetsfördelning är ett känsloladdat ämne och därför undviks p.g.a. rädslan att kränka någons profession. Studien visar på hur komplext det kan vara att arbeta i ett heterogent arbetslag där en grupp lyfts ut att ta ett större ansvar än de andra. Både positiva och negativa aspekter lyfts fram och analysen av resultatet visar tendenser på att samarbete i arbetslaget och tydliga riktlinjer från förskolechefer påverkar kvaliteten i den undervisning som bedrivs på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrån arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollärare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn på samarbete. Studien bygger på tio kvalitativa intervjuer, två med förskolechefer på två olika förskolor och åtta med pedagoger, fyra från varje förskola. Studien visar att samarbetet i arbetslaget är en viktig fråga hos båda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. Både ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det är ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa båda yrkesroller rymmer både möjligheter och hinder som kan påverka eller förbättra samarbetet. Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrån ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bättre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mål, öppen dialog, ömsesidig förståelse, gemensam reflektion och så vidare. Dessutom har undersökningen visat olika hinder som kan påverka samarbetet t.ex. tidsbrist, olikheter mellan pedagogerna i arbetslagen gällande både olika yrkesidentiteter och olika sätt att arbeta och konflikter. Studieresultatet visar också att det finns gemensamma åsikter mellan ledarna och pedagogerna när det gäller vilja och möjligheter till samarbetet. Däremot har de olika åsikter vad gäller vilka svårigheter som hindrar samarbete. Detta grundas på olika uppfattningar om hur man på bästa sätt ska organisera samarbetet, kommunicera och att använda sig av varandras kompetens. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för och diskussion kring möjligheter och hinder för samarbetet i förskolans arbetslag utifrån både pedagogers och ledares perspektiv. Detta kan förhoppningsvis väcka intresse för vidare forskning på området. Nyckelord: Samarbete, förskolan, ledarskap, arbetslag.
The main purpose of the study is to explore cooperation in the preschool team, based on the leaders' (preschool managers) and the other educators' (preschool teachers and childminders) perspectives, and to highlight any differences and similarities between leaders' and other educators' views regarding cooperation The study is based on ten qualitative interviews with two pre-school managers at two different preschools and eight educators, four from each preschool. The study shows that collaboration is an important issue for both leaders and educators to achieve a functional teamwork. It is a shared responsibility between leaders and educators. These two professional roles involve both opportunities and barriers that may affect or improve collaboration. The investigation has also revealed various opportunities that from a leaders' and educators' perspective could lead to better cooperation, for example to have clear leadership, clear objectives, open dialogue, mutual understanding, mutual reflection, and so on. In addition, the investigation has shown various obstacles that may affect cooperation, lack of time, differences between teachers in teams – both in the different professional identities and different ways of working, conflicts and so on. The results show that there are common views between leaders' and educators' perceptions of willingness and opportunities for cooperation. However, they have different views regarding the difficulties that hinder cooperation. This is based on different ideas and different ways when it comes to organizing cooperation, to communicate and to use each other's expertise. The study contributes to a deeper understanding and discussion of the opportunities for and obstacles to cooperation within preschool teams based on educators' and leaders' perspectives. Hopefully, this may spark interest for more research in this area. Keywords: Cooperation, preschool, leadership, team.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kollektivt lärande sker under förskolepersonalens arbetslagsreflektion. Studien tog ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där lärande antas ske i kommunikation mellan medlemmar i arbetslaget. Tre arbetslag spelades in under deras utvärderingar av verksamheten samt under praktiknära reflektioner över projektarbetet med barnen. Resultatet visade att personalen gjorde två olika kategorier av reflektioner. Den första kategorin av reflektioner var bekräftande reflektioner över såväl konkreta som abstrakta förutsättningar och processer. De bekräftande reflektionerna innehöll beskrivningar av vad som fungerade bra och reflektioner över varför och fungerade på så vis mer koordinerande än kritiskt ifrågasättande och lärandet kunde anses vara reproduktivt. Dessa reflektioner var vanligast i utvärderingssamtalen. Den andra kategorin av reflektioner var kritiska reflektioner med beskrivningar av problem eller en upplevd dissonans mellan målsättningar och verklighet. Detta ledde till skapande av nya gemensamma förhållningssätt och nya pedagogiska artefakter. Eftersom reflektionerna var kritiska kunde lärandet förmodas vara utvecklingsinriktat. Men eftersom reflektionerna främst riktades mot eget handlande på en konkret nivå och inte mer abstrakta förutsättningar och premisser ledde inte lärandet till nya meningshorisonter. Dessa kritiska reflektioner förekom främst i de praktiknära reflektionerna över projektarbetet med barnen, trots den konkreta nivån på reflektionerna kunde det kollektiva lärandet antas vara störst under denna form av arbetslagsreflektion Dessutom undersöktes samarbetsklimatet med hjälp av enkätfrågor från socialpsykologisk forskning. Enkätsvaren visade att samarbetsklimatet var gott.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärarens förtydligade ansvar och uppdrag hanteras inom förskolans arbetslag genom att utifrån ett maktperspektiv analysera en kommuns interna rapport kring ansvarsfördelning i förskolans arbetslag. Examensarbetet behandlar de mekanismer som påverkar ansvarsfördelning och professionssträvanden inom förskolans arbetslag. Samt vilka komplexiteter avseende ansvarsfördelning och professionssträvanden som framträder och hur dessa kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Examensarbetet behandlar även den problematik som berör den kommunala rapportens datainsamlingsmetod, och hur problematiken kan synliggöras utifrån ett maktperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter härrör från Foucaults tankar om disciplinär makt samt Skeggs forskning gällande subjektskapande och respektabilitet. Resultatet och diskussionen visar på att fördelning av ansvar är ett känsligt ämne inom arbetslaget, där starka vänskapsband och principer gällande rättvis fördelning gör processen att gå från en platt till en stratifierad organisation komplex. Utifrån detta kan även förskollärarens professionalisering belysas då denna är nära kopplad till förskollärarens förtydligade ansvar. Resultatet och diskussionen visar även på att den kommunala rapportens datainsamlingsmetod riskerar att placera individen i en ofördelaktig situation. Då de frågor den kommunala rapporten ställer är känsliga att besvara i den kontext som individen befinner sig i. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att 40 år av arbetslag i förskolan konstruerar starka normer. Normer som kan vara svåra att förena med förskollärarens professionalisering och förtydligade ansvar.

In the preschool curriculum you can read about the importance of play and play-based learning. Since the emphasis on these aspects of the Swedish preschool has increased, the purpose of this study is to examine perceptions of play and learning in the preschool educational team. Based on our purpose we have chosen to use a phenomenographical research approach. We have implemented focus group interviews in two educational teams in two different preschool environments. The compilation of the interviews were dissected into themes through a content analysis. The result of the study showed a somewhat contradictory description of play and learning. Play is presented as an instrumental value, a means to achieve something else. Learning is described as an ongoing process that requires educators that are aware of their role as a teacher. Even though the preschool teachers considers play and learning as two separate activities whilst planning, they still emphasize the relationship between play and learning. To summarize this study, one conclusion is the importance of joint discussions in the preschool educational teams. This could immerse the understanding of play and learning, based on the deepened relationship in the Swedish curriculum.
Förskolans läroplan (2016) talar om vikten att främja leken och det lustfyllda lärandet. Eftersom dessa två praktiker har fått en ökad betoning i styrdokumenten är syftet med denna studie att undersöka uppfattningar om lek och lärande i förskolans arbetslag. Utifrån syftet har vi valt att förhålla oss till den fenomenografiska ansatsen där vi utgått från en kvalitativ metod. Vi har varit på två förskolor i två olika arbetslag och genomfört fokusgruppsintervjuer. Transkribering av intervjuerna sammanställdes och resultatet delades in i olika teman genom en innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån den utvecklingspedagogiska teorin och visade en något motsägelsefull beskrivning av lek och lärande. Leken beskrevs utifrån ett instrumentellt värde och lärandet beskrevs som en ständigt pågående process där medvetna pedagoger är en förutsättning för lärande. Trots att arbetslagen i planeringen av verksamheten fokuserade på lek och lärande som skilda praktiker, betonades samspelet mellan praktikerna. En slutsats som drogs var just aspekten av att i arbetslagen föra en aktiv diskussion om lek och lärande. Det kan i sin tur synliggöra en variation av uppfattningar och skapa en djupare förståelse för uppdraget utifrån det ökade samspelet mellan lek och lärande.

Studiens syfte är att få kunskap om arbetslagsarbete i förskolan. För att få svar på detta har följande frågeställning besvarats: Hur beskriver förskollärare ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare i arbetslaget? Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Informanterna valdes genom ett kvoturval. Informanterna delar utmärkande drag så som kommun och förskollärarutbildning. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av kodning och tematisering genom ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Resultatet av denna studie utläses med hjälp av Engeströms verksamhetsmodell. Slutsatsen är att det finns en norm, i form av ett rättvisetänk baserat på tid när det kommer till ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Konsekvensen av denna norm är att gränserna mellan förskollärare och barnskötare suddats ut, vilket medför att ansvarsfördelningen blir otydlig.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att beskriva och analysera hur ledarskap inom förskolans arbetslag konstrueras genom diskurser, men även diskutera positioneringar och ledarskap som möjliggörs och omöjliggörs för arbetslagets pedagoger. Med feministisk poststrukturalism som ett teoretiskt ramverk och med fokus på begreppen diskurs, språk, subjektivitet och positionering genomför vi en diskursanalys. I vår konstruerade empiri identifierar vi tre teman: Det osynliga ledarskapet, Mötestid som arena för ledarskap och Delat eller delande ledarskap inom vilka vi synliggör olika diskurser. En diskurs som dominerar är den som på olika sätt handlar om att ledarskapet är gemensamt och att alla pedagoger i arbetslaget får vara med och bestämma. Parallellt råder andra diskurser. Till exempel en som beskriver ledarskap och beslutsfattande processer som något som inte talas om, eller en annan om idén om rutiner och strukturer som kan reglera arbetslagen. Vår slutsats av studien är att ledarskap i form av ett ledande lärande i förskolans arbetslag är ett sätt att möjliggöra ett ledarskap som både gynnar kvaliteten i verksamheten och tar hänsyn till olika kompetenser i arbetslaget.

Syftet med studien är att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen på förskolan påverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivåer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans läroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollärare. Deras utsagor har analyserats utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har också analyserats från ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna. Både förskollärare och barnskötare använder värderande termer när de talar om sin egen, och andra yrkesgruppen. Studien har också visat att arbetet i arbetslag är viktigt och att arbetslaget har en stark position i förskolan. Relationerna mellan pedagogerna verkar vara en viktigare fråga än skillnader i de anställdas didaktiska färdigheter.
The purpose of this study is to examine how interpersonal relationships in preschool teams affected by occupational groups different levels of education, and their respective responsibilities as specified in the Swedish pre-school curriculum (Skolverket 2010). I have done interviews with five nursery assistants and five preschool teachers. Their statements were then analyzed from the perspective of power by Michel Foucault's discourse theory. The statements have also been examined from an interpersonal and an intersectional perspective. The result shows that the statements within each occupational category are similar. There are expressions of power, more or less pronounced between the occupational groups. Both preschool teachers and nursery assistants expressed themselves with evaluative terms when they spoke of their own and the other professional group. The study has also shown that the work of the team is important, and that it has a strong position in pre-school. The relationship between the teachers seems to be a more important issue than differences in the employees’ didactic skills.