Dissertations / Theses: 'Förskolans arbetslag'

1

Johansson, Anna, and Annie Målevik. "Lärnademöjligheter på förskolans utegård : En kvalitativ studie om arbetslags förståelse för lärandemöjligheter på förskolans utegård." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53587.

Full text

Abstract:

Lärande och utveckling är två begrepp som kontinuerligt ska diskuteras i arbetslaget i förskolans verksamhet. Hur lärande uppfattas och kommer till uttryck skiljer sig från individ till individ. Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse för vilka lärandemöjligheter som arbetslag beskriver att förskolans utegård erbjuder. Forskningsfrågorna i studien syftar till att undersöka vilka möjligheter till lärande arbetslag beskriver att förskolans utegård erbjuder, hur lärandemöjligheter kommuniceras i arbetslaget samt vilka hinder som uttrycks begränsa lärandemöjligheterna på förskolans utegård. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fyra fokusgruppsintervjuer genomförts där resultatet analyserats utifrån en tematisk analys. Arbetslagens förståelse för lärandemöjligheterna på förskolans utegård har tolkats genom det sociala representationsteoretiska perspektivet. Resultatet visade hur arbetslagen upplevde hinder i form av brist på kollegial samtalstid och utegårdens utformning för att utveckla lärandemöjligheter på utegården. Genom att regelbundet föra kollegiala samtal samt ta tillvara på arbetslagens individuella kunskaper, kan förståelsen samt arbetet utvecklas i arbetslaget kring utegårdens lärandemöjligheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Stejdahl, Emma, and Karlsson Marina. "Låt dom rätta komma in : - en studie om vuxenmobbning i förskolans arbetslag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31886.

Full text

Abstract:

Under 2000-talets början kom en majoritet av de anmälningar som rör mobbning på arbetsplatsen från arbetstagare inom kvinnodominerade yrkesområden som exempelvis utbildningssektorn.Syftet med följande arbete är att undersöka hur några verksamma förskollärare upplever och uppfattar fenomenet vuxenmobbning inomförskolansarbetslagsamt vad detta kan få för följder på detpedagogiska arbetet med barnen. För att få svar på detta användes en kvalitativ metod där fem verksamma förskollärare intervjuades. Den semistrukturerade intervjun kompletterades medtvå vinjetter som tillät respondenterna att spekulera mer fritt. Detta för att få så djupa svar som möjligt. Dessa undersökningar låg senare till grund för att analysera lärarnas attityder till det valda problemområdet. Vår studie visade att ovanstående statistik stämde överens med de utvalda förskollärarnas erfarenheter av vuxenmobbning. Samtligainformantertroddedockatt det råder ett stort mörkertal kring vuxenmobbning och att fler kan vara utsatta än vad som syns i statistiken. Alla framhöll ett väl fungerande ledarskap som en av de viktigaste faktorerna för att få bukt på problemet och att vuxenmobbning är så utbrett inom förskolan eftersom yrket är så kvinnodominerat. De utvalda förskollärarna ansåg ävenatt barnen och kvalitén på det pedagogiska arbetet skulle påverkas negativt i fall vuxenmobbning förekom inom arbetslaget.Resultatet från vår studie visade även att det fanns en samsyn hos informanterna gällande sättet att se på vuxenmobbning och att detta områdeansågs varamycket tabubelagt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lindgren, Frida. "Förskollärares syn på sitt uppdrag : Vem ansvarar för förskolans undervisning?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314257.

Full text

Abstract:

Syftet med detta självständiga arbete är att belysa hur förskollärare ser på sitt uppdrag för barns utveckling och lärande i förhållande till rådande styrdokument och hur de ser på begreppet undervisning. Den här studien utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv och från sex intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att fem av de sex förskollärarna inte använder begreppet undervisning, men att begreppet ändå hör hemma i förskolan. Den förskollärare som använder begreppet undervisning reflekterar över att begreppet inte används då det finns en rädsla för att förskolan ska bli mer lik grundskolan, vilket de andra förskollärarna och litteraturöversikten bekräftar. Förskollärarna som deltagit i studien är alla överens om att de som förskollärare har det övergripande ansvaret för barns utveckling och lärande, men att det är av stor vikt att ta till vara på kompetensen hos alla i arbetslaget. Förskollärares arbetsuppgifter skiljer sig inte märkvärt från de andra som verkar inom förskolan och resultatet visar på en önskan om att arbetsuppgifterna skulle skilja mer. Alla förskollärare i studien påpekar, i linje med litteraturöversikten, att diskussionen kring arbetsfördelning är ett känsloladdat ämne och därför undviks p.g.a. rädslan att kränka någons profession. Studien visar på hur komplext det kan vara att arbeta i ett heterogent arbetslag där en grupp lyfts ut att ta ett större ansvar än de andra. Både positiva och negativa aspekter lyfts fram och analysen av resultatet visar tendenser på att samarbete i arbetslaget och tydliga riktlinjer från förskolechefer påverkar kvaliteten i den undervisning som bedrivs på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Albaiaa, Manal. "Samarbete i förskolans arbetslag : En kvalitativ studie utifrån ledarens och övriga pedagogers perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217371.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrån arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollärare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn på samarbete. Studien bygger på tio kvalitativa intervjuer, två med förskolechefer på två olika förskolor och åtta med pedagoger, fyra från varje förskola. Studien visar att samarbetet i arbetslaget är en viktig fråga hos båda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. Både ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det är ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa båda yrkesroller rymmer både möjligheter och hinder som kan påverka eller förbättra samarbetet. Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrån ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bättre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mål, öppen dialog, ömsesidig förståelse, gemensam reflektion och så vidare. Dessutom har undersökningen visat olika hinder som kan påverka samarbetet t.ex. tidsbrist, olikheter mellan pedagogerna i arbetslagen gällande både olika yrkesidentiteter och olika sätt att arbeta och konflikter. Studieresultatet visar också att det finns gemensamma åsikter mellan ledarna och pedagogerna när det gäller vilja och möjligheter till samarbetet. Däremot har de olika åsikter vad gäller vilka svårigheter som hindrar samarbete. Detta grundas på olika uppfattningar om hur man på bästa sätt ska organisera samarbetet, kommunicera och att använda sig av varandras kompetens. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för och diskussion kring möjligheter och hinder för samarbetet i förskolans arbetslag utifrån både pedagogers och ledares perspektiv. Detta kan förhoppningsvis väcka intresse för vidare forskning på området. Nyckelord: Samarbete, förskolan, ledarskap, arbetslag.
The main purpose of the study is to explore cooperation in the preschool team, based on the leaders' (preschool managers) and the other educators' (preschool teachers and childminders) perspectives, and to highlight any differences and similarities between leaders' and other educators' views regarding cooperation The study is based on ten qualitative interviews with two pre-school managers at two different preschools and eight educators, four from each preschool. The study shows that collaboration is an important issue for both leaders and educators to achieve a functional teamwork. It is a shared responsibility between leaders and educators. These two professional roles involve both opportunities and barriers that may affect or improve collaboration. The investigation has also revealed various opportunities that from a leaders' and educators' perspective could lead to better cooperation, for example to have clear leadership, clear objectives, open dialogue, mutual understanding, mutual reflection, and so on. In addition, the investigation has shown various obstacles that may affect cooperation, lack of time, differences between teachers in teams – both in the different professional identities and different ways of working, conflicts and so on. The results show that there are common views between leaders' and educators' perceptions of willingness and opportunities for cooperation. However, they have different views regarding the difficulties that hinder cooperation. This is based on different ideas and different ways when it comes to organizing cooperation, to communicate and to use each other's expertise. The study contributes to a deeper understanding and discussion of the opportunities for and obstacles to cooperation within preschool teams based on educators' and leaders' perspectives. Hopefully, this may spark interest for more research in this area. Keywords: Cooperation, preschool, leadership, team.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Törnsten, Daniel. "Kollektivt lärande i förskolans arbetslag : Bekräftande och kritisk reflektion i projektplanering och utvärdering." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156512.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kollektivt lärande sker under förskolepersonalens arbetslagsreflektion. Studien tog ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där lärande antas ske i kommunikation mellan medlemmar i arbetslaget. Tre arbetslag spelades in under deras utvärderingar av verksamheten samt under praktiknära reflektioner över projektarbetet med barnen. Resultatet visade att personalen gjorde två olika kategorier av reflektioner. Den första kategorin av reflektioner var bekräftande reflektioner över såväl konkreta som abstrakta förutsättningar och processer. De bekräftande reflektionerna innehöll beskrivningar av vad som fungerade bra och reflektioner över varför och fungerade på så vis mer koordinerande än kritiskt ifrågasättande och lärandet kunde anses vara reproduktivt. Dessa reflektioner var vanligast i utvärderingssamtalen. Den andra kategorin av reflektioner var kritiska reflektioner med beskrivningar av problem eller en upplevd dissonans mellan målsättningar och verklighet. Detta ledde till skapande av nya gemensamma förhållningssätt och nya pedagogiska artefakter. Eftersom reflektionerna var kritiska kunde lärandet förmodas vara utvecklingsinriktat. Men eftersom reflektionerna främst riktades mot eget handlande på en konkret nivå och inte mer abstrakta förutsättningar och premisser ledde inte lärandet till nya meningshorisonter. Dessa kritiska reflektioner förekom främst i de praktiknära reflektionerna över projektarbetet med barnen, trots den konkreta nivån på reflektionerna kunde det kollektiva lärandet antas vara störst under denna form av arbetslagsreflektion Dessutom undersöktes samarbetsklimatet med hjälp av enkätfrågor från socialpsykologisk forskning. Enkätsvaren visade att samarbetsklimatet var gott.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Cinber, Johanna, and Elin Juuso. "Varför blir det så känsligt? : Om ansvar och profession inom förskolans arbetslag utifrån ett maktperspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61774.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärarens förtydligade ansvar och uppdrag hanteras inom förskolans arbetslag genom att utifrån ett maktperspektiv analysera en kommuns interna rapport kring ansvarsfördelning i förskolans arbetslag. Examensarbetet behandlar de mekanismer som påverkar ansvarsfördelning och professionssträvanden inom förskolans arbetslag. Samt vilka komplexiteter avseende ansvarsfördelning och professionssträvanden som framträder och hur dessa kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Examensarbetet behandlar även den problematik som berör den kommunala rapportens datainsamlingsmetod, och hur problematiken kan synliggöras utifrån ett maktperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter härrör från Foucaults tankar om disciplinär makt samt Skeggs forskning gällande subjektskapande och respektabilitet. Resultatet och diskussionen visar på att fördelning av ansvar är ett känsligt ämne inom arbetslaget, där starka vänskapsband och principer gällande rättvis fördelning gör processen att gå från en platt till en stratifierad organisation komplex. Utifrån detta kan även förskollärarens professionalisering belysas då denna är nära kopplad till förskollärarens förtydligade ansvar. Resultatet och diskussionen visar även på att den kommunala rapportens datainsamlingsmetod riskerar att placera individen i en ofördelaktig situation. Då de frågor den kommunala rapporten ställer är känsliga att besvara i den kontext som individen befinner sig i. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att 40 år av arbetslag i förskolan konstruerar starka normer. Normer som kan vara svåra att förena med förskollärarens professionalisering och förtydligade ansvar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ivarsson, Linn, and Hanna Westher. "Har ni bara lekt idag? : En intervjustudie om uppfattningar om lek och lärande i förskolans arbetslag." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17760.

Full text

Abstract:

In the preschool curriculum you can read about the importance of play and play-based learning. Since the emphasis on these aspects of the Swedish preschool has increased, the purpose of this study is to examine perceptions of play and learning in the preschool educational team. Based on our purpose we have chosen to use a phenomenographical research approach. We have implemented focus group interviews in two educational teams in two different preschool environments. The compilation of the interviews were dissected into themes through a content analysis. The result of the study showed a somewhat contradictory description of play and learning. Play is presented as an instrumental value, a means to achieve something else. Learning is described as an ongoing process that requires educators that are aware of their role as a teacher. Even though the preschool teachers considers play and learning as two separate activities whilst planning, they still emphasize the relationship between play and learning. To summarize this study, one conclusion is the importance of joint discussions in the preschool educational teams. This could immerse the understanding of play and learning, based on the deepened relationship in the Swedish curriculum.
Förskolans läroplan (2016) talar om vikten att främja leken och det lustfyllda lärandet. Eftersom dessa två praktiker har fått en ökad betoning i styrdokumenten är syftet med denna studie att undersöka uppfattningar om lek och lärande i förskolans arbetslag. Utifrån syftet har vi valt att förhålla oss till den fenomenografiska ansatsen där vi utgått från en kvalitativ metod. Vi har varit på två förskolor i två olika arbetslag och genomfört fokusgruppsintervjuer. Transkribering av intervjuerna sammanställdes och resultatet delades in i olika teman genom en innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån den utvecklingspedagogiska teorin och visade en något motsägelsefull beskrivning av lek och lärande. Leken beskrevs utifrån ett instrumentellt värde och lärandet beskrevs som en ständigt pågående process där medvetna pedagoger är en förutsättning för lärande. Trots att arbetslagen i planeringen av verksamheten fokuserade på lek och lärande som skilda praktiker, betonades samspelet mellan praktikerna. En slutsats som drogs var just aspekten av att i arbetslagen föra en aktiv diskussion om lek och lärande. Det kan i sin tur synliggöra en variation av uppfattningar och skapa en djupare förståelse för uppdraget utifrån det ökade samspelet mellan lek och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Dahlström, Ida, and Sara Nilsson. ""Det är ingen alls som tvättar leksaker idag" : En kvalitativ studie om förskollärares erfareheter av ansvarsfördelning i förskolans arbetslag." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk-didaktisk forskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44782.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att få kunskap om arbetslagsarbete i förskolan. För att få svar på detta har följande frågeställning besvarats: Hur beskriver förskollärare ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare i arbetslaget? Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Informanterna valdes genom ett kvoturval. Informanterna delar utmärkande drag så som kommun och förskollärarutbildning. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av kodning och tematisering genom ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Resultatet av denna studie utläses med hjälp av Engeströms verksamhetsmodell. Slutsatsen är att det finns en norm, i form av ett rättvisetänk baserat på tid när det kommer till ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Konsekvensen av denna norm är att gränserna mellan förskollärare och barnskötare suddats ut, vilket medför att ansvarsfördelningen blir otydlig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Olsson, Lindau Annamaria, and Erhardsson Karin. "“På min avdelning är det ingen som bestämmer mer än någon annan” : En studie om ledarskap och positioneringar i förskolans arbetslag." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-166124.

Full text

Abstract:

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att beskriva och analysera hur ledarskap inom förskolans arbetslag konstrueras genom diskurser, men även diskutera positioneringar och ledarskap som möjliggörs och omöjliggörs för arbetslagets pedagoger. Med feministisk poststrukturalism som ett teoretiskt ramverk och med fokus på begreppen diskurs, språk, subjektivitet och positionering genomför vi en diskursanalys. I vår konstruerade empiri identifierar vi tre teman: Det osynliga ledarskapet, Mötestid som arena för ledarskap och Delat eller delande ledarskap inom vilka vi synliggör olika diskurser. En diskurs som dominerar är den som på olika sätt handlar om att ledarskapet är gemensamt och att alla pedagoger i arbetslaget får vara med och bestämma. Parallellt råder andra diskurser. Till exempel en som beskriver ledarskap och beslutsfattande processer som något som inte talas om, eller en annan om idén om rutiner och strukturer som kan reglera arbetslagen. Vår slutsats av studien är att ledarskap i form av ett ledande lärande i förskolans arbetslag är ett sätt att möjliggöra ett ledarskap som både gynnar kvaliteten i verksamheten och tar hänsyn till olika kompetenser i arbetslaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Samrell, Maria. ""Det är klart att någonting måste dom ju va bättre på" : En intervjustudie kring makt och relationer mellan yrkesgrupperna i förskolans arbetslag." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21122.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen på förskolan påverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivåer och deras olika ansvarsuppgifter, vilka specificerats i förskolans läroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollärare. Deras utsagor har analyserats utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har också analyserats från ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna. Både förskollärare och barnskötare använder värderande termer när de talar om sin egen, och andra yrkesgruppen. Studien har också visat att arbetet i arbetslag är viktigt och att arbetslaget har en stark position i förskolan. Relationerna mellan pedagogerna verkar vara en viktigare fråga än skillnader i de anställdas didaktiska färdigheter.
The purpose of this study is to examine how interpersonal relationships in preschool teams affected by occupational groups different levels of education, and their respective responsibilities as specified in the Swedish pre-school curriculum (Skolverket 2010). I have done interviews with five nursery assistants and five preschool teachers. Their statements were then analyzed from the perspective of power by Michel Foucault's discourse theory. The statements have also been examined from an interpersonal and an intersectional perspective. The result shows that the statements within each occupational category are similar. There are expressions of power, more or less pronounced between the occupational groups. Both preschool teachers and nursery assistants expressed themselves with evaluative terms when they spoke of their own and the other professional group. The study has also shown that the work of the team is important, and that it has a strong position in pre-school. The relationship between the teachers seems to be a more important issue than differences in the employees’ didactic skills.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Unge, Alexandra. "Ett utvecklande arbetslag? : En komparativ studie av pedagogers uppfattningar kring ansvarsfördelning och fördelning av arbetsuppgifter på en förskola i Norge respektive Sverige." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43370.

Full text

Abstract:

Syftet med denna komparativa studie är att få en ökad förståelse för hur ett arbetslag ska utformas och organiseras för att fungera på bästa sätt. Jag vill belysa vilka utvecklingsmöjligheter förskolans personal finner i sin organisation av arbetslaget gällande fördelning av ansvarsområden och arbetsuppgifter, en jämförelse mellan ett arbetslag i en förskola i Norge respektive Sverige. Då förskoleverksamheterna i Sverige och Norge skiljer sig gällande fördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden är det intressant att urskilja vilka utvecklingsmöjligheter som framkommer i respektive organisation. Jag valde att anta en kvalitativ ansats och genomförde totalt sju intervjuer med både förskollärare, barnskötare och förskolechefer på en förskola i Norge respektive Sverige. I min studie har en och samma utvecklingsmöjlighet framkommit i båda arbetslag, bättre förutsättningar för att kunna utnyttja sin fulla kompetens. Jag har funnit att ett arbetslag bör organiseras så att varje individ får möjligheten att utnyttja sin kompetens, genom att synliggöra och utnyttja varandras kompetenser stärks varje individ men också arbetslaget som helhet.
The main aim of this study is to gain a deeper understanding of how a preschool team should be organized to work in the best possible way. A comparative study between a preschool in Norway and in Sweden. The distribution of tasks and responsibilities are different between the countries, to explore improvements the preschool staff´s conceptions of their own organization will be focused. The distribution of tasks and responsibilities are different but the conceptions of improvements may be the same. The empiricial data has been obtained from seven interviews. The participants were preschool teachers, child minders and preschool heads in a Swedish preschool and in a Norwegian preschool. In my study one improvement emerged in both teams, better requirements to make use of their competencies. The conclusion of this study is that a preschool team should be organized in a way that makes it possible to make use of everyone’s competencies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Eriksson, Heléne. ""Öppenhet och förståelse för varandra och att ha roligt. Det är viktigast." : en kvalitativ undersökning om förskolans arbete med kollegialt lärande." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23537.

Full text

Abstract:

I en förskoleverksamhet verkar idag olika yrkeskategorier för att skapa de rätta förutsättningarna för att våra barn ska utveckla sitt intresse till ett livslångt lärande. Ett av Skolverkets främsta verktyg för att utveckla- och kvalitetssäkra utbildningen inom förskolans verksamhet går genom ett kollegialt lärande. För att skapa bra förutsättningar för ett kollegialt lärande behöver man förstå hur lärandet hos en vuxen individ skapas och genom det, hur ett arbetslag ges de bästa förutsättningar som finns. Genom begreppet Communities of practice (Wenger, McDermott och Snyder, 2012), som är en beskrivning av en vuxen persons interaktion för att utveckla sin kunskap, skapas grunderna ur en uråldrig och basal utvecklingsprocess som leder till naturliga grupperingar. Dessa spontant skapade grupperingar har ett gemensamt syfte att utveckla sin kunskap omkring ett område eller ämne. Det är i en sådan process som ett kollegialt lärande får sin ansats. Arbetslaget ses som den viktigaste och största resursen i förskolans verksamhet och inom arbetslagets ram verkar förskollärare, barnskötare och outbildad personal, som genom utbildning har nivåer från högskola till gymnasium och ibland ingen alls. Dessa ska tillsammans genom det kollegiala lärandets principer samverka till de ställda kraven utifrån Läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Mitt syfte med undersökningen är att skapa en bild av hur förskollärare upplever arbetet med ett kollegialt lärande i arbetslag med en mix av olika yrkeskategorier och kunskapsnivåer och hur förskollärare uppfattar begreppet kollegialt lärande. Resultatet visar bland annat på att det förekommer en varians av uppfattningen av begreppet kollegialt lärande. Det visar också på att det förekommer slitningar inom arbetslagen utifrån friktioner (Stedt, 2013), som skapas av hämmad förhandling eller kommunikationssvårigheter som det också kan kallas. Dessa kan ha sitt utgångsläge i de olika yrkeskategoriernas syn på sin roll och sin betydelse för arbetet med det kollegiala lärandet.
Knowledge is to be regarded as hard currency in today's society. The development of a knowledge society takes place in a high speed. It requires that you as an organization follow along and find ways to develop. The preschool´s task is primarily to help produce knowledge disruptive individuals who never cease to want to learn more. In a preschool environment, today´s different occupational categories work to create the right conditions for our children to develop their interest of lifelong learning. One of the Swedish National Agency for Education´s main tools to develop and quality-assure education within the preschool´s activities through collegiate learning. In order to create good conditions for collegiate learning, one needs to understand how the learning of an adult individual is created and how through that is given a team the best conditions available. Through the concept of communities of practice (Wenger, McDermott & Snyder, 2012), which is a description of an adult's interaction to develop their knowledge where the foundations are created from an ancient and basic developmental process, which leads to natural groupings. These spontaneously created groupings have a common purpose to develop new knowledge about a special area or subject. It is in such processes that collegial learning gets started. In the environment of the preschool the team is seen as the most important and valuable access and in the frame of the teams, different professions collaborate. It is preschool teachers, nannies and uneducated personal, all with different levels of education and knowledge. The levels of education are extended between college and gymnasium, and sometimes no education at all. It is expected of the members of the teams to cooperate through the concept of collegiate learning principles to meet the requirements of the curriculum of preschool (Lpfö 18). Out of Maslows theories of motivation (Hedegaard Hein, 2012) you can get an insight of what motivates an individual on a personal level and what movement of forces affect the collegiallearning and what obstacles that can emerge. My intention with this research is to create a perception around how preschool teachers perceive the teamwork out of the variation of professions and levels of skills. I also want to know how preschool teachers perceive the concept of collegial learning. The result of this research shows amongst other things that there is a variation of perceptio around the concept of collegial learning. It also shows an occurrence of frictions between workers in the teams. One of the reasons to this friction is created from the concept of hampered negotiation or you can call it communication difficulties. These difficulties can be caused by the variation of professions and the perspective of the role of each person and its meaning in the work environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kjellgren, My, and Jenny Söderberg. "FN:s Barnkonvention : Hur synliggör rektorer och arbetslag arbetet med barnrättslagen i förskolan sedan Lag 2018:1197 om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft?" Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-86940.

Full text

Abstract:

Studien har grundat sig på att vi anser att barnkonventionen varit och är en betydande del i förskolan. Vi har egna erfarenheter av barnkonventionen utifrån arbete i förskolans verksamhet. Under vår tid på specialpedagogprogrammet har vi fått en djupare förståelse kring barnets behov, delaktighet och rättigheter. Vi har i vår studie valt att använda semistrukturerade intervjuer som metod med inslag av en jämförande/komparativ design eftersom den metoden överensstämde med det vi ville undersöka. Den kvalitativa intervjuformen och de semistrukturerade intervjuerna har varit en bra metod. Vi transkriberade intervjuerna för att få ett tydligare resultat och urvalet i studien var målinriktat. Syftet med studien är att undersöka hur rektorer tillsammans med arbetslag i samverkan med specialpedagog synliggör barnkonventionen i förskolans verksamhet sedan LAG 2018:1197 om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, barnrättslagen, trädde i kraft 1 januari 2020. I denna studie beskriver vi rektorernas och arbetslagens beskrivningar av hur de arbetar med barnkonventionen och barnrättslagen inom förskolans verksamhet efter att lagen trädde i kraft. Studiens resultat utgår från ett induktivt arbetssätt där vi försöker hitta mönster i de likheter och skillnader som synliggörs utifrån teman som är kopplade till våra forskningsfrågor. Utifrån teman finner vi att rektorernas teoretiska perspektiv ser olika ut och i den här studien synliggörs ett dilemmaperspektiv. Resultatet visar på att rektorer och arbetslag arbetar med barnkonventionen och barnrättslagen och de fyra grundläggande artiklarna i sina verksamheter. Samverkan mellan rektorer, arbetslag och specialpedagog blir betydelsefull i arbetet med att synliggöra och tillgodose barnets behov och rättigheter. Rektorerna i studien lyfte, alla tre att i det systematiska kvalitetsarbetet så utgick de från de fyra grundläggande artiklarna i barnkonventionen och barnrättslagen. Undervisningen som bedrivs i verksamheterna påverkas av rektorernas ledarskap, ekonomiska ramar och tolkningar som görs utifrån styrdokument. Däremot lyfter varken rektorerna eller arbetslagen den viktiga leken som är och ska tillsammans med undervisningen vara en del av barnens utveckling samt vistelse på förskolan. Vår förhoppning är att studien kan fungera som en inspiration eller grund för vidare forskning. Studien kan även bidra till diskussion kring synliggörandet av barnrättslagen i både förskola och skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Larsson, Marie, and Linda Larsson. "Lärarkulturer och arbetslag : Om samarbete i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31601.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Cederholm, Lizette. "Genus i förskolan : En studie om ett arbetslags genusarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24569.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Grabler, Therese, and Sandra Sjöblom. "Utveckling för pedagogen och arbetslaget i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20946.

Full text

Abstract:

Syftet och frågeställningen med denna studie är att tydliggöra pedagogens självkännedom, samspel, självutveckling och lyfta varför ett gott samarbete i arbetslaget i förskolan är viktigt. Det är pedagogens betydelse och vidareutveckling som står i fokus och som har en betydande roll i barnens lärande och utveckling. I studien användes en webbenkät som metod där svarsfrekvensen blev 47 % och i resultaten belystes flera problem i förskolans verksamhet. Studien kompletterades med tre intervjuer för att introducera och belysa ett arbetssätt för att självutvecklas. Arbetssättet som kommer kallas “För att” är ett hjälpmedel för att pedagogen ska utvecklas och utmana sig själv och sitt förhållningssätt. Genom att använda ”För att” i olika situationer kan pedagogen själv eller tillsammans med barnet resonera kring beslutet och på så sätt få en förklaring och förståelse vilket bidrar till utveckling. Slutsatser från studien är att förskoleverksamheten har styrts från barnen och mera mot kvalitetssatsningar och förhöjda krav. Andra slutsatser som kan dras från studien är att det är grundläggande att kunna reflektera och kritiskt granska både sig själv som pedagog men också gemensamt i verksamheten. Genom att aktivt arbeta med arbetssättet utvecklas pedagogens didaktiska syn på viktiga delar i förskolan såsom demokrati och inflytande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Aveholt, Julia, and Kristina Tirén. "Konflikthantering i förskolan : En intervjustudie om pedagogens förhållningssätt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-293036.

Full text

Abstract:

Syftet med studien som följer är att synliggöra pedagogens förhållningssätt när det gäller konflikthantering i förskolan. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fem verksamma förskollärare. Utifrån syftet valdes tre forskningsfrågor som nedanstående studie ämnar besvara: Vilket förhållningssätt har arbetslaget enligt pedagogen till konflikthantering i förskolan? Hur beskriver pedagogen hens uppfattning av konflikterna som sker i barngruppen? Vilket förhållningssätt har pedagogerna till samarbetet med vårdnadshavarna gällande konflikthantering i förskolan? Analysen av det materialet som samlats in har gjorts utifrån en del av den tidigare forskningen som finns inom ämnet konflikthantering i förskolan. Resultatet har sedan jämförts och diskuterats med den tidigare forskningen under diskussionen. Resultatet från nedanstående studie visar på att pedagogernas förhållningssätt till hur de arbetar med konflikthantering i förskolan, påverkas av vilken attityd de har till ämnet. Pedagogerna i förskolan använder ofta konflikthantering som ett redskap för att utveckla barnens sociala förmågor och empati enligt de intervjuade förskollärarna. Resultatet visar även på att konflikthantering upptar en stor del av den dagliga verksamheten och att pedagogerna arbetar mycket med att förebygga konflikter i verksamheten. Barngruppens storlek och hur miljön är utformad påverkar hur pedagogerna arbetar med konflikthantering och hur pass mycket konflikter som sker mellan barnen. Resultatet visar på att konflikthantering är viktigt för att synliggöra andras perspektiv och lära barnen sätta ord på sina egna känslor enligt förskollärarna som intervjuats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Lundin, Axel, and Annika Alenius. "KONFLIKTHANTERING I FÖRSKOLORS ARBETSLAG : En studie om konflikters påverkan i verksamheten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155149.

Full text

Abstract:

Studien handlar om konflikthantering i förskolans arbetslag. Syftet med denna studie är att öka förståelsen om konflikter och få kunskap om konflikthantering i arbetslag i förskolan. Studien belyser orsaker till konflikter, metoder för hantering av konflikter samt lärdomar och utveckling av det pedagogiska arbetet. Studien kommer stödja sig på tidigare forskning och litteratur. Metodvalet för denna studie är intervjuer med verksam personal av olika yrkestitlar inom förskolan. Det vi kommit fram till i denna studie är att det är många faktorer som kan orsaka en konfliktsituation. Det har visat sig att kunskaper om konflikthantering är bristfällig hos verksam personal inom förskolan. Trots denna okunskap om ämnet konflikthantering kan lärdomar införskaffas som kan bidra till utveckling av det pedagogiska arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Nilsson, Eva, and Ing-Marie Svärd. "Matematisk medvetenhet i förskolan : En studie om hur arbetslag använder matematik i verksamheten." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6965.

Full text

Abstract:

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan. For att kunna uppna malen i forslaget till den nya laroplanen, visar resultatet fran den foreliggande enkatundersokningen, att kompetensen borde hojas och att samtliga pedagoger bor fa utbildning i didaktisk matematik.

Den teoretiska utgangspunkten i detta arbete ar matematikens betydelse som alltid har haft en framstaende plats i ett fungerade samhalle. Arbetet belyser matematiken bade ur ett historiskt och ur ett samhallsperspektiv. Nuvarande laroplan (Lpfo 98) bygger pa Vygotskijs sociokulturella perspektiv, medan de styrdokument som forskolan utgick fran tidigare byggde pa Piagets stadieteorier.

Som metod har en enkatundersokning utforts. Enkaten besvarades av tjugotva arbetslag pa fem forskolor med varierande profileringar och totalt har 73 pedagoger besvarat enkaten. Resultaten visar bland annat att pedagogerna anser att de har de kunskaper i matematik som kravs for att arbeta med matematik i forskolan. Pedagogens didaktiska kompetens och hur de anvander den har stor betydelse for kvaliten i forskolan. Sheridans (2001) pekar pa i sin avhandling att hog kvalite ar relaterad till pedagogens kompetens med inriktning pa larande. Vidare visar resultatet att de flesta pedagoger har en positiv erfarenhet i matematik fran sin egen skolgang. Den slutsats som kan dras av det ar att pedagogerna som ar en del av larandemiljon kan med ratt installning ta tillvara pa de spontana tillfallena som uppstar i det vardagliga samspelet.

Resultaten visar ocksa att rutinsituationer ar de tillfallen under dagen da det matematiska larandet anvands mest frekvent. Det ar viktigt att barn far mota de matematiska begreppen i meningsfulla sammanhang. I forskolan ska alla barn ges samma forutsattningar for att ha mojlighet att utveckla kunskap i grundlaggande matematik oavsett den kulturella hemmiljon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Johansson, Linda. "Barn i behov av stöd : En fokusgruppsstudie om hur arbetslag i förskolan resonerar." Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11467.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Jonasson, Jenni. "Ansvar i förskolan : Förskollärares konstruktioner av ansvar i relation till undervisning och arbetslag." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79291.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare tillsammans konstruerar sitt ansvar i förskolan och då i relation till undervisning och arbetslag. Följande frågeställningar har varit utgångspunkten för studien: Vilka konstruktioner av ansvar uttrycker förskollärare kring undervisning? Vilka konstruktioner av ansvar i relation till arbetslaget ger förskollärare uttryck för? Studien har genomsyrats av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där interaktion, socialt samspel, språk och kommunikation är grundläggande element för synen på hur kunskap konstrueras. Insamlingen av datamaterial till studien har skett genom kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgruppsdiskussioner och enskilda intervjuer. Sammanlagt intervjuades sju förskollärare uppdelat på två fokusgruppsdiskussioner och två enskilda intervjuer. Det empiriska materialet har bearbetats genom sortering, reducering, kodning och argumentation. Studiens resultat visar att förskollärarna å ena sidan tydligt och konkret beskriver sitt ansvar för undervisningen i liknande termer för de skrivningar som återfinns i Skollagen och läroplanen Lpfö18. Å andra sidan beskriver förskollärarna inte lika konkret sitt ansvar i relation till arbetslaget där gemenskap och känslan av att alla ska känna sig viktiga överordnas istället för att förskollärarna intar en tydlig ledarroll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Nilsson, Julia, and Petra Ytterman. "Hur gör vi egentligen? : En intervjustudie om arbetslags arbete med barns inflytande i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10303.

Full text

Abstract:

I denna studie behandlas barns inflytande i relation till arbetslags arbetssätt på två förskolor. Studien fokuserar främst på de olika arbetslagens arbete med barns inflytande i förskolan för att därefter urskilja eventuella skillnader och likheter samt hinder och möjligheter i arbetslags vardagsarbete med barns inflytande. Intresset för barns inflytande uppkom i samband med tidigare erfarenheter som påvisar skillnader i arbetslags olika arbetssätt. Av den anledningen fann vi området intressant att undersöka vidare.Studiens syfte är att undersöka hur arbetslag från två förskolor resonerar kring sitt arbete med barns inflytande. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är strukturerade kvalitativa intervjuer och har genomförts enskilt med åtta verksamma pedagoger.Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan förskolors arbete med barns inflytande, vilka är beroende av olika hinder och möjligheter som arbetslagen ges. Den största skillnaden som framkommer i studiens resultat är hur de olika arbetslagen tillvaratar barns inflytande i de olika moment som finns i förskolan. Den ena förskolans arbetslag menar att barns inflytande främst tillvaratas i bestämda aktiviteter och hämmas i rutinsituationer medan den andra förskolan förklarar motsatsen. Studiens resultat visar även att pedagogers olika barnsyn och förhållningssätt samt organisatoriska förutsättningar påverkar arbetet med barns inflytande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Nilsson, Anna, and Linda Svensson. "Hierarki eller jämställdhet : en studie om arbetslaget i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7829.

Full text

Abstract:

det här arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angående förskollärare och barnskötare i förskolan förändrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrån de mål och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien från 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan såg ut och vad som var viktigt gällande utbildning och lämplighet men också vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver även faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna ät såsom styrdokument och utbildning som krävts för de olika yrkesgrupperna. Vi använder oss av intervjuer för att ta reda på hur förskollärare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhållande till givna styrdokument. I resultatet framgår det att det gått från hierarki till jämställdhet mellan yrkesgrupperna till att 2010 revidera läroplanen för förskolan vilken nu poängterar förskollärarnas status i förhållande till barnskötarna. förskollärare och barnskötare upplever i dag varandra som jämlikar men dock finns en önskan av förskollärare att deras utbildning och bredd av kunskaper skall synas mer genom större ansvar och en förändrad roll i arbetslaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Carlsson, Sofia, and Sofia Englund. "Ansvarsfördelning inom arbetslagen i förskolan : En jämförelse mellan Sverige och Åland." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294153.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte har varit tvådelat. Vi ville granska svensk och åländsk förskolas styrdokument för att se hur de uttrycker förskolans uppdrag och förskollärarnas ansvarsområden i relation till övriga i arbetslaget. Studiens huvudfokus låg dock på att ta reda på hur det ser ut i praktiken. Vi ville granska styrdokumenten för att se hur arbetslagen delar upp de ansvarsområden som formuleras mellan förskollärare och barnskötare, samt utforska hur pedagogerna upplever arbetslagssamarbetet. För att svara på våra frågeställningar har intervjuer genomförts med såväl förskollärare som barnskötare både i Sverige och på Åland. Svaren från intervjuerna har kompletterats med en textanalys av aktuella styrdokument. De resultat vi hittade vid textanalysen visar att både svenska och åländska styrdokument gör skillnad på förskollärare och barnskötare gällande krav och förväntningar. De resultat som framkom vid intervjuerna visar att olika förskolor tolkar styrdokumenten på olika sätt. Vissa arbetar enligt styrdokumentens riktlinjer mer strikt, med en tydlig uppdelning av vad som är förskollärarens och barnskötarens ansvarsområden. Andra fokuserar i stället på faktorer som arbetslagets samlade kompetens, erfarenheter och intressen snarare än profession. Den viktigaste faktorn för välfungerande arbetslagssamarbete som identifierades var kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Johansson, Gabriella, and Frida Molldén. "Förskollärares uppfattningar av kollegialt lärande i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13939.

Full text

Abstract:

Inledning Kollegialt lärande är ett begrepp som används mer och mer i förskoleverksamheten, och som syftar till lärandet förskollärare emellan i arbetslaget. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare upplever och beskriver kollegialt lärande iförskolan. Teori Eftersom studien intresserar sig för det kollegiala lärandet används sociokulturell teori. Teorinhar ett fokus på kommunikation och interaktion mellan människor och passar studien som fokuserar förskollärares kollegiala lärande. Metod Både kvalitativ och kvantitativ data har samlats in genom en enkät med både öppna och slutna frågor. I studien har 31 förskollärare på sex olika förskolor besvarat enkäten. Resultat Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser att kollegialt lärande innebär att lära avvarandra. Detta sker mestadels genom diskussioner i arbetslaget men även när de observerar varandra eller ber en kollega om hjälp. Av studien kan vi se att många anser sig användakollegialt lärande i förskolan utan att benämna begreppet. För att det kollegiala lärandet ska fungera är det flera förskollärare som anser att det är viktigt att ha en god kommunikation, ett gott samarbete och en gemensam målbild vilket då bidrar till en utveckling av såväl individen som arbetslaget. Som hinder för kollegialt lärande nämns ointresse hos kollegor/förskolechefen, dåligt arbetsklimat och tidsbrist i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Berglöv, Jonna. "Två arbetslag inom förskolan och deras syn på trivsel och arbetstillfredsställelse : En kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3675.

Full text

Abstract:

Det finns lite forskning kring förskollärares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsställelse och därför syftade den här studien till att undersöka det hos förskollärare från två nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som påverkade positivt var känsla av upprymdhet i att gå till arbetet, glädje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som påverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbättras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förändringar de önskade. Exempel på förändringar var att de ville ha mer tid till planering, mindre barngrupper och större budget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Rangbratt, Per, and Tommy Boman. "Upplevelser av planerade rörelseaktiviteter i förskolan : en jämförelse mellan arbetslag i stad och landsbygd." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1626.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det. Vi valde att jämföra förskolor och deras arbetslag i stad kontra landsbygd för att se skillnader och likheter. Vi ville få en ökad insikt i hur arbetslagen arbetar med planerade rörelseaktiviteter.

Metod: Vi valde att använda oss av enkäter med en kvantitativ del och en kvalitativ del för att få svar på våra frågeställningar. 40 arbetslag i två kommuner deltog i undersökningen. Anledningen till att vi valde enkäter var att få in svar från ett stort antal informanter. Det insamlade materialet analyserade vi med hjälp av databasprogrammet SPSS 16.0 (Statistical Package for the Social Sciences).

Resultat: Studien visade att arbetslagen på landsbygden bedrev planerade rörelseaktiviteter i något större omfattning än arbetslagen i staden. En bidragande orsak till det var inomhusmiljön. Många arbetslag i staden ansåg att brist på ändamålsenliga lokaler var ett hinder för att bedriva planerade rörelseaktiviteter. Utomhusmiljön var majoriteten av arbetslagen nöjda med. Den övervägande delen av de medverkande arbetslagen ansåg att de hade tillräckligt med material/redskap att tillgå i verksamheten. Det var ingen skillnad i arbetslagens inställning till rörelsens betydelse mellan staden och landsbygden. Resultatet visade att de samtliga medverkande arbetslagen hade en stor medvetenhet om barns behov av rörelse och vilka effekter den har för utvecklingen. De arbetslag som bedrev planerade rörelseaktiviteter flera gånger i veckan upplevde också att barnen blev lugnare och mer koncentrerade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Jansson, Ida, and Marlene Deticek. "Att arbeta med öppna dörrar i förskolan." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-539.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur det fungerar att arbeta med öppna dörrar och ett stort arbetslag som har ansvar för alla barn på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att ett antal observationer utfördes vilka sedan ledde fram till några semistrukturerade intervjuer. Observationerna visade att barn och personal rörde sig fritt över hela förskolan, förutom under matsituationerna och när det genomfördes gruppverksamhet, vilket förespråkas i Lpfö98 där det påträffas att lokalerna ska vara lämpliga för barngruppen som finns i den. Det framkom att respondenterna ansåg att barnen utvecklade sin kommunikation och sin förmåga att vara med många olika barn och vuxna, men att det också ibland kan bli stökigt på grund av många barn på samma plats. En framgång ansågs vara att det alltid fanns någon för barnet, personal som barn. Kommunikation mellan personal ansågs från respondenter och litteratur väldigt viktig för att få arbetssättet att fungera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Forsberg, Sandra, and Gomez Daniella Ponce. "Kvalitet i förskolan : En kvalitativ undersökning om förskolechefers och arbetslags erfarenheter av, och syn på, kvalitet i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35334.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka förskolepersonals syn på kvalitet samt faktorer som påverkar arbetet med kvalitet. Undersökningen utgår från två förskolechefer och två arbetslag. Till studien har kvalitativforskningsmetod valts och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatdelen visar vad informanterna har för syn på kvalitet och vilka faktorer som enligt dem påverkar arbetet med kvalitet. Centrala faktorer som har framkommit är tidsbrist, samarbete och förskolechefens roll. I vår diskussion diskuteras resultatet på hur kvaliteten påverkas av många olika faktorer men att det i stor del mest beror på förskolechefer och förskolechefers pedagogiska ledning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hansson, Sofia, and Ida Jähi. "Professionellt förhållningssätt mellan förskollärare i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27370.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka vad förskollärare uppfattar att ett professionellt förhållningssätt mellan kollegor innebär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att kommunikation är övergripande för att förskollärarna ska kunna upprätthålla ett professionellt förhållningssätt mellan varandra. Resultatet visar även hur förskollärarnas förhållningssätt gentemot varandra påverkar resterande verksamhet. En slutsats är att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollärarnas förhållningssätt mellan varandra kan påverka deras profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Johansson, Bodil. "Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan : Hur ett arbetslag tolkar, översätter och genomför systematiskt kvalitetsarbete i praktiken." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181620.

Full text

Abstract:

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur ett arbetslag i förskolan pratar om systematiskt kvalitetsarbete samt vilka konstruktioner av det systematiska kvalitetsarbetet som skapas i dessa samtal. I studien deltog ett arbetslag med förskollärare och barnskötare från en kommunal förskola via en fokusgruppsintervju och tre observationer av arbetslagets gemensamma planeringar. Resultat visar att genomförandet av policy i förskolan är en invecklad process där det krävs att de deltagande pedagogerna inte bara tolkar policy som skollag och läroplanen för förskolan, utan också att de måste göra dessa tolkningar till sina egna innan de kan applicera tolkningar i verksamheten. Lika så visar analysen av pedagogernas samtal att i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagets praktik finns många olika former av styrning och styrningsmekanismer. Dessa styrningsmekanismer formar arbetslagets möjligheter att tolka, översätta och genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan resultatet förklaras genom att pedagogerna styr och blir styrda av de olika former av policy som finns kring ämnet systematiskt kvalitetsarbete och att detta påverkar vilka konstruktioner av systematiskt kvalitetsarbete som kan skapas av arbetslaget

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Bodil, Johansson. "Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan : Hur ett arbetslag tolkar, översätter och genomför systematiskt kvalitetsarbete i praktiken." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175020.

Full text

Abstract:

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur ett arbetslag i förskolan pratar om systematiskt kvalitetsarbete samt vilka konstruktioner av det systematiska kvalitetsarbetet som skapas i dessa samtal. I studien deltog ett arbetslag med förskollärare och barnskötare från en kommunal förskola via en fokusgruppsintervju och tre observationer av arbetslagets gemensamma planeringar. Resultat visar att genomförandet av policy i förskolan är en invecklad process där det krävs att de deltagande pedagogerna inte bara tolkar policy som skollag och läroplanen för förskolan, utan också att de måste göra dessa tolkningar till sina egna innan de kan applicera tolkningar i verksamheten. Lika så visar analysen av pedagogernas samtal att i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagets praktik finns många olika former av styrning och styrningsmekanismer. Dessa styrningsmekanismer formar arbetslagets möjligheter att tolka, översätta och genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan resultatet förklaras genom att pedagogerna styr och blir styrda av de olika former av policy som finns kring ämnet systematiskt kvalitetsarbete och att detta påverkar vilka konstruktioner av systematiskt kvalitetsarbete som kan skapas av arbetslaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Karlsson, Johanna, and Emma Stjernström. "Chefen, arbetslaget, barnen och reflektionstiden : maktstrukturer i pedagogisk dokumentation i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32437.

Full text

Abstract:

Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandlar den här studien vilka rådande maktstrukturer som visar sig i den pedagogiska dokumentationen och vilka konsekvenser det får för förskolans verksamhet. Detta behandlar vi genom att studera hur maktstrukturer konstrueras genom språket i pedagogisk dokumentation. I den här studien innebär makt vilket inflytande pedagoger har när de skapar pedagogisk dokumentation och struktur står för vilka mönster som kan avläsas när pedagogerna talar om pedagogisk dokumentation. Framställningen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes på en förskola tillsammans med tre pedagoger. Empirin behandlade vi sedan utifrån en kritisk diskursanalys som vi angripit utifrån Faircloughs tredimensionella teori, vilket innebär att studien har analyserats utifrån textproduktion/textkonsumtion, diskursiv praktik och social praktik. Studiens resultat behandlar fyra kategoriseringar: chefen, pedagoger, kolleger och arbetslag och tid. Det är utifrån de här kategorierna som resultatet analyseras. Ett framträdande resultat i studien är att reflektionstiden är en komponent som konstruerar hinder för pedagogens inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Studien är relevant för samtliga instanser i förskolans verksamhet då det tidigare inte gjorts mycket forskning kring maktstrukturer i pedagogisk dokumentation. Men även ur ett samhällsperspektiv då det är många som kommer i kontakt med den. Studiens bidrag är att synliggöra hur pedagogens inflytande vid konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen kan konstruera maktstrukturer i verksamheten. Genom att studera detta ämne vill vi skapa medvetenhet om att maktstrukturer konstrueras i skapandet av den pedagogiska dokumentationen. Vi menar att denna medvetenhet möjliggör att det kan skapas jämnare balans i konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen för de verksamma instanserna inom förskolans. Detta då denna medvetenhet kan skapa diskussioner i arbetslagen som i sin tur kan utveckla verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Söderqvist, Helena, and Jenny Sandberg. "Hierarki i förskolan : en kvantitativ studie om tabuns påföljder." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38046.

Full text

Abstract:

Att höja statusen på förskolläraryrket är en pågående debatt, likaså sker för närvarande revideringar av förskolans styrdokument för att säkra förskolans kvalitet. Trots detta tycks en tabubelagd hierarki råda där känsligheten i att göra skillnad på kompetenser står i vägen för en tydlig arbets- och ansvarsfördelning. Studiens syfte är att belysa komplexiteten i hierarkin mellan förskollärare och barnskötare. Genom en kvantitativ forskningsansats framställs ett resultat som visar på att en stark tabu upplevs av att skilja på kompetenser mellan yrkeskategorierna och att hierarki existerar i förskolan på olika sätt. Slutsatsen av studien är att tabun och de dolda maktstrukturer som råder riskerar att påverka förskolans kvalitet om inte diskussionen gällande arbetsfördelning utifrån skilda kompetenser lyfts fram i ljuset.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Kujanpää, Marja, and Amanda Olsson. "En föränderlig förskola ur ett fackligt perspektiv : En textanalys av remissyttranden från Lärarförbundet och Kommunal." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-97989.

Full text

Abstract:

Förskolans läroplan reviderades år 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar två yrkesgrupper, förskollärare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollärare i Lärarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstå bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nå kunskap om fackförbundens synsätt på förskolans verksamhet och dess personal. Genom textanalytisk metod har vi analyserat och jämfört hur förskolans uppdrag, personal och kvalitet framställs av respektive förbund. Textmaterialet i studien utgörs av remissyttranden som är skrivna mellan år 2007-2009. Texterna har analyserats i tre steg; den kontextuella strukturen visade på texternas sammanhang, i den textuella strukturen undersöktes läsbarheten och i den ideationella strukturen analyserades innehållet i texterna. Resultatet av den kontextuella nivån visade att maktrelationen mellan fackförbunden och Utbildningsdepartementet är asymmetrisk men att yttranden möjliggör för förbunden att delta i politiska beslutsprocesser. I den textuella nivån framkom det att texterna är svårlästa och innehöll många långord. Den ideationella analysen visade att Lärarförbundet betonade förskolans utbildningspolitiska uppdrag och vikten av att ha utbildad personal. Kommunal lyfte istället fram förskolans kompensatoriska uppdrag och framhöll betydelsen av reell kompetensen, snarare än formell utbildning. Kommunal menade att förskolläraren ska ha det övergripande ansvaret, men att fördelningen av arbetsuppgifter bör ske utifrån lust och kompetens. Lärarförbundet ansåg att vissa uppgifter ska endast behöriga förskollärare ansvara för. Båda förbunden kopplade samman begreppet kvalitet med personaltäthet och ekonomiska resurser men Lärarförbundet lyfte också fram barns lärande som en aspekt av kvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Pettersson, Ann-Sofie. "Det verkade så enkelt : En essä om attleda ett arbetslag." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30354.

Full text

Abstract:

I denna essä reflekterar jag över ett dilemma som är egenupplevt. Dilemmat handlar om svårigheten i att leda ett arbetslag som ännu inte är färdig utbildad förskollärare. Dilemmat belyser min utvecklingsprocess som jag genomgått under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Jag beskriver mina inre tvivel på min förmåga som ledare och utifrån min berättelse försöker jag finna svar och nya insikter. Syftet med denna essä är att försöka synliggöra ledarskapet i förskolläraryrket. Jag använder mig av ett hermeneutiskt synsätt som innebär att försöka tolka och förstå erfarenheter och fenomen. Mina frågeställningar fokuserar på ledarskap och utveckling. Reflektionen är viktig för att kunna synliggöra mina tankar och kunna granska mig själv kritiskt. Frågor jag arbetar kring är bland annat skillnaden mellan olika ledarstilar och vad skillnaden är mellan att vara chef respektive ledare. I essän diskuterar jag FIRO teorin för att se på gruppers utveckling. I slutet av uppsatsen ser jag på läroplanen och ansvarsfördelningen inom förskolans verksamhet samt jämför den gamla läroplanen med den reviderade upplagan. I slutet reflekterar jag kring mitt eget ledarskap och olika ledarstilar. Min slutsats är att jag som ledare behöver anpassa mitt ledarskap till rådande situation samt att jag som förskollärare verkar som en förebild.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lagerkvist, Anna. "Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk : en fallstudie." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-74191.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk – en fallstudie var att ta reda på vilket ledarskap som leder till ett nätverk som främjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frågeställning för arbetet var ”Vilken inverkan har ledarskapet vid nätverksträffarna haft på de enskilda pedagogernas förmåga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt”? För att få svar på frågeställningen så har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nätverksträffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nätverk och gjort observationer samt delat ut en enkät till alla deltagare med öppna och slutna frågor. Jag kom fram till att ledarskapet och innehållet i de olika nätverken varierade och att det påverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans på olika sätt. De som var ledare i nätverk hade valt det på grund av att de hade ett intresse av att leda nätverk. Dokumentationer genomfördes i några nätverk och utforskande projekt genomfördes inte i något nätverk. Jag kom även fram till att ledarskapet i de Reggio Emilia inspirerade nätverken bör innehålla det förhållningssätt och de värderingar som finns i den Reggio Emilia inspirerade verksamheten. Organisationen bör bygga på frivillighet och kooperation, den gynnas av en teamorganisation där flera ledare är samordnande. Minst en person bör delta vid alla nätverksträffar, diskutera idéer och utveckling med förskolecheferna och se till att idéer genererar verklig förändring och utveckling av det Reggio Emilia inspirerade arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Bergqvist, Frida. "Samarbete och dess kännetecken : En studie utifrån fem avdelningsansvariga förskollärares upplevelser om samarbetet i arbetslaget." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30267.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine how preschool teachers who are departmental managers perceive cooperation in the work in a kindergarten. Five preschool teachers have participated in the interviews and have answered questions concerning the cooperation in their team. On the grounds that departmentalmanagers cooperate in a broader perspective and has full responsibility, I found the selection of interview subjects interesting to study. I was using a phenomenological research approach in the analysis of the interview material. I raise the following questions in my study: what skills and qualities are the respondents experiencing to be important to be able to work in a team? What common experiences share these respondents on the phenomenon of cooperation? The interview method was qualitative and the respondents have described various aspects of cooperation. The results of the studyshow that the essence of the phenomenon cooperation consistsof five key ingredients thatis relevant to the professional role: to plan together, to have fun together, to work professionally for the preschool curriculum, to have a common child perspective and to be able to see the big picture.The idea of the study was to highlight the characteristics of a good partnership. I noticed that the majority of the respondents shared many common views and experiences. They strove to have empowered and motivated colleagues. They stressed that it was important to have fun together and to give feedback when needed. The respondents describe the tasks they have and it's all about planning, communicating with the parents, the boss, colleagues and children, and making the decisions concerning the department. They also worked to ensure the quality of the preschool. The results indicate that a good cooperation is required to be able to get things done successfully.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Olsson, Katharina, and Annika Ohlsanius. "”Det är så integrerat i mitt tänkande” : fem arbetslags resonemang om matematikens roll i förskolan." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1075.

Full text

Abstract:

The background to the study was that the school agency published a report stating that students, after completing school, did not meet the criteria to receive the grade “Pass” in mathematics. The study presents the reasoning of work teams from five different preschool departments’, about ways to work with the subject with children in the ages four to five. The study may help future teachers to develop new attitudes regarding mathematics in the preschool, by letting them take part of others pedagogues’ thoughts and experiences. We chose to first observe five preschools and then interview the five preschool departments’ work team. Some work teams believe that mathematics should not be dealt with as a theme in pre-school, but should rather belong to compulsory school, they consider mathematics as a subject that is always present anyway, as it creeps into other activities. Science, play, music and languages are examples of various subjects that mathematics is integrated in. The result shows that although the priority of mathematics in the preschool varies, the main focus is always language. What is considered as mathematics in the preschool is described as different types of problem solution; Room perception, Number sense, Categorization or Statistics are included. In the discussion, the work teams mainly focus on the use of everyday mathematics.

Bakgrunden till studien var att Skolverket kom ut med en rapport om att elever efter avslutad skolgång inte klarar de kriterier som gäller för betyget godkänt i matematik. Studien syftar till att få fram fem förskoleavdelningars arbetslags resonemang om olika sätt att förhålla sig till att arbeta med barn i tre till femårs ålder i matematik. Studien kanske kommer att hjälpa nyutbildade lärare att utveckla nya förhållningssätt när det gäller matematik i förskolan genom att ta del av andra pedagogers tankar och erfarenheter. Vi valde att först observera fem förskolor och sedan intervjua de fem avdelningarnas arbetslag. Matematik i förskolan ska inte vara ett tema utan det hör till skolan anser en del arbetslag, de ser mer matematiken som ett ämne som finns ändå ”Det smyger sig in”. Naturkunskap, lek, musik och språk är olika ämnen som matematiken integreras i. Resultatet visar att även om prioriteringen av matematiken i förskolan varierar fokuseras alltid språket. Vad som är matematik i förskolan beskrivs som olika former av problemlösning där antingen rumsuppfattning, antalsuppfattning, kategorisering och statistik ingår. I diskussionen lyfts främst hur arbetslagen resonerar om användningen av matematiken i vardagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Sjö, Skårland Tea, and Elin Carnhagen. "Att delta eller att inte delta : En kvalitativ studie om hur arbetslaget i förskolan resonerar om sitt eget deltagande i barns utomhuslek." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100353.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur arbetslaget i förskolan resonerar om sitt egetdeltagande i barns utomhuslek. Denna kvalitativa studie grundar sig i två förskollärareoch två barnskötares uttalanden. Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hurarbetslaget beskriver barns utomhuslek samt hur de resonerar om sitt eget deltagande ibarns utomhuslek i förskolan. Utifrån studiens resultat framkommer det att barnsutomhuslek beskrivs som både fri i sin form samt styrd av olika faktorer, även attarbetslagets deltagande i barns utomhuslek tar olika uttryck och sker i olika grad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Sällström, Pernilla. "Nu är det fri lek : Hur tre arbetslag uppfattar att de främjar eller begränsar barns lek i förskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26071.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Holmqvist, Josefine, and Caroline Hultman. ""Vi har inga konflikter, men..." : konflikthantering inom arbetslag på förskolan och huruvida konflikter upplevs påverka arbetsklimatet kollegor emellan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20167.

Full text

Abstract:

Detta är en kvalitativt utformad studie med sociokulturell och mikrosociologisk teoriansats med samspel, kommunikation och relationskompetens som huvudfokus. Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares och barnskötares uppfattning om konflikt som begrepp, hur konflikter hanteras inom arbetslaget samt huruvida konflikter kan komma att påverka arbetsklimatet mellan kollegorna. Förutom teoretisk ansats har tidigare forskning inom begreppet konflikt samt olika modeller och strategier för konflikthantering studerats och skrivits fram. Vi har använt oss av hermeneutisk metodansats där vi med hjälp av tolkning, förståelse och förmedling, har undersökt informanternas egna upplevelser av vårt valda ämne. Vi valde att göra semistrukturerade och ljudupptagna intervjuer för att få en fördjupning i vår empiri. Intervjuutskrifterna användes sedan i tolkning och analys. Åtta förskollärare och barnskötare intervjuades vilket vi ansåg var passande för studiens omfattning och för den mängd empiri vi önskade sammanställa. Resultatet visar på att konflikter hanteras genom öppen kommunikation och med hjälp av andra parter, exempelvis chefen. Det visar även att begreppet konflikthantering tolkas och förstås som ett inkluderande av att förebygga samt lösa konflikter. Informanterna diskuterar att konflikter påverkar deras arbetsklimat i stor omfattning och vidare även verksamheten med barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Norrman, Annica, and Anna Sandersson. ""Alla talar ju om det där kollegiala lärandet nu, det är väldigt poppis!" : En kvalitativ studie kring kollegialt lärande i arbetslag i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10110.

Full text

Abstract:

Kollegialt lärande är ett begrepp som är aktuellt och ligger i tiden. Det talas överlag mycket om barns lärande i förskolan men inte mycket om arbetslagets lärande, vilket det kollegiala lärandet handlar om. Förskolan kännetecknas av att personalen arbetar i arbetslag och har ansvar för en gemensam barngrupp. Arbetslaget har utifrån styrdokument ett gemensamt uppdrag att arbeta efter i förskolan. Personalen i arbetslaget ses som förskolans viktigaste resurs och dess kompetens är avgörande för verksamhetens kvalité. Arbetet i förskolan präglas av kommunikation och samarbete mellan personalen i arbetslaget, en kollegialitet. Kollegialt lärande, eller lärande i arbetslag, kan ses som informellt lärande då det kollegiala lärandet handlar om att lära i vardagssituationer tillsammans med andra: lära av och med varandra. Begreppet kollegialt lärande kan beskrivas på olika sätt, bland annat kan det även benämnas som kollektivt lärande samt Professional Learning Communities (PLC). Tidigare forskning visar på olika faktorer som gör det möjligt för kollegialt lärande, bland annat att det krävs stöd från chefer samt vikten av att det förs diskussioner i arbetslag. Hinder som kan ses finnas för det kollegiala lärandet utifrån tidigare forskning är bland annat tidbrist, stora barngrupper samt gruppsammanhållningen i arbetslaget. Studien bygger på den sociokulturella teorin kring lärande av Vygotskij, samt den pragmatiska psykologin av Dewey.Syftet med undersökningen var att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med kollegialt lärande i arbetslag i förskolan. Frågeställningarna var vad begreppet kollegialt lärande betyder för förskollärare samt vilka möjligheter respektive hinder de upplever kring kollegialt lärande i arbetslag.Undersökningen är en kvalitativ undersökning och genomfördes med intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare som arbetade i olika arbetslag på olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar hur kollegialt lärande är ett begrepp som kan beskrivas på olika vis. En majoritet av förskollärarna beskriver begreppet som att lära av och med varandra. Att delge varandra kunskaper samt att ge feedback och positiv beröm var andra definitioner som kom fram i undersökningen. Några förskollärare hade svårt att definiera begreppet. Flera nämner även hur de ser aktionsforskning som kollegialt lärande. I undersökningen framkom olika faktorer som möjliggör eller hindrar det kollegiala lärandet. Många förskollärare beskriver hur diskussioner och möjligheten att ta in andras perspektiv påverkar det kollegiala lärandet. Att känna stöd av varandra samt att känna en trygghet och tillit i arbetslaget framkom som faktorer som möjliggör det kollegiala lärandet. Tid var en faktor som alla förskollärare talade om såväl som ett hinder som en möjlighet för det kollegiala lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Johansson, Helén, and Susann Lindblom. "Inkludering i förskolan : hur förskollärare beskriver lyckad inkludering." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79817.

Full text

Abstract:

Denna studie har som syfte att undersöka en grupp pedagogers erfarenheter av lyckad inkludering och hur pedagogerna beskriver avgörande faktorer som bidrar till detta. Vid vårt val av fokusgruppintervjuer har vi tagit del av pedagogernas tankar och resonemang kring begreppet inkludering där vi kan urskilja en gemensam faktor, det vill säga en gemensam samsyn, bland gruppernas svar som är en viktig del i inkluderingsarbetet. I vårt resultat kan vi utläsa att det är naturligt för pedagogerna är att anpassa sig till rådande omständigheter. En framgångsfaktor i arbetet är att inte tänka inkluderande utan förhålla sig till den barngrupp man har och arbeta för att alla barn är en del av gruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Prodell, Sanna, and Therése Persson. "Tydliggörande pedagogik i förskolan : En kvalitativ studie om specialpedagogers utmaningar, hinder och möjligheter i arbetet med tydliggörande pedagogik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43842.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina utmaningar, hinder och möjligheter i sitt arbete med tydliggörande pedagogik. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger som är verksamma i en mellanstor kommun i östra Sverige. Det teoretiska perspektivet, sociokulturella perspektivet, ligger till grund för att beskriva samspelet mellan olika aktörer i förskolan och om de verktyg som används för att samspela. Resultatet vi kom fram till är att grunden för specialpedagogers arbete med tydliggörande pedagogik är hur det läggs fram för arbetslaget och olika metoder som kan användas som visuella hjälpmedel. Studiens slutsats är att den största utmaningen handlar om samspelet mellan specialpedagoger och arbetslag samt hur de presenterar den tydliggörande pedagogiken till arbetslagen i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Jensen, Angelica Yen, and Kelly Preston. ""Att se det jag inte ser" - Ett utvecklingsarbete på en förskola kring ett språkutvecklande arbete." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30237.

Full text

Abstract:

Detta är ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete på en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av två barnskötare och en förskollärare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas språkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom då arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svårigheter i att ta sig vidare inom detta område, samt att se hur arbetet hjälper barnens språkutveckling. Våra frågeställningar under arbetet var “Hur ser det språkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget på avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom språkutvecklande arbete? Hur kan vi hjälpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?” Vilka är arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet så har vi använt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lärande och tänkande. I studien använde vi oss utav metoderna aktionsforskning och intervjuer. I resultatet framkom betydelsen av att använda sig utav ett reflekterande arbetssätt både individuellt och inom arbetslaget. I och med att det framkom att arbetslaget behövde utveckla deras reflektionsarbete så skapade vi ett reflektionsmaterial med frågor, för att arbetslaget skulle få syn på det de inte ser, vilket arbetslaget sedan gav respons på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Berg, Jeanette, and Jennifer Karlsson. "Förskollärares och barnskötares tankar om professionellt förhållningssätt och makt i arbetslaget : ”Vi bygger ett fundament, antingen bygger man ett korthus som lätt rasar eller så bygger man med cement”." Thesis, Mälardalens högskola, Utbildningsvetenskap och Matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30812.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka hur förskollärare och barnskötare beskriver professionellt förhållningssätt och makt gentemot varandra som kollegor samt hur professionellt förhållningssätt och makt kommer till uttryck i praktiken. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta deltagare. Resultatet visar en medvetenhet om professionellt förhållningssätt hos de åtta deltagarna. En av de saker som framkom var vikten av att kunna skilja på sin privata roll och sin yrkesroll, att vara lyhörd och att kunna se och lyfta varandras styrkor. Det framkom även att makt var något som de åtta deltagarna inte reflekterat kring, men att det ändå hade en förståelse för vad makt innebär. Resultatet påvisar att deltagarna var ense om att det finns positiv och negativ makt. Slutsatsen är att medvetenheten om vikten av professionellt förhållningssätt stämmer överens med vad litteraturen säger. Dock kan det i slutsatsen konstateras att makt är något som behöver lyftas mer i arbetslagen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Carretero, Gustafsson Paula Andrea, and Elina Pettersson. "Det komplexa ledarskapet : En enkätstudie av förskollärares syn på ledarskap gentemot barngrupp och kollegor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428407.

Full text

Abstract:

Ledarskap inom förskolans verksamhet är ett komplext ämne. Det finns forskning om ledarskap med barngrupp, något som vittnar om att man är överens om att förskollärare ska leda barnen. Hur ledarskapet ska se ut är däremot mer diffust. Det finns mindre forskning om ledarskap i arbetslag, något som vittnar om att man inte är överens om att förskollärare ska leda arbetslagskollegor och hur detta eventuella ledarskap ska genomföras. Syftet med den här studien var att undersöka och försöka förstå om förskollärare anser att de är ledare i arbetslaget. Vi ville också undersöka och försöka förstå om det råder samsyn över vad som är bra ledarskap i barngrupp och med kollegor i arbetslaget. För att undersöka det här genomförde vi en enkätstudie med 78 förskollärare. I analysen av vår insamlade data utgick vi från den situationsanpassade ledarskapsteorin vars innebörd är att ledarskapet måste vara flexibelt och se olika ut i skilda situationer. Studiens resultat visade att det inte råder samsyn bland förskollärarna över vad som är bra ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Många av förskollärarna ansåg att ledarskapet handlar om att leda unika individer. Att det inte råder samsyn beror också på att de sällan pratar om det och att samtalen försvåras på grund av de olika utbildningsbakgrunder, ibland ingen utbildning alls, som finns inom ett arbetslag. Förskollärarnas förtydligade ansvar blev ibland sekundärt till vikten av att ha en demokratisk arbetsplats. Förskollärarna i vår studie upplevde ledarskap gentemot barnen som enklare och tydligare, vilket sannolikt beror på att det är det de har utbildning för. De egenskaper som förskollärarna i studien tillskrev ett bra ledarskap såg mycket lika ut när det gäller ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Vad vi slutligen har dragit för slutsats utifrån studiens resultat är att ledarskapet inom förskolans verksamhet är komplext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Hellberg, Lina. "Förskollärares konstruktion av ett fysikaliskt fenomen som objekt för lärande i förskola : en komplex och föränderlig process." Licentiate thesis, Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19701.

Full text

Abstract:

Det naturvetenskapliga innehållet blev tydligare identifierat och framskrivet genom den reviderade läroplanen(Utbildningsdepartementet, 2010). Samtidigt beskrivs en osäkerhet hos verksamma i förskola kring vad och hur det naturvetenskapliga innehållet kan ta sig uttryck i verksamheten (Skolinspektionen, 2018). Föreliggande studie riktar fokus mot vad som sker under ett arbetslags planering av undervisning av ett naturvetenskapligt innehåll. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur ett fysikaliskt innehåll konstrueras som lärandeobjekt för undervisning i förskolan utifrån följande forskningsfrågor 1) Hur konstrueras ett fysikaliskt innehåll som lärandeobjekt i samtal under ett arbetslags planering av undervisning? och 2) På vilka kvalitativt olika sätt förändras förskollärarnas uttalanden kopplade till fysikinnehållet under fyra arbetslagsplaneringar? Förskollärares osäkerhet i relation till det naturvetenskapliga innehållet (Skolinspektionen, 2018) riktar uppmärksamhet mot vilken kompetens som behövs för det uppdrag förskolans läroplan identifierar. Tidigare forskning betonar att det handlar om ett kunnande om barns lärande och kunnande inom det ämnesinnehåll som ska undervisas (jfr. Fleer, 2009; Thulin, 2011; Redfors, 2016). Vilket innebär att det inte ensidigt handlar om att fylla på förskollärares kompetens i naturvetenskap. Det handlar istället om att utveckla ett samtidigt kunnande kring innehåll och barns lärande. I föreliggande studie är det arbetslagets samtal under planering av undervisning som står i fokus. Enligt Urban (2008) är det värdefullt att uppmuntra och skapa förutsättningar för förskollärare att föra dialoger där kritiska frågor är i fokus och där mängden och mångfalden av uttalanden kan ge förutsättningar till nya insikter och förståelse. Att se förskolan som en lärande organisation innebär att förskollärarna inte bara konsumerar utan även genererar ny kunskap (Rönnerman, 2000). Arbetslagets samarbete är av betydelse för hur det pedagogiska arbetet organiseras (Granbom, 2011). Studien har en fenomenografisk forskningsansats och fokuserar på det intentionella lärandeobjektet kopplat till de aktuella förskollärarnas erfarenheter från det genomförda lärandeobjektet (Marton, Runesson & Tsui, 2004; Lo, 2014) av ett fysikaliskt innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts med fokus på variationer av samtalsteman som rör intentionellt lärandeobjekt. Resultatet i delstudie I visar att barns utforskande, förskollärares utveckling av kunnande i naturvetenskap och naturvetenskapens didaktik, arbetslagets planeringsmatris och redskap i förskolans miljö bidrar till att konstruera lärandeobjektet. Resultatet i delstudie II pekar på tidsaspektens betydelse för hur förskollärare i studien utvecklar dels språket kopplat till det naturvetenskapliga innehållet och dels var de ser möjligheter till att göra fysik till objekt för lärande i förskola. Föreliggande studie bidrar med kunskap om att det är en komplex och rörlig process som behöver få tid och påverkas av de deltagare och den kontext som studerats. Vid introducering av nytt innehåll i förskolans verksamhet finns det ett värde i att rikta uppmärksamheten mot de aspekter av lärandeobjektets konstruktion som resultaten från denna studie synliggör. Det är arbetslag och förskollärare som i handling bedriver fysikundervisning men som även är bärare av normer eller föreställningar kring hur det ska gå till. Konstruktionen av lärandeobjektet är avhängigt av de förskollärare, barn, redskap och miljö där fysiken ska göras till objekt för lärande. Implikationer för verksamheten är att fundera kring hur kompetensutveckling genomförs i relation till nya innehåll i förskola. Även frågor kring de redskap som finns tillgängliga och dess syfte i relation till läroplanens alla innehållsområden samt hur redskap för planering antingen gynnar eller begränsar didaktiska frågor som påverkar undervisning är värdefulla att sätta på agendan.
The science content became more clearly identified and specified through the revised curriculum (Utbildningsdepartementet, 2010). At the same time Skolinspektionen (2017) points out that there may be uncertainty among preschool teachers regarding what science content to teach and how the science content can be expressed in preschool (Skolinspektionen, 2017). This study focuses on what happens during a work team´s planning of the intended object of learning connected to science. The purpose of the study is to develop knowledge about how physics content is constructed as a learning object for teaching in preschool based on the following research questions: 1. How is physics content constructed as an object of learning during a work team´s planning of physics teaching? 2. In what qualitatively different ways does the statements of the preschool teachers, related to the physics content, change over time? The insecurity among preschool teachers in relation to the science content (Skolinspektionen, 2018) focuses attention towards which competence is needed for the assignment that the preschool curriculum identifies. Several researchers point out that this concerns both knowledge about children's learning and knowledge within the subject content to be taught (cf. Fleer, 2009, Thulin, 2011; Redfors, 2016). This means that it cannot unilaterally be about adding to the pre-school teacher's competence in science. Instead, it is about simultaneously developing knowledge about content and children's learning. In the present study the focus is placed on the conversation during a work teams planning for teaching. According to Urban (2008) there is a value in encouraging and creating the prerequisites for preschool teachers to lead dialogues where critical questions are raised and where the amount and diversity of statements can provide the conditions for new insights and understandings. Seeing preschool as a learning organization means that preschool teachers not only consume but also generate new knowledge (Rönnerman, 2000). The work team´s cooperation is of importance for how the pedagogical work is organized (Granbom, 2011). The study is based on a phenomenographic approach and focuses on the intended object of learning linked to the current pre-school teachers' experiences from the enacted object of learning (Marton, Runesson & Tsui, 2004; Lo, 2014) of a physics content. A phenomenographic analysis has been carried out with a focus on variations of conversation topics concerning the intentional learning object. The result in study I shows that children's exploration, preschool teachers' development of knowledge in science and science didactics, the planning matrix that the work team uses during planning and the tools in the preschool environment contributes to the construction of the learning object. The result in study II indicate that the time perspective is important when it comes to how the preschool teacher’s’ develop the language linked to the science content as well as where they see opportunities to turn physics into learning objects. This study contributes with knowledge regarding the fact that it is a complex and dynamic process that needs time and is affected by the participants and the context studied. When a new content is introduced in the preschool, there is a value in drawing attention to the aspects of the learning object construction that make the results of this study visible. It is through action that the work team and preschool teachers carry out physics education, but who at the same time are carriers of norms or beliefs about how it should be done. The construction of the learning object is dependent on the preschool teachers, children, tools and the environment where physics is to be made into objects of learning. The implication for preschools is to think about how professional development in relation to new content can be carried out. It is valuable to put on the agenda questions regarding available tools and their purpose in relation to all content areas of the curriculum, as well as how tools for planning benefits or limits didactic questions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Knutsson, Camilla, and Eva Mellberg. "Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30386.

Full text

Abstract:

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi har, med utgångspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever påverkar möjligheterna att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Då vi i första hand var intresserade av att få syn på arbetslagens egna upplevelser ansåg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktär bäst svarade mot vårt syfte. Vi önskade få fram arbetslagens samlade upplevelser kring våra frågeställningar och ansåg att fokusgruppintervjun då var en god metod. Våra resultat visar att avdelningar med lågt antal barn i behov av stöd ser fler möjligheter i sin verksamhet i stort, och färre hinder, än avdelningar med högt antal barn i behov av särskilt stöd. Vi ser också att avdelningar som upplever att de har hög, respektive låg, andel barn i behov av särskilt stöd i många fall skiljer sig åt vad gäller vilka faktorer man upplever som hinder och vilka man upplever som möjligheter i arbetet med barnen. De mest tydliga skillnaderna mellan de båda grupperna finner vi inom områden som handlar om faktorer som direkt eller indirekt påverkar arbetstillfredsställelsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Förskolans arbetslag'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles