Contents
Academic literature on the topic 'Förskolans ateljé'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Förskolans ateljé.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Förskolans ateljé"
1
Olsson, Susanne, and Monica Vidén. "Interaktioner som möjliggör barns uttryck i förskolans ateljéverksamhet : En kvalitativ studie i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-57677.
Full textAbstract:
Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse och kunskap kring vad som influerar barn att uttrycka sig i ateljémiljön. Vi vill undersöka om det finns några specifika faktorer som kan vara avgörande för barns uttryck. Vi vill få en förståelse för på vilket sätt pedagoger, miljö, material och barngruppen har betydelse för barns uttryck. Våra frågeställningar blir därför; Vad influerar barn att uttrycka sig i ateljén? Vilka faktorer kan vara avgörande för barns uttryck i ateljén? Det här är en kvalitativ undersökning. Den utgår från en socialkonstruktionistisk ansats där metoden är att samla in data genom observationer och se vad som händer. Vi tolkar och granskar kritiskt vårt datamaterial för att få en djup förståelse för vad som är avgörande och har betydelse för barns uttryck. Undersökningens resultat, som vi kopplade till teorierna Symbolisk interaktionism och Socialkonstruktionismen, påvisade att interaktionen med pedagogen, interaktionen med miljön och interaktionen mellan barnen har betydelse för barns uttryck. Det påverkar barnen att uttrycka sig i den pedagogiska miljön som vi kallar ateljé.
2
Klintberg, Malin. ""Det gäller att ha atmosfären" En kvalitativ studie om synen på förskolans skapande verksamhet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34210.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på den funktion ateljén och den skapande verksamheten fyller i barns vardag samt i relation till övrig pedagogisk verksamhet och förskolemiljö. Empirin kommer huvudsakligen från intervjuer av tre förskollärare, men även från observationer av tre förskoleavdelningars ateljémiljö. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska perspektiv som analysen bygger på är Michel Foucaults maktteorier samt kreativitetsbegreppet. Studiens resultat visar bland annat att det finns en spänning mellan barns frihet i skapandet och deras möjlighet till kreativa tänkande. Förskollärarnas förhållningssätt blir då viktigt för att barnen, i kommunikationen kring skapandet, inte ska känna att det finns ett ”rätt sätt” att skapa, vilket kan leda till normalisering. Studien visar även att förskollärarna har ett förhållningssätt som är öppet för viss tidsmässig flexibilitet och att detta gynnar barnens kreativa process. Men en dold styrning framträder också, där barnen får en känsla av mer frihet och inflytande över dagens tidsmässiga inrutning än vad de egentligen har.
3
Magnusson, Lena. "”…i interaktionen det är där det sker…” – en diskurspsykologisk analys av 5-åringars subjektskapande och motivval i förskolans ateljé." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4630.
Full textAbstract:
Den här studien är genomförd som en etnografisk undersökning av två visuella händelser i en förskolas ateljé under gemensamt bildskapande. Målet med undersökningen är att söka svar på vilka diskurser som finns i rörelse i ateljén samt vilka subjektspositioner dessa diskurser erbjuder de deltagande barnen. Barnens handlande och motivval har undersökts utifrån ett genusperspektiv och analysen av det empiriska materialet har genomförts med verktyg lånade från diskurspsykologin och med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Som forskare väljer jag att i analysen av materialet byta subjektsposition, och talar om mig själv som den vuxna. Detta medför att också forskarens subjektspositioner delvis blir synliga. I resultatet visar det sig bland annat att det finns tre samtidigt pågående diskurser i ateljén och att dessa erbjuder såväl låsta som öppna subjektspositioner för barnen. Resultatet visar också att förskolan i denna undersökning är mer öppen för genusöverskridande byten av subjektspositioner än för utmaningar av den vuxnas auktoritet. Barnens motivval och handlingar överensstämmer inte riktigt med de mönster som presenteras under rubriken tidigare forskning, vilket i sig är ett av de intressanta resultat som detta arbete presenterar.
4
Holm, Oskar Joakim Wilmer, and Linette Natalie Oddbratt. "Estetiska materialiseringar i förskolans ateljéer : En studie av förskoleavdelningars organisering av ateljéer och pedagogers erfarenhet av estetisk verksamhet för yngre barn." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152453.
Full textAbstract:
Studiens syfte handlar om att undersöka förskoleavdelningars organisering av ateljéer utifrån miljö och material samt pedagogers erfarenheter av estetisk verksamhet för yngre barn. Metod för datainsamling består av fotografering av miljö samt kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från tre olika avdelningar. För att analysera det insamlade materialet använde vi oss av Barads teoretiska perspektiv om agentisk realism utifrån begreppen intra-aktivitet, agens och performativitet. Genom studiens resultat kunde vi se skillnad i sättet man väljer att organisera material, hur man tänker att barnen ska använda ateljén samt förhållningssätt kring den estetiska verksamheten. De slutsatser vi dragit utifrån resultaten är att organisering av rum och material skapar olika förutsättningar för estetiska göranden. Barns tillgång till olika estetiska material i de förskolateljéer vi har studerat kan ses som beroende av hur man förväntar sig att barnen ska använda material, och även utifrån vilket material barn i olika åldrar förväntas kunna hantera. Vidare kom vi fram till att organisering av ateljéer i de förskoleavdelningar vi har besökt står i viss relation till pedagogiska föreställningar som berör förskoleverksamheten som helhet, inte enbart synen på estetik som ämne i förskolan. Organisering av ateljéer utgår från pedagogers praktiska erfarenheter men dessa erfarenheter kan även sägas stå i viss mån i relation till vilken pedagogisk kunskapssyn som man har.
5
Misirhanova, Mafi. "Barns estetiska skapande i olika miljöer : En kvalitativ studie om fem förskollärares uppfattningar kring barns estetiska läroprocesser i förskolans olika skapande miljöer." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32563.
Full textAbstract:
Title: Children's aesthetic creation in different environments - A qualitative study of five preschool teachers 'perceptions of children's aesthetic learning processes in pre-schools' creative environments. Author: Mafi Misirhanova Supervisor: Karin Ehrlén Term: Spring 2017 The purpose of my thesis is to examine how the five pre-school teachers who participate in my study reflect about aesthetic expressions in relation to children's learning in preschool. Furthermore, I want to find out about the thoughts of the educators concerning the role of social interaction and the importance of the environment in the aesthetic creation process. My first question is about what view the informants have on social interaction during aesthetic creation processes. My second question is about how the informants reflect on studio and creative rooms at the selected three preschools. The study is based on qualitative interview methods where five pre-school teachers reflected on their internship. The essay is based on a sociocultural perspective based on development and learning. As far as the informants' views on social interaction during aesthetic creation processes are concerned, my study showed that there is a strong connection between aesthetic learning processes, language learning and social interaction as these areas interact during a creative activity at preschool. The informants' reflection on the studio and the creative rooms showed that the preschool with a creative room in the department gave the most positive response because the room was considered to enable continuous creation processes. The studio as a separate room and the playroom with a creative corner had shortcomings in accessibility with regard to the use of the room as well as the material.
6
Andersson, Louise. "Ateljéns utformning : Pedagogers tankar om hur barns skapande och kreativitet kan stödjas." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129586.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers tankar kring utformandet av ateljén och hur barns kreativitet och skapande kan stödjas i förskolan. De frågeställningarna som behandlas i studien riktar sig till pedagogers tankar kring hur utformning, tillgänglighet och val av material kan påverka barns kreativitet och skapande. Studien baseras på besök i två ateljéer och kvalitativa intervjuer med tre förskollärare som arbetar mycket inne i ateljén. Resultatet visar att pedagogerna anser att det ligger stor vikt vid att erbjuda varierat material och vikten av en tydlig och bra placering i barns egen höjd. Pedagogerna har uppfattningen att detta skapar möjligheter för barnen att bli kreativa och självständiga i ateljén. Att barn känner trygghet till material och rummets utformning är mycket viktigt för kreativiteten, och pedagogers förhållningssätt och tydlighet till materialutbud är därför essentiellt. Rummet ska enligt pedagogerna vara en plats där skaparlust och nyfikenhet väcks.
7
Mattsson, Sanna. "Förskolan Gröna Villan." Thesis, KTH, Arkitektur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188137.
Full textAbstract:
Kandidatprojekt vilket syftade till att rita en ny förskola i området Vasalund, i Solna strax norr om Stockholm. Den tomt som var aktuell låg vackert bland uppvuxna fruktträd och syrener bland 20-tals villlor i nyklassistisk karaktär med en dov färgskala och enkel symmerti. Förskolan Gröna Villan utformade för att i uttryck ovh skala smälta väl in i den nyvarande bebyggelsen men byggnaden får samtidigt en stark karaktär av det branta valmade taket och de rundade takkuporna. Förskolans gröna plåttak och fasader i plywood spelar väl med de omgivande huset och trädgårdens grönska. Invändigt har förskolan enkla vackra rund för såväl introvert lek eller vila som extroverta miljöer som uppmanar till kreativitet, rörelse och samvaro. Centralt i byggnaden, som ett vartikalt nav, ligger de gemensamma rummen för lek, byggande och konstnärliga aktiviteter och kring de de tre avdelningar, kök och personalutrymmen. Trädgården är ett viktigt komplement till inomhusmijlön och den är av halvvild trädgårdkaraktär med plats för såväl pedagogisk lärande kring naturen, kojbyggande, aktivitet och lugna stunder i alla väder.Project based in Vasalund, close to Solna i north surburb of Stockholm. My project was a kindergarten in an area with villas from 1920's with beautiful old gardens and fragments from classism and charataristisc colours and elements. Kindergarten Green House is well adapted both for its content and surroundings in scale and charactar. Its green colour, the steep roof and the rounded windows are examples of how the new building fits its area. The interiors is characterized by simlicity, beautiful materialial as birch and limestone and rooms in a scale and logic that is adapted and understandable for children. The shared spaces as studios and workshop in located in the center surrounded by the three departents. The garden around Green House is an important complement for the interior rooms, the garden have space for pedagogic learning about nature, playing and have food outside in all kind of the swedish weather.
8
Madsen, Jennifer, and Anna Rosengren. "Barns möjligheter i ateljén : -En fallstudie om förskolebarns möjligheter till kreativt skapande i ateljémiljön." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, CHILD, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31772.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att skapa kunskap om barns möjligheter till estetiska uttrycksformer i ateljémiljöer. För att kunna besvara detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi har därför genomfört en fallstudie på en förskola som är Reggio Emilia-inspirerad, där vi har intervjuat två förskollärare samt två förskolebarn i femårsåldern. Vi har även observerat förskolans verksamma ateljémiljö. Vårt insamlade material presenterar vi sedan med hjälp av en tematisk analysmetod. Våra forskningsfrågor som väglett oss genom studiens gång är: - På vilket sätt utgör atlején i förskolan en plats där barn får möjlighet att behärska alla typer av tekniker som målning, teckning och arbete med lera? - På vilket sätt utgör ateljén i förskolan en plats där förskollärare samt barnen i verksamheten blir inspirerade till att utforska tankar och idéer som uppstår i verksamheten? I denna fallstudie har vi utgått från Nordin Hultman (2004) som är legitimerad barnpsykolog och filosofie doktor samt Vecchi (2010) som är en välrenommerad ateljerista inom Reggio Emiliafilosofin. Det finns även vissa inslag av det sociokulturella perspektivet. Ett av resultaten i studien var att ateljéns placering på förskolan påverkade användandet av den. Av informanterna kom det fram att verksamheten påverkades av att ateljén inte ligger visuellt synlig och därför inte används i den grad man hade önskat. Det andra resultatet var att miljön i ateljén bör vara uppbyggd på ett tillåtande sätt. I den vetenskapliga forskningen framförs det att det är viktigt att materialet är placerat så att barnen själva kan ta av det samt att materialet synliggörs. Av informanterna framkom det att barnens möjligheter till estetiska uttrycksformer påverkas av materialets placering samt hur förskollärarnas inställning är till en tillåtande atmosfär.
9
Näsström, Frida. "Glitterpaljetter och guldstjärnor : En studie om förändringen av en förskolas ateljéer med fokus på materialanvändandet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-81768.
Full textAbstract:
Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö – alltså deras ateljé. På förskolan pågår det en förändring i två av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förändringsarbetets gång. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som händer när ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgång till tillkommer. Jag använder mig av intervjuer och utför en observation. Intervjuerna är kvalitativa och genomförs med pedagogerna. Pedagogerna som intervjuvas är tre stycken, en från varje avdelning. Observationen sker med fyra barn och en pedagog under en timme i en av ateljéerna. Då tittar jag mycket på materialet och hur barnen interagerade med det. Efter observationen utför jag samtal med barnen om deras skapande och deras tankar kring materialet. Den största slutsatsen jag drar utifrån min studie är att förändringsarbetet inte är klart och att ingen av de pedagoger jag intervjuade känner sig nöjda med hur det ser ut just nu. Jag uppfattar att problemet är att pedagogerna är överens om att det vill att det skall ske en förändring i ateljéerna men de är inte överens om vad de vill att förändringen skall vara.
10
Lundberg, Caroline, and Elin Nyman. ""Mera måla!" : ett utvecklingsarbete om de yngsta barnens möjligheter till bildskapande i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20541.
Full textAbstract:
BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor. Sedan observerade vi för att se om det skett några förändringar.ResultatStudiens resultat visar att det har skett en förändring i barnens skapande efter utvecklandet av ateljén. Aktiviteterna skedde mer på barnens initiativ och förutsättningar och pågick under dubbelt så lång tid. Interaktionen barnen emellan skiljde sig åt före och efter utvecklingsarbetet.Program: Lärarutbildningen