To see the other types of publications on this topic, follow the link: Förskolans lärmiljö.
Dissertations / Theses on the topic 'Förskolans lärmiljö'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Förskolans lärmiljö.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Sundström, Linda. "Tydliggörande pedagogik : En del av förskolans främjande lärmiljö." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180743.
Full textAbstract:
Denna studie tog sin utgångspunkt i förskolans förstärkta pedagogiska- och hälsouppdrag där det fanns behov av att finna pedagogik, metoder och strategier i syfte att öka lärande och hälsa i ett inkluderande och främjande arbete. Tydliggörande pedagogik, som är en svensk fri översättning av interventionsprogrammet TEACCH, har blivit ett sätt att öka lärmiljöns tillgänglighet för barn inom autismspektrumet men kommit att utvecklats till en ändamålsenlig överförbarhet till alla barn. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes studien med syftet att undersöka några förskollärares erfarenheter av tydliggörande pedagogik för att främja en god lärmiljö för alla barn i förskola. Resultatet analyserades med avstamp i den socialkonstruktivistiska teorin med stöd av relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. Resultatet visade på att tydliggörande pedagogik i förskolan beskrivs som ett förhållningssätt med syfte att öka lärandet för alla barn. En sammanfattande slutsats innebar att tydliggörande pedagogik kan möjliggöra förutsättningar för lärande och hälsa såsom högre förståelse vad barnen ska göra, ökad möjlighet till kommunikation, socialt samspel och självständighet. Även skapa förutsättningar för ökat lugn, goda kompisrelationer och färre incidenter mellan barnen, ökad pedagognärvaro medan brist på samsyn, tid och kunskap kan bromsa möjligheterna till förutsättningar för lärande.
2
Klemhs, Julia, and Emelie Struwe. "En lärmiljö ur barns perspektiv : En fenomenografisk studie om barns uppfattningar av förskolans lärmiljö." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40198.
Full textAbstract:
Utifrån tidigare forskning kring barnens syn på lärmiljöerna i förskolan samt från våra egna erfarenheter växte ett problemområde fram, det blev allt mer synligt att förskollärare försöker närma sig ett barns perspektiv genom att lyssna in barnen kring mer triviala beslut i förskolan, medan barnens perspektiv sällan står i fokus när det handlar om lärmiljöer och deras inflytande i dem. Utifrån det här växte studiens syfte fram, vilket är att vi vill bidra med kunskap kring barnens perspektiv om lärmiljöer i förskolan, genom att undersöka hur barnen samtalar om sina egna dokumenterade fotografier. Det ledde oss fram till forskningsfrågan “Hur uppfattar barnen sitt inflytande över förskolans lärmiljö?”. Vi har valt att utgå från en fenomenografisk ansats, eftersom det är barnens uppfattningar av lärmiljöerna som ska träda fram. Insamlingen av empirin har skett på två förskolor i södra Sverige och barnen är mellan fem och sex år. Barnen fick ta egna fotografier på olika delar av verksamheten som vi samtalade kring tillsammans utifrån en intervjuguide. Den insamlade empirin resulterade i tre olika beskrivningskategorier: regler, avskildhet och mångsidighet samt hat och förskolans otillräcklighet. Resultatet visar på varierande uppfattningar kring förskolans material samt platser och det uppkommer uppfattningar av att lärmiljöerna på förskolan är vuxenstyrda. Slutsatsen av det här blir att barn och förskollärare behöver finna ett samarbete sinsemellan när det handlar om utformningen av förskolans lärmiljöer.
3
Arvidsson, Jenny, and Mia Johansson. "Specialpedagogiskt stöd och insatser : -för barn med språkstörning i förskolans lärmiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68590.
Full textAbstract:
Abstrakt Språkstörning är en diagnos som innebär att barnet har en språklig svårighet. Barnet har svårt att förstå vad som sägs, att producera och använda ord för att kunna kommunicera med andra. För att dessa barn ska få en optimal språkutveckling under sin förskoletid behöver de möta stöttande och medvetna pedagoger som utformar verksamheten utefter varje barns individuella behov. Barn med språkstörning har ofta kombinationer av andra diagnoser till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Syftet med vår studie har varit att bidra till fördjupad kunskap kring vilka insatser som görs för barn inom förskolan som befinner sig i en språkstörning eller på grund av sen språkutveckling riskerar att få diagnosen språkstörning. Studien syftar vidare till att undersöka hur specialpedagoger går tillväga för att stödja barn som befinner sig i en språkstörning i förskolan och vilka konsekvenser språkstörningen får för den enskilda individen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och genomfört sex intervjuer med specialpedagoger. När vi sammanställt resultatet kom vi fram till att specialpedagogerna är medvetna om vad en språkstörning innebär. Specialpedagogerna kartlägger och handleder pedagogerna för att hitta de bästa strategierna för barnens fortsatta språkutveckling. Beroende på stora barngrupper och vilket bemötande barnet får och om pedagogerna är mottagliga för alternativa arbetssätt skapas möjligheter och hinder i verksamheten. Specialpedagogerna uttrycker att barnen behöver samspela med andra och ingå i en vanlig förskolegrupp för att utveckla sitt språk. Förskolans lärmiljö är barnens arena för lärande och inlärning med andra.
4
Cosovic, Arabela, and Therese Persson. "Förskolans lärmiljö i förhållande till barn med koncentartionssvårigheter : Förskollärares didaktiska val i relation till en likvärdig förskola." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78441.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om didaktiska val som några yrkesverksamma förskollärare gör samt hur de anpassar lärmiljön till barn med koncentrationssvårigheter för att möjliggöra en likvärdig förskola. Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma legitimerade förskollärare undersöks hur informanter definierar barn med koncentrationssvårigheter vilka didaktiska val de gör samt vilka är betydelsefulla faktorer för deras arbete. Studien innefattar ett resonemang om en likvärdig förskola för alla barn, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssättet som kan användas i arbetet med barn med koncentrationssvårigheter samt vilka hinder och förutsättningar finns i arbetet med dessa barn. Studien utgår ifrån ett didaktiskt perspektiv, där didaktiska frågor genomsyrar texten. Resultatet av studien visar att förskollärare definierar barn med koncentrations problematik utifrån deras svårigheter att sitta stilla, hålla fokus, avsluta påbörjad uppgift, lära sig och skapa goda relationer med andra personer. Studien visade även att en god lärmiljö för dessa barn kännetecknas av ordning, struktur, tydlighet, flexibilitet och förutsägbarhet. Förskollärarna erbjuder stödinsatser i form av bildstöd, anpassningar av pedagogiskt material och fysisk miljö, tillgänglighet, ett professionellt pedagogiskt förhållningssätt och extra resurspersonal, när det finns möjlighet. Studien visade även att ramfaktorer villkorar undervisningen och påverkar förskollärarens didaktiska val.
5
Brox, Maja, and Sara Burman. "Matematikens förekomst i förskolans verksamhet : En studie på fyra förskolor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-337354.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka matematikens förekomst i förskolans verksamhet. För att uppnå vårt syfte använder vi oss av tre frågeställningar: Hur praktiseras läroplansmålen om matematik i verksamheten? Hur används den fysiska miljön som resurs i arbetet med matematik i verksamheten? Finns det skillnader i synsätt och arbetsmetoder mellan de förskolor som deltagit i matematiklyftet och övriga? För att ta reda på vårt syfte används intervjuer och fotografidokumentation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare som representerar varsin förskola. Två av de deltagande förskolorna har fått kompetensutveckling inom ämnet genom den nationella satsningen matematiklyftet. Matematikens förekomst i den fysiska miljön studerades genom en fotografidokumentation på 18 avdelningar på de fyra förskolorna. Studien grundar sig i två teoretiska utgångspunkter där det sociokulturella perspektivet lyfter förskollärarens betydelse för barnets utveckling och lärande i och om ämnet matematik. Det multimodala perspektivets begrepp affordance beskriver den fysiska miljöns betydelse för barnets kunskapserövring. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan förskolor som deltagit i kompetensutveckling genom matematiklyftet och inte. Huvudsakligen visar resultatet att alla förskolor anser att matematiken har en viktig plats i förskolan och att pedagogernas kunskap och inställning till ämnet är betydelsefullt för synliggörandet av matematiken i verksamheten. Tidigare forskning (Björklund & Barendregt, 2016) visar att det är viktigt att förskollärarna är medvetna över hur de utformar den fysiska miljön och hur de använder den. Det krävs också att förskolläraren har kunskap om hur barn lär och hur man formar verksamheten för att skapa bästa möjligheterna för barnens kunskapserövring (2016). Den stora skillnaden mellan förskolorna är verksamhetens synliggörande av matematik i den fysiska miljön. Placeringen av lärmaterial i lärmiljön skiljde sig mellan de olika förskolorna. Majoriteten av de studerade förskolorna placerar lärmaterialet oåtkomligt för barnen. En av de två förskolor som deltagit i matematiklyftet placerar lärmaterialet på barnens nivå.
6
Edman, Daniela, and Belinda Strömstedt. "Förskolans lärmiljöer i relation till barns sociala utveckling : En intervjustudie ur förskollärares perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35120.
Full textAbstract:
I förskolans läroplan framgår det att barn utvecklas och lär sig i det sociala samspelet där en god miljö ligger till grund för detta.Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om hur förskollärare tänker kring uppbyggnad och användning av lärmiljöer i relation till barns sociala utveckling. Metoden som användes i denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer där nio förskollärare deltog. Didaktik och sociomateriellt perspektiv är de teoretiska utgångspunkterna i denna studie.Resultatet visade att barns sociala utveckling sker tillsammans med material och den lärmiljö som är uppbyggd för barnen på förskolan. I en lärmiljö ingår den fysiska, den pedagogiska och den sociala miljön. Den sociala utvecklingen sker även i samspel med andra barn och vuxna samt genom förskollärarnas didaktiska strategier och förhållningssätt.
7
Tunek, Karin. "”Jag ska ju dagligen känna att det är viktigt för någon att jag kom hit” -En studie om förskolans lärmiljö för barn med språkstörning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27383.
Full textAbstract:
Tunek, Karin (2017). ”Jag ska ju dagligen känna att det är viktigt för någon att jag kom hit - en studie om förskolans lärmiljö för barn med språkstörning” (”I should daily feel that it is important for someone that I´m here” – a study about Preschool learning environment for children with specific language impairment). Specialpedagogprogrammet, Institutet för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärmiljön i förskolan kan utformas för barn med språkstörning genom att studera några pedagogers uppfattningar. Studiens teoretiska inramning utgår ifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. I modellen är miljön i förskola, skola och fritidshem uppdelat i fysisk, social, pedagogisk miljö, samt förutsättningar för lärande. Samspelet mellan delarna är avgörande för utveckling. Till modellen finns värderingsverktyg och lärmaterial som personal i förskola, skola och fritidshem kan använda för att nå en mer tillgänglig miljö. I kombination med tillgänglighetsmodellen har studien utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där Säljö (2014) anser att kunskap förs vidare i samspel mellan människor. Lärande finns i alla mänskliga verksamheter, så som ett samtal eller i en händelse. Säljö (2014), anser att lärande sker inte bara i skolsammanhang, utan hela tiden i vårt samhälle. Studien har tagit inspiration från en fenomenografisk ansats. Empiriinsamlingen har gjorts med halvstrukturerade, tematiska intervjuer. Resultatet visar att det finns en variation i resonemangen om vad som ingår i den fysiska, sociala och den pedagogiska lärmiljön i förskolan för barn med språkstörning, men också likheter. Tydlighet och anpassning av lärmiljön, olika hjälpmedel till kommunikation, så som bildstöd och TAKK, kompetens och ett varierat arbetssätt är några likheter. Variationen i resonemangen handlade om vad i lärmiljön som ingår i fysisk-, social,- och pedagogisk lärmiljö. Resultatet visade också att samspelet genomsyrar hela verksamheten och alla dess delar. Samspel i olika former är nödvändigt för lärande och det är av stor vikt att pedagoger i förskolan ger barnen möjlighet till samspel i alla situationer under dagen. Dessutom framgår det i tidigare forskning och i intervjuerna att omsorg, kompetens och engagemang är viktiga egenskaper hos pedagoger som arbetar med barn med språkstörning, dessa begrepp behandlas inte i tillgänglighetsmodellen. Med dessa egenskaper hos pedagogerna i kombination med att aktivt arbeta med att kartlägga de individuella förutsättningarna, leder till en tillgänglig miljö för barn med språkstörning. Studien bekräftar således Perssons (2015) resultat om att fokus på individuella förutsättningar har för liten plats i tillgänglighetsmodellen. För att barn med språkstörning i förskolan ska få vistas i en så tillgänglig lärmiljö som möjligt är tillgänglighetsmodellens lärmaterial och värderingsverktyg ett tydligt och systematiskt sätt för pedagoger att ta sig an. Dock finns det fler aspekter att beakta utöver de som behandlas i tillgänglighetsmaterialet, pga. att de individuella förutsättningar kan se mycket olika ut. Omsorgstrygghet, pedagogers kompetens om språkutveckling och språkstörning och engagerade pedagoger är begrepp som skulle kunna ge en mer tillgänglig miljö för barn med språkstörning. Resultatet för studien bidrar till att pedagoger som arbetar med barn med språkstörning får nya perspektiv på lärmiljön i förskolan. I förebyggande insatser för barn med språkstörning kan den fysiska, sociala och den pedagogiska lärmiljön göras tillgänglig med tillgänglighetsmaterialet från Specialpedagogiska Myndigheten. Enligt studien är dessutom samspelet mellan pedagoger och barn, i lärmiljön, något som behöver få större plats då det är en förutsättning för lärande. Omsorgstrygghet och kompetens om språkutveckling och språkstörning är också viktiga för att kunna ge de bästa individuella förutsättningarna för barn med språkstörning.
8
Granström, Klara, and Sara Lindström. "Förskolans fysiska inomhusmiljö – en miljö för barns utveckling och lärande : En intervjustudie med åtta verksamma förskollärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13227.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där människan ses som oskiljbar från den kultur och det sociala sammanhang hon ingår i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, då människans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön påverkar möjligheterna till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollärare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lärande, bör utformas så att den är upptäckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhålls att tillgänglighet är en viktig aspekt som förskollärare tar hänsyn till och att den påverkas av en rad faktorer. Vidare framkom att arbetslag, byggnad, ekonomi samt tid och rutiner, kan utgöra såväl möjligheter som begränsningar vid utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Ett komplext dilemma har framträtt då förskollärare uttrycker att de strävar efter att utgå ifrån barnens intresse och behov, samtidigt som resultatet har visat på en stark förankring till läroplanen vid utformning av miljön.The purpose of this study is to investigate preschool teachers' perceptions of how the physical indoor environment should be designed to stimulate children's development and learning. The theoretical basis derived from the socio-cultural perspective, where the human being is seen as inseparable from the culture and the social context he or she lives in. The environment, from this perspective, is given one of great importance, since man's mutual interactions with the surrounding and the environment, affects the opportunities for development and learning. To investigate preschool teachers' perceptions, qualitative interviews have been done. The results revealed that preschool teachers believe that the physical indoor environment, to stimulate children's development and learning, should be designed so that it is discovering, challenging and stimulating. Furthermore appeared “accessibility”, which seems to be affected by a number of factors, as an important aspect that preschool teachers take into account according the design the physical indoor environment. It also emerged that the team, building, finance, time and routines, can provide both opportunities and constraints in the design of the physical indoor environment in preschool. A complex dilemma has appeared: The preschool teachers expressed that they strive to build the physical environment upon the children's interests and needs, when the result of this study at the same time a strong anchor to the curriculum in the design of the environment.
9
Dahlqvist, Anna. "Lärplattan i förskolans undervisning : En kvalitativ studie om förskollärares användning av lärplattan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34762.
Full text
10
Åstrand, Elina, and Lönnquist Therese. "Förskolan som lärmiljö : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om lärmiljön inomhus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103719.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares uppfattning om lärmiljön inomhus. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats. Förskollärare intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En induktiv analysmetod har använts för att kunna kategorisera resultatet. Analysen stöds även av teoretiska begrepp utifrån den sociokulturella teorin med hjälp av en deduktiv analysmetod. Studien visar sex betydelsefulla faktorer i lärmiljön som stödjer barns lärande. Dessa faktorer är följande: Pedagogiskt förhållningssätt, förskollärares reflektioner, barns samspel, samspel i mindre grupper, pedagogiskt material och barnantalets betydelse. Studien visar också att förskollärarnas uppfattningar skiljer sig åt gällande vilka spår Covid- 19 pandemin satt i förskolans lärmiljö.
11
Bernevik, Tina, and Larisa Sagdati. "Den tredje pedagogen : En studie om den inre lärmiljön i en förskola inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16738.
Full textAbstract:
Denna studie behandlar vilka förutsättningar lärmiljön på förskolor inspirerade av Reggio Emilias filosofi erbjuder för barns meningsskapande. Reggio Emiliafilosofin kan sammanfattas som ett förhållningssätt där man ser barnet som kompetent och utforskande. Studiens syfte är att studera betydelsen av design för lärande och design i lärande i förskolor inspirerade av Reggio Emiliafilosofin. Detta gör vi genom att ta del av utvalda förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades fem förskollärare som alla gav sin uppfattning om den pedagogiska lärmiljön inom Reggio Emilias filosofi. Vi har utgått från det socialsemiotiska perspektivet. Det empiriska underlaget består av en kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna belysa respondenternas uppfattningar av den inre lärmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Studiens resultat visar att lärmiljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med genomtänkta, flexibla och föränderliga miljöer som är iscensatta tillsammans med barnen och där utformningen utgår från barnens åsikter och intresse genererar miljön till ny kunskap och utveckling.
12
Svensson, Cecilia, and Nicoleta Popa. "Utomhusmiljö som lärmiljö i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69388.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur utomhusmiljön kan användas för att främja barns lärande i förskolan. Utomhusmiljöer erbjuder barnen tillfälle att upptäcka och utveckla sin inlärning inom olika ämnen. I studien används också fem vetenskapliga artiklar som lyfter fram förskollärarens roll för barns lärande samt hur utomhusmiljön främjar barnens kommunikativa förmågor. Studien är baserad på empiriskt material med sex förskollärare från södra Sverige. I studien användes intervjuer som undersökningsmetod eftersom det är lättare att ställa följdfrågor och få en djupare förståelse och kunna konkretisera förskollärarnas svar. Materialet har sedan blivit transkriberat, analyserat och rubricerat med forskningsfrågorna i fokus. I analysen lyfts två centrala begrepp fram som vi anser spelar en stor roll för studiens betydelse. De två centrala begreppen är Planerade och oplanerade aktiviteter samt Autentiska situationer. Planerade och oplanerade aktiviteter i en utomhusmiljö främjar barns lärande och ökar barns positiva känslor från naturen. I Autentiska situationer får barnen möjlighet att utveckla sina kunskaper om sin omgivning genom att lärandet flyttas ut i naturen. Resultatet visar att utomhusmiljön ger möjlighet till bland annat ämnesrelaterad kunskap, såsom språkutveckling, naturvetenskap och matematik, genom att knyta an barns upplevelser med deras nyfikenhet och intresse i en utomhusmiljö. Det är gynnsamt om det finns varierande och öppna miljöer som också ger möjligheter för barns samspel med varandra. Förskollärarna som deltog i vår studie såg utomhusmiljön som en plats för lek och lärande.
13
Hellberg, Jelena, and Angel Cobos Diana Del. "Naturhörnan som pedagogisk lärmiljö i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29046.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur förskollärare beskriver naturhörnan som lärmiljö och dess funktion för barns lärande och barns roll i det. Detta är yrkesrelevant för att få en djupare förståelse för hur olika förskollärare resonerar om barns lärande och den pedagogiska miljön. Undersökningen utgick efter en narrativ analysmetod där fyra förskollärare intervjuades om hur de resonerar kring en lärmiljö i naturvetenskap.Förskollärarnas beskrivningar är präglade av en mängd olika saker såsom deras erfarenheter som verksamma förskollärare, om att bygga lärmiljöer, olika traditioner som verkar vara betydelsefulla när man bygger lärmiljöer i förskolan, om läroplanen, uppdraget men också deras syn på barn och vad barns delaktighet är i dessa sammanhang. I studien användes John Deweys teori om lärande, men framförallt begreppen learning by doing och erfarenheter. Dessa begrepp var användbara i studien i relation till hur förskollärare beskrev uppbyggnaden av en lärmiljö. Studien visade att det är olika faktorer som spelar roll när man utformar en lärmiljö i förskolan, allt ifrån hur förskolans organisation ser ut, vilken pedagogisk inriktning förskolan har samt pedagogens barnsyn och deras perspektiv på lärande. I studien förekom att förskollärare hade skilda meningar gällande hur en lärmiljö ska byggas samt vilken roll barn ska ha i detta. Resultaten visar att förskollärarna beskriver en lärmiljö utifrån sin professionspraxis och erfarenheter. Med praxis menas teorier eller begrepp som används inom yrkesprofessionen. En lärmiljö är enligt förskollärarna en miljö som består av innehåll och struktur, med barnen i fokus i sin utformning. Resultaten visar även att en lärmiljö i naturvetenskap och dess innehåll ska bidra till att väcka barns nyfikenhet och intresse i att lära och utforska, genom upplevelser och lek i en föränderlig lärmiljö. Alla dessa lärandeprocesser går att koppla till Deweys teori och begrepp learning by doing.
14
Brandt, Sara, and Annika Eriksson. "TAKK – en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31364.
Full textAbstract:
SammanfattningEriksson, Annika & Brandt, Sara (2019) TAKK- en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan (Sign Supported Speech – a Way to Achieve an Accessible Learning Preschool Enviroment) en kvalitativ studie om förskolechefers och specialpedagogers syn på TAKK som en utbildningsinsats i förskolan. BakgrundVi arbetar som förskollärare i en kommun som har bedrivit utbildningsinsatser under ett antal år för att utbilda pedagogerna i TAKK. Utbildningsinsatsen ses som en del i att uppnå en tillgänglig lärmiljö. Vi blev nyfikna på vilka förväntningar och krav som utbildarna (specialpedagogerna) och ledningen har på hur kompetensen ska användas. Syfte Syftet med studien är att belysa hur utbildningsinsatser avseende TAKK kan påverka verksamheten i en kommuns förskolor. Vidare syftar studien till att fånga olika aktörers bild av TAKK-utbildningens funktion och betydelse.Preciserade frågeställningar●Vilken funktion och betydelse har TAKK i verksamheterna enligt de olika aktörerna?●Hur ser de olika aktörerna på valet av TAKK som en kommunövergripande utbildningsinsats?●Vilket genomslag har utbildningsinsatsen fått enligt de olika aktörerna?Teoretisk och metodologisk ansatsVår undersökning har sin utgångspunkt i en utbildningsinsats för pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi har valt att belysa dels själva utbildningsinsatsens innehåll och dess teoretiska bakgrund, dels utbildningsinsatsen ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Vi har valt att använda oss av organisationsteori för att analysera resultatet i denna undersökning. Inom organisationsteori finns ett flertal perspektiv, i denna uppsats ligger fokus på det kulturella perspektivet och Human Relations eftersom dessa lyfter betydelsen av anställdas förståelse och engagemang för ett lyckat förändringsarbete. Vi har valt att använda oss av John Kotters förändringsmodell (Bolman & Deal, 2015) samt Fowelins (2012) fyra faser i ett förändringsarbete. Undersökningen gällande utbildningens innehåll baseras på Vygotskijs sociokulturella perspektiv på kommunikation och språkutveckling och att lärande och utveckling är beroende av interaktion och kommunikation. När människor samspelar och deltar i ett sammanhang ges möjligheter för kunskaper att utvecklas. Scaffolding (stöttning) kan ses som en central utgångspunkt i denna undersökning. Precis som ett hus behöver byggställningar under byggtiden, behöver människan stöd och stöttning i sin utveckling och lärande av ämnen som ligger precis utanför hennes förmåga, den proximala utvecklingszonen, eller utmaningszonen (Säljö, 2000). Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av insamlat material utifrån både enskild intervju och intervju i fokusgrupp.Resultat och specialpedagogiska implikationerUndersökningen visar att TAKK som kommunikationsförstärkning uppfattas av både förskolechefer och specialpedagoger som ett verksamt verktyg för barns kommunikation och språkutveckling. Förskolecheferna menar att de tydligt ser att det är gynnsamt för barn att pedagogerna medvetet förstärker språket. Genom att studera TAKK-utbildningen som ett förändrings/förbättringsarbete utifrån John Kotters (Bolman & Deal, 2015) förändringsmodell kombinerat med Fowelins (2012) förändringsmodell har vi funnit att ett sådant arbete måste få ta tid och att det är viktigt att både leda och lära långsamt. Under processens gång gäller det att ledare kan hålla i och förmedla sin vision om vad som kommer att förändras när målet är nått och varför förändringen är viktig ur ett verksamhetsperspektiv. Specialpedagogerna i denna undersökning har märkt av att det används mer och mer TAKK i många av kommunens förskoleverksamheter, särskilt på avdelningar som har många små barn och även i de verksamheter som har barn med annat modersmål än svenska.
15
Musa, Florina. "Barns delaktighet och inflytande i förskolans lärmiljöer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101117.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen kommer att behandla hur förskolans pedagoger utformarförskolans lärmiljöer inomhus. Denna undersökning lägger vikt på hur barnen görsdelaktiga samt hur de får möjlighet att påverka utformningen av förskolanslärmiljöer. Att kunna se barnen som kompetenta individer skapar en självsäkerhethos barnen. Förskolan ska kunna erbjuda en inspirerande miljö där fokus ligger påatt barnen ska känna ett samspel med varandra som möjliggör barns delaktighet ochinflytande.Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas förhållningssätt samtutformning av förskolornas lärmiljöer inomhus. Studien utgångspunkt är hur barnengörs delaktiga och får inflytande i förskolans lärmiljöer. Teorin som används för attstärka studien är utvecklingspedagogiken. Som metod har jag använt mig avfenomenografin som via intervjuer med förskollärare har samlat in data omförskollärarnas förhållningssätt samt utformning av förskolornas lärmiljöer.I resultatet lyfts relevant samlade data kopplad till centrala begrepp upp samt olikastrategier som förskollärarna använder för att möjliggöra barns delaktighet ochinflytande. I resultatet visar det även att ett hinder när det kommer till lärmiljön äratt det kan finnas brist på personal eller inte köpa in de material som barnen önskar.Det framhävs även i resultatet att den pedagogiska dokumentationen är av stor vikt,för att kunna se utifrån barnens perspektiv och därmed möjliggöra barnensdelaktighet samt inflytande i förskolans lärmiljöer. Avslutningsvis kommer det attges tips på vidare forskning.
16
Lund, Susanne, and Linda Nilsson. "Förskolan - barns språkmiljö : Förskollärares beskrivningar av språkstimulerande arbete med barn i språksvårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68672.
Full textAbstract:
Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med språkutveckling i förskolan för barn som är i språksvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats. En hermeneutisk metodansats har använts som stödjande tolkningsredskap vid insamlingen av det empiriska materialet och i arbetet med att tolka och förstå materialets delar och helheter. Det sociokulturella perspektivet har följt arbetets olika delar och utgjort ett teoretiskt ramverk vid analys av resultat. Resultatet visar att förskollärarna i den här studien är medvetna och förtrogna med ansvaret de har för varje barns språkutveckling, parallellt med andra individuella behov som finns i barngruppen. Förskollärarna beskriver tydliga kopplingar mellan barns behov av språklig stöttning och de vardagliga anpassningar som görs i den sociala respektive fysiska språkmiljön för att stimulera utveckling. En samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget beskrivs som en framgångsfaktor för att stödja barn som är i språksvårigheter. Resultatet visar att det finns ett samband mellan tillgång till utbildade förskollärare på förskolan och en tillgänglig språkmiljö för barn som är i språksvårigheter.
17
Jägrud, Malin, and Helena Laaksonen. "Vadå, vi leker ju bara! : Språkutveckling i lek och lärmiljö i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10115.
Full textAbstract:
InledningSpråk i samspel med barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten kan möjliggöra en språkutveckling tillsammans med medvetna pedagoger i en stimulerande lek och lärmiljö. Pedagogernas förhållningssätt är betydande för barns språkliga utveckling och de ska se till att barn kommer i kontakt med språket på ett varierat och lustfyllt sätt. SyfteSyftet är att undersöka pedagogers syn på språkutveckling, lek och lärmiljö samt hur pedagoger stimulerar barns språkutveckling i lek och lärmiljö på förskolan utifrån förskolans uppdrag. MetodI den här undersökningen valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in data. ResultatSamtliga pedagoger i resultatet hävdar vikten av arbete kring språkutveckling på förskolan. Undersökningen påvisar betydelsen av samspel samt pedagogernas förhållningssätt. Det vill säga närvarande, stöttande och aktiva pedagoger i arbetet med språk samt dess utveckling. Pedagogerna är medvetna om lek och lärmiljöns betydelse för en språkutveckling ska ske. Resultatet visar att pedagoger uttrycker betydelsen av goda kunskaper kring språkets betydelse och uppbyggnad samt vikten att möjliggöra språkutveckling på förskolan.
18
Akkanen, Reeta Mataleena, and Wahlqvist Kristiine Jekabson. ""Mera inspirerande lärmiljöer till alla!" : En studie om pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447138.
Full textAbstract:
Barnen tillbringar en stor del av sin dag i förskolans lärmiljöer. Pedagogerna som arbetar i förskolan stimulerar barnen och har ansvaret för deras ständiga utveckling inom olika ämnen. Förskolan ska erbjuda en god miljö för barnen. Vi upplever att en god miljö handlar om pedagogernas och rektorns tolkningsförmåga. Hur kan pedagogerna erbjuda varierade miljöer och vem bör ansvara för skapandet och utvecklingen av lärmiljöer? Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas syn på, samt delaktighet i, utformandet av pedagogiska lärmiljöer inomhus. För oss författare är ämnet högst relevant och aktuellt i vår kommande yrkesliv som legitimerade förskollärare. Delstudie 1 genomförs med kvalitativa intervjuer med inslag av tolkande hermeneutisk metod och ger överblick från sex pedagoger som reflekterar över pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Delstudie 2 är en kvalitativ enkätundersökning med inslag av några kvantitativa frågor. Utgångspunkt i studien är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori där vi med hjälp av begreppen: interaktion, proximala utvecklingszon, mediering, informell och formell undervisning, delaktighet analyserar datan. Studiens resultat indikerar att hela arbetslaget bör ansvara för utveckling och skapandet av pedagogiska lärmiljöer i förskolan. Utifrån vår tolkning finns det både möjligheter och hinder som uppstår i arbetet med pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Resultaten visar att hinder kan vara förskolans begränsade planlösningar, pedagogernas tidsbrist och kommunens ekonomi. Möjligheter är bland annat pedagogernas och barns kreativitet i skapandet av lärmiljöer samt hållbar materialanvändning exempelvis naturmaterial och materialet som redan finns i förskolan. Resultaten visar hur pedagogerna deltar i utveckling och skapandet av lärmiljöer. Det lyfts fram i studien hur planering och skapandet av lärmiljöer är ett kontinuerligt arbete som inkluderar bland annat observationer, reflektioner och utformandet när det gäller lärmiljöer i förskolan. Hälften av studiens deltagare upplever att yrkeserfarenhet påverkar engagemang i planeringen av pedagogiska lärmiljöer och andra hälften anser att yrkeserfarenhet inte är kopplat till engagemang. Resultaten exemplifierar hur barnens inflytande och delaktighet i skapandet av pedagogiska lärmiljöer kan se ut.
19
Renman, Gisela, and Lena Larsson. "Pedagogernas betydelse för barns matematiska utveckling i förskolan : Med fokus på lärmiljöer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-259433.
Full textAbstract:
I vår utbildning Lärare mot de tidigare åren, 210 hp, har vi valt att i vår C-uppsats studera hur pedagoger arbetar med lärmiljöer för att stimulera barnens matematiska utveckling i förskolan vilket också är vårt syfte. Lärmiljöer i förskolan är ett relativt outforskat område. Att ta till vara det lustfyllda lärandet och vara lyhörd för vad barn är intresserade av är viktiga komponenter när man inreder förskolans miljöer. Barn i förskolan skall ges möjlighet att tillägna sig en förståelse för sig själv och sin omvärld genom att lära och upptäcka tillsammans i en miljö som utmanar och väcker deras intresse utifrån ett matematiskt perspektiv. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare samt observationer utav lärmiljöer som empiri i vår undersökning. Genom intervjuerna har vi undersökt pedagogernas uppfattning och inställning till miljöernas betydelse för barns matematiska lärande och utveckling. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har vi format vår teoretiska utgångspunkt. Med sociokulturellt perspektiv på lärande menas att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, där man ser vikten av vad man lär sig, inte om man lär sig. När vi analyserar resultatet av vår studie ser vi att det inte är miljön som pedagogerna använder sig av som redskap. Matematik för pedagogerna är mer ett förhållningssätt de använder när de arbetar med barnen. Pedagogerna talar mer om hur de använder språket och om att de har ett matematiskt förhållningssätt när de arbetar med matematik i förskolan, än om miljöernas utformning. Genom att barnen får vara med vid dukning och andra vardagssysslor samt att pedagogerna benämner saker på rätt sätt tillsammans med barnen är det som alla intervjuade lyfter fram. Att barnen har tillgång till sortering på olika sätt är också något som nästan alla pedagoger lyfter som ett arbetssätt.
20
Jessica, Eklund, and Sundberg Maria. "Förskolans material ur ett genusperspektiv : En kvalitativ studie om några förskolors val, placering och utrymme av material i lärmiljön, ur ett genusperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35530.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att få kunskap samt skapa förståelse för hur några förskollärare tänker kring val och placering av könskodade material. Vidare är studiens syfte att få kunskap kring hur stort utrymme som ges könskodat material. Kvalitativa intervjuer samt observationer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar på att informanterna har olika syn på materialets betydelse. En viss omedvetenhet har visats gällande det material som finns på några förskolor. Slutsatsen blev att några förskollärare har ett medvetet förhållningssätt när det kommer till förskolans material men att materialet fortfarande till stor del är könskodad på några förskolor. Några av förskollärarna har inte medvetet valt att blanda materialet då det fortfarande är väldigt uppdelat när det kommer till könskodade material, vilket kan ses som ett hinder för att lyckas bryta rådande könsstereotypa mönster. Studien visar att störst utrymme ges till det som enligt forskning anses vara pojkleksaker
21
Oldenburg, Karolina. "Mobila förskolan : Naturens rum som lärmiljö för utveckling av lek, fantasi och kreativitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255161.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att få en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lärmiljö med fokus på barns lek, och om den bilden skiljer sig åt från pedagogers uppfattningar om lek/lärmiljö inom den reguljära förskolan. Min studie består av intervjuer med dels pedagoger från en Mobil förskola, dels pedagoger från reguljär förskola. Jag utgår från en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lärmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet på ett annorlunda/särskilt vis; särskilt i den bemärkelsen ”olik” den reguljära förskolans verksamhet. Studien utgår från pedagogernas egna uppfattningar utifrån den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utläsa eventuella särskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lärmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag. Som bakgrund och stöd för min analys använder jag mig av tidigare forskning kring utomhuspedagogik och barns utveckling, samt ett sociokulturellt perspektiv. Mina frågeställningar fokuserar på att belysa pedagogers uppfattningar om den egna verksamhetens lärmiljö som främjande för barns utveckling av lek, fantasi och kreativitet, och syftar till att studera särskiljande drag för den Mobila förskolan. Resultatet visar att med naturen som lek/lärmiljö, skapar och utvecklar barnen i Mobila förskolan sina lekar anpassade till lärmiljöns opåverkbarhet. Med hänsyn till platsen, dess djurliv och växter, och till andra besökare, får barnen upptäcka och erfara att det är den egna fantasin, kreativiteten och lusten som i samspel med pedagoger och andra barn styr den egna utvecklingen. Ett utmärkande drag hos den Mobila förskoleformen är att avsaknaden av färdigt material och fasta rum, i bemärkelsen rum med väggar och tak, är en särskiljande faktor som ur ett sociokulturellt perspektiv på ett främjande sätt bidrar till pedagoger och barns frihet och möjligheter att utveckla lek, fantasi och kreativitet.
22
Furusäter, Maria, and Carina Persson. "Lärmiljöer i förskolan : En kvalitativ studie kring förskollärares uppdrag och ansvar i förskolan." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52122.
Full textAbstract:
I förskolans utbildning ska miljöer utformas och planeras utifrån förskolans styrdokument. Genom detta skapas möjligheter för barn att utvecklas och få ett ökat lärande. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med utformningen av lärmiljöer i förskolan. De frågeställningar som ligger till grund för studien är Hur förhåller sig förskollärare till styrdokumenten i utformandet av lärmiljöer? samt Vad utgår förskollärare från när lärmiljöer planeras och skapas? För att besvara syftet och frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med sex förskollärare. Analysen har inspirerats av det sociokulturella perspektivet och dess tankar kring samspel i lärandet. Slutsatser som kan ses i studiens resultat är att förskollärare utgår ifrån sitt uppdrag och arbetar utifrån de didaktiska frågorna samt barns inflytande och delaktghet då de utformar lärmiljöer.
23
Myhrberg, Jessica, and Linde Jessika Brundin. "Språklig miljö i förskolan : En undersökning av lärmiljö, lärtillfällen och interaktioner på tre förskolor." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182189.
Full text
24
Pettersson, Isabelle, and Suzana Pavlovic. "Tillgänglig lärmiljö för alla barn i förskolan - en intervjustudie med förskolpedagoger, specialpedagog och barn." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29357.
Full textAbstract:
Sammanfattning/AbstractPavlovic, Suzana & Pettersson, Isabelle (2018). En tillgänglig lärmiljö för alla barn- enintervjustudie med förskolpedagoger, specialpedagog och barn. Specialpedagogprogrammet,Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp.En tillgänglig lärmiljö ska tillhandahållas alla barn oavsett vilka olika förutsättningar ochbehov barn har. Denna studie belyser några olika uppfattningar som finns angående entillgänglig lärmiljö för alla barn. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuatinformanterna. Barnen har suttit i fokusgrupper och de vuxna har blivit intervjuadeindividuellt. Vi har använt oss av sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiskaperspektiv samt Specialpedagogiska Skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell när vianalyserat resultatet.
25
Gustavsson, Helena, and Malin Kiuru. "Innemiljöer som berikar barns lärande : Lärmiljöns betydelse i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21246.
Full textAbstract:
Sammanfattning Det som undersöks och diskuteras i denna studie är hur lärmiljöerna i förskolan kan utformas, för att på bästa sätt användas som ett aktivt verktyg för att utmana och stötta alla barn i deras lärprocesser. Syftet med denna studie är att ge ökad kunskap om förskollärares uppfattning om hur förskolemiljön inomhus kan utformas för att främja barns utveckling och lärande. I studien har det undersökts vad den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön har för betydelse för att främja barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där interaktion med omgivning är en viktig aspekt för lärandet. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för att samla in empirin. Resultat visar att förskollärarna ser lärmiljön som ett viktigt verktyg i barns lärprocesser. Vilket gör att de arbetar aktivt med att utforma olika lärmiljöer, där utgångspunkterna är läroplanens mål, barns behov, intresse, erfarenheter samt det pågående temat som de arbetar med. Förskollärarna menar att lärmiljöerna speglar sig utifrån deras förhållningssätt och barnsyn. Förskollärarna ser på lärmiljön som den tredje pedagogen ur två perspektiv, för det första ur barns perspektiv att den ska vara så intressant att den utmanar och stötta barns lärprocesser i vardagen. För det andra ska lärmiljön vara ett stöd för pedagogerna genom att vara så bra utformad och intressant så att barnen kan sysselsätta sig själva eller tillsammans med ett annat barn utan stöd av vuxen. Resultatet påvisar att det krävs en genomtänkt målmedveten pedagogisk miljö där den fysiska miljön ska vara innehållsrik och utformad så att den stimulerar och lockar barn till utforskande, lek och lärande. Både den pedagogiska och fysiska miljön påverkar hur den sociala miljön gestaltas i verksamheten och på så sätt vävs dessa tre miljöer ihop.
26
Eksberg, Carina, and Katarina Viiala. "Barns inflytande över lärmiljön : Vuxna och barns perspektiv på en förskolas arbete." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26254.
Full textAbstract:
Inledning Förskolan ska enligt olika styrdokument erbjuda barn en tillgänglig lärmiljö samt ge dem inflytande över sin vardag. Denna studie kommer att belysa vuxnas och barns perspektiv på inflytande över lärmiljöer på en förskola. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder samt den fysiska miljön möjliggör för barns inflytande över lärmiljöerna på en förskola, utifrån vuxna och barns perspektiv. Studiens frågeställningar är följande: ● Vilket förhållningssätt har rektorn och pedagogerna för att barn ska uppleva inflytande? ● Hur uppfattar pedagogerna att de har förstått barnens egna tankar och upplevelser utifrån barns perspektiv och vilka metoder använder de? ● Hur tolkar pedagogerna barns inflytande över sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljöer i förskolan? ● Hur uppfattar barnen sitt inflytande över lärmiljöerna på förskolan? Metod Studien utgår från kvalitativ metod där intervju använts för att undersöka vuxnas och barns perspektiv på barns inflytande över lärmiljöerna på förskolan. Intervjuer har skett med rektorn, fyra pedagoger samt sex barn på den aktuella förskolan. Resultat Resultatet av studien visar att rektorns förhållningssätt har stor betydelse för barns inflytande över lärmiljöerna. Av resultatet framgår att på den utvalda förskolan har pedagogerna ett medvetet förhållningssätt i sitt arbete med barns inflytande, det handlar om vikten av att skapa trygga relationer, vara en närvarande pedagog samt utgå från barnens förutsättningar. Deras arbetsmetoder är varierande där observation, reflektion, dokumentation samt utvärdering ingår. Studiens resultat visar att de barn som intervjuades upplever att de har ett stort inflytande över sin fysiska lärmiljö. Detta genom att barnen på olika vis aktivt deltar i utformningen av lärmiljöer under hela processen, från planering till genomförande. Barnen är delaktiga vid inköp av material, får vara med och designa lärmiljöer samt hjälpa till vid ommöblering.
27
Larsson, Caroline, and Johanna Vestberg. "Barnlitteratur i förskolan : Sex förskollärares arbete med barnlitteratur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-321590.
Full textAbstract:
Vårt syfte med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex stycken förskollärares förhållningssätt till ett språkfrämjande arbete kring litteratur i förskoleverksamheter. Metoden vi valt är ostrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på fyra olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijs sociokulturella perspektiv där barnen lär i samspel med både förskollärare och andra barn i en språkfrämjande miljö i förskolan. Resultatet av vår studie visar att förskollärare strävar efter ett språkfrämjande förhållningssätt där litteraturen har en betydelsefull roll i barnens språkutveckling. Slutsatsen av studien är att förskollärarna ser många möjligheter kring arbetet med barnlitteratur i samspel med barnen.
28
Olsson, Erica, and Malgorzata Syska. "Dagen på förskolan börjar och slutar i hallen - en kvalitativ studie om hallen som lärmiljö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35276.
Full textAbstract:
Från tidigare kurser i utbildningen och begränsad litteratur visste vi att det förekommer lite forskning om hallen som lärmiljö. Syftet med denna studie var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera när pedagoger använder hallen och se vilka aspekter som påverkar hur pedagoger utnyttjar hallen i ett lärandesyfte. Med vårt examensarbete ville vi kunna bidra till nya tankar och idéer om hallens möjligheter och begränsningar.Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av kvalitativa metoder, som videoobservationer under av- och påklädning i hallen och intervjuformulär som pedagogerna svarade på. Relevanta begrepp och teorier från ett sociokulturellt lärande har använts för att analysera vårt resultat. Vår analys visade att lärandet i hallen förekom i samspelet mellan barn och pedagoger där dialogen fick en betydelsefull funktion. Dialogen påverkade hur hallens material användes i lärandesyfte, hur tiden utnyttjades samt hur samtalets längd och innehåll utvecklades för att bidra till barns lärande och utveckling. Våra slutsatser på vilka aspekter som påverkade pedagogers förhållningssätt i hallen är barns ålder, verksamhetens rutiner, hallens material och samspel mellan barn och pedagoger.
29
Sunnegård, Hanna, and Natacha Henriksen. "Betydelsen av den fysiska lärmiljön i förskolan : Hur planerar förskollärarna den fysiska miljön?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25149.
Full textAbstract:
Denna studie belyser lärmiljön i förskolan. Lärmiljön består av den sociala, pedagogiska och fysiska miljön, vilket även är faktorer som tas upp i tillgänglighetsmodellen från specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM 2018). Studien tar upp relevant forskning kring ämnet och teori kopplat till lärmiljön. Vårt syfte med studien är att ta reda på vad fyra olika förskollärare tänker kring utformningen av lärmiljön genom en kvalitativ intervjumetod kopplat till den utvecklingspedagogiska teorin. Utifrån teorin används fyra olika nyckelbegrepp, lärandets akt, lärandets objekt, erfarande och variation. Dessa är centrala begrepp i teorin och hjälper oss att se på den fysiska lärmiljön utifrån en teoretisk utgångspunkt. Vi har valt att basera vårt examensarbete på lärmiljön i förskolan då vi anser att denna bidrar till lärande och lek och vi vill då ta reda på hur man som verksam förskollärare arbetar för att lärmiljön ska främja lek och lärande. De frågeställningar som vi valt att ta upp i studien är hur resonerar förskollärarna kring uppbyggnaden av den fysiska miljön i förskolan? Hur används lärmiljön för att främja barnens lek och lärande? Resultatet visar att förskollärarna i vår studie tänker i banor om ålder, behov och material när de planerar sina lärmiljöer. De är närvarande i barnens lek och utforskande samt planerar sin lärmiljö för att barnen skall upptäcka nya intressen som ofta riktas till det tema/projektarbete som avdelningen arbetar med. Förskollärarna i studien belyser att de utgår från barnens intresse i miljön för att fånga upp nya lärsituationer.
30
Henriksson, Maria. "Förebyggande insatser i förskolan - Och samverkans betydelse i en specialpedagogisk kontext." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33374.
Full textAbstract:
Sammanfattning/AbstractHenriksson, Maria (2019). Förebyggande insatser i förskolan- och samverkans betydelse i en specialpedagogisk kontext. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolut- veckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra med kunskaper om hur specialpedagoger ser på förebyggande insatser i förskolan samt hur de kan samverka med andra professioner i det förebyggande arbetet. Studien förväntas ges kunskaper om tidiga insatser kopplat till aktuell forskning både nationellt och internationellt.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa förebyggande specialpedagogiskt arbete i förskolan. Vi- dare syftar studien att belysa hur specialpedagoger upplever samverkan med andra pro- fessioner i det förebyggande arbetet. De preciserade frågeställningarna är:• Hur ser specialpedagoger på förebyggande specialpedagogiskt arbete i förskolan?• Hur samverkar specialpedagoger med andra professioner i det förebyggande ar-betet?TeoriStudien har sin utgångspunkt i tre teorier. Den första är systemteorin som ser verksam- heten som ett system där olika delar bildar en helhet. Dessa delarna står i relation till varandra och påverkas av varandra och påverkar därmed helheten. Analysen grundas även i ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs tankar om att människor lär sig genom att samspela med omgivningen. Även Antonovskys teori kring KASAM, alltså känsla av sammanhang, för bibehållen hälsa finns med i analyserna.MetodEmpirin till studien har samlats in genom fem halvstrukturerade intervjuer med öppna- frågor. Deltagarna i studien är alla specialpedagoger, några lokalt och andra centralt pla- cerade. Den kvalitativa analysen av empirin är inspirerad av fenomenologin med syfte att kategorisera innehållet för att hitta kärnan i materialet.3ResultatAnalysen av studien har resulterat i fyra underkategorier för förebyggande arbete i för- skolan. Dessa fyra är språkutvecklande arbetssätt, tillgänglig lärmiljö, gruppdynamik och samverkan. Inom alla fyra kategorier har förhållningssätt ansetts vara av stor vikt. Resul- tatet visar, att ett kategoriskt förhållningssätt där man ser brister hos barnet, försvårar det förebyggande arbetet som istället utgår ifrån att undanröja hinder i lärmiljön och barnets omgivning. Vidare visar resultatet att samverkan med andra professioner är viktigt för barn i riskzonen. Det som ofta brister i samverkan är att den sker sporadiskt och behöver utvecklas till att bli mer systematisk för att få full effekt.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har ett viktigt uppdrag när det gäller förebyggande arbete. För att ar- beta för barnets bästa behöver specialpedagogen arbeta på många nivåer i organisationen. För att nå ut med specialpedagogisk kunskap och förhållningssätt behöver de arbeta med handledning ut mot pedagogerna i verksamheten. De behöver även samverka med andra yrkesprofessioner skapa ett helhetsperspektiv. För att nå ut med specialpedagogiska tan- kar på organisationsnivå behövs ett bra samarbete och förtroende hos ledningen för att göra sin röst hörd i verksamhetens förändringar. Resultatet av denna studie pekar på att det specialpedagogiska förhållningssättet behövs ute i verksamheterna och att det gör skillnad för barnen. Specialpedagogens roll är viktig i alla organisationens delar, både på organisations-, grupp- och individnivå.NyckelordFörebyggande, lärmiljö, riskzon, samsyn, samverkan
31
Benazic, Linda, and Shumaila Kiran. "Barns icke-verbala kommunikation i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenheter av arbete med barn i förskolan som inte har ett verbalt språk." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52396.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta med barn i förskolan som inte har ett verbalt språk. Våra forskningsfrågor är: Hur arbetar förskollärarna med barn som inte har ett verbalt språk i förskolan, hur organiserar förskollärarna den språkliga lärmiljön för att främja dessa barns språkutveckling och vilka erfarenheter har förskollärarna när det gäller betydelsen av barnens samspel med andra för deras språkutveckling. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex förskollärare på två förskolor. I resultatet framgår att språket är centralt för samtliga förskollärare i deras planering utifrån alla barns behov i förskoleverksamheten. De arbetar på olika sätt för att främja barns språkutveckling genom bilder, TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), dialog, läsning, lek samt genom pedagogisk lärmiljö. Den pedagogiska lärmiljön ska vara tydlig, tillgänglig, inbjudande och locka till lek, samspel och kommunikation.
32
Bostrand, Susanne, and Peter Sahlin. "Pedagogers uppfattningar om skapandet av lärmiljöer som kan främja ett entreprenöriellt lärande : - Betydelsebärande faktorer." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33412.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger vid Reggio Emiliainspireradeförskolor har för uppfattningar kring skapandet av lärmiljöer för att ur dettamaterial kunna urskilja betydelsebärande faktorer för detta skapande. En diskussion förssedan kring huruvida dessa betydelsebärande faktorer är möjliga att koppla ihop medskapandet av lärmiljöer som främjar ett entreprenöriellt lärande. Studiens empiri bygger pååtta kvalitativa intervjuer som har genomförts med pedagoger och förskolechefer vid treolika förskolor där intervjupersonerna med hjälp av öppna frågor fått berätta hur de tänkerkring skapandet av lärmiljöer i förskolan. Resultatet av denna studie visar att det kan finnaskopplingar mellan hur pedagogerna på dessa Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattaratt de tänker och går till väga vid skapandet av lärmiljöer och hur pedagoger skulle kunnatänka kring skapande av lärmiljöer som kan gynna ett entreprenöriellt lärande. Ett flertalbetydelsebärande faktorer kring skapande av lärmiljöer som kan tänkas gynna deegenskaper som viss forskning hävdar att entreprenöriellt lärande utvecklar harframkommit.Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.
33
Nilsson, David, and Emma Finstad. "Utan samspel fungerar ingenting - en studie om sociala lärmiljöer på förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31224.
Full textAbstract:
Hur tänker pedagoger utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv angående att skapa och bygga sociala lärmiljöer på förskolor? Syftet med studien är att få syn på hur pedagoger tänker i utformandet kring en pedagogisk lärmiljö, samt vilka stora sociala faktorer som spelar roll i utformandet av en pedagogisk lärmiljö. Studien utgår utifrån kvalitativa intervjuer med pedagoger i olika utbildningsnivåer som alla är aktiva inom förskolan. Barnskötare, förskollärare, förste förskollärare samt biträdande rektor på fyra olika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin har transkriberat och sorterats för att hitta samband och skillnader med hjälp av olika nyckelord. Genom att utgå ifrån ett närhetsperspektiv under intervjuerna så kan det framkomma ett djupare svar på frågorna hos informanterna på grund utav att den som intervjuar och den som blir intervjuad har en relation sedan tidigare. Resultatet av undersökningen har lett fram till ett synliggörande av de sociala aspekterna som framkommer i skapandet av de sociala lärmiljöerna på förskolan. Socialt samspel inte bara med barnen utan med pedagoger sinsemellan visar sig vara en hörnsten för utvecklat lärande.
34
Wåhlin, Madeleine. "Specialpedagogik : - En intervjustudie om hur förskollärarna menar att deras specialpedagogiska kunskaper kan yttra sig i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-268488.
Full text
35
Mörberg, Ellen, and Camilla Öhling. "“Allting inne går att ta ut, men allting ute går inte att ta in!” : En studie om förskollärares syn på utomhusmiljön som lärmiljö." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31112.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa studie är att genom fyra semistrukturerade intervjuer av förskollärare få en inblick i hur de ser på utemiljön som lärmiljö med inspiration av ett relationellt perspektiv. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur talar förskollärarna om förskolans utomhusmiljö? Hur används utemiljön i den dagliga verksamheten? Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet om utemiljöns potential som lärmiljön men att det skiljer sig i om den ses som ett komplement till inomhusmiljön eller som en del av verksamheten. Flertalet förskollärare ser sig själva som ett redskap att använda i barnens lärande och utveckling och att deras roll i att erbjuda utforskande och lärande miljöer är att tolka och skapa. Resultatet visar också att det krävs närvarande och engagerade pedagoger för att uppmärksamma vad varje nytt möte med miljö eller andra personer innebär och vilka möjligheter det i sin tur skapar. Utemiljön är ett begrepp som innefattar både gården, skogen, närmiljön och ibland ännu längre bort. Gården ses som en bra miljö för barnen att använda hela sitt rörelsespektra i och vår tolkning av studien är att den tillskrivs mer pedagogiskt värde än vad miljön bortom staketet gör.
36
Saari, Amira, and Thapanee Svensson. "Flerspråkighet i förskolan : En intervjustudie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18860.
Full textAbstract:
Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka strategier förskollärarna använder sig av för att stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Metoden vi har valt för att ta reda på detta är intervjuer. Den teoretiska ansats vi har valt för vår studie är språkteorin och det sociokulturella perspektivet, där språk, kommunikation och samspel är i fokus. Huvudresultatet som framkommit i vår studie är att majoriteten av förskolorna främst fokuserar på att barnen ska lära sig svenska. Resultatet visar även att förskolorna använder sig av liknande hjälpmedel för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Samtliga förskollärare nämner att de har en viktig roll i förskolan där de behöver lyssna, vara närvarande och tydliga i arbetet med barnen. De nämner även att konkret material, små grupper och att stötta samt utmana barnen är viktigt för att de ska utvecklas och lära sig. I arbetet utgår de alltid från barnens intresse, förståelse och behov.
37
Persson, Frida, and Sofia Wrang. "Pedagogiska miljöer i förskolan ur några pedagogers perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19163.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa studie är att få syn på pedagogers perspektiv på förskolans pedagogiska miljö, samt de möjligheter miljöerna erbjuder barnen. Teorierna som används i detta examensarbete är det postmoderna perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Metoden för denna studie är intervjuer. Med det har det framkommit ett resultat som bland annat visar på att en pedagog behöver vara närvarande och med det observant. En pedagogisk miljö behöver även vara föränderlig och utforskande, vilket ni kommer kunna läsa mer om längre fram i arbetet. Utifrån teorierna och olika litteraturer har vi fått mer kunskap om de olika begrepp som framkommit i vårt resultat.
38
Aurén-Gustafsson, Anette, and Doris Nordström. "Rumsuppfattning : - hur fyra förskolor arbetar med rumsuppfattning i skogen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-14646.
Full textAbstract:
Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur fyra förskolor arbetar med skogen som resurs för att utveckla kunskaper i rumsuppfattning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svar på våra tre frågeställningar. Resultatet visar att det sker ett lärande i rumsuppfattning i skogen. På två förskolor var lärarnas arbete med rumsuppfattning mycket medvetet och genomtänkt. På övriga förskolor var inlärningen av rumsuppfattning av mer slumpmässig karaktär. Samtliga lärare eftersöker mer kunskap i rumsuppfattning. Skogens miljö med dess skiftande terräng skapar en mångfald av möjligheter för lärarna att bidra till barnens kunskaper i rumsuppfattning.
39
Ipsonius, Birgitta. "Hur kan förskolemiljön stimulera ett naturvetenskapligt arbetssätt?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-136432.
Full textAbstract:
Den här studien handlar om arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolan. Metoden är kvalitativ och syftet är att visa hur pedagoger i förskolan kan integrera de naturvetenskapliga ämnena samt teknik i förskolans lärmiljö. Datainsamlingen har skett genom intervjuer, dagboksanteckningar samt inventering av en förskolas lärmiljö. Undersökningens resultat visar att pedagogers förhållningssätt har stor betydelse då ett naturvetenskapligt arbetssätt tillämpas. Studien visar att ett sociokulturellt lärande stämmer väl överens med de delar som ger en god grund för att göra naturvetenskap och teknik till en naturlig del av förskolans lärmiljö. Om läroplanens intentioner att öka förskolebarns förståelse för och kunskap om de naturvetenskapliga ämnena samt teknik skall uppnås behöver dessa ämnen göras till en del av förskolans vardag. I uppsatsen tas frågan om pedagogers utbildning och kompetens i de naturvetenskapliga ämnena och teknik upp.
40
Abusaleem, Mihaela. "Utmaningar och barns sampel i olika lärmiljöer : En studie om den mobila förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32845.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate the perceptions of the preschool teachers, working with the preschool bus, regarding challenges and children's interactions in different learning environments offered by mobile preschool. The metod used in this study is the qualitative semi-structured interviews with four preschool teachers. The theoretical ground used to perform the analyse in the study is represented by socio-cultural perspective and hermeneutic research effort. The study shows that the interaction between children is the same in all environments but that the interaction between children and the environment might be different depending on the development and intrests of the preschool children. The survey shows that this interaction between children and the environment begins before the bus week and that the starting point in the interaction can be expressed by intrest, bus destinations and preschool topic. The survey shows that one challenge might be that the preschool children need to be able to adapt to more environments than they are used to. The survey even shows that such challenge can be even greater if there are children with special needs in the group. The preschool bus can be also a challenge in bad weather days since the children have to share space and material.
41
Handell, Madelen, and Katarina Vitez. "Specialpedagogers beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med lärmiljö : En studie från förskola till och med grundskola." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94696.
Full textAbstract:
Detta är en uppsats inom specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet. Den är riktad till skolledare, specialpedagoger och pedagoger som är intresserade av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö i förskola och grundskola. I vår kommande yrkesroll som specialpedagoger i skolan är en viktig faktor att arbeta med detta fokusområde oavsett verksamhet. Uppdraget har en given plats i vår yrkesroll. Studiens metod är kvalitativ och vi genomför semistrukturerade intervjuer med 8 specialpedagoger från 4 kommunala grundskolor och 4 kommunala förskolområden som valts ut genom ett bekvämlighetsurval i en kommun. Genom intervjuerna eftersträvas att få en bild av informanternas beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö. Syftet är att få djupare förståelse, samt kunskap om specialpedagogers beskrivningar av detta i de båda skolformerna. Tillgänglighetsmodellens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (förskola och grundskola) skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten används som analysverktyg vid tolkningen av resultatet. Den teoretiska utgångspunkten i studien tar avstamp i hermeneutiken. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien, tillsammans med studiens resultat och analys utgör ett intressant underlag för fortsatt forskning inom det studerade området. Studiens resultat visar att specialpedagoger inom förskolans verksamhet bredare beskriver främjande och förbyggande arbete med lärmiljö än specialpedagoger inom grundskolan gör. Grundskolans specialpedagoger tycks främst fokusera pedagogisk miljö i form av stöd, förenklingar och hjälpmedel. Något förvånande har ingen av specialpedagogerna lyft normkritik och attityder (social miljö), digitalt lärande (pedagogisk miljö) och ljudmiljö (fysisk miljö). Resultatet synliggör olika förbättringsområden inom det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljö i för- och grundskolan, vilket i sin tur kan leda till att skapa förutsättningar för att öka medvetenheten kring fokuspunkter både gällande fortsatt forskning och praktiskt arbete på skolor.
42
Jonsson, Johanna, and Maria Sandström. "Kvalitet i förskolan : En fallstudie ur olika perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33230.
Full textAbstract:
Denna studie vill belysa olika perspektiv som finns av vad kvalitet är i förskolan. Kvalitet är något som hela tiden behandlas i förskolans verksamhet men kan ses som ett väldigt komplext och subjektivt begrepp. Tidigare forskning visar på att politik och ekonomi är något som påverkar förskolans kvalitet. Forskare visar också på att utbildning och kompetens i förskolan är av stor vikt. Skolverket menar att inne och utemiljö, personalens kompetens, personaltäthet, antalet barn och sammansättning i barngrupperna har betydelse.Detta är en fallstudie som gjorts i en mellanstor norrländsk kommun. Metoden som har använts i studien är kvalitativa enskilda intervjuer och en fokusgruppsintervju, där två förskolechefer, två förskollärare, en barnskötare, en kvalitetssamordnare och två föräldrar intervjuades. Under intervjuerna användes inspelning som verktyg.I resultatet skildras informanternas olika perspektiv på kvalitet i förskolan. Det går att dra paralleller mellan resultat och litteratur. Studiens resultat visar på att kvaliteten enligt informanterna håller en hög kvalitet och att det finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete inom den kommunala regin. Den röda tråden mellan verksamhet och styrning verkar dock behöva stärkas. Mycket av arbetet för att hålla en hög kvalitet ligger på pedagogerna i förskolan. Det är de som måste skapa en så bra verksamhet som möjligt efter de förutsättningar de får. Ett arbete som de ibland ger uttryck för att vara på gränsen till för mycket. Det skulle här gå att tolka som att det är strukturen och förutsättningarna som är subjekt i fråga om kvalitet och inte beror utav vad personer i sig tänker om kvalitet.Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.
43
Åberg, Sofia. "En studie om barns interaktion och samspel i mötet med digitala lärmiljöer i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34267.
Full textAbstract:
Vi lever i en allt mer digitaliserad vardag och samhällsförändringen från industrisamhället till ett informations- och tjänstesamhälle skapar nya utmaningar för hur vi ser på lärandet idag. Pedagoger i förskolan har till uppgift att arbeta med digitala verktyg tillsammans med barnen och bidra till utvecklingen av deras intresse för olika medier. Studiens syfte är att undersöka hur barn interagerar, kommunicerar och samspelar i en digital lärmiljö samt att synliggöra barns teckenskapande i en designad digital lärmiljö. Studien besvarar tre frågeställningar. Hur agerar barn och pedagoger didaktiska designers i interaktion med det digitala gränssnittet? På vilket sätt interagerar och samspelar barn i olika teckensystem i en digital lärmiljö? Vilken betydelse har digitala lärmiljöer för barn som en meningsskapande aktivitet? För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en kvalitativ studie på en förskola i en mellanstor stad. Metoden som användes var videoobservationer och anteckningar. Därefter transkriberades det insamlade empiriska materialet i ett transkriptionsschema. Med hjälp av transkriptionsschemat synliggjordes olika mönster som sedan fick bli grunden till analysarbetet.Den teoretiska utgångspunkten för analysarbetet har varit det multimodala designteoretiska perspektivet som utgår från att se människan som en teckenskapande varelse. Begrepp som användes i tolkning av det empiriska materialet var design i lärande, design för lärande, meningsskapande och teckensystem utifrån Kress och Selander, Selander och Svärdemo- Åberg och Kjällander. Jag har även kompletterat med studier av Petersen, Jahnke och Kulmar och Walldén Hillström som studerat barns interaktioner kring digitala resurser. Resultatet av denna studien visar att pedagoger designar den digitala lärmiljön och att barnen inbjuds till att utforska och skapa utifrån sina egna lärvägar i mötet med det digitala gränssnittet. Vad som erbjuder barnen att agera beror både på pedagogers digitala design samt applikationens design framkommer i studien. Hur barnen använder teckensystem skiljer sig åt beroende på hur pedagogen erbjuder den digitala lärmiljön och olika material. Resultatet av studien visar att barnen interagerar med omkringliggande miljö och material och tillsammans runt lärplattan för barnen diskussioner och kommer fram med olika kreativa lösningar på problem.
44
Stenvall, Paulina, and Gabriella Söderberg. ""Man är aldrig för liten för att göra skillnad" : En flermetodsforskningsstudie om hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53024.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal beskriver och undervisar om hållbar utveckling. Metoden som används var en flermetodsforskning och datainsamling har skett genom en enkätundersökning, för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studien har utgått från det teoretiska perspektivet intra-aktiv pedagogik. Resultatet visar att majoriteten av förskolepersonalen inte undervisar om hållbar utveckling som en helhet utifrån en social, ekonomisk och ekologisk dimension. Vad barn blir erbjudna för lärmiljö påverkar deras lärande om hållbar utveckling. Slutsatsen är att förskolepersonalen undervisar om olika dimensioner av hållbar utveckling men definitionen av vad det innebär skiljer sig åt.
45
Hinic, Biljana, and Aneta Bursic. "En studie om lärmiljöer som mötesplats för språkande och social interaktion mellan barn i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32466.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att studera vad pedagogerna menar är språkutvecklande miljöer och hur de verkar för att utforma sådana? Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och genomfördes med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. I studien diskuteras vikten av lärmiljöernas främjande av sociokulturella interaktioner mellan barn på förskolan med fokus på barns språkutveckling. Detta är viktigt då rika, inkluderande och välkomnande lärmiljöer erbjuder stora möjligheter för barns lärande och utveckling oavsett vilka fortsättningar, tidigare erfarenheter eller bakgrund barnen har. Studien ska bidra till att öka förståelsen för språkutvecklande miljöers utformning och betydelse för barnens lärande och det sociala samspelet. Denna kunskap behövs för att lärmiljöernas utformning ska förändras kontinuerligt och anpassas till barngruppens behov och intresse. Resultatet visar att det viktigaste och mest grundläggande för pedagogerna är att bygga en god relation till barnet och barngruppen. Det framkom även att pedagogernas förhållningssätt, arbetssätt och kompetenser har stor påverkan på utformningen av språkutvecklande miljöer. Det visar sig också att både vardagliga rutiner och planerade aktiviteter tillsammans utgör den sociala lärmiljön på förskolan och ökar barns språkliga kompetens.
46
Boman, Emelina, and Somayeh Bozaghian. "Språklig sårbarhet i förskolan : Pedagogers upplevelser av barn i språklig sårbarhet och tillgängliga lärmiljöer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167229.
Full textAbstract:
Språkets utveckling är en av de stora förändringarna i livet. När vi kan kommunicera med varandra och göra oss förstådda blir händelser i livet meningsfulla. Ett nytt begrepp, språklig sårbarhet, kommer att presenteras och lyftas genomgående under arbetet. Syftet med denna studie är att tolka och förstå hur barn i språklig sårbarhet uppmärksammas och ges stöd i förskolan, samt hur pedagoger skapar tillgängliga lärmiljöer i arbetet med att stödja barn i språklig sårbarhet. Kvalitativa intervjuer med åtta verksamma pedagoger har genomförts och resultatet har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk teori och den sociokognitiva teorin. Resultatet i studien beskriver hur pedagoger upptäcker och stödjer barn i språklig sårbarhet, samt vilka resurser pedagoger har och saknar i arbetet med språkstimulering. Pedagogerna i studien visar vikten av att arbeta språkstödjande i förskolan. Flertalet pedagoger beskriver lek och samspel som viktiga områden att utgå ifrån i upptäckandet av barn i språklig sårbarhet och i hur de arbetar språkstödjande. Resurser och hur mycket stöd varje verksamhet får beskriver pedagogerna olika. Några beskriver att de har resurser, medan andra påpekar tydligt vad de saknar och är i behov av. När det handlar om tillgängliga lärmiljöer menar pedagogerna att de använder sig av olika lärmiljöer beroende på vilket sätt språkstimulering ska ske. Inne- och utemiljö som tillgängliga lärmiljöer beskrivs olika och används i olika utsträckning av pedagogerna. Pedagogerna är överens om att lyhördhet, tydlighet och att barnet uppmärksammas är viktiga delar i ett språkstimulerande arbetssätt.
47
Hemborg, Frida, and Linnea Stråle. "Lyssna - Jag vill berätta något! : En kvalitativ studie om pedagogers diskurser kring berättande i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44251.
Full textAbstract:
Berättande i förskolan är ett stort och brett ämne, det är något som sker dagligen på en mängd olika vis. Denna studie belyser vad pedagoger samtalar om berättande och hur de konstruerar möjligheter för berättande i förskolan; såväl barns som pedagogers. Vid sökandet av forskning upplevdes en avsaknad kring berättande som begrepp, vilket ledde oss till studiens problemområde. Tidigare forskning var ofta inriktad mot läsning, vilket denna studie vill belysa annorlunda, då berättande innefattar mycket mer än enbart läsning. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger samtalar om kring berättande i förskolan, samt hur de konstruerar möjligheter för att utmana barns berättande. Detta i relation till de normer som råder i förskolan. I föreliggande studie har två forskningsfrågor valts ut, Hur pratar pedagoger om sitt arbetssätt när de beskriver hur de berättar för barn? Samt Hur pratar pedagoger om hur de konstruerar möjligheter för berättande, för att öppna upp och utmana barns berättande? Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen, där allt som ses och upplevs är skapat i sociala relationer. Utifrån den valda teorin har tre begrepp valts ut, Makt, Konstruktion samt Institution. Studien har avgränsats till att endast undersöka pedagoger, vilket gör att dessa utvalda begrepp underlättar för att synliggöra maktutövandet i konstruerandet av berättande i institutionen. Studien har utförts med intervju som datainsamlingsmetod. De medverkande respondenterna är sex pedagoger som är verksamma i förskolan, i samma kommun. De samtal som förts om berättande synliggörs i resultatkapitlet. Under transkribering av intervjuerna uppkom fem nodalpunkter som utgör de rubriker som presenteras i resultatet, Vad pedagogerna berättar om berättande, Att vara en aktiv berättare och lyssnare, Lärmiljön som berättelse-främjande, Att pausa berättandet - reflektion och boksamtal samt Vad pedagogerna berättar om att konstruera möjligheter för berättande. I resultatet åskådliggjordes flertalet betydelsefulla fynd, vilka bearbetas i tre avsnitt i diskussionen, Att vara en aktiv lyssnare, Att konstruera en berättelse-främjande lärmiljö samt Att se alla i förskolan som en berättare. Slutsatsen av studien är att dessa tre fynd möjliggör för att ett berättande ska ske på ett meningsfullt sätt. Med de konstruerade strategier som pedagogerna i denna studie berättar om, och aktivt arbetar efter, så är slutsatsen att pedagogernas strategier även främjar och utmanar barn och pedagogers berättande.
48
Pedersen, Susanne. ""Det vi har runtomkring oss" : En fallstudie av två arbetslags syn på den fysiska lärmiljön på sin förskola." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24240.
Full textAbstract:
Denna studie har haft som syfte att synliggöra två arbetslags tankar och uppfattningar om fysisk lärmiljö. Samt att ta reda på vad tidigare forskning kommit fram till avseende fysiska lärmiljöer. Tillvägagångssättet har bestått av två datainsamlingsmetoder; intervjuer med pedagoger och observationer av pedagogernas respektive småbarnsavdelningar på förskolan. Resultatet visade på en barncentrerad verksamhet där pedagoger och arbetslag aktivt och medvetet arbetar med den fysiska lärmiljön på förskolan. Detta pågående arbete sker i arbetslaget där pedagogerna tillsammans tar tillvara på barnens intressen. Dessa intressen ligger sedan till grund för planering, utvärdering, utveckling och utförande av den fysiska lärmiljön på förskolan.
49
Asserborn, Jeanette, and Marie Flemming. "Perspektiv på språklig sårbarhet i övergången mellan förskola och skola." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39318.
Full textAbstract:
Sammanfattning Asserborn, Jeanette & Flemming, Marie (2021). Perspektiv på språklig sårbarhet i övergången mellan förskola och skola. Specialpedagogprogrammet, Fakulteten för lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Barn med en språklig sårbarhet måste då de är runt sex år gamla göra en övergång från förskolan till skolan. Olika språkliga insatser görs för dessa barn i förskolan och kommer att göras i förskoleklassen. Dessa insatser vill vi identifiera. Forskning visar på bristande informationsöverföring mellan förskolan och skolan. Den sekretess som råder mellan förskolan och skolan försvårar för pedagogerna att delge varandra de språkliga insatser som gjorts och kommer att göras. Informationsöverföringen riskerar därför att bli bristfällig. Detta kan leda till att barn med språklig sårbarhet inte får adekvat stöd i skolan. Vi ser att här finns en kunskapslucka att fylla då vi tror att mer kunskap kring detta kan gynna barn med en språklig sårbarhet. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att identifiera en variation av tidiga språkinsatser i förskolan och i förskoleklass och att ta reda på vilka uppfattningar och erfarenheter olika professioner har om hur förebyggande arbete kan bedrivas för att underlätta språkutvecklingen för elever i språklig sårbarhet. Uppsatsen syftar även till att ta reda på hur pedagogerna arbetar med övergången för de här barnen och vilken informationen är som överförs mellan de här skolformerna, gällande barn i språklig sårbarhet. Frågeställningarna i den här studien är: Vilken variation av olika arbetssätt beskrivs av lärare i förskolan respektive förskoleklass av tidiga språkinsatser hos barn i språklig sårbarhet? Vilka uppfattningar och erfarenheter har olika professioner om hur förebyggande arbete kan bedrivas för att underlätta för barn språklig sårbarhet? Vilken variation av olika arbetssätt beskrivs för att underlätta övergången mellan förskola och skola och vilken information anser de är relevant att föra över, för barn i språklig sårbarhet? Teoretisk utgångspunkt Studiens teoretiska utgångspunkt är olika specialpedagogiska perspektiv. Det relationella perspektivet vilket beskrivs ur två olika synvinklar. Det kategoriska perspektivet, dilemmaperspektivet, salutogena perspektivet och organisations- och systemperspektivet. Metod Insamling av empirin genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två barnskötare i förskolan, en förskollärare i förskolan, två förskollärare i förskoleklass, en lärare i förskoleklass, en specialpedagog kopplad till arbetslaget i förskolan, en specialpedagog i ett centralt team och en specialpedagog med logopedutbildning som arbetande i skolan. Insamlat material har bearbetats, kategoriserats och analyserats genom en innehållsanalys. Resultat I resultatet belyser informanterna en mängd variationer av olika språkinsatser för barn i språklig sårbarhet. Vikten av att barnet kan göra sig förstådd och ingå i den sociala gemenskapen var något som framkom som betydande. För att nå hit är det nödvändigt att tillrättalägga miljön runt barnet. Om detta arbete lyckas, blir barnet inte längre språkligt sårbar. Informanterna kopplar språklig sårbarhet till pedagogiken och lärmiljön. Det handlar om att utforma en lärmiljö som är språkligt kommunikativ. Informanterna ger olika exempel på hur de arbetar med detta. Framgångsfaktorerna hos barnet är något som de menar måste hittas. Dessa framgångsfaktorer är den information som belyses som de mest betydande att överföra i övergången mellan förskola och skola. Pedagogerna efterlyser alltså ingen information på detaljnivå utan endast framgångsfaktorerna. Denna information behövs för att kunna arbeta vidare med barnet. Dilemmat då sekretesslagen hindrar information från att överföras utan vårdnadshavarnas godkännande belystes. Men även hur pedagogerna arbetar för att vårdnadshavarna ska ge detta godkännande genom att förtroende skapas. Pedagogerna pratar mycket om vikten av att skapa relationer i övergången. Detta relationella arbete leder till att barnet har lättare för att nå framgångar gällande den språkliga utvecklingen. Även organisatoriska förutsättningar framkom som väsentliga för övergångsarbetet. Finns dessa leder de i förlängningen till skolframgångar för barnet. Specialpedagogiska implikationer En specialpedagogisk implikation som åskådliggörs är vikten av att tidigt hitta rätt stöd och anpassningar till barn i språklig sårbarhet. Ytterligare en implikation är betydelsen av att i övergången mellan förskola och skola belysa barnets framgångsfaktorer men också att samarbeta med vårdnadshavarna för att barnet ska få de bästa förutsättningarna.
50
Birgersson, Sandra, and Borg Minnie Karlsson. "Arbetet för en tillgänglig lärmiljö : Pedagogers arbetssätt ur ett relationellt perspektiv på en Montessoriförskola samt en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21089.
Full textAbstract:
Sammanfattning De senaste åren har begreppet utbildning och undervisning fått ökat fokus i förskolan. Samtidigt har barngrupperna ökat i storlek och barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas en plats i verksamheten. En tydlig beskrivning av hur ett sådant inkluderande arbete ska gå till finns inte och pedagoger upplever att de inte har den kunskap som behövs för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Skolverket beskriver begreppet likvärdig utbildning som en utbildning som är tillgänglig för alla barn. Vårt syfte med den här studien är att utifrån ett relationellt perspektiv undersöka om pedagogerna på en Montessoriförskola respektive en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola arbetar lika eller olika för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Vi har en förhoppning om att det kan skapa nya perspektiv på hur ett arbete kring att skapa en tillgänglig lärmiljö skulle kunna gå till. Teori Urie Bronfenbrenner's ekologiska systemteori där individer och miljö påverkar varandra i en dynamisk, ömsesidig interaktion används som analysverktyg för studien. Metod Studien är en kvalitativ undersökning där fokusgrupp samt observationer använts som verktyg för insamling av dataunderlag. Resultat Resultatet visar att för att skapa en tillgänglig lärmiljö spelar grundläggande pedagogisk inriktning mindre roll om pedagogerna arbetar medvetet utifrån barns behov. Pedagogerna bör arbeta aktivt för en god sammanhållning i arbetslaget. Kommunikationen mellan pedagoger kring ett gemensamt förhållningsätt i arbetslaget är av vikt för att lärmiljön ska bli tillgänglig för alla barn. Pedagogens kompetens kring specialpedagogiska hjälpmedel underlättar för att möta barns behov och i större utsträckning kunna sträva efter att nå en tillgänglig lärmiljö.Resultatet tyder på att om ett relationellt arbetssätt upprättas i arbetslaget kan möjligtvis behovet av specialpedagoger ute i verksamheterna minska.