Log in

Relevant bibliographies by topics / Förskolepedagogik

Contents

Journal articles
Dissertations / Theses
Books

Academic literature on the topic 'Förskolepedagogik'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 4 March 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Förskolepedagogik.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Förskolepedagogik"

1

Eriksson, Ingalill. "Debatt: Om fascism, antifascism och förskolepedagogik." Socialvetenskaplig tidskrift 1, no. 4 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1994.1.4.3050.

Full text

Abstract:

Syftet med artikeln är att, utifrån en empirisk studie av barnomsorgen, reflektera kring antifascism och förskolans sociala liv. Tesen är att det finns en antifascism i förskolepedagogiken, som tidigare inte synliggjorts. Den första delen av artikeln handlar om aktuell debatt kring fascism och antifascism. Baumans bok om Auschwitz och det moderna samhället tas upp, liksom debatten om Carl Gustav Iungs förflutna och jungianimens påstådda sarnhörighet med fascismen. Är Emmanuel Levinas' antifascistiska filosofi den som kan visa vägen ut ur motsatsen rationalism -irrationalism och den ömsesidiga anklagelsen om fascism som resultat av för mycket eller för lite vetenskapligt förnuft? Emmanuel Levinas tankar finns med i den svenska förskolepedagogiken, även om den där sällan uttrycks i hans termer. Enligt Levinas börjar antifascismen i mötet mellan enskilda människor, där du lär dig att se den Andres Ansikte och njuta av livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Karlsson, Ingrid. "Familjeaktiv inskolning i förskolan – nya roller för förskolepedagoger." Venue 8, no. 2 (2018). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1879.

Full text

Abstract:

När inskolning av barn i förskolan på betydande sätt förändras, uppstår behov av nya förhållningssätt till barn och föräldrar. Nya professionella roller för förskolepedagoger (förskollärare och barnskötare) skapas. Dessa roller skiljer sig betydligt från de roller som intogs tidigare. Denna artikel fokuserar dessa nya pedagogroller och deras betydelse mot bakgrund av tidigare former av inskolningsmodell (er).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Pramling Samuelsson, Ingrid. "Jan-Erik Johansson - en forskare som vill göra skillnad." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 18 (June 4, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.3420.

Full text

Abstract:

Denna korta artikel tillägnas en av den akademiska världens nordiska forskare som har arbetat för att göra skillnad. Idag talas det mycket om att akademiker är upptagna av sin egen karriär och lägger all kraft på att publicera, men Jan-Erik hör till dem som mer har brunnit för ett fält och velat göra något bra för detta – och hans fält är det förskolepedagogiska – vilket vi varmt applåderar

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Förskolepedagogik"

1

Günzel, Anna, and Marina Persson. "Pedagogiskt arbete med sagan i förskolan och skolan." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1168.

Full text

Abstract:

<p>Hur man arbetar med sagor i förskolan/skolan var ett ämne som intresserade oss. Vi anser att sagan är ett viktigt inslag för barn i förskolan/skolan. Genom att arbeta pedagogiskt så kan man lära av sagan. Vi vill genom vårt arbete framföra olika idéer, tips och inspiration till att arbeta mera med sagor. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan förskolan/skolan i arbetet med sagor. Vi vill också undersöka vilka synsätt pedagogerna i förskolan/skolan har i förhållandet till arbetet med sagor. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat pedagoger i förskolan/skolan. Vi intervjuade fyra pedagoger i förskolan och fyra pedagoger i årskurs 1-3 i skolan. Informanterna berättar att de arbetar med sagor på lite olika sätt, tidsbristen är ett stort problem och gör att man inte alltid hinner arbeta ingående med sagan. Utifrån intervjuerna ser vi att det finns skillnader mellan förskolan/skolan, även om både förskolan/skolan arbetar med sagan så har de olika arbetssätt, båda har dock en positiv syn på sagan. Pedagogerna läser olika typer av sagor och det är ofta modet/trender som styr valet av sagor. Sagor används för olika syften, t.ex. om barnen behöver bearbeta något. Det är ofta som pedagogerna dramatiserar sagorna och även barnen får vara delaktiga. I skolan arbetar man mer ämnesinriktat än i förskolan. Pedagogerna i förskolan ser mer att barnen bearbetar sagan, än pedagogerna i skolan gör pga. att de inte alltid är tillgängliga på rasterna under barnens "fria" lek.</p>

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Almén, Karin, and Elin Jakobsson. "Att medvetandegöra det jag gör : pedagogisk dokumentation i förskolan." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1128.

Full text

Abstract:

<p>Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera. För de som är lite mer avancerade finns även möjlighet att föra dokumentationerna på dator. I arbetet med barn är kunskapen om barns utveckling viktigt och för att främja kunskapen om detta håller man hela tiden på att utveckla nya metoder på förskolor runt om i Sverige. Arbetet med pedagogisk dokumentation är ständigt pågående i förskolornas verksamhet och utan tvekan ett av pedagogernas viktigaste arbeten. Syfte Vårt syfte är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning har innefattat åtta intervjuer på fyra olika förskolor inom samma kommun. Av en slump visade det sig att informanterna var utbildade förskolelärare. Resultat Under våra utförda intervjuer har vi sett en likasinnad uppfattning om pedagogisk dokumentation. Förskolelärarna ställer sig positiva till arbetet och använder sig av det men i varierande former. Vissa har en mer strukturerad och välutvecklad dokumentation än andra. Vi pratar då främst om portfolion som dokumentationsform. Alla förskolelärare arbetar efter personliga metoder från förskola till förskola som oftast har bestämts på regional nivå. De har arbetat olika länge med dessa men strävar efter samma sak,</p>

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Camilla, and Therese Hermansson. "Lekens betydelse i förskoleklassen." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1176.

Full text

Abstract:

<p>Leken är en allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet. Syftet med vår studie är att undersöka lekens utrymme och betydelse i förskoleklassen. Vi har gjort en kvalitativ studie i form av intervjuer av förskollärare verksamma i förskoleklass. Vi har intervjuat sju förskollärare varav en numera är utbildad grundskollärare. På många håll visar det sig enligt forskning och enligt våra förskollärare att man fått mer skollik verksamhet än det var tänkt. Våra intervjuade förskollärare anser dock att verksamheten inte blivit för skollik på deras arbetsplatser pga. att de arbetar för att behålla förskolans arbetssätt i förskoleklassen. De arbetar för att leken ska vara det centrala av barnens skoldag.</p>

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Palmarsson, Elin. "Mångkulturalitet i förskolan : Fem pedagogers förståelse, förhållningssätt och arbetssätt i relation till kulturell mångfald." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129548.

Full text

Abstract:

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur olika förskoleavdelningar arbetar med mångkulturalitet i sin verksamhet samt vad som ligger till grund för valet av arbetssätt. Utifrån detta har jag ställt tre frågor som handlar om uppfattningen av begreppet mångkulturalitet, pedagogernas förhållningssätt och arbetslagets arbetssätt kopplat till kulturell mångfald. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och en barnskötare. Utifrån intervjuerna framkommer det att alla pedagoger, i olika grad, har en syn av mångkulturalitet som sträcker sig bortom etnicitet. Samtidigt finns synen på kulturell mångfald som etnicitet och/eller språk i medvetandet hos alla pedagoger. Pedagogernas förhållningssätt präglas av positivitet, intresse och en vilja att lära sig mer om olika kulturer samtidigt som de nämner vissa utmaningar, exempelvis kommunikationen med föräldrar. De uttrycker en vilja att alla barns kulturer ska vara en integrerad del i förskolans verksamhet. Det alltid finns saker som går att utveckla så att det mångkulturella arbetet förbättras och den fysiska miljön är ett sådant utvecklingsområde även om pedagogerna nämner olika sätt som den kulturella mångfalden speglas i miljön. Arbetssätten varierar mellan förskolorna, ett arbetslag fokuserar mest på barnens hemkultur och att den ska bli en del i verksamheten och andra lägger mycket fokus på språket. Leka med språk, räkna på olika språk, firande av högtider och lekar är olika arbetssätt som framkommer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Warg, Frida. "Den tredje pedagogen : Reggio Emilia och miljön som pedagogiskt redskap." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1880.

Full text

Abstract:

<p>Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ”den tredje pedagogen”. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande – och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt. Min undersökning visade att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö och att det finns belägg i forskningen för ett flertal av Reggio Emiliaflosofins idéer om pedagogisk miljö. Till exempel har forskningen lyft fram det positiva med att ha material tillgängligt för barnen och att ha möbler i barnens storlek. Vidare menar man att det finns vinster i att utforma förskolans miljö enligt verkstadskaraktär och i att ha en estetiskt tilltalande miljö. Många forskare poängterar vikten av miljön återspeglar läroplanen och pedagogiken man arbetar efter. Att utgå från barnens intressen i planerandet av miljö och material har också tillskrivits betydelse. Dock efterlyses ytterligare forskning i ämnet om relationen mellan lärande och fysisk miljö då den kan sägas vara eftersatt.</p>

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Johansson, Marika, Sofia Johansson, and Pernilla Nilsson. "Matematikens betydelse för förskolan : en sammanställning av pedagogers syn på matematikundervisningen i en kommunal förskola och i en montessoriförskola." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1127.

Full text

Abstract:

<p>Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola. Metod Som metod har vi valt att intervjua tre pedagoger från varje förskola. Med utgångspunkt i de delar av läroplanen som berör matematiken konstruerade vi 18 frågor fördelade på de fem kategorierna: miljö och förutsättningar, arbetslaget, heterogenitet, föräldrar och IT. Resultat En likhet på den kommunala förskolan är att personalen anser att den av dem som gått fortutbildningen är den som tar ansvar för att få in matematik under dagens aktiviteter. De utnyttjade mer vardagen och de möjligheter som dök upp under dagen. På Montessoriförskolan ansåg all personal att matematik var allas ansvar. Förskolan har mycket material som är baserat på matematiken. Här tillbringade barnen en frivillig stund varje dag med att arbeta med materialet. En stor likhet mellan förskolorna är att barnen kommer alltid i första hand. Det märks att deras fokus är att barnen skall ha det så bra som möjligt utefter personalens och förskolans förutsättningar. Utefter våra frågor kom vi fram till att ingen av förskolorna arbetar aktivt med läroplanen. Den används som ett uppslag att få idéer ifrån.</p>

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Spännare, Linda. "Pedagogers arbete med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Finns det skillnader i arbetet med dessa barn utifrån ett genusperspektiv?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79672.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder – finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera. Diagnos ställs sällan under förskoletiden och pedagogerna får hantera sitt ansvar utifrån bästa förmåga. En stor roll i arbetet spelar föräldrarnas inställning till barnets funktionsnedsättning. Arbetslagen arbetar lite olika men några skillnader i arbetet med dessa barn som följd av kön framkommer inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Engström, Eva, and Lena Nätterqvist. "Förskola eller Förskoleklass Ett pedagogiskt dilemma." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-619.

Full text

Abstract:

<p>Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför</p><p>skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad</p><p>pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de</p><p>pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men</p><p>den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade</p><p>efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika</p><p>verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen</p><p>var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits</p><p>om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära. Vi har utgått från läroplanerna Lpfö-98</p><p>och Lpo-94 samt tidigare såväl som aktuell forskning. Resultatet har vi grundat på vår</p><p>empiriska studie samt litteraturstudien. Resultatet visar på att läroplanerna har en gemensam</p><p>syn på kunskap, men att Lpfö-98 i mål att sträva mot anser det viktigt att hos barnet utveckla</p><p>nyfikenhet och lust att lära samt att enligt Lpo-94 är leken väsentliga delar i lärandet. Vi kom</p><p>fram till, liksom forskningen visar på, att det är sexårsverksamheten som har anpassat sig till</p><p>skolans organisation och kultur och inte som det var tänkt vid startandet av förskoleklassen,</p><p>att förskolepedagogiken hade till avsikt att följa med in i skolans värld.</p>

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Larsson, Heidi, and Marie Timmersjö. "Framgångsfaktorer i läsundervisningen : en studie om lärares syn på framgångsfaktorer i läsundervisningen i förskoleklass och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1180.

Full text

Abstract:

<p>Lässvårigheter skapar i förlängningen snävare gränser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmänhet. Att uppmärksamma tidiga kända tecken på läs-svårigheter och agera utefter detta, är därför en oerhört viktig del i lärarens vardag (Elbro, 2004). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sägs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen ska också anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Barns tankar formas av det språk som omger dem, och barn utvecklas i den sociala interaktionen. Språket har fått en allt större roll i undervisningen sedan den senaste läroplanen infördes. Vygotskij (1999) menar att språket har en stor betydelse för allt lärande och att det leder barnets utveckling framåt. Studien syftar till att undersöka lärares syn på framgångsfaktorer vid läsundervisningen i förskoleklassen och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning. När vi diskuterade vår uppsats utformning och forskningsmetodiska närmande var vi överens om att en kvalitativ intervjuundersökning passade vårt syfte bäst. Urvalet till studien var sammanlagt 10 pedagoger (5 som är lärare i förskoleklass och resterande i grundskolanstidiga år) från tre kommuner i västra Sverige. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument för att ta del av pedagogers uppfattningar om ”viktiga faktorer vid läsundervisningen”, ”strategier att identifiera svårigheter” och ”pedagogiskt arbete vid problem i läsinlärningen”. Resultat: Det finns stora likheter mellan vad förskollärare och lärare anser vara viktiga faktorer i läsundervisningen. Det som skiljer dem åt är förskollärarnas fokus på leken och lärares fokus på individualisering och föräldrasamverkan. För att identifiera svårigheter vid läsinlärningenanvänder sig både förskollärare och lärare av samma kategorier: sin egen erfarenhet, kartläggning i det dagliga arbetet, samverkan i kollegiet och tester. Förskollärarna fokuserar naturligt mer på talet, medan lärarna tittar mer på den begynnande läsinlärningen och den processen.Framgångsfaktorerna i läsundervisningen vid svårigheter skiljer sig något åt mellan de två lärargrupperna. Förskollärarna trycker mer på gruppen och lek/skapande verksamhet, medan lärarna ser till individualisering, motivation/självförtroende och praktiskt arbete med läsning. Gemensamt anser de slutligen att föräldrasamverkan och stöd från kollegiet är två andra viktiga framgångsfaktorer.</p>

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Spångberg, Anna, and Karin Altin. "Pedagogers syn på lärande : Fyra pedagogers syn på barns lärande i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för didaktik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-151520.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn på barns lärande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. Självklart är arbetet en begränsad studie då den utförs på en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lärande. Vi gick in i detta arbete med frågorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lärande i förskolan? Hur ser pedagogerna på sin roll i barns lärande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lärande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? Frågor som vi hoppades få svar på via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanställning av tidigare forskning där fokuset låg på det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans läroplan. Det sociokulturella kan ses utifrån det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap. Vi ville genom våra intervjuer föra ett samtal med våra informanter för att således få en så avslappnad miljö som möjligt där de kunde tala fritt utifrån detta ämne. Utifrån dessa samtal gick vi vidare i vår studie med att utföra observationer på våra informanter, då vi är väl medvetna att ord och handling inte alltid stämmer överrens. Efter genomförandet av vår studie kan vi dra slutsatsen att trots att det sociokulturella perspektivet länge har varit en del av de svenska förskolorna så finns fortfarande det utvecklingspsykologiska perspektivet kvar i en för hög grad. Då tre av våra fyra informanter belyste vid ett flertal tillfällen hur relevant barnets mognad är i jämförelse till kunskapsutveckling de kan uppnå genom en social inverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Books on the topic "Förskolepedagogik"

1

Curriculum in early childhood education: Re-examined, rediscovered, renewed. Routledge, 2011.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

A history of children's play and play environments: Toward a contemporary child-saving movement. Routledge, 2009.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Developing attachment in early years settings: Nurturing secure relationships from birth to five years. Routledge, 2010.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

File, Nancy, and Jennifer J. Mueller. Curriculum in Early Childhood Education: Re-Examined, Reclaimed, Renewed. Taylor & Francis Group, 2019.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

File, Nancy, Jennifer J. Mueller, and Debora Basler Wisneski. Curriculum in Early Childhood Education: Re-Examined, Rediscovered, Renewed. Taylor & Francis Group, 2012.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

File, Nancy, Jennifer J. Mueller, and Debora Basler Wisneski. Curriculum in Early Childhood Education: Re-Examined, Rediscovered, Renewed. Taylor & Francis Group, 2012.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

File, Nancy, Jennifer J. Mueller, and Debora Basler Wisneski. Curriculum in Early Childhood Education: Re-Examined, Rediscovered, Renewed. Taylor & Francis Group, 2012.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

File, Nancy, and Jennifer J. Mueller. Curriculum in Early Childhood Education: Re-Examined, Reclaimed, Renewed. Taylor & Francis Group, 2019.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

File, Nancy, Jennifer J. Mueller, and Debora Basler Wisneski. Curriculum in Early Childhood Education: Re-Examined, Rediscovered, Renewed. Taylor & Francis Group, 2012.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Curriculum in Early Childhood Education: Re-Examined, Rediscovered, Renewed. Routledge, 2012.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!