Dissertations / Theses on the topic 'Förskolepedagogik'

Hur man arbetar med sagor i förskolan/skolan var ett ämne som intresserade oss. Vi anser att sagan är ett viktigt inslag för barn i förskolan/skolan. Genom att arbeta pedagogiskt så kan man lära av sagan. Vi vill genom vårt arbete framföra olika idéer, tips och inspiration till att arbeta mera med sagor. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan förskolan/skolan i arbetet med sagor. Vi vill också undersöka vilka synsätt pedagogerna i förskolan/skolan har i förhållandet till arbetet med sagor. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat pedagoger i förskolan/skolan. Vi intervjuade fyra pedagoger i förskolan och fyra pedagoger i årskurs 1-3 i skolan. Informanterna berättar att de arbetar med sagor på lite olika sätt, tidsbristen är ett stort problem och gör att man inte alltid hinner arbeta ingående med sagan. Utifrån intervjuerna ser vi att det finns skillnader mellan förskolan/skolan, även om både förskolan/skolan arbetar med sagan så har de olika arbetssätt, båda har dock en positiv syn på sagan. Pedagogerna läser olika typer av sagor och det är ofta modet/trender som styr valet av sagor. Sagor används för olika syften, t.ex. om barnen behöver bearbeta något. Det är ofta som pedagogerna dramatiserar sagorna och även barnen får vara delaktiga. I skolan arbetar man mer ämnesinriktat än i förskolan. Pedagogerna i förskolan ser mer att barnen bearbetar sagan, än pedagogerna i skolan gör pga. att de inte alltid är tillgängliga på rasterna under barnens "fria" lek.

Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera. För de som är lite mer avancerade finns även möjlighet att föra dokumentationerna på dator. I arbetet med barn är kunskapen om barns utveckling viktigt och för att främja kunskapen om detta håller man hela tiden på att utveckla nya metoder på förskolor runt om i Sverige. Arbetet med pedagogisk dokumentation är ständigt pågående i förskolornas verksamhet och utan tvekan ett av pedagogernas viktigaste arbeten. Syfte Vårt syfte är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning har innefattat åtta intervjuer på fyra olika förskolor inom samma kommun. Av en slump visade det sig att informanterna var utbildade förskolelärare. Resultat Under våra utförda intervjuer har vi sett en likasinnad uppfattning om pedagogisk dokumentation. Förskolelärarna ställer sig positiva till arbetet och använder sig av det men i varierande former. Vissa har en mer strukturerad och välutvecklad dokumentation än andra. Vi pratar då främst om portfolion som dokumentationsform. Alla förskolelärare arbetar efter personliga metoder från förskola till förskola som oftast har bestämts på regional nivå. De har arbetat olika länge med dessa men strävar efter samma sak,

Leken är en allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet. Syftet med vår studie är att undersöka lekens utrymme och betydelse i förskoleklassen. Vi har gjort en kvalitativ studie i form av intervjuer av förskollärare verksamma i förskoleklass. Vi har intervjuat sju förskollärare varav en numera är utbildad grundskollärare. På många håll visar det sig enligt forskning och enligt våra förskollärare att man fått mer skollik verksamhet än det var tänkt. Våra intervjuade förskollärare anser dock att verksamheten inte blivit för skollik på deras arbetsplatser pga. att de arbetar för att behålla förskolans arbetssätt i förskoleklassen. De arbetar för att leken ska vara det centrala av barnens skoldag.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ”den tredje pedagogen”. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande – och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt. Min undersökning visade att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö och att det finns belägg i forskningen för ett flertal av Reggio Emiliaflosofins idéer om pedagogisk miljö. Till exempel har forskningen lyft fram det positiva med att ha material tillgängligt för barnen och att ha möbler i barnens storlek. Vidare menar man att det finns vinster i att utforma förskolans miljö enligt verkstadskaraktär och i att ha en estetiskt tilltalande miljö. Många forskare poängterar vikten av miljön återspeglar läroplanen och pedagogiken man arbetar efter. Att utgå från barnens intressen i planerandet av miljö och material har också tillskrivits betydelse. Dock efterlyses ytterligare forskning i ämnet om relationen mellan lärande och fysisk miljö då den kan sägas vara eftersatt.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola. Metod Som metod har vi valt att intervjua tre pedagoger från varje förskola. Med utgångspunkt i de delar av läroplanen som berör matematiken konstruerade vi 18 frågor fördelade på de fem kategorierna: miljö och förutsättningar, arbetslaget, heterogenitet, föräldrar och IT. Resultat En likhet på den kommunala förskolan är att personalen anser att den av dem som gått fortutbildningen är den som tar ansvar för att få in matematik under dagens aktiviteter. De utnyttjade mer vardagen och de möjligheter som dök upp under dagen. På Montessoriförskolan ansåg all personal att matematik var allas ansvar. Förskolan har mycket material som är baserat på matematiken. Här tillbringade barnen en frivillig stund varje dag med att arbeta med materialet. En stor likhet mellan förskolorna är att barnen kommer alltid i första hand. Det märks att deras fokus är att barnen skall ha det så bra som möjligt utefter personalens och förskolans förutsättningar. Utefter våra frågor kom vi fram till att ingen av förskolorna arbetar aktivt med läroplanen. Den används som ett uppslag att få idéer ifrån.

Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför

skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad

pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de

pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men

den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade

efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika

verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen

var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits

om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära. Vi har utgått från läroplanerna Lpfö-98

och Lpo-94 samt tidigare såväl som aktuell forskning. Resultatet har vi grundat på vår

empiriska studie samt litteraturstudien. Resultatet visar på att läroplanerna har en gemensam

syn på kunskap, men att Lpfö-98 i mål att sträva mot anser det viktigt att hos barnet utveckla

nyfikenhet och lust att lära samt att enligt Lpo-94 är leken väsentliga delar i lärandet. Vi kom

fram till, liksom forskningen visar på, att det är sexårsverksamheten som har anpassat sig till

skolans organisation och kultur och inte som det var tänkt vid startandet av förskoleklassen,

att förskolepedagogiken hade till avsikt att följa med in i skolans värld.

Lässvårigheter skapar i förlängningen snävare gränser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmänhet. Att uppmärksamma tidiga kända tecken på läs-svårigheter och agera utefter detta, är därför en oerhört viktig del i lärarens vardag (Elbro, 2004). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sägs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen ska också anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Barns tankar formas av det språk som omger dem, och barn utvecklas i den sociala interaktionen. Språket har fått en allt större roll i undervisningen sedan den senaste läroplanen infördes. Vygotskij (1999) menar att språket har en stor betydelse för allt lärande och att det leder barnets utveckling framåt. Studien syftar till att undersöka lärares syn på framgångsfaktorer vid läsundervisningen i förskoleklassen och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning. När vi diskuterade vår uppsats utformning och forskningsmetodiska närmande var vi överens om att en kvalitativ intervjuundersökning passade vårt syfte bäst. Urvalet till studien var sammanlagt 10 pedagoger (5 som är lärare i förskoleklass och resterande i grundskolanstidiga år) från tre kommuner i västra Sverige. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument för att ta del av pedagogers uppfattningar om ”viktiga faktorer vid läsundervisningen”, ”strategier att identifiera svårigheter” och ”pedagogiskt arbete vid problem i läsinlärningen”. Resultat: Det finns stora likheter mellan vad förskollärare och lärare anser vara viktiga faktorer i läsundervisningen. Det som skiljer dem åt är förskollärarnas fokus på leken och lärares fokus på individualisering och föräldrasamverkan. För att identifiera svårigheter vid läsinlärningenanvänder sig både förskollärare och lärare av samma kategorier: sin egen erfarenhet, kartläggning i det dagliga arbetet, samverkan i kollegiet och tester. Förskollärarna fokuserar naturligt mer på talet, medan lärarna tittar mer på den begynnande läsinlärningen och den processen.Framgångsfaktorerna i läsundervisningen vid svårigheter skiljer sig något åt mellan de två lärargrupperna. Förskollärarna trycker mer på gruppen och lek/skapande verksamhet, medan lärarna ser till individualisering, motivation/självförtroende och praktiskt arbete med läsning. Gemensamt anser de slutligen att föräldrasamverkan och stöd från kollegiet är två andra viktiga framgångsfaktorer.

I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan.

Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer.

För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola. Med hjälp av mitt empiriska material vill jag ge en bild av dels föräldrars förhållningssätt kring religion i förskolan, dels vilka förhåll-ningssätt som föreskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. I min analys av detta material har jag använt mig av Faircloughs kritiska diskursanalys.

Det finns en tendens att dela in barn i olika grupper efter religiös och kulturell tillhörighet och trots att Sverige ofta beskrivs som ett sekulärt land finns det en mening med att fråga sig vilket inflytande majoritetsreligionen har på förskolans verksamhet och hur detta ter sig i mötet med förskolebarnen och deras kulturella bakgrund.

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön. Resultat: Pedagogerna lägger stor vikt vid det estetiska arbetet. Samtliga informanter bedriver estetisk verksamhet kontinuerligt, däremot skiljer de sig i vad de vill uppnå med aktiviteterna. Några uttryckte att de vill att barnen utvecklar sin sociala färdighet, medan andra talade om att barnen skulle få en upplevelse och genom det få använda sina sinnen. Det har även framkommit att lokaler och miljö spelar stor roll. Det finns en skillnad i hur pedagogerna väljer att tillrättalägga miljön och utnyttja lokalerna. Det har även framkommit att pedagogerna lade ner mer tid och arbete på planeringen av verksamheten än vad de gjorde med utvärderingen efter avslutad aktivitet. Detta trots att informanterna poängterade vikten av både planering och utvärdering.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap några pedagoger i förskolan har om barn i sorg och hur de bemöter sörjande barn, samt hur de beskriver döden för barnen och vilken beredskap som finns för krishantering. Metod: Studien är av kvalitativ art och underlaget till studien är sju intervjuer som genomfördes med pedagoger på två olika förskolor i en kommun. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens frågeställningar. Resultat: Pedagogerna anser att det viktigaste för dem att tänka på när de ska möta ett barn i sorg är att vara lyhörd och se till varje barns behov. Några skulle vänta på att barnet börjar prata om det, medan några andra skulle ta upp det med barnet. För att hjälpa barnen att bearbeta sin sorg skulle de bl.a. svara på barnets frågor, tillåta känslor, läsa böcker om ämnet och ge barnet mycket uppmärksamhet. Pedagogernas kunskap om barn i sorg är begränsad. Hälften av dem har varit på en föreläsning och den andra hälften har ingen utbildning alls inom ämnet. Samtal med barnen om döden förekommer, men då endast på initiativ av barnen. Dessa samtal inträffar oftast ute i naturen när de hittar döda djur eller vid måltider då barnen i lugn och ro sitter och samtalar tillsammans med pedagogerna. De flesta av pedagogerna säger att man kommer till himlen efter döden, de vill på så sätt förmedla ljus och hopp. Några andra av pedagogerna anser att det är föräldrarnas uppgift att förmedla sin tro och uppfattning vidare till sina barn och vill därför inte påverka dem med sin egen uppfattning. Osäkerheten kring om de har någon handlingsplan för barn i sorg är stor. De flesta av pedagogerna hävdar att de inte har någon på deras förskola.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering. Detta så att vi kunde sammanfatta informanternas erfarenheter och göra dem lättöverskådliga. Med dessa sammanfattningar som grund genomfördes en jämförelse mellan de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Resultat: Vår studie visade att det inte fanns några markanta skillnader i det sätt på vilket pedagogerna uttryckte sig om det egna arbetssättet beroende på om de arbetade inom den traditionella förskolan eller i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Två skillnader framkom dock. Den största utav dessa var på vilket sätt pedagogerna talade om samt arbetade med inomhusmiljön, det skiljde sig också åt på vilket sätt pedagogerna uttryckte sin syn på barnen.

Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?

Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen.

Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten.

Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?

Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen.

Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten.

This degree project is a study about in what way pedagogues in a South African preschool consider that music means to children. I travelled to South Africa for three weeks on a study trip that was organized by Karlstad University. I interviewed two pedagogues and the principal at a preschool, to answer my question at issue: In what way do the South African pedagogues consider that the music means to the children and how do they use music in their pedagogical work?

The pedagogues in the South African preschool think that music has a meaning for children in many different ways. The people I interviewed think that music are connected to feelings and agreed about the happiness the children showed in relation to music. They regarded that music stimulates learning abilities in a positive way and is important for the children’s ability to develop their language. Music is an important part of the pedagogical work in the South African preschool. They sing with the children several times a day.

My expectation with this project is that my experiences shall be forwarded to other pedagogues in preschool as well as people in general.

Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt. Pedagogerna beskriver en förändring över tid i sitt förhållningssätt som har sin botten i egna erfarenheter, både personliga och inom yrket, vidareutbildning och i en förändrad syn på barn i samhället. Vår slutsats är att pedagoger på förskolan har en viktig roll att spela i barns samspel på förskolan, och att det kan ses som ett förebyggande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv att lägga tonvikt vid detta.

Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:

• Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?
• Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?

Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.

De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor. En annan faktor är att dela den stora gruppen i mindre grupper. Resultatet visar att det är ett dilemma att arbeta med individen kontra gruppen. Det krävs en medvetenhet och ett starkt engagemang för att hitta ett arbetssätt som är både individ- och gruppinriktat.

När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd

Arbetets syfte är att undersöka vad ett avgränsat urval pedagoger verksamma inom förskolan berättar om språkutveckling. Undersökningens fokus ligger på de villkor och arbetssätt pedagogerna beskriver som signifikanta för gynnsam språkutveckling. Det empiriska materialet som undersökningen bygger på har samlats in genom öppna intervjuer som sedan transkriberats. Ett för studien relevant urval av teoretiska perspektiv och tidigare forskning har använts för att analysera och problematisera kategoriseringar av intervjumaterialet. Arbetet visar att språkutveckling kan förstås i termer av en betydelsefull dialog med barnet och dess hem som kännetecknas av ett tryggt men utmanande förhållningssätt där tid i förskolans kontext utgör ett mångfacetterat och komplext villkor för kvalitén i den språkliga utvecklingen. Pedagogerna beskriver hur ett medvetet användande av gruppen i kombination med intresserade och lyssnande pedagoger används för att synliggöra språkliga strukturer med utgångspunkt i barnens förförståelse och reflektion över sitt eget språk och användningen av det.

This paper discusses language acquisition as it takes place in the Swedish preschool context. The study analyzed interview data in combination with previous research, educational theories and models for language acquisition. The conclusion focus on the importance of time, dialogue, home environment and the dualities of challenge and security as fundamental conditions to accomplish favorable language development. Issues regarding teaching methodology concern the use of group, language structure, enthusiasm, inventory of comprehension and reflecting over the use of language.

2020-06-08

Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen. 4 förskollärare samt en utvecklingsansvarig för den pedagogiska verksamheten intervjuades i respektive kommun. Dessa bandades, analyserades och resultatet påvisades i denna uppsats. Undersökningen visade att det finns skillnader mellan olika förskolors estetiska verksamhet både praktiskt och teoretiskt. Skillnaderna kunde inte direkt härledas till den geografiska placeringen utan antas ha sin förklaring i förskollärarnas pedagogiska ståndpunkt och vilka teorier som står dem närmast. Det antas dock betydelsefullt vilket intresse kommunen har för satsning på barn, kultur och utbildning.

Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar. Då jag inte har observerat respondenterna vet jag inte exakt hur de arbetar, men jag har dock fått en inblick i hur de anser sig arbeta med matematik. Genom att ställa intervjufrågor om hur de anser sig arbeta utifrån bland annat målen i läroplanen för förskolan samt om arbetet utförs medvetet eller omedvetet kunde jag få en uppfattning av hur de anser sig arbeta. Då det var den subjektiva upplevelsen av fenomenet som var utgångspunkt i undersökningen valde jag att utgå ifrån det fenomenologiska perspektivet, men också det postmodermistiska perspektivet. Dessa två perspektiv lämpade sig bäst då jag ville försöka förstå respondenternas upplevelser av matematik. Sammanfattningsvis visar min undersökning att mina respondenter, med något undantag, upplever matematik som något de arbetar omedvetet med. Mina respondenter menar att matematik handlar om bl.a. tal, räkning, rums- och tidsuppfattning, se samband samt kroppsuppfattning. Arbetet med matematik anses ofta vara lätt, eftersom det i förskolan mycket handlar om vardagssituationer.