To see the other types of publications on this topic, follow the link: Förskolepedagogik.
Dissertations / Theses on the topic 'Förskolepedagogik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Förskolepedagogik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Günzel, Anna, and Marina Persson. "Pedagogiskt arbete med sagan i förskolan och skolan." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1168.
Full textAbstract:
<p>Hur man arbetar med sagor i förskolan/skolan var ett ämne som intresserade oss. Vi anser att sagan är ett viktigt inslag för barn i förskolan/skolan. Genom att arbeta pedagogiskt så kan man lära av sagan. Vi vill genom vårt arbete framföra olika idéer, tips och inspiration till att arbeta mera med sagor. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan förskolan/skolan i arbetet med sagor. Vi vill också undersöka vilka synsätt pedagogerna i förskolan/skolan har i förhållandet till arbetet med sagor. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat pedagoger i förskolan/skolan. Vi intervjuade fyra pedagoger i förskolan och fyra pedagoger i årskurs 1-3 i skolan. Informanterna berättar att de arbetar med sagor på lite olika sätt, tidsbristen är ett stort problem och gör att man inte alltid hinner arbeta ingående med sagan. Utifrån intervjuerna ser vi att det finns skillnader mellan förskolan/skolan, även om både förskolan/skolan arbetar med sagan så har de olika arbetssätt, båda har dock en positiv syn på sagan. Pedagogerna läser olika typer av sagor och det är ofta modet/trender som styr valet av sagor. Sagor används för olika syften, t.ex. om barnen behöver bearbeta något. Det är ofta som pedagogerna dramatiserar sagorna och även barnen får vara delaktiga. I skolan arbetar man mer ämnesinriktat än i förskolan. Pedagogerna i förskolan ser mer att barnen bearbetar sagan, än pedagogerna i skolan gör pga. att de inte alltid är tillgängliga på rasterna under barnens "fria" lek.</p>
2
Almén, Karin, and Elin Jakobsson. "Att medvetandegöra det jag gör : pedagogisk dokumentation i förskolan." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1128.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera. För de som är lite mer avancerade finns även möjlighet att föra dokumentationerna på dator. I arbetet med barn är kunskapen om barns utveckling viktigt och för att främja kunskapen om detta håller man hela tiden på att utveckla nya metoder på förskolor runt om i Sverige. Arbetet med pedagogisk dokumentation är ständigt pågående i förskolornas verksamhet och utan tvekan ett av pedagogernas viktigaste arbeten. Syfte Vårt syfte är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning har innefattat åtta intervjuer på fyra olika förskolor inom samma kommun. Av en slump visade det sig att informanterna var utbildade förskolelärare. Resultat Under våra utförda intervjuer har vi sett en likasinnad uppfattning om pedagogisk dokumentation. Förskolelärarna ställer sig positiva till arbetet och använder sig av det men i varierande former. Vissa har en mer strukturerad och välutvecklad dokumentation än andra. Vi pratar då främst om portfolion som dokumentationsform. Alla förskolelärare arbetar efter personliga metoder från förskola till förskola som oftast har bestämts på regional nivå. De har arbetat olika länge med dessa men strävar efter samma sak,</p>
3
Johansson, Camilla, and Therese Hermansson. "Lekens betydelse i förskoleklassen." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1176.
Full textAbstract:
<p>Leken är en allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet. Syftet med vår studie är att undersöka lekens utrymme och betydelse i förskoleklassen. Vi har gjort en kvalitativ studie i form av intervjuer av förskollärare verksamma i förskoleklass. Vi har intervjuat sju förskollärare varav en numera är utbildad grundskollärare. På många håll visar det sig enligt forskning och enligt våra förskollärare att man fått mer skollik verksamhet än det var tänkt. Våra intervjuade förskollärare anser dock att verksamheten inte blivit för skollik på deras arbetsplatser pga. att de arbetar för att behålla förskolans arbetssätt i förskoleklassen. De arbetar för att leken ska vara det centrala av barnens skoldag.</p>
4
Palmarsson, Elin. "Mångkulturalitet i förskolan : Fem pedagogers förståelse, förhållningssätt och arbetssätt i relation till kulturell mångfald." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129548.
Full textAbstract:
Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur olika förskoleavdelningar arbetar med mångkulturalitet i sin verksamhet samt vad som ligger till grund för valet av arbetssätt. Utifrån detta har jag ställt tre frågor som handlar om uppfattningen av begreppet mångkulturalitet, pedagogernas förhållningssätt och arbetslagets arbetssätt kopplat till kulturell mångfald. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och en barnskötare. Utifrån intervjuerna framkommer det att alla pedagoger, i olika grad, har en syn av mångkulturalitet som sträcker sig bortom etnicitet. Samtidigt finns synen på kulturell mångfald som etnicitet och/eller språk i medvetandet hos alla pedagoger. Pedagogernas förhållningssätt präglas av positivitet, intresse och en vilja att lära sig mer om olika kulturer samtidigt som de nämner vissa utmaningar, exempelvis kommunikationen med föräldrar. De uttrycker en vilja att alla barns kulturer ska vara en integrerad del i förskolans verksamhet. Det alltid finns saker som går att utveckla så att det mångkulturella arbetet förbättras och den fysiska miljön är ett sådant utvecklingsområde även om pedagogerna nämner olika sätt som den kulturella mångfalden speglas i miljön. Arbetssätten varierar mellan förskolorna, ett arbetslag fokuserar mest på barnens hemkultur och att den ska bli en del i verksamheten och andra lägger mycket fokus på språket. Leka med språk, räkna på olika språk, firande av högtider och lekar är olika arbetssätt som framkommer.
5
Warg, Frida. "Den tredje pedagogen : Reggio Emilia och miljön som pedagogiskt redskap." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1880.
Full textAbstract:
<p>Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ”den tredje pedagogen”. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande – och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt. Min undersökning visade att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö och att det finns belägg i forskningen för ett flertal av Reggio Emiliaflosofins idéer om pedagogisk miljö. Till exempel har forskningen lyft fram det positiva med att ha material tillgängligt för barnen och att ha möbler i barnens storlek. Vidare menar man att det finns vinster i att utforma förskolans miljö enligt verkstadskaraktär och i att ha en estetiskt tilltalande miljö. Många forskare poängterar vikten av miljön återspeglar läroplanen och pedagogiken man arbetar efter. Att utgå från barnens intressen i planerandet av miljö och material har också tillskrivits betydelse. Dock efterlyses ytterligare forskning i ämnet om relationen mellan lärande och fysisk miljö då den kan sägas vara eftersatt.</p>
6
Johansson, Marika, Sofia Johansson, and Pernilla Nilsson. "Matematikens betydelse för förskolan : en sammanställning av pedagogers syn på matematikundervisningen i en kommunal förskola och i en montessoriförskola." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1127.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola. Metod Som metod har vi valt att intervjua tre pedagoger från varje förskola. Med utgångspunkt i de delar av läroplanen som berör matematiken konstruerade vi 18 frågor fördelade på de fem kategorierna: miljö och förutsättningar, arbetslaget, heterogenitet, föräldrar och IT. Resultat En likhet på den kommunala förskolan är att personalen anser att den av dem som gått fortutbildningen är den som tar ansvar för att få in matematik under dagens aktiviteter. De utnyttjade mer vardagen och de möjligheter som dök upp under dagen. På Montessoriförskolan ansåg all personal att matematik var allas ansvar. Förskolan har mycket material som är baserat på matematiken. Här tillbringade barnen en frivillig stund varje dag med att arbeta med materialet. En stor likhet mellan förskolorna är att barnen kommer alltid i första hand. Det märks att deras fokus är att barnen skall ha det så bra som möjligt utefter personalens och förskolans förutsättningar. Utefter våra frågor kom vi fram till att ingen av förskolorna arbetar aktivt med läroplanen. Den används som ett uppslag att få idéer ifrån.</p>
7
Spännare, Linda. "Pedagogers arbete med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : Finns det skillnader i arbetet med dessa barn utifrån ett genusperspektiv?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79672.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder – finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera. Diagnos ställs sällan under förskoletiden och pedagogerna får hantera sitt ansvar utifrån bästa förmåga. En stor roll i arbetet spelar föräldrarnas inställning till barnets funktionsnedsättning. Arbetslagen arbetar lite olika men några skillnader i arbetet med dessa barn som följd av kön framkommer inte.
8
Engström, Eva, and Lena Nätterqvist. "Förskola eller Förskoleklass Ett pedagogiskt dilemma." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-619.
Full textAbstract:
<p>Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför</p><p>skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad</p><p>pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de</p><p>pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men</p><p>den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade</p><p>efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika</p><p>verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen</p><p>var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits</p><p>om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära. Vi har utgått från läroplanerna Lpfö-98</p><p>och Lpo-94 samt tidigare såväl som aktuell forskning. Resultatet har vi grundat på vår</p><p>empiriska studie samt litteraturstudien. Resultatet visar på att läroplanerna har en gemensam</p><p>syn på kunskap, men att Lpfö-98 i mål att sträva mot anser det viktigt att hos barnet utveckla</p><p>nyfikenhet och lust att lära samt att enligt Lpo-94 är leken väsentliga delar i lärandet. Vi kom</p><p>fram till, liksom forskningen visar på, att det är sexårsverksamheten som har anpassat sig till</p><p>skolans organisation och kultur och inte som det var tänkt vid startandet av förskoleklassen,</p><p>att förskolepedagogiken hade till avsikt att följa med in i skolans värld.</p>
9
Larsson, Heidi, and Marie Timmersjö. "Framgångsfaktorer i läsundervisningen : en studie om lärares syn på framgångsfaktorer i läsundervisningen i förskoleklass och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1180.
Full textAbstract:
<p>Lässvårigheter skapar i förlängningen snävare gränser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmänhet. Att uppmärksamma tidiga kända tecken på läs-svårigheter och agera utefter detta, är därför en oerhört viktig del i lärarens vardag (Elbro, 2004). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sägs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen ska också anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Barns tankar formas av det språk som omger dem, och barn utvecklas i den sociala interaktionen. Språket har fått en allt större roll i undervisningen sedan den senaste läroplanen infördes. Vygotskij (1999) menar att språket har en stor betydelse för allt lärande och att det leder barnets utveckling framåt. Studien syftar till att undersöka lärares syn på framgångsfaktorer vid läsundervisningen i förskoleklassen och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning. När vi diskuterade vår uppsats utformning och forskningsmetodiska närmande var vi överens om att en kvalitativ intervjuundersökning passade vårt syfte bäst. Urvalet till studien var sammanlagt 10 pedagoger (5 som är lärare i förskoleklass och resterande i grundskolanstidiga år) från tre kommuner i västra Sverige. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument för att ta del av pedagogers uppfattningar om ”viktiga faktorer vid läsundervisningen”, ”strategier att identifiera svårigheter” och ”pedagogiskt arbete vid problem i läsinlärningen”. Resultat: Det finns stora likheter mellan vad förskollärare och lärare anser vara viktiga faktorer i läsundervisningen. Det som skiljer dem åt är förskollärarnas fokus på leken och lärares fokus på individualisering och föräldrasamverkan. För att identifiera svårigheter vid läsinlärningenanvänder sig både förskollärare och lärare av samma kategorier: sin egen erfarenhet, kartläggning i det dagliga arbetet, samverkan i kollegiet och tester. Förskollärarna fokuserar naturligt mer på talet, medan lärarna tittar mer på den begynnande läsinlärningen och den processen.Framgångsfaktorerna i läsundervisningen vid svårigheter skiljer sig något åt mellan de två lärargrupperna. Förskollärarna trycker mer på gruppen och lek/skapande verksamhet, medan lärarna ser till individualisering, motivation/självförtroende och praktiskt arbete med läsning. Gemensamt anser de slutligen att föräldrasamverkan och stöd från kollegiet är två andra viktiga framgångsfaktorer.</p>
10
Spångberg, Anna, and Karin Altin. "Pedagogers syn på lärande : Fyra pedagogers syn på barns lärande i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för didaktik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-151520.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn på barns lärande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. Självklart är arbetet en begränsad studie då den utförs på en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lärande. Vi gick in i detta arbete med frågorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lärande i förskolan? Hur ser pedagogerna på sin roll i barns lärande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lärande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? Frågor som vi hoppades få svar på via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanställning av tidigare forskning där fokuset låg på det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans läroplan. Det sociokulturella kan ses utifrån det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap. Vi ville genom våra intervjuer föra ett samtal med våra informanter för att således få en så avslappnad miljö som möjligt där de kunde tala fritt utifrån detta ämne. Utifrån dessa samtal gick vi vidare i vår studie med att utföra observationer på våra informanter, då vi är väl medvetna att ord och handling inte alltid stämmer överrens. Efter genomförandet av vår studie kan vi dra slutsatsen att trots att det sociokulturella perspektivet länge har varit en del av de svenska förskolorna så finns fortfarande det utvecklingspsykologiska perspektivet kvar i en för hög grad. Då tre av våra fyra informanter belyste vid ett flertal tillfällen hur relevant barnets mognad är i jämförelse till kunskapsutveckling de kan uppnå genom en social inverkan.
11
Dalenius, Sophia, and Erika Dröscher. "Lek på förskolan ur ett genusperspektiv : En observations- och intervjustudie av sex pedagogers åsikter och bemötande av pojkars och flickors lek." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155344.
Full textAbstract:
Syftet med vår undersökning är att undersöka pedagogernas syn på lek ur ett genusperspektiv. Vi vill veta vad pedagogerna anser att lek är och om de ser någon skillnad i pojkar och flickors val av lekar och om de själva anser att de styr flickor eller pojkars lek mest. Vi vill även se om det går att se någon skillnad i hur pedagogerna tillrättavisar barnen beroende på kön. Valet att använda oss av två förskolor med olika inriktningar var för att se om den förskola som aktivt jobbat med genus och som fått kontinuerlig utbildning via föreläsningar och litteratur bemötte barnen på ett neutralare sätt än förskolan som inte hade fått samma tillgång till utbildning. Vi valde att använda oss av intervjuer och observationer för att få så mycket information som möjligt. Vi kom fram till att det inte gick att se skillnad på hur pedagogerna tilltalade barnen beroende på kön. Det vi såg var att pedagogerna styrde pojkarnas lekar mer än de styrde flickornas, detta beroende av att pojkarnas lekar ofta var mer aggressiva och rörligare vilket oftare slutade i bråk eller att någon gjorde sig illa.
12
Dahlenlund, Annika. "Träden : en naturlig inspiration kring lärande i naturen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16343.
Full text
13
Mujkic, Dzevada. "Barns reflekterande kring en naturvetenskaplig aktivitet - en kvalitativ studie : Experiment med apelsiner." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31130.
Full textAbstract:
My studies are based on finding out what impact science has on the children. I presented a simple experiment with oranges. What is it the kids reflect on during a science activity? With the help of video recordings (I -pad) and phenomenography as a starting point, I get the verbal and non-verbal expression, which is important in my research. Collected data were transcribed and divided into different categories. Children are certainly aware, committed and focused. The children became familiar with the scientific words float and sink. Children should have the opportunity to explore, compile, test, experiment, and this is also included in the curriculum (Lpfö 98, rev 2010). Based on my understanding, the children have great fun when they are doing experiments and testing, and that is what is most important. They are learning at the same time lots of new words, new concepts and gain an understanding of why things happen.
14
Lindström, Emma. "Religionens roll i den sekulära förskoleverksamheten." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4211.
Full textAbstract:
<p>I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan. </p><p>Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer. </p><p>För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola. Med hjälp av mitt empiriska material vill jag ge en bild av dels föräldrars förhållningssätt kring religion i förskolan, dels vilka förhåll-ningssätt som föreskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. I min analys av detta material har jag använt mig av Faircloughs kritiska diskursanalys. </p><p>Det finns en tendens att dela in barn i olika grupper efter religiös och kulturell tillhörighet och trots att Sverige ofta beskrivs som ett sekulärt land finns det en mening med att fråga sig vilket inflytande majoritetsreligionen har på förskolans verksamhet och hur detta ter sig i mötet med förskolebarnen och deras kulturella bakgrund.</p>
15
Ihse, Sofia, and Charlotte Lilja. "Förskoleklasserna natt och dag : En studie av tesen om en skolifierad förskoleklass." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19136.
Full textAbstract:
Bakgrunden till arbetet finns i skolreformens intentioner med förskoleklassen. En skolreform som sedan införandet 1998 föreskriver att förskolans pedagogik och skolans didaktiska inriktning ska mötas i förskoleklassen. Syftet med denna studie var att undersöka om tesen om en skolifierad förskoleklass stämmer samt ta del av förskollärarnas tankegångar kring deras förskoleverksamhet i två förskoleklasser. För att uppnå syftet formulerade vi en frågeställning som skulle ge oss svar på om den skollika undervisningen eller förskolepedagogiken dominerade i verksamheterna vi tittade på och vi gav förskollärarna möjlighet att ge sin syn på verksamheten i ett samtal respektive intervju. Resultatet visar att i ena klassen är den skollika undervisningen framträdande medan det i den andra är förskolepedagogiken som dominerar. Resultatet visar också att verksamheterna i olika klasser kan bedrivas på två helt skilda sätt och att detta bottnar i lärarnas erfarenheter, förståelse och förmåga att reflektera över sitt uppdrag. En slutsats vi dragit är att även om det krävs tid för att genomföra reformer så finns det faktorer som tiden inte verkar bita på. Förskollärarnas egen tolkning av sitt uppdrag spelar stor roll för hur verksamheten bedrivs. Denna studie kan användas av förskollärare ute i verksamheterna med tanke på att öka medvetenheten och öppna upp diskussioner om hur den egna verksamheten och kollegornas verksamhet bedrivs för att reformens syfte ska få genomslag, nämligen att förskolepedagogiken ska integreras med skolans didaktiska inriktning.
16
Lundin, Inger. "Sexåringars tankar kring hållbar utveckling : Med inriktning mot kompostering." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85378.
Full textAbstract:
Syftet med examensarbetet är att ge djupare kunskap om sexåringars tankar kring hållbar utveckling med fokus på kompostering. Vidare är syftet att få en inblick i hur sexåringar uppfattar orsaken till att man komposterar samt hur de anser att de tillskansat sig kunskapen på området. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade samtal. Tio barn deltog i studien. Resultatet visar att barnen har god inblick i vad komposten används till och även vad man kan använda kompostjorden till, men begränsad inblick i hur jorden bildas. Materiens omvandling i komposten framstår för barnen som abstrakt och svårt att förstå, likaså materiens kretslopp. Sexåringarna uppfattar skolan och syskon i huvudsak som kunskapsförmedlare på området. Slutsatser jag kan dra av mitt arbetar att det behövs ett ökat engagemang från skolans håll, för att göra naturvetenskapliga fenomen mer konkreta och därmed lättare att förstå. Detta skulle underlätta barnens förståelse kring materiens kretslopp. En annan slutsats är vikten av att utgå från barns vardagsföreställningar i det pedagogiska arbetet med lärande för hållbar utveckling.
17
Lindström, Christoffer. "“Allt är hållbarhet!” : En intervjustudie av förskolepedagogers förhållnings- och arbetssätt inom hållbarhetsfrågor." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130547.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att undersöka förskolepedagogers förhållande till hållbar utveckling ioch delvis utanför förskoleverksamheten. Frågeställningarna är “hur beskriver förskollärare sin syn på hållbar utveckling” och “hur beskriver förskollärare sitt arbete för en hållbar utveckling”. Metoden som användes för att undersöka dessa frågor är kvalitativa intervjuer. Tre arbetande förskollärare intervjuades. Pedagogerna beskriver i resultatet att de ser ekologi, sociala relationer och ekonomi samt hälsa som aspekter av hållbar utveckling. Pedagogerna beskriver sitt arbete för hållbar utveckling som dels ett ständigt närvarande förhållningssätt men också genom en rad olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är bland annat konflikthantering och relationsbyggande, återvinning och naturvård, kompostering och odling samt utflykter och naturmöten. Resultaten visar att pedagogerna bedriver en normerande undervisning med fokus på dels sociala aspekter som etik och hänsyn för varandra och dels natur och miljövårdsfrågor.
18
Rydebjörk, Ida. "Om Reggio Emilia." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31717.
Full textAbstract:
Hur kan man arbeta Reggio Emilia inspirerat på en förskola? Frågan utgör syftet för denna undersökning i form av en fallstudie på en förskola och består av observationer av verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. Genom att studera hur den historiska förändringen utvecklats inom förskolepedagogiken kan en förståelse fås för populariteten avReggio Emilia som finns idag. Det nämnda tillsammans med resultat från undersökningen och från den upptagna teorin utgör i detta arbete exempel på hur man kan arbeta Reggio Emilia inspirerat. Sammanfattningsvis kan man säga att inspirationen har sin grund i synsättet om det kompetenta barnet där man hela tiden utgår från barnets behov i nuet.
19
Helldin, Maria, and Anna Läckström. "Pedagogens barnsyn formar förskolans inemiljö och därmed det kompetenta barnet." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1195.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.</p>
20
Andersson, Sofie, and Helena Sävhage. "Förskolan och estetiken : hur pedagoger i förskolan resonerar kring estetisk verksamhet." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1205.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön. Resultat: Pedagogerna lägger stor vikt vid det estetiska arbetet. Samtliga informanter bedriver estetisk verksamhet kontinuerligt, däremot skiljer de sig i vad de vill uppnå med aktiviteterna. Några uttryckte att de vill att barnen utvecklar sin sociala färdighet, medan andra talade om att barnen skulle få en upplevelse och genom det få använda sina sinnen. Det har även framkommit att lokaler och miljö spelar stor roll. Det finns en skillnad i hur pedagogerna väljer att tillrättalägga miljön och utnyttja lokalerna. Det har även framkommit att pedagogerna lade ner mer tid och arbete på planeringen av verksamheten än vad de gjorde med utvärderingen efter avslutad aktivitet. Detta trots att informanterna poängterade vikten av både planering och utvärdering.</p>
21
Johansson, Liselott. "Barn sörjer : en studie om hur pedagoger i förskolan bemöter barn i sorg och hur de samtalar med barnen om döden." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1212.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap några pedagoger i förskolan har om barn i sorg och hur de bemöter sörjande barn, samt hur de beskriver döden för barnen och vilken beredskap som finns för krishantering. Metod: Studien är av kvalitativ art och underlaget till studien är sju intervjuer som genomfördes med pedagoger på två olika förskolor i en kommun. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens frågeställningar. Resultat: Pedagogerna anser att det viktigaste för dem att tänka på när de ska möta ett barn i sorg är att vara lyhörd och se till varje barns behov. Några skulle vänta på att barnet börjar prata om det, medan några andra skulle ta upp det med barnet. För att hjälpa barnen att bearbeta sin sorg skulle de bl.a. svara på barnets frågor, tillåta känslor, läsa böcker om ämnet och ge barnet mycket uppmärksamhet. Pedagogernas kunskap om barn i sorg är begränsad. Hälften av dem har varit på en föreläsning och den andra hälften har ingen utbildning alls inom ämnet. Samtal med barnen om döden förekommer, men då endast på initiativ av barnen. Dessa samtal inträffar oftast ute i naturen när de hittar döda djur eller vid måltider då barnen i lugn och ro sitter och samtalar tillsammans med pedagogerna. De flesta av pedagogerna säger att man kommer till himlen efter döden, de vill på så sätt förmedla ljus och hopp. Några andra av pedagogerna anser att det är föräldrarnas uppgift att förmedla sin tro och uppfattning vidare till sina barn och vill därför inte påverka dem med sin egen uppfattning. Osäkerheten kring om de har någon handlingsplan för barn i sorg är stor. De flesta av pedagogerna hävdar att de inte har någon på deras förskola.</p>
22
Berg, Ellinor, and Paula Gunnarsson. "Pedagoger i förskolan erfar sitt arbetssätt : en jämförelse mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emilia inspirerade förskolan." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1219.
Full textAbstract:
<p>Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering. Detta så att vi kunde sammanfatta informanternas erfarenheter och göra dem lättöverskådliga. Med dessa sammanfattningar som grund genomfördes en jämförelse mellan de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Resultat: Vår studie visade att det inte fanns några markanta skillnader i det sätt på vilket pedagogerna uttryckte sig om det egna arbetssättet beroende på om de arbetade inom den traditionella förskolan eller i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Två skillnader framkom dock. Den största utav dessa var på vilket sätt pedagogerna talade om samt arbetade med inomhusmiljön, det skiljde sig också åt på vilket sätt pedagogerna uttryckte sin syn på barnen.</p>
23
Edeblom, Anton. "Högläsning som pedagogiskt verktyg : Förskollärares syn på högläsning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136125.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att bidra med kunskap angående förskollärares förhållande till högläsning. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare, där frågorna handlade om deras syfte, metodik och material för högläsning. Förskollärarna i studien arbetade med högläsning med språkligt, socialt, emotionellt, identitetsskapande och styrdokumentsuppfyllande syfte samt för vila och lugn. Högläsningslitteraturen lånades oftast på bibliotek och oftast med barnens hjälp. De böcker som lånades var oftast kopplade till barns inflytande eller till projekt och tema. Vad gäller själva läsmomentet så visade pedagogerna i studien framförallt tankegångar kring placering av barn, läsare och bok, men också själva läshörnans placering. Resultatet visade även på vissa svårigheter för intervjupersonerna att förklara på vilket sätt högläsningen var språkutvecklande, motsättningar mellan avskildhet och öppna platser för högläsning, knapp användning av analytiska boksamtal och vikten av barnens delaktighet vid bibliotekslån.
24
Darin, Helen. "Musikens betydelse för barn : -en studie i en sydafrikans förskola." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-510.
Full textAbstract:
<p>Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?</p><p>Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen.</p><p>Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten.</p><p>Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?</p><p>Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen.</p><p>Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten.</p><br><p>This degree project is a study about in what way pedagogues in a South African preschool consider that music means to children. I travelled to South Africa for three weeks on a study trip that was organized by Karlstad University. I interviewed two pedagogues and the principal at a preschool, to answer my question at issue: In what way do the South African pedagogues consider that the music means to the children and how do they use music in their pedagogical work?</p><p>The pedagogues in the South African preschool think that music has a meaning for children in many different ways. The people I interviewed think that music are connected to feelings and agreed about the happiness the children showed in relation to music. They regarded that music stimulates learning abilities in a positive way and is important for the children’s ability to develop their language. Music is an important part of the pedagogical work in the South African preschool. They sing with the children several times a day.</p><p>My expectation with this project is that my experiences shall be forwarded to other pedagogues in preschool as well as people in general.</p>
25
Eriksson, Elin, and Josefin Lindholm. "Musik i förskolan : En etnografisk studie om hur musik kan främja demokrati iförskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35677.
Full text
26
Lindqvist, Joccelyn, and Matilda Söderberg. ""Man blir mer medveten om vad som händer och fötter" : En undersökning om förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34756.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att bidra till mer kunskap om pedagogisk dokumentation i förskolan. Genom semistrukturerade intervjuer genomfördes kvalitativa studier där förskollärare fick berätta om deras arbete med pedagogisk dokumentation. Som tolkningsverktyg i analysen av det empiriska materialet användes mediering och artefakt utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att alla förskollärare i studien säger sig använda pedagogisk dokumentation. Vissa använder det för att visa vårdnadshavare vad barnen gör på förskolan och för att barnen ska minnas och återberätta de erfarenheter de varit med om. Andra använder pedagogisk dokumentation för den professionella utvecklingen och för planering av verksamheten. Enligt den definition av pedagogisk dokumentation som valts för denna studie, och som är överensstämmande med formuleringen av dokumentation i Lpfö 18, där dokumentation alltid följs av uppföljning, utvärdering och analys i olika konstellationer är det endast två förskollärare som använder pedagogisk dokumentation. Studien har bidragit till ökad förståelse för hur förskollärare använder pedagogisk dokumentation i förskolan.
27
Rosander, Sandra, and Matilda Strandberg. "Förutsättningar för en transinkluderande förskolepedagogik : En litteraturstudie om transbarns tid i förskolan och arbetet för inkludering och acceptans." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85951.
Full textAbstract:
Antalet barn som diagnostiseras med könsdysfori ökar enligt statistiken och därmed sker en ökning av transbarn i förskolan. Samtidigt visar forskningen att transpersoner utsatts för trakasserier och diskriminering i skolan på grund av att de går emot den rådande tvåkönsnormen. Detta på grund av att transbarn oftast följer den könsnorm som råder för deras egentliga kön, inte deras biologiska kön. Denna litteraturstudie syftar till att bidra med kunskap om hur pedagoger kan arbeta med en förskolepedagogik som inkluderar transbarn genom att dra paralleller till strategier som finns i genuspedagogiken. Denna litteraturstudie består av kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar och böcker som behandlar upplevelser av skolan och förskolan. Övriga perspektiv som behandlas är även lärare som arbetat med transelever och deras syn på vad det arbetet kan behöva tillföras. Denna studie beskriver även vad genuspedagogik innebär och fokuserar på tre strategier inom den; könskompensatorisk, könsneutral och könsavkodad. Ett övervägande perspektiv som framställs i studien är att pedagoger och lärare utgör ett stort och viktigt stöd för transpersoner. Genom att stärka transbarn och visa att de är accepterade kan trakasserier och diskriminering minskas. Det saknas dock riktlinjer om på vilket sätt det är mest gynnsamt att arbeta transinkluderande. Det beskrivs även i forskningen att det förekommer okunskap hos lärare och pedagoger kring vad det innebär att vara transperson, vilket beskrivs som en av flera anledningar till att arbetet med en pedagogik som inkluderar transbarn kan beskrivas som ovisst. Lärare och pedagoger bör arbeta med alla barn i barngruppen för att skapa en acceptans kring könsöverskridande beteende och belysa att alla barn är lika mycket värda. Det kan även behövas en utvidgning av pedagogutbildningar där arbetet med en transinkluderande pedagogik finns med i kursplanen.
28
Holmström, Suzanne, and Anna Åkesson. "Pedagogens roll i barns (tidiga) samspel." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7873.
Full textAbstract:
<p>Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt. Pedagogerna beskriver en förändring över tid i sitt förhållningssätt som har sin botten i egna erfarenheter, både personliga och inom yrket, vidareutbildning och i en förändrad syn på barn i samhället. Vår slutsats är att pedagoger på förskolan har en viktig roll att spela i barns samspel på förskolan, och att det kan ses som ett förebyggande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv att lägga tonvikt vid detta.</p>
29
Lundin, Josefine. ""Vi ser till varje individ och dess intresse, inte till vilket kön de har" : En studie kring den fysiska miljön inomhus på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ur ett genusperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24012.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger på tre förskolor i Karlskrona kommun som är Reggio Emilia-inspirerade, tänker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön på dessa förskolor. Studien utgår ifrån Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus. Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tänker på det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön på förskolorna visar på olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var där det var.
30
Fransson, Hanna, and Linda Wimmerfalk. "Men jag då? : Individualisering i stora barngrupper i förskolan." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12569.
Full textAbstract:
<p>Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:</p><ul><li>Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?</li><li>Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?</li></ul><p>Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.</p><p>De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor. En annan faktor är att dela den stora gruppen i mindre grupper. Resultatet visar att det är ett dilemma att arbeta med individen kontra gruppen. Det krävs en medvetenhet och ett starkt engagemang för att hitta ett arbetssätt som är både individ- och gruppinriktat.</p>
31
Hansson, Christina, and Susanne Westerlund. "Pedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1184.
Full textAbstract:
<p>När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.</p>
32
Arvidsson, Sofia. "Det lärarledda skapandet i förskolan - vision möter verklighet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30702.
Full textAbstract:
Examensarbetets syfte är att undersöka hur förskollärarnas visioner och verksamhetens realiteter möts i samband med förskolans lärarledda skapandeverksamhet och vilka hinder som kan uppstå i detta möte. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare från tre olika förskolor, varav en har en uttalad skapandeprofil, samt ostrukturerade observationer av den lärarledda skapandeverksamheten. Empirin har analyserats med hjälp av resultatet från tidigare studier och de tankar som historiskt påverkat utvecklingen av den skapande verksamheten inom förskolan. I materialet har man kunnat finna influenser från den barnpsykologiska forskningen, konstpedagogiken samt den pedagogiska teori och praktik som växt fram i förskoleverksamheten. Störst påverkan på den skapande verksamheten verkar förskolans tudelade ursprung ha, då arvet från de omsorgsinriktade barnkrubborna och de pedagogiskt inriktade barnträdgårdarna ska smälta samman i en fungerande verksamhet. De hinder och dilemman som förskollärarna upplever när de försöker förverkliga sina visioner för den lärarledda skapandeverksamheten rör miljön, materialet, personalsammansättningen, personaltätheten och barngruppernas storlek.
33
Eriksson, Veronica, and Åse Johansson. "Barn i behov av särskilt stöd? : en jämförande studie av det pedagogiska arbetet mellan Montessori-, Reggio Emilia-, Waldorf- och den traditionella förskolan." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1192.
Full textAbstract:
<p>Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd</p>
34
Pettersson, Anders. "Språkutveckling i förskolan." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7923.
Full textAbstract:
<p>Arbetets syfte är att undersöka vad ett avgränsat urval pedagoger verksamma inom förskolan berättar om språkutveckling. Undersökningens fokus ligger på de villkor och arbetssätt pedagogerna beskriver som signifikanta för gynnsam språkutveckling. Det empiriska materialet som undersökningen bygger på har samlats in genom öppna intervjuer som sedan transkriberats. Ett för studien relevant urval av teoretiska perspektiv och tidigare forskning har använts för att analysera och problematisera kategoriseringar av intervjumaterialet. Arbetet visar att språkutveckling kan förstås i termer av en betydelsefull dialog med barnet och dess hem som kännetecknas av ett tryggt men utmanande förhållningssätt där tid i förskolans kontext utgör ett mångfacetterat och komplext villkor för kvalitén i den språkliga utvecklingen. Pedagogerna beskriver hur ett medvetet användande av gruppen i kombination med intresserade och lyssnande pedagoger används för att synliggöra språkliga strukturer med utgångspunkt i barnens förförståelse och reflektion över sitt eget språk och användningen av det.</p><p>This paper discusses language acquisition as it takes place in the Swedish preschool context. The study analyzed interview data in combination with previous research, educational theories and models for language acquisition. The conclusion focus on the importance of time, dialogue, home environment and the dualities of challenge and security as fundamental conditions to accomplish favorable language development. Issues regarding teaching methodology concern the use of group, language structure, enthusiasm, inventory of comprehension and reflecting over the use of language.</p>
35
Halvarsson, Engla, and Jackie Wahlström. "Genusperspektiv i förskolans pedagogik – ett ambivalent uppdrag? : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar av genus i förskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40141.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att få reda på mer kring hur pedagoger ser på genus som aspekt i förskolepedagogiken i sitt arbete med barnen. Frågeställningarna berör pedagogers uppfattningar av genus och genusperspektiv i förskolans pedagogik, samt vad pedagoger uppfattar som möjliga verktyg och metoder för att arbeta genusmedvetet i förskolans verksamhet. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ studie med intervjuer med verksamma pedagoger. Vi intervjuade totalt åtta pedagoger i detta arbete. Vi använde oss sedan av tematisk analys vilket är en kvalitativ metod för att bearbeta data. Resultatet i denna studie visade på delvis en osäkerhet kring hur vi kan arbeta med genus i pedagogiken då ämnet genus i sig handlar om att dels ständigt ifrågasätta och dels att synliggöra skillnader som skapats angående könen. Flera olika förhållningssätt beskrivs av pedagogerna kring vikten av att arbeta med genus och hur detta görs, användandet av normkreativ barnlitteratur lyftes som framgångsrikt i arbetet. Överlag visades en stor självsäkerhet enligt vissa pedagoger inom ämnet medan andra menade att ämnet i sig var så stort att det aktivt och ständigt måste arbetas på och är långt ifrån att uppnås i verksamheten, och vi drar slutsatsen att genusarbetet i förskolan kräver kontinuerlig fortbildning.<br><p>2020-06-08</p>
36
Hultgren, Linn. "En kvalitativ forskningsstudie som lyfter fram tre olika pedagogers berättelser om flerspråkighet i förskolans verksamhet. : Förskolepedagogik V, Självständigt arbete Linn Hultgren." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49042.
Full text
37
Cunosson, Anna. "En förskola i förändring genom skapande verksamhet." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1194.
Full textAbstract:
<p>Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen. 4 förskollärare samt en utvecklingsansvarig för den pedagogiska verksamheten intervjuades i respektive kommun. Dessa bandades, analyserades och resultatet påvisades i denna uppsats. Undersökningen visade att det finns skillnader mellan olika förskolors estetiska verksamhet både praktiskt och teoretiskt. Skillnaderna kunde inte direkt härledas till den geografiska placeringen utan antas ha sin förklaring i förskollärarnas pedagogiska ståndpunkt och vilka teorier som står dem närmast. Det antas dock betydelsefullt vilket intresse kommunen har för satsning på barn, kultur och utbildning.</p>
38
Henning, Louise. "Förskollärares uppfattningar om hållbar utveckling : En kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenografisk ansats Louise Henning Förskolepedagogik V, självständigt arbete Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Vårterminen 2014." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37732.
Full text
39
Lundberg, Paula, and Maria Oskarsson. "" Det sker alltså en utveckling i det pedagogigska arbetet" : - En studie av förskollärares resonemang om pedagogisk dokumentation." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7604.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien är att förskolans läroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekräftas den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lärande. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna genomfördes på fyra förskolor med fem informanter. Av resultatet framgår det att förskollärarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lärande och utveckling. På olika sätt framkom det att samtliga förskollärare anser att reflektion är av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk.
40
Fransson, Carina, and Hanna Fröjd. "Förskolebarns språk- och läsutveckling i självvalda aktiviteter. : - en studie om pedagogers föreställningar av och arbetsmetoder kring självvalda aktiviteter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37973.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka vilka föreställningar det finns hos pedagoger i samband med barns självvalda aktiviteter kopplat till språk- och läsutveckling. Vi har också valt att titta på vilka arbetsmetoder som användes i praktiken för att främja barns språk- och läsutveckling. Studien är utförd i form av en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och observationer. Studien visar att det finns tankar och förhållningssätt hos pedagogerna som utmanar förskolebarnen i deras språk- läsutveckling. Pedagogerna betonar att en viktig utgångspunkt är att bygga vidare på barnens intresse i de självvalda aktiviteterna. De menar också att pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten, för att utveckla och gynna barnens språk- och läsutveckling. På de båda undersökta förskolorna uppmuntrar pedagogerna barnens intressen och aktivteter för att främja deras språk- och läsutveckling. Vår upplevelse är att det finns möjlighet att utveckla detta område ännu mer.
41
Gustavsson, Marie. "”Jag försöker att inte köna barnen på min förskola” : En diskursanalytisk studie om normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100004.
Full textAbstract:
Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan. I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet. I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder. Ett gemensamt mönster som jag har identifierat handlar om en övergripande normkritisk motståndsdiskurs mot att tala i termer av binära kategorier. Det innebär att de intervjuade ofta definierar sitt normkritiska arbete som att det handlar om att utmana dikotoma kategorier som skapats via uteslutningar och motsatsförhållanden, såsom flicka är inte pojke, heterosexuell är inte homosexuell etc. I detta blir alltså språket tydligt en nyckel och ett redskap, dvs det är genom att undvika sådana benämningar och kategorier samt att hitta nya benämningar som mycket av det normkritiska arbetet utförs. Detta bildar en diskurs om språket som nyckeln i det normkritiska pedagogiska arbetet. Ur ett queerteoretiskt perspektiv kan en förstå detta språkliga motstånd mot dikotoma kategorier som en kamp för att göra fler liv begripliga. Genom förflyttningar av gränser för inneslutning och uteslutning deltar pedagogerna i en omförhandling av erkännande och därmed också, med filosofen Judith Butlers ord, av levbara liv. Dessutom placerar de intervjuade stort ansvar för arbetet hos sig själva. Det är de som pedagoger som själva ska utmana normer i en diskurs om ansvar. Detta arbete sker, menar de, i en förskola med stora barngrupper och för lite personal där det normkritiska pedagogiska arbetet ofta ligger på enskilda engagerade pedagoger som kämpar med bristande resurser för något de tror på. De förutsättningar för arbetet som pedagogerna beskriver har jag formulerat som en diskurs om en ansträngd förskola. Pedagogernas tal om normer och strategier har i hög grad fokus på de vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, de vuxnas utmanande av normer och vuxnas språk. En av de utmaningar som jag ser att normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola står inför är att fortsätta utforska och formulera vad normkritisk pedagogik kan vara tillsammans med barnen.
42
Strassman, Gittel. "Möjligheter och begränsningar i Reggio Emiliainspirerade förskolors estetiska verksamhet." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4781.
Full textAbstract:
Denna uppsats är en undersökning av barns möjligheter och begränsningar i förskolans ateljéer. Syftet är att synliggöra och problematisera föreställningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gäller särskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag själv arbetar som bildlärare. Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgår ifrån en kvalitativ etnografisk ansats. Det empiriska materialet består av fältanteckningar från en pedagogisk nätverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna från det nätverket. Till studiens empiriska material hör även litteratur som beskriver ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt. Fältanteckningar och fotodokumentation från min egen praktik i förskolans ateljéverksamhet ingår som ett reflektivt yttrande i uppsatsen, men ska inte ses som en del av i empirin. Barnen i studiens exempel blir uppmärksammade och positivt bekräftade utifrån hur socialt aktiva, kapabla och ivriga de är att lära mer. Studiens resultat pekar på att barns möjligheter till estetiskt handlande regleras av vilka subjektspositioner diskursen erbjuder. Den subjektsposition som identifieras och problematiseras i den här studien är det kompetenta barnet. Den slutsats som dras av undersökningen är att barns bild- och formskapande i reggiodiskursen får stå i ”nyttans och lärandets tjänst” och att mätbarhet och prestation betonas starkt.
43
Murua, Synnöve. "Att vara i rytmiken är att vara i ögonblicket : en vetenskaplig essä om rytmikens betydelse för barns utveckling." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16866.
Full textAbstract:
This essay tells about the meaning of eurhythmics for children’s development and why it is so difficult to draw attention to the value of eurhythmics compared to other activities in preschool. The essay builds upon a story that shows what consequences may follow when the meaning of the eurhythmics in the process of learning is not acknowledged. By looking at the relation between rhythm and human beings in a global perspective, I have examined the meaning of rhythm for the human well-being. The question I have researched is; why does eurhythmics appeal to almost every child in spite of being rejected by so many teachers? By researching the reasons behind these completely different points of views, I have tried to enhance the understanding for the different perspectives. I see a danger in the fact that the children lose a very important way to express themselves, as the eurhythmics in preschool and elementary school has to give way for other theoretical subjects. Despite the knowledge many of us possess regarding the development of children, we consent to the limitation of the different ways to express ourselves that we were born with. With my text, I want the reader to reflect over things that might otherwise have been unthought-of. The essay is a story that draws on my own experiences. I have during many years worked with eurhythmics groups in preschool and have been able to follow a positive development in the children whom have participated in my eurhythmics sessions. Yet, I have been experiencing a resistance from some pedagogues, which takes away the children’s opportunity to participate. Moreover, I have gained knowledge of the subject matter by having conversations with people who have long experience with working with children and eurhythmics/music. I have, during the process of writing, many of my thoughts confirmed; such as eurhythmics being one of the hundred languages Loris Malaguzzi talks about and how it is being jeopardized if not given attention and stimulation. By the help of literature, I have reflected over the subject and myself and my actions.
44
Eriksson-Glad, Evelina, and Annika Hovbrandt. "Att främja modersmål i förskolan : Pedagogers inställning och aktiviteter." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43962.
Full textAbstract:
The purpose of this essay, is to investigate how preschool pedagogues support mother tongue development. The research questions guiding our study were the following: What activities encourage mother tongue development? What approach do pedagogues have towards mother tongue development? The theoretical framework used to guide the collection and analysis the empirical material is social-cultural theory, and the related concepts of mediation and diversified normality. Data collection was accomplished through and on-line free-text survey of pedagogues one pre-school. Seven of twelve pedagogues participated. In summary, we found that the pedagogues had a predominantly positive outlook on mother tongue pedagogy. The participants also gave suggestions on how one can work with mother tongue in pre-school, and how these suggestions are encouraging for developing children´s mother tongue. Through our data we also found that the work with the Swedish language happens on a day-to-day basis, but as for the activities with mother tongue they occur more sporadically. A reason for this can be that knowledge for the mother tongue the pre-schoolers have is something that the pedagogues lack knowledge in.
45
Martina, Pettersson. "Förskolepedagoger och matematik." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1722.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar. Då jag inte har observerat respondenterna vet jag inte exakt hur de arbetar, men jag har dock fått en inblick i hur de anser sig arbeta med matematik. Genom att ställa intervjufrågor om hur de anser sig arbeta utifrån bland annat målen i läroplanen för förskolan samt om arbetet utförs medvetet eller omedvetet kunde jag få en uppfattning av hur de anser sig arbeta. Då det var den subjektiva upplevelsen av fenomenet som var utgångspunkt i undersökningen valde jag att utgå ifrån det fenomenologiska perspektivet, men också det postmodermistiska perspektivet. Dessa två perspektiv lämpade sig bäst då jag ville försöka förstå respondenternas upplevelser av matematik. Sammanfattningsvis visar min undersökning att mina respondenter, med något undantag, upplever matematik som något de arbetar omedvetet med. Mina respondenter menar att matematik handlar om bl.a. tal, räkning, rums- och tidsuppfattning, se samband samt kroppsuppfattning. Arbetet med matematik anses ofta vara lätt, eftersom det i förskolan mycket handlar om vardagssituationer.</p>
46
Samuelsson, Ylva. "”Men pojkar är smartare för att deras huvuden är större och fulla av idéer.” : En genuskritisk läsning av Reggio Emilias filosofi som den uttrycks i text." Thesis, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-45933.
Full textAbstract:
Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ”alla barn är kompetenta och intelligenta” om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande. Det vill säga det framstår som om kön finns givet inom barnet oavsett lärandemiljö. Genom dekonstruktion går jag dock bakom och försöker tillfälligt lösa upp dessa dikotomier för att synliggöra hur en kategorisering utifrån två kön som varandras motpoler inte behöver ses som naturgiven. Det blev tydligt att barnen faktiskt inte ens i texten alltid beter sig på ett sätt som överensstämmer med dessa diskurser. Pojkarna verkar också använda fysisk närhet i ett intensivt samarbete och arbetar mestadels två och två med staden. Flickorna verkar också ägna mycket tid till förbindelser i form av gator som symboliska gränser. Det finns alltså motstridigheter i texten som kan plockas upp och användas för att rubba de till synes fasta kategorierna flickor och pojkar.
47
Hedeås, Sara. "Inomhussandlådan - en arena för tidiga möten med ämnet fysik. : Sandlådans förutsättningar till utmanande av barns upplevelser rörande fysik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56644.
Full textAbstract:
This study examines if the indoor sandbox is a possible arena for early explorations and discoveries regarding physics amongst preschool toddlers. This thesis draws upon a phenomenological perspective, where Merleau-Ponty’s theories of the lifeworld and the phenomenology of perception are central to the study. A critical moments methodology is used in this study when observing preschool children playing in an indoor sandbox. Themes such as which toys are used and if there are physics phenomena present in the sandbox are investigated. Semi-structural interviews, done with the pedagogues from the wards where the observations where done, are used as a complement to the observations. The interviews focus on the pedagogues’ experiences of the potential of the sandbox as a place of learning and exploring in relation to physics. The study shows that there is a relation between the toys, the quality of the sand and physical aspects of the sandbox. One of the main results is that elements as toys and the quality of the sand have a positive effect upon the presence of physics phenomena in the sandbox.
48
Härsted, Anna, and Anna Johansson. "Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33756.
Full textAbstract:
AbstractAnna Härstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.Vår studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik på en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lärande. Studiens syfte är att få en djupare inblick i hur pedagogerna på just den utvalda förskolan förhåller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. Vår teoretiska utgångspunkt är Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer och en observation. Våra frågeställningar är: Använder förskolepedagoger sig av utemiljö i den planerade verksamheten, om de gör detta i så fall, hur och varför? Vad finns det för ämnes kunskaper och inställningar hos pedagogerna kring utomhuspedagogik?Om de bedriver ute verksamhet är den då pedagogiskt planerad? Resultatet pekar på hur kunskaper hänger ihop med den pedagogiska verksamheten. Detta bekräftas i intervjuerna av några pedagoger, det synliggörs i observationen och det styrks också genom teorier och tidigare forskning.
49
Folkman, Sara. "Forskande, kompetent och nyfiken - om en dold läroplan i förskolan : Reggio Emiliapedagogiken som normerande makt och styrning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63554.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.
50
Engström, Malin. "Barn med språkstörning : en förskolepedagogs utmaning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14815.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att få en uppfattning kring arbetet som sker på förskolan då det förekommer ett barn med språkstörning. Undersökningen består av fyra intervjuade pedagoger som delar sina kunskaper och erfarenheter kring att arbeta med språkstörning, vilka metoder de använder sig av, hur de anser att miljön på förskolan bör vara utformad samt hur de lägger upp en pedagogisk verksamhet för att barnen på bästa sätt ska utveckla sitt språk Ur resultatet så framkommer det väldigt stor skillnad i både kunskap och pedagogernas kompetens gällande språkstörning, samt att de använder sig av metoder med både manuell och hjälpmedelsbaserad alternativ kompletterande kommunikation. Flera uppfattningar från pedagogerna avser utformning av förskolans miljö samt hur de lägger upp den pedagogiska verksamheten för att barnen ska få bästa möjlighet till språkutveckling. Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att deras viktigaste plikt och förhållningssätt är att de är närvarande pedagoger så att barnen får de rätta förutsättningarna att lära sig språk.<br>The aim of this study is to gain an understanding of the work that takes place in a preschool when there are children with specific language impairment. The study consists of interviews with four pedagogues who share their knowledge and experience of working with language impairment; the methods they use, how, in their opinion, the preschool environment should be designed, and how they create pedagogical activities for the children to be able to develop their language in the best possible way. The result shows that there is a vast difference in both knowledge and competence among the pedagogues as regards language impairment, and that they use methods of both manual and aided alternative and augmentative communication. Several ideas among the pedagogues concern the design of the preschool environment and how they organize the teaching activity, in order to give the children the best possible chance to develop their language. To sum up, all the pedagogues in the interviews think that as teachers the obligation and attitude that is most important for them is to be present, so that the children will receive the right prerequisites to be able to develop their language.