Contents
Academic literature on the topic 'Förskollärare språkutveckling'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Förskollärare språkutveckling.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Förskollärare språkutveckling"
1
Peric, Elena. "Förskollärare, språkutveckling och nyanlända barn." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29229.
Full textAbstract:
Denna empiriska studie handlar om hur förskollärare resonerar kring arbetet med språkutveckling hos nyanlända barn. För barn med ett annat modersmål än svenska är förskolan en bra början för de nyanlända barnen att lära sig det svenska språket. Med ovanstående som grund blev syftet att undersöka hur pedagoger arbetar med nyanlända barns språkutveckling och frågeställningarna blev: 1. I vilka situationer och på vilka sätt sker nyanlända barns språkutveckling? 2. Vilka redskap och resurser har pedagogerna till sitt förfogande för att stödja nyanlända barns språkutveckling? För att kunna besvara frågeställningarna gjordes semi-strukturerade intervjuer på fem olika mångkulturella förskolor där jag intervjuade sex förskollärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tre teoretiska begrepp: artefakter, verbal- och icke-verbal kommunikation.Resultatet visade bland annat att språkutvecklingen sker överallt och hela tiden. Pedagogerna för diskussioner, samtalar och benämner allt för det nyanlända barnet för att de ska utvecklas i språket. Resultatet visade även att pedagogerna använder sig av olika fysiska och psykologiska redskap för att göra sig förstådda för de nyanlända barnen. Pedagogerna använde sig bland annat av TAKK, bildkort och olika resurser som exempelvis andra barn eller föräldrar för att kunna kommunicera med de nyanlända barnen.
2
Andersson, Anette, and Sara Palm. "Språkutveckling i leken : Hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i samband med leken." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26537.
Full textAbstract:
Inledning: Språkutveckling är en viktig del i barns vardag eftersom språket utgör en sådan stor del i samspelet med andra människor som exempelvis att kunna lyssna, reflektera och lösa konflikter. De här delarna blir därmed viktiga för barnens kommunikation i leken där förskollärare kan ta vara på det och arbeta med språket i samband med leken. I ett vidare perspektiv kan man även se till barnens framtida förmåga att fungera väl i samhället där det exempelvis är betydande att kunna samarbeta, lyssna och lösa konflikter med andra människor. Tidigare forskning har lyft fram hur arbetet med barns språkutveckling i leken ser ut utifrån den sociala språkmiljön. Dock finns det inte lika mycket forskning som visar en helhetsbild i arbetet utifrån andra aspekter som hur utformning av miljö, val av material samt förhållningssättet tillsammans kan skapa en positiv språkutveckling hos barnen. Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en övergripande bild på hur förskollärare resonerar om arbetet med barns språkutveckling i leken, samt hur det här arbetet beskrivs se ut med olika material och i olika miljöer. Metod: Metoden som använts är kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett via zoom och har spelats in och till sist transkriberats. Frågorna har formats utifrån olika teman samt skiftande följdfrågor utifrån de deltagandes svar. Fyra förskollärare har intervjuats till studien. Resultat: Resultatet visar hur den vuxenstyrda leken skapar stora möjligheter för att skapa språkstimulerande aktiviteter medan den fria leken visar hur pedagoger kan ta en mer stödjande roll i kommunikationen. Resultatet indikerar även på att det i den fria leken skapas ett mer naturligt lärande i språkutvecklingen samtidigt som det utvecklar barnens kommunikativa förmåga. Miljön har beskrivits som en stor del i verksamheterna där det betonats vikten av att skapa goda miljöer för att stimulera barnen i deras språkutveckling. Det har också lyfts fram hur pedagogerna kan använda olika material som stöd i arbetet med barns språkutveckling, exempelvis lärplattor, bildstöd och böcker.
3
Ferlin, Sara, and Katarina Wennergrund. "Förskollärarens roll i barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34070.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur ett antal förskollärare anser sig kunna påverka barns språkutveckling och vad som kan begränsa utvecklingen. Den teoretiska utgångspunkten har sin grund i sociokulturell teori. Studien utgår från de två forskningsfrågorna Vad anser förskollärarna om sin betydelse för barns språkutveckling? och Vad anser förskollärarna kan begränsa och gynna barn i deras språkutveckling? Metoden utgörs av strukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Centrala begrepp för att tolka resultat i studien är socialt samspel och barns närmaste utvecklingszon. Studien visar att utsagorna som förskollärarna delat med sig av i intervjuerna backas upp av tidigare forskning. I resultatet framgår det att det sociokulturella perspektivet ligger till grund för innehållet i förskollärarnas utsagor och studiens övergripande resultat visar att barn utvecklas när de deltar i sociala sammanhang i både lek och i samtal. Studiens övergripande resultat visar att förskollärarna har en betydande roll i barns språkutveckling genom att förskolläraren anpassar sig till varje individ och ser till barnets närmaste utvecklingszoon. Studien visar att förskollärare bör ha en medvetenhet kring hur de arbetar didaktiskt med barnen för att kunna stödja barns språkutveckling, när förskolläraren medvetet utnyttjar alla situationer och gör dessa till undervisningstillfällen bidrar det till barns utveckling av språket. Studiens övergripande resultat visar också att det enskilda barnets och hela barngruppens språkutveckling gynnas när förskolläraren är delaktig i barnens vardag och genom att ha kunskap om barns språkutveckling. Resultatet påvisar att rutiner i förskolan kan skapa hinder på grund av tidsbrist och storleken på barngruppen.
4
Skogh, Caroline, and Jessica Åsberg. "Högläsningens betydelse för barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13287.
Full textAbstract:
Synen på högläsning har genom åren förändrats, från att till stor del ha varit ett hjälpmedel för gemenskap till att idag ses som något grundläggande för barns språkutveckling. Detta visar sig bland annat i förskolans läroplan, där språkutveckling lyfts som ett centralt begrepp. Under studiens gång framkom genom granskning av litteratur att det anses vara av stor vikt att hjärnan stimuleras, bland annat genom högläsning. Denna stimulering anses starta redan i tidig ålder då mycket av den intellektuella och språkliga utvecklingen sker. Den litteratur som vi studerat visade att barn som fått otillräcklig språkträning under småbarnstiden har svårt att ta igen detta under uppväxten. Förskolan har en viktig uppgift i att lägga grunden till läs- och skrivkunnighet för att förebygga svårigheter inom detta område. Syftet med undersökningen var att studera hur några verksamma förskollärare ser på högläsningens betydelse och inverkan på barns språkutveckling i förskoleåldern, samt hur de beskriver och definierar detta arbete inom förskoleverksamheten. I denna studie intervjuades sex verksamma förskollärare på två olika förskolor. Under intervjuerna fördes anteckningar samt gjordes ljudinspelningar. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades. Utifrån ett antal återkommande teman formulerades rubriker med syfte att göra materialet överskådligt för läsaren. I studien framkom att planerade högläsningsstunder var dagligt förekommande på förskolorna. Vidare framkom att spontana lässtunder sker utifrån barnens intresse förutsatt att pedagogerna har möjlighet till det. Dessa lässtunder är den enda kontakten med högläsning som de yngsta barnen har, då de sover vid de planerade lässtunderna. Att bearbeta högläsning genom exempelvis samtal och diskussioner var något som förespråkades av förskollärarna. Detta ansågs leda till att barn utvecklade sitt ordförråd samt sin ordförståelse. Att inkludera barnen vid val av böcker till högläsningen var något som samtliga förskollärare betonade vikten av. Sammanfattningsvis visade samtliga förskollärare stor förståelse för högläsningens betydelse för barns språkutveckling och var införstådda med vikten av daglig stimulans.
5
Rasho, Rynaz, and Hozan Suliman. "Nyanlända barns språkutveckling - ur förskollärares perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30256.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med nyanlända barns språkutveckling i svenska språket och hur man kommunicerar med dessa barn i förskolan. Vi undersökte även hur förskollärare använde olika arbetssätt för att fånga barnens intresse även om dessa barn saknade kunskap i det svenska språket. Vårt material samlades in genom kvalitativa intervjuer som metod. Vi intervjuade förskollärare från två förskolor i olika kommuner för att vi skulle se skillnader och likheter i hur man arbeta med nyanlända barns språkutveckling. Genom att också använda oss av litteraturgenomgång av aktuell litteratur har vi kunnat koppla intervjuresultatet till litteraturen.Resultatet visar att förskollärare arbetar på lite olika sätt med nyanlända barn språkutveckling men ändå har gemensamma tankar och så att de utvecklar svenska språket är om att det är viktigt att vara lyhörda för barns intresse och skapa en trygg miljö för dem.
6
Argin, Mikaela, and Isabella Gustavsson. "Förskollärares språkutvecklande arbete : - En studie om hur förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40094.
Full textAbstract:
Flerspråkighet och språkutveckling är två centrala och viktiga områden i förskolans vardag. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Det teoretiska perspektiv som studien genomförts utifrån är Ladbergs tre pedagogiska hörnstenar som går ut på att pedagogen skapar en atmosfär för språk, organiserar för språk och ger barnen ett rikt inflöde av språk. Vårt intresse för det valda ämnet grundar sig i att det råder en mångfald i samhället och det finns väldigt många olika språk i dagens förskolor. Vi har observerat och intervjuat åtta förskollärare som arbetar i barngrupper med barn i åldern ett till tre år för att vi ville veta mera om hur förskollärare kan arbeta språkfrämjande med barn som är flerspråkiga. Resultatet har visat att det finns många olika sätt att arbeta främjande med språkutveckling i förskolan med de yngsta barnen. Förskollärarna i studien betonar att teckenstöd, bildstöd och att använda ord på barnens modersmål är några exempel vad som kan användas för att främja barns språkutveckling. Under studiens gång har det utvecklats två frågeställningar vilka lyder “Hur kommer främjandet till språkutveckling till uttryck?” och “Vilka erfarenheter har förskollärare av det språkfrämjande arbetet?” som vi har diskuterat och försökt besvara i diskussionen.2019-12-20
7
Andersson, Sandra, and Lundmark Isabell Markström. "Musik och språkutveckling i förskolans verksamhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17313.
Full textAbstract:
Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser på barns tidiga språkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver också hur vi förstår begreppet ”musik”, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet är musikaliska samt varför musik kan användas som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella användande av språket.Syfte: Syftet med vår undersökning är att, med hjälp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollärare resonerar kring sin användning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollärare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vår studie visar att musik används flitigt i förskolorna men oftast utan något särskilt mål och syfte relaterat till språkutveckling. Förskollärarna anser dock att musik kan vara ett bra verktyg för språkutveckling. De två viktigaste faktorerna för att förskollärare ska använda sig av musik som språkutvecklande verktyg för barnen är deras intresse och kunskap.Program: Lärarutbildningen
8
Larsson, Emma. "Sex förskollärares resonemang kring språkutveckling och läroplanen. : En kvalitativ studie om språkutveckling i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38800.
Full textAbstract:
Denna studie belyser barns språkutveckling och hur läroplanen implementeras i verksamheten. Syftet med studien är att belysa hur några förskollärare beskriver vad språkutveckling är för dem samt hur de säger att de implementerar läroplanen i verksamheten. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver förskollärarna vad språkutveckling är? och Hur beskriver förskollärarna processen att implementera läroplanen i sin verksamhet? Utifrån studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts med semistrukturerade intervjuer av sex förskollärare. Pedagogerna beskriver språkutveckling som barnens förmåga till ”kommunikation” och ”benämning” och att detta sker genom att utveckla ett ordförråd. ”Dialog” beskrivs som både ett medel och ett mål för språkutveckling. Flera pedagoger ser språkutveckling som en naturlig, konstant pågående process i förskolans vardag som sker under hela dagen: den är ”allt”. Implementering av läroplanen beskrivs främst som en fråga om planering av verksamhetens innehåll; vissa arbetar med den som ett ”levande dokument” att tolka medan andra förlitar sig till sitt minne av den då de planerar aktiviteter utifrån läroplanens mål. Resultatet visar att pedagoger arbetar utifrån en pliktkänsla eller önskan att använda läroplanen vid planeringen av språkutvecklande aktiviteter, även då de ser språkutveckling som naturligt pågående i alla aktiviteter.
9
Johansson, Diana, and Johan Forsmark. "Förskollärarens roll i relation till flerspråkiga barns språkutveckling : En intervjustudie om vad fyra förskollärare beskriver som viktigt i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29393.
Full textAbstract:
Uppsatsen behandlar hur fyra förskollärare talar om flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan stötta flerspråkiga barns språkutveckling. Detta syfte vill vi uppnå genom att synliggöra hur fyra förskollärare på två flerspråkiga förskolor resonerar. De två frågeställningar som ligger till grund för vårt arbete är vad de tillfrågade förskollärarna anser är viktigt i sitt arbete med flerspråkiga barns språkutveckling, samt hur de talar om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie utgår vi från en kvalitativ metod, där vi har genomfört fyra halvstrukturerade intervjuer. Metoden användes för att synliggöra förskollärarnas tankar kring sin roll i relation till flerspråkiga barns språkutveckling. Materialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen den proximala utvecklingszonen, scaffoldning och mediering. Resultatet visar att samtliga förskollärare använder sig av alternativa förstärkningar som bilder, kroppsspråk och tecken för att tydliggöra språket i kommunikation med barnen. Förskollärarna betonar även modersmålets vikt för barnens förmåga att lära sig svenska. Några av slutsatserna är att förskollärare med små medel kan stötta de flerspråkiga barnen utan full kunskap i barns modersmål och att det är viktigt att inte vara för fast i det verbala. Det skapar större förutsättningar för barnen att förstå och göra sig förstådda. Flerspråkighet kan ses som en utmaning, men det gäller för verksamma pedagoger att vara påhittiga och se möjligheter istället för svårigheter.
10
Bulut, Dilber, and Özlem Keskin. "Barns flerspråkighet : En studie om hur förskollärare uppfattar barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15460.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barn och ele-vers språkutveckling i förskolan och i förskoleklass. I studien har vi utgått från två frågeställ-ningar som är följande; vilka strategier använder förskollärare för att utveckla språkutveckling hos flerspråkiga barn och elever? Vilken betydelse har miljön för flerspråkiga barn och elever och deras språkutveckling i förskola respektive förskoleklass? Kvalitativa intervjuer har använts, vilket innebär att åtta förskollärare intervjuats för att besvara frågeställningarna i studien. Ett sociokulturellt perspektiv genomsyrar studien. Resultatet visade på att de olika förskolorna och förskoleklasserna arbetade på olika sätt med flerspråkighet. En del arbetade medvetet med flerspråkighet medan andra arbetade mindre medvetet. Responden-terna ansåg att det finns många faktorer som påverkar både förskollärarnas förmåga att arbeta medvetet med flerspråkighet och även de flerspråkiga barnens språkutveckling. Resultatet visar att de olika faktorerna som påverkar förskollärares förmåga till medvetet arbete är kopplade till vilka resurser som finns, hur miljön ser ut och vilket förhållningssätt förskolläraren har mot barnen.