To see the other types of publications on this topic, follow the link: Förskollärare språkutveckling.
Dissertations / Theses on the topic 'Förskollärare språkutveckling'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Förskollärare språkutveckling.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Peric, Elena. "Förskollärare, språkutveckling och nyanlända barn." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29229.
Full textAbstract:
Denna empiriska studie handlar om hur förskollärare resonerar kring arbetet med språkutveckling hos nyanlända barn. För barn med ett annat modersmål än svenska är förskolan en bra början för de nyanlända barnen att lära sig det svenska språket. Med ovanstående som grund blev syftet att undersöka hur pedagoger arbetar med nyanlända barns språkutveckling och frågeställningarna blev: 1. I vilka situationer och på vilka sätt sker nyanlända barns språkutveckling? 2. Vilka redskap och resurser har pedagogerna till sitt förfogande för att stödja nyanlända barns språkutveckling? För att kunna besvara frågeställningarna gjordes semi-strukturerade intervjuer på fem olika mångkulturella förskolor där jag intervjuade sex förskollärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tre teoretiska begrepp: artefakter, verbal- och icke-verbal kommunikation.Resultatet visade bland annat att språkutvecklingen sker överallt och hela tiden. Pedagogerna för diskussioner, samtalar och benämner allt för det nyanlända barnet för att de ska utvecklas i språket. Resultatet visade även att pedagogerna använder sig av olika fysiska och psykologiska redskap för att göra sig förstådda för de nyanlända barnen. Pedagogerna använde sig bland annat av TAKK, bildkort och olika resurser som exempelvis andra barn eller föräldrar för att kunna kommunicera med de nyanlända barnen.
2
Andersson, Anette, and Sara Palm. "Språkutveckling i leken : Hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i samband med leken." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26537.
Full textAbstract:
Inledning: Språkutveckling är en viktig del i barns vardag eftersom språket utgör en sådan stor del i samspelet med andra människor som exempelvis att kunna lyssna, reflektera och lösa konflikter. De här delarna blir därmed viktiga för barnens kommunikation i leken där förskollärare kan ta vara på det och arbeta med språket i samband med leken. I ett vidare perspektiv kan man även se till barnens framtida förmåga att fungera väl i samhället där det exempelvis är betydande att kunna samarbeta, lyssna och lösa konflikter med andra människor. Tidigare forskning har lyft fram hur arbetet med barns språkutveckling i leken ser ut utifrån den sociala språkmiljön. Dock finns det inte lika mycket forskning som visar en helhetsbild i arbetet utifrån andra aspekter som hur utformning av miljö, val av material samt förhållningssättet tillsammans kan skapa en positiv språkutveckling hos barnen. Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en övergripande bild på hur förskollärare resonerar om arbetet med barns språkutveckling i leken, samt hur det här arbetet beskrivs se ut med olika material och i olika miljöer. Metod: Metoden som använts är kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett via zoom och har spelats in och till sist transkriberats. Frågorna har formats utifrån olika teman samt skiftande följdfrågor utifrån de deltagandes svar. Fyra förskollärare har intervjuats till studien. Resultat: Resultatet visar hur den vuxenstyrda leken skapar stora möjligheter för att skapa språkstimulerande aktiviteter medan den fria leken visar hur pedagoger kan ta en mer stödjande roll i kommunikationen. Resultatet indikerar även på att det i den fria leken skapas ett mer naturligt lärande i språkutvecklingen samtidigt som det utvecklar barnens kommunikativa förmåga. Miljön har beskrivits som en stor del i verksamheterna där det betonats vikten av att skapa goda miljöer för att stimulera barnen i deras språkutveckling. Det har också lyfts fram hur pedagogerna kan använda olika material som stöd i arbetet med barns språkutveckling, exempelvis lärplattor, bildstöd och böcker.
3
Ferlin, Sara, and Katarina Wennergrund. "Förskollärarens roll i barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34070.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur ett antal förskollärare anser sig kunna påverka barns språkutveckling och vad som kan begränsa utvecklingen. Den teoretiska utgångspunkten har sin grund i sociokulturell teori. Studien utgår från de två forskningsfrågorna Vad anser förskollärarna om sin betydelse för barns språkutveckling? och Vad anser förskollärarna kan begränsa och gynna barn i deras språkutveckling? Metoden utgörs av strukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Centrala begrepp för att tolka resultat i studien är socialt samspel och barns närmaste utvecklingszon. Studien visar att utsagorna som förskollärarna delat med sig av i intervjuerna backas upp av tidigare forskning. I resultatet framgår det att det sociokulturella perspektivet ligger till grund för innehållet i förskollärarnas utsagor och studiens övergripande resultat visar att barn utvecklas när de deltar i sociala sammanhang i både lek och i samtal. Studiens övergripande resultat visar att förskollärarna har en betydande roll i barns språkutveckling genom att förskolläraren anpassar sig till varje individ och ser till barnets närmaste utvecklingszoon. Studien visar att förskollärare bör ha en medvetenhet kring hur de arbetar didaktiskt med barnen för att kunna stödja barns språkutveckling, när förskolläraren medvetet utnyttjar alla situationer och gör dessa till undervisningstillfällen bidrar det till barns utveckling av språket. Studiens övergripande resultat visar också att det enskilda barnets och hela barngruppens språkutveckling gynnas när förskolläraren är delaktig i barnens vardag och genom att ha kunskap om barns språkutveckling. Resultatet påvisar att rutiner i förskolan kan skapa hinder på grund av tidsbrist och storleken på barngruppen.
4
Skogh, Caroline, and Jessica Åsberg. "Högläsningens betydelse för barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13287.
Full textAbstract:
Synen på högläsning har genom åren förändrats, från att till stor del ha varit ett hjälpmedel för gemenskap till att idag ses som något grundläggande för barns språkutveckling. Detta visar sig bland annat i förskolans läroplan, där språkutveckling lyfts som ett centralt begrepp. Under studiens gång framkom genom granskning av litteratur att det anses vara av stor vikt att hjärnan stimuleras, bland annat genom högläsning. Denna stimulering anses starta redan i tidig ålder då mycket av den intellektuella och språkliga utvecklingen sker. Den litteratur som vi studerat visade att barn som fått otillräcklig språkträning under småbarnstiden har svårt att ta igen detta under uppväxten. Förskolan har en viktig uppgift i att lägga grunden till läs- och skrivkunnighet för att förebygga svårigheter inom detta område. Syftet med undersökningen var att studera hur några verksamma förskollärare ser på högläsningens betydelse och inverkan på barns språkutveckling i förskoleåldern, samt hur de beskriver och definierar detta arbete inom förskoleverksamheten. I denna studie intervjuades sex verksamma förskollärare på två olika förskolor. Under intervjuerna fördes anteckningar samt gjordes ljudinspelningar. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades. Utifrån ett antal återkommande teman formulerades rubriker med syfte att göra materialet överskådligt för läsaren. I studien framkom att planerade högläsningsstunder var dagligt förekommande på förskolorna. Vidare framkom att spontana lässtunder sker utifrån barnens intresse förutsatt att pedagogerna har möjlighet till det. Dessa lässtunder är den enda kontakten med högläsning som de yngsta barnen har, då de sover vid de planerade lässtunderna. Att bearbeta högläsning genom exempelvis samtal och diskussioner var något som förespråkades av förskollärarna. Detta ansågs leda till att barn utvecklade sitt ordförråd samt sin ordförståelse. Att inkludera barnen vid val av böcker till högläsningen var något som samtliga förskollärare betonade vikten av. Sammanfattningsvis visade samtliga förskollärare stor förståelse för högläsningens betydelse för barns språkutveckling och var införstådda med vikten av daglig stimulans.
5
Rasho, Rynaz, and Hozan Suliman. "Nyanlända barns språkutveckling - ur förskollärares perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30256.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med nyanlända barns språkutveckling i svenska språket och hur man kommunicerar med dessa barn i förskolan. Vi undersökte även hur förskollärare använde olika arbetssätt för att fånga barnens intresse även om dessa barn saknade kunskap i det svenska språket. Vårt material samlades in genom kvalitativa intervjuer som metod. Vi intervjuade förskollärare från två förskolor i olika kommuner för att vi skulle se skillnader och likheter i hur man arbeta med nyanlända barns språkutveckling. Genom att också använda oss av litteraturgenomgång av aktuell litteratur har vi kunnat koppla intervjuresultatet till litteraturen.Resultatet visar att förskollärare arbetar på lite olika sätt med nyanlända barn språkutveckling men ändå har gemensamma tankar och så att de utvecklar svenska språket är om att det är viktigt att vara lyhörda för barns intresse och skapa en trygg miljö för dem.
6
Argin, Mikaela, and Isabella Gustavsson. "Förskollärares språkutvecklande arbete : - En studie om hur förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40094.
Full textAbstract:
Flerspråkighet och språkutveckling är två centrala och viktiga områden i förskolans vardag. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Det teoretiska perspektiv som studien genomförts utifrån är Ladbergs tre pedagogiska hörnstenar som går ut på att pedagogen skapar en atmosfär för språk, organiserar för språk och ger barnen ett rikt inflöde av språk. Vårt intresse för det valda ämnet grundar sig i att det råder en mångfald i samhället och det finns väldigt många olika språk i dagens förskolor. Vi har observerat och intervjuat åtta förskollärare som arbetar i barngrupper med barn i åldern ett till tre år för att vi ville veta mera om hur förskollärare kan arbeta språkfrämjande med barn som är flerspråkiga. Resultatet har visat att det finns många olika sätt att arbeta främjande med språkutveckling i förskolan med de yngsta barnen. Förskollärarna i studien betonar att teckenstöd, bildstöd och att använda ord på barnens modersmål är några exempel vad som kan användas för att främja barns språkutveckling. Under studiens gång har det utvecklats två frågeställningar vilka lyder “Hur kommer främjandet till språkutveckling till uttryck?” och “Vilka erfarenheter har förskollärare av det språkfrämjande arbetet?” som vi har diskuterat och försökt besvara i diskussionen.2019-12-20
7
Andersson, Sandra, and Lundmark Isabell Markström. "Musik och språkutveckling i förskolans verksamhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17313.
Full textAbstract:
Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser på barns tidiga språkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver också hur vi förstår begreppet ”musik”, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet är musikaliska samt varför musik kan användas som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella användande av språket.Syfte: Syftet med vår undersökning är att, med hjälp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollärare resonerar kring sin användning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollärare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vår studie visar att musik används flitigt i förskolorna men oftast utan något särskilt mål och syfte relaterat till språkutveckling. Förskollärarna anser dock att musik kan vara ett bra verktyg för språkutveckling. De två viktigaste faktorerna för att förskollärare ska använda sig av musik som språkutvecklande verktyg för barnen är deras intresse och kunskap.Program: Lärarutbildningen
8
Larsson, Emma. "Sex förskollärares resonemang kring språkutveckling och läroplanen. : En kvalitativ studie om språkutveckling i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38800.
Full textAbstract:
Denna studie belyser barns språkutveckling och hur läroplanen implementeras i verksamheten. Syftet med studien är att belysa hur några förskollärare beskriver vad språkutveckling är för dem samt hur de säger att de implementerar läroplanen i verksamheten. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver förskollärarna vad språkutveckling är? och Hur beskriver förskollärarna processen att implementera läroplanen i sin verksamhet? Utifrån studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts med semistrukturerade intervjuer av sex förskollärare. Pedagogerna beskriver språkutveckling som barnens förmåga till ”kommunikation” och ”benämning” och att detta sker genom att utveckla ett ordförråd. ”Dialog” beskrivs som både ett medel och ett mål för språkutveckling. Flera pedagoger ser språkutveckling som en naturlig, konstant pågående process i förskolans vardag som sker under hela dagen: den är ”allt”. Implementering av läroplanen beskrivs främst som en fråga om planering av verksamhetens innehåll; vissa arbetar med den som ett ”levande dokument” att tolka medan andra förlitar sig till sitt minne av den då de planerar aktiviteter utifrån läroplanens mål. Resultatet visar att pedagoger arbetar utifrån en pliktkänsla eller önskan att använda läroplanen vid planeringen av språkutvecklande aktiviteter, även då de ser språkutveckling som naturligt pågående i alla aktiviteter.
9
Johansson, Diana, and Johan Forsmark. "Förskollärarens roll i relation till flerspråkiga barns språkutveckling : En intervjustudie om vad fyra förskollärare beskriver som viktigt i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29393.
Full textAbstract:
Uppsatsen behandlar hur fyra förskollärare talar om flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan stötta flerspråkiga barns språkutveckling. Detta syfte vill vi uppnå genom att synliggöra hur fyra förskollärare på två flerspråkiga förskolor resonerar. De två frågeställningar som ligger till grund för vårt arbete är vad de tillfrågade förskollärarna anser är viktigt i sitt arbete med flerspråkiga barns språkutveckling, samt hur de talar om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie utgår vi från en kvalitativ metod, där vi har genomfört fyra halvstrukturerade intervjuer. Metoden användes för att synliggöra förskollärarnas tankar kring sin roll i relation till flerspråkiga barns språkutveckling. Materialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen den proximala utvecklingszonen, scaffoldning och mediering. Resultatet visar att samtliga förskollärare använder sig av alternativa förstärkningar som bilder, kroppsspråk och tecken för att tydliggöra språket i kommunikation med barnen. Förskollärarna betonar även modersmålets vikt för barnens förmåga att lära sig svenska. Några av slutsatserna är att förskollärare med små medel kan stötta de flerspråkiga barnen utan full kunskap i barns modersmål och att det är viktigt att inte vara för fast i det verbala. Det skapar större förutsättningar för barnen att förstå och göra sig förstådda. Flerspråkighet kan ses som en utmaning, men det gäller för verksamma pedagoger att vara påhittiga och se möjligheter istället för svårigheter.
10
Bulut, Dilber, and Özlem Keskin. "Barns flerspråkighet : En studie om hur förskollärare uppfattar barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15460.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barn och ele-vers språkutveckling i förskolan och i förskoleklass. I studien har vi utgått från två frågeställ-ningar som är följande; vilka strategier använder förskollärare för att utveckla språkutveckling hos flerspråkiga barn och elever? Vilken betydelse har miljön för flerspråkiga barn och elever och deras språkutveckling i förskola respektive förskoleklass? Kvalitativa intervjuer har använts, vilket innebär att åtta förskollärare intervjuats för att besvara frågeställningarna i studien. Ett sociokulturellt perspektiv genomsyrar studien. Resultatet visade på att de olika förskolorna och förskoleklasserna arbetade på olika sätt med flerspråkighet. En del arbetade medvetet med flerspråkighet medan andra arbetade mindre medvetet. Responden-terna ansåg att det finns många faktorer som påverkar både förskollärarnas förmåga att arbeta medvetet med flerspråkighet och även de flerspråkiga barnens språkutveckling. Resultatet visar att de olika faktorerna som påverkar förskollärares förmåga till medvetet arbete är kopplade till vilka resurser som finns, hur miljön ser ut och vilket förhållningssätt förskolläraren har mot barnen.
11
Granero, Frida, and Caroline Udén. "Dynamiska förskollärare i en odynamisk miljö : En kvalitativ studie av förskollärares erfarenheter och tankar om sitt arbete med de yngre barnens språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49102.
Full textAbstract:
Studiens fokus är att ta reda på hur förskollärare förstår uppdraget att stimulera de yngsta barnens språk. Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa metoder med hjälp av semistrukturerade intervjuer av förskollärare. De teoretiska utgångspunkter som vi valt att utgå från i studien är den sociokulturella teorin utifrån Säljö (2014) och Hundeide (2006) men också ramfaktorteorin. Av studien framkom att förskollärarna hade ett sociokulturellt förhållningssätt till barns språkutveckling och hur de använder pedagogiska metoder i arbetet för att främja barns språkutveckling. Dock har det visat sig att det finns olika faktorer som hindrar eller begränsar förutsättningarna för förskollärares arbete. Barngruppens storlek är en yttre ram som är svår att påverka men som förskollärare måste förhålla sig till. Detta medför en risk att inte kunna följa läroplanen som betonar att förskollärare ska stimulera varje barns språk, när barngruppen är för stor. Vi kan utifrån resultatet i studien dra slutsatsen att oavsett hur förskollärare tänjer på ramar behöver förutsättningarna förbättras för att de ska ges möjlighet att genomföra ett gott arbete.
12
Blomqvist, Ann-Sofie. "Förskollärares språkfrämjande arbete bland barn med sen språkutveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21147.
Full textAbstract:
Inledning Språket är en central del av människors liv som utvecklas till stor del under barndomsåren. En del barn är sena i sin språkutveckling och därav har intresset för hur förskollärare arbetar språkfrämjande med barn som har en sen språkutveckling tagit form i denna uppsats. Fokus ligger vid hur förskollärare arbetar med 3-5-åringars verbala språkutveckling. Syfte Syftet är att undersöka hur förskollärare arbetar språkfrämjande med 3-5-åringar som är sena i sin verbala språkutveckling. Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre förskollärare. De teoretiska ramar som används för undersökningen är Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultat Resultatet visar olika sätt genom vilka förskollärare arbetar med språkutveckling bland tre-till femåringar som är sena i sin språkutveckling. Olika tillfällen används under dagen i förskolan för språkutveckling, till exempel i samtal under vardagliga rutiner samt i styrda aktiviteter såsom samlingar, temainriktat arbete och högläsning. Det språkfrämjande arbetet sker ofta i mindre grupper vilket ger förutsättningar för dialog och verbal språkutveckling. Även andra faktorer kan ha betydelse för förskollärares språkfrämjande arbete som till exempel förskollärares samarbete med hemmen.
13
Rehman, Gul, and Zahra Iravani. "Språkutveckling genom högläsning i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34211.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn under högläsning för att främja deras språkliga utveckling. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, varav en har pedagogisk utbildning men inte är legitimerad förskollärare. Förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor i Malmö. Tematisk analysmetod valdes för att analysera det empiriska materialet. Vi analyserade det empiriska materialet med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med barnen på ett språkutvecklande sätt under högläsning. Förskollärarna använder sig av barnlitteratur (sagoböcker och faktaböcker) som är anpassad till barns språknivå. De uppmuntrar samtal under högläsning på varierande sätt för att barn ska ta del av ordens uppbyggnad och uttal. De använder sitt röstläge, mimik, gester, ögonkontakt för att öka barns förståelse för innehållet i boken och ordens betydelse. Högläsningen genomförs på de tidpunkter under dygnet då barn har ork att lyssna o samtala.Förskollärarna högläser för barnen i lugna och harmoniska miljöer för att barn ska kunna koncentrera sig. Förskollärarna arbetar vidare med bokens innehåll bland annat genom dramatisering av bokens innehåll för att barnen ska kunna återberätta och begripa det som har blivit läst för de.
14
Agaoglu, Irem. "Musik i språkutvecklingen : Hur används den av förskollärare?" Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12129.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det arbetet bygger på är att förskollärare kan dra fördel av det musikaliska arbetet på förskolan för att främja barns språkutveckling. Jederlund (2011) lyfter fram att det finns samband mellan musik och språkande då språket till stor del består av rytm och takt. Syfte: Studiens ändamål är att ta reda på hur förskollärare arbetar med musik i språkutvecklande syfte. Metod: Denna del består av hur det empiriska materialet samlades in och arbetets tillvägagångssätt. Alltså det empiriska materialet av semistrukturerade intervjuer med nio förskollärares tankar på arbetet med musik. Resultat: Resultaten av studien visar vilka förutsättningar och kunskaper som krävs och vilken syn och betydelse pedagogernas egna musikaliska kompetenser har för att musiken ska upplevas som givande för språkutvecklingen för barn i förskolan. Svaren från respondenterna är uppdelade i åtta kategorier: förskollärares kunskaper om musik i språkutvecklande syfte, förskollärarnas arbete med språkutveckling och med musik, syftet med musikaktiviteterna, arbetet med musik i språkutvecklande syfte, musik för att främja barns språk, förskollärarnas förutsättningar och verktyg för arbete med musik och språk, förskollärarnas önskningar för fortsatt arbete inom ämnet och har respondenternas användande av musik i språkutvecklingen förändrats?
15
Mizhir, Lubna, and Asma Najjar. "Verktyg för barns språkutveckling : En kvalitativ studie om fysiska verktyg och psykiska redskap som främjar barns språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54812.
Full textAbstract:
Undersökningens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med hjälp av fysiska och psykologiska verktyg för att främja barns språkutveckling. Det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning var undersökningens utgångspunkt. En kvalitativ forskningsansats som inkluderade semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare. Resultatet i slutsatsen visade på att förskollärarna främjar barns språkutveckling med hjälp av fysiska verktyg och psykiska redskap i samband med interaktionen som sker under barnens vardag. I resultatet framkommer det även att interaktionen mellan barn och dessa artefakter ökade barns lust till kommunikation med varandra. Det resulterade i slutsatsen att leken som agent, högläsning, alternativ kompletterande kommunikation (AKK) och digitala verktyg främjar barns språkliga utveckling.
16
Runevad, Jennie, and Jessica Åkesson. "Språkutveckling : Att göra förskollärares tänkande synligt." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15054.
Full textAbstract:
SYFTE; Syftet är att utifrån ett språkutvecklande perspektiv undersöka förskollärares uppfattning om språkutveckling. Samt om deras intervjusvar enligt oss speglar en medvetenhet kring de språkutvecklande teorierna. BAKGRUND; Bakgrunden till arbetet ska förmedla en ökad förståelse kring begreppet språkutveckling och presentera det som formulerats om språkutveckling i läroplanen för förskolan (Lpfö98). I Läroplanen för förskolan står det bl.a. att språk och lärande hänger samman och att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Språkutveckling handlar om att tala, lyssna och uttrycka sig med hjälp av kroppsspråk. METOD; Här förklarar och motiverar vi valet av en kvalitativ metod, vilket innebär att vi undersöker hur intervjupersonerna framställer och uppfattar sin verklighet. Vidare beskrivs även tillvägagångssättet vid insamlandet av material, som i vårt fall är intervjuer och de språkutvecklande teorierna. Det empiriska underlaget analyseras genom transkribering av intervjuerna som både har spelats in och antecknats på papper. RESULTAT; Undersökningens resultat visar att skillnaderna inte var så stora beträffande förskollärarnas uppfattning och medvetenhet kring språkutveckling. I analyseringen av teorin och intervjusvaren kom vi tillsammans fram till att Vygotskijs pedagogiska teori dominerade förskollärarnas uppfattning och medvetenhet. Tre av fyra har en uppfattning och medvetenhet i likhet med Vygotskij, men detta innebär inte att deras åsikter alltid stämmer överens med varandra. Den fjärde förskolläraren har en uppfattning som påminner om Piaget och en medvetenhet som liknar Skinners och Chomskys teorier
17
Viklund, Kristoffer, and Lotta Viklund. "Meningen med högläsning : En studie om högläsningens metod och arbetssätt i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129588.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare använder barnlitteratur och högläsning för att gynna alla barns språkutveckling. Frågeställningarna som bearbetas är; vilket syfte har förskollärarna med högläsningen och vilka metoder och strategier använder förskollärarna sig av inför, under och efter högläsning. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, i vilka fyra förskollärare deltog. Resultatet av studien visar att förskollärarna är väl medvetna om vikten av högläsning för alla barns språkutveckling. Studien visar att syftet med högläsningen varierar från att vara en lugn stund till en pedagogisk språkutvecklande aktivitet. Resultatet visar att det finns en mängd viktiga faktorer att ta i beaktning före, under och efter högläsning. Dessa faktorer handlar exempelvis om att väcka och bibehålla barnens intresse för boken genom att läsa med inlevelse samt samspela, samtala och resonera med barnen kring berättelsens innehåll.
18
Peroti, Shawnam, and Zeinab Morad. "Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan : En intervjustudie med åtta verksamma förskollärare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93045.
Full textAbstract:
I läroplanen Lpfö 18 står det att ” Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer” (Skolverket, 2018, s. 6). För att kunna arbeta framgångsrikt med språkutvecklingen hos flerspråkiga barn måste förskolan förbättra kartläggningen av barns språkliga och kognitiva bakgrund, och till stor del informera sig själva och vara intresserade av deras upplevelser och deras livsmiljö. Detta behövs för att kunna planera och skapa en verksamhet som utgår från och anpassar sig till varje barn och som ger bästa möjliga förutsättningar för barnets språkutveckling. Språkutvecklingsarbetet måste utvecklas så att det fullständigt uppfyller alla aktiviteter i förskolan. Språkutveckling är något som barn gör ständigt, inte bara genom vissa faser (Skolinspektion, 2010).Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sin planering i arbetslaget för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, och vilken roll förskollärare anser sig ha i språkutvecklande möten med flerspråkiga barn. Studiens teoretiska perspektiv baseras på sociokulturella begrepp hämtade ur Säljö (2014) och Smidt (2010), som mediering, den närmaste utvecklingszonen och scaffolding, som används som ett analytiskt verktyg. Studien utgörs av intervjuer med åtta förskollärare.Resultatet har granskats i relation till våra teoretiska perspektiv och vi har kommit fram till att förskolans uppdrag är att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Språkutveckling i förskolan bygger på förskollärarnas planer och organiserade miljö, och kan även förstås som en pedagogisk process som lägger grunden för barns växande. Resultatet tyder även på att förskollärare har viktiga och omfattande uppdrag för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Vi har identifierat fyra strategier som förskollärare kan inta som stöd för flerspråkiga barns språkutveckling; bild- och teckenstöd, planering av aktiviteter, miljöns betydelse och lekens betydelse. Dessa strategier är sammanflätade och kan dessutom som teoretiska konstruktioner främja flerspråkiga barns språkutveckling.
19
Haytiyev, Atamurad. "Hur lek stimulerar till språkutveckling i förskolan?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28855.
Full textAbstract:
Denna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om hur lek kan stimulera barn till ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på språkutveckling och lärande genom lek. I undersökningen deltog tre pedagoger som arbetar i en förskola lokaliserad i utkanten av staden Malmö till vilket jag har anknytning som lärarkandidat. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden där jag intervjuade tre förskollärare.Resultatet av studien visar att de tre intervjuade pedagogerna var eniga om att dilaogmetoden socialt utvecklande och språkutvecklande i leksituationer. Pedagogernas uppfattning var att dialogmetoden kan användas vid utomhus- såväl som vid aktiviteter inomhus. Slutsatsen är att förskolans roll är viktig när det gäller barns språkutveckling.This study aimed to gain a deeper understanding of how play can stimulate children to a language development approach in preschool. The starting point for the study was the socio-cultural perspective on language development and learning through play. The study included three teachers working in a kindergarten located in the outskirts of the city of Malmö to which I've linked to the teacher candidate. I have used the qualitative method where I interviewed three preschool teachers.The results of the study show that the three teachers interviewed agreed that dilaog approach social development and language development in playtimes. Educators' opinion was that the dialogue method can be used for outdoor as well as in activities indoors. The conclusion is that the preschool's role is important in children's language development.
20
Forss, Mikaela, and Nordström Malin Fäger. "Förskollärares strategier för att främja alla barns språkutveckling." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67734.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare kan arbeta för att alla barn ska kunna stödjas i sin språk- och kommunikationsutveckling i förskolan, samt vad som kan påverka förutsättningarna för detta. Genom studien vill vi belysa vilka strategier förskollärare använder sig av för att främja barns språkutveckling och hur de arbetar för att stödja de barn som är i behov av extra stöd. De metoder vi har använt oss av för att samla in vår data var kvalitativa metoder i form av observationer av och samtal med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet av studien visar att förskollärarna använde sig av flera strategier för att främja barns språkutveckling. Dock såg vi även brister i förskollärarnas arbetssätt såsom att de inte tog tillvara på tillfällen som gavs för att utifrån barnens intresse främja deras språk, att de inte inväntade barnens svar, att de ställde slutna frågor som inte utmanar barnens språk samt att de inte till fullo tog tillvara på språkfrämjande material. Trots detta kunde vi se att barnen fick möjligheter att utveckla sitt språk, framförallt tillsammans med andra. Förskollärarna hjälpte att tolka det barnen försökte uttrycka, upprepade det barnen sa, ställde frågor till barnen, använde leksaker som hjälpmedel för att göra lärandet lustfyllt, gav flera definitioner på nya ord, uppmuntrade barnen att tala med varandra och hålla igång samtal, anpassade sitt språk efter barnens ålder och nivå, utmanade barnen genom att använda ett svårare språk, rättade barnen vid felsägningar och läste böcker för dem. Vi kunde även se att förskollärarna använde sig av språkfrämjande material såsom språkutvecklande spel, praxisbilder, TAKK och bildstöd. Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att förskollärarna stödjer barnens språk i både den fria leken och i styrda aktiviteter som är delar av den vardagliga verksamheten i förskolan.
21
Gibson, Anna, and Sammar Nissan. "Förskolan- en arena för barns språkutveckling : En kvalitativ studie om fyra förskollärares arbete med att främja barns språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42310.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur fyra förskollärare arbetar och beskriver sin roll i barns språkutveckling i förskolan. En kvalitativ metod har använts i insamlandet av empiri. Fyra observationer av förskollärarnas arbete med barns språkutveckling har utförts med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att deltagande förskollärare arbetar medvetet med barns språkutveckling där flera bidragande faktorer påverkar barns språkutveckling. Dessa faktorer är förskollärarnas språkfrämjande arbete, lek, socialt samspel, kommunikation, material och miljö. Slutsatsen visar att tyngdpunkten ligger i hur förskollärare bemöter barns språkliga utveckling utifrån sitt uppdrag.
22
Karlström, Malena, and Angelica Thunman. "Vad påverkar barns språkutveckling? : En kvalitativ studie om förskollärares arbetssätt för att stödja barns språkutveckling, samt planeringstidens påverkan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54546.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare anser att de arbetar för att stödja barnens språkutveckling vid spontana situationer och planerade aktiviteter, samt hur deras arbete för att stödja barns språkutveckling påverkas av planeringstiden. Datainsamlingsmetoden för denna studie har utgått från tio semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna anser att barnen ges möjlighet till språkutveckling och att det är viktigt att under hela dagen kommunicera och språkbada barnen i alla situationer. Det framkommer även att språkutvecklingen skulle kunna gynnas om förskollärarna gavs tillgång till mer planeringstid.
23
Beijar, Linnéa, and Haus Rebecca. "Nyanlända barns språkutveckling : inlärning av det svenska språket i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-310887.
Full textAbstract:
Detta är en empirisk studie grundad på erfarenhet från fyra förskollärare som arbetar på skildaförskolor varav alla med flertalet nyanlända barn. Via kvalitativa intervjuer berättade förskollärarnaom sina uppfattningar angående uppdraget att stärka nyanlända barns språkförmåga i förskolan.Resultatet visar hur förskollärarna ställer sig till våra frågeställningar. Vissa hade utförliga svarsom visar på kunskap och engagemang, men vi mötte även förskollärare som inte hade lika mycketatt tilläga i frågan. Gemensamt visade de att uppdraget inom barns språkutveckling låg dem varmtom hjärtat.
24
Gustafson, Christina. "Några blivande förskollärares syn på högläsningens betydelse för barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13358.
Full textAbstract:
Denna undersöknings syfte var att få kunskap om blivande förskollärares syn på barns språkutveckling i samband med högläsning, samt hur syftet med högläsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att få en fingervisning om detta användes kvalitativa studier där fem blivande förskollärare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Samtliga menade att högläsning i förskolan är mycket viktigt eftersom effekterna är gynnsamma för barns språkliga utveckling men även för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade även att de intervjuade studenters uppfattning rörande högläsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men även att ett syfte till vila fanns.
25
Ismael, Lorin, and Martina Gulliksson. "Flerspråkiga barns språkutveckling : Förskollärares perspektiv på hur flerspråkiga barn kan få stöd i sin språkutveckling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53234.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att synliggöra förskollärares perspektiv på hur flerspråkiga barn kan få stöd i sin språkutveckling i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Innehållet i intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet som grundar sig i Lev Vygotskijs tankar om mänskligt samspel och kommunikation. Studiens resultat visar att förskollärare använder olika metoder och arbetssätt för att flerspråkiga barn ska få stöd i sin språkutveckling, öka sitt ordförråd och bli introducerade till nya språk. Slutsatsen är att förskollärare använder flera olika metoder för att gynna barnens språkutveckling, till exempel tecken som stöd, bildstöd kroppsspråk och surfplattor. Arbetet med språkutveckling behöver ske kontinuerligt i förskolans alla vardagliga situationer.
26
Karlsson, Nathalie, and Johanna Winbro. "Förskollärares resonemang kring språkutveckling genom digitalaverktyg : en kvalitativ studie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25133.
Full textAbstract:
Inledning Tidigare forskning beskriver den digitala tekniken samt dess betydelse i samhället och hur denna har kommit att integrerats i förskolans verksamheter på senare år. Integreringen har visats sig vara både långsam och komplex och vi kan hitta förskollärare som både är förespråkare samt motståndare till detta. Forskning visar att digital teknik kan skapa lärande för barnen genom att använda dessa på ett meningsfullt sätt där språk kan främjas. För att de digitala verktygen ska fungera som ett lärande krävs dock att de digitala verktygen är tillgängliga för barnen och att barnen ges möjlighet till meningsfull interaktion genom mediet. Denna studie kommer därför att belysa hur förskollärare resonerar kring de digitala verktygen i relation till språk och dess användning för att främja barns språkutveckling. Syfte Syftet med den här undersökningen är att skapa en förståelse för förskollärares inställning till och arbetssätt kring språkutveckling genom digitala verktyg samt hur deras kompetens och syn kring barns lärande påverkar den digitala undervisningen. De frågeställningar som kommer undersökas i studien är: Hur resonerar förskollärare kring språkutveckling genom digitalaverktyg? Hur arbetar förskollärare för att främja barns språkutveckling genom digitala verktyg? Vilken syn på lärande har förskollärarna kring barns språkutveckling genom digitala verktyg samt hur påverkar förskollärarnas kompetens den digitala undervisningen? Metod I studien har vi använt oss av intervju som kvalitativ forskningsmetod. Totalt har sex förskollärare intervjuats från fem olika förskolor. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att vi hade förberett ett frågeformulär där vi utgick ifrån nio stycken färdigformulerade frågor. För att kunna få en djupare förståelse fanns också möjligheten att ställa följdfrågor utifrån dessa färdigformulerade frågor. Intervjumaterialet har analyserats och urskilts underfyra huvudkategorier som var förskollärarnas tankar, arbetssätt, lärandesyn samt kompetens kring språk och digitala verktyg. Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare ställer sig positiva till att arbeta språkutvecklande med digitala verktyg. Något som påverkar hur de digitala verktygen används i verksamheterna är tidsbristen vilket leder till att förskollärarna glömmer bort viktig information kring verktygens funktion och användning. Majoriteten av förskollärarna anser sig behöva mer kompetens inom digitala verktyg och önskar även få mer kunskap inom detta. Kommunikation och samspel ansågs vara en betydande del av barnens språkutveckling. Förskollärarna påpekar att stöttning är väsentligt vid barns utforskande av digitala verktyg för att barnen ska få ett utökat ordförråd och lära sig nya begrepp. Resultatet visar också att förskollärarande hade olika syn kring hur de digitala verktygen kan användas för att främja barnens språk, men att vara en närvarande pedagog var väsentligt. Likheter som hittats i arbetssätten var användandet av de digitala verktygen till dokumentation och reflektion.
27
Henriksson, Malin, and Linnéa Sörensen. "Förskollärares arbete med barnlitteratur : Faktorer av betydelse för hur förskollärare uppfattar sitt arbetemed barnlitteratur i verksamheten." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42461.
Full textAbstract:
Denna studie har sin utgångspunkt i förskollärares intresse för barnlitteratur och hur det kan kopplas till hur de arbetar med barnlitteratur i sin verksamhet. I studien deltog totalt 98 förskollärare från större delen av Sverige, vi intervjuade fyra förskollärare och resterande svarade på en online-enkät, vilket gör att det bli både en kvalitativ och en kvantitativ studie. För analys så användes en tematisk innehållsanalys där teman skapades via färgkodning. Vi fick inga svar av förskollärare som inte var intresserade av att arbeta med barnlitteratur, vilket gjorde det svårt att få svar på hur förskollärarnas individuella intresse kan speglas i deras arbete med barnlitteratur. Däremot uppstod några skillnader mellan de som hade ett starkare samt svagare intresse för barnlitteratur, där arbetssätten skiljde sig åt. Till exempel att fler av de med starkare intresse använde sig av barnlitteratur i sina temaarbeten. Däremot är slutsatsen att fortbildning kan vara nödvändig för att förskollärare ska få en större kunskap om barnlitteratur vilket också kan leda till ett större intresse.Betyg i Ladok 210606.
28
Dahiya, Suman. "Språkutveckling hos flerspråkiga barn : En kvalitativ studie om hur förskollärare främjar arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn på förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45492.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to shed light on and increase understanding of children's language development with a focus on multilingualism in preschool / kindergarten. I also investigate the working methods used by preschool teachers to support language development in multilingual children. The questions I have asked are: How do preschool teachers relate to the language development of multilingual children in preschool? What working methods are used by preschool teachers in work with children's language development in preschool? To find answers for my questions, I use qualitative interviews with five preschool teachers from three different preschools in the same municipality in Stockholm. This study is based on Lev Vygotsky's theory of the sociocultural perspective and the proximal developmental zone. The reason I use the sociocultural perspective on language development is because I am of the belief that language is learned and developed mainly through social interaction between an individual and its environment. Results in the study showed that preschool teachers are aware that support, repetition, and appreciation provide a positive stimulus to multilingual children's language development. However, the interviewed preschool teachers point out that they have no specific knowledge about working with multilingual children. The study has also concluded that preschool teachers believe that multilingualism is an asset for both the individual and for the society. What also emerged in the study is that preschool teachers take the parents and other educators at the preschool as resources. Methods used by preschool teachers are digital books in several languages (pollyglutt), concrete material and pictures, reading aloud, storytelling, rhymes and jingles, Memory games that increase children's language development.
29
Armerö, Emma. "Flerspråkiga barns språkutveckling : En studie om hur specialpedagoger och förskollärare samverkar för att skapa förutsättningar för flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157445.
Full textAbstract:
Följande studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har gällande hur de samverkar för att skapa förutsättningar för flerspråkiga barns språkutveckling. Empiri har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och förskollärare som arbetar i förskoleenheter med många flerspråkiga barn. Resultatet tyder på att det finns en rad utmaningar vad gäller förskolans uppdrag att utveckla barnens modersmål och att språkutveckling hos flerspråkiga barn främst handlar om att utveckla det svenska språket. Strategier för att utveckla barnens svenska bygger främst på att kontextualisera och skapa förståelse i kommunikationen genom olika typer av multimodala hjälpmedel. Då det gäller att utveckla barnens modersmål handlar strategier främst om att samverka med andra aktörer så som processtödjare, brobyggare och föräldrar. Specialpedagoger samverkar med förskollärare då det uppstår problem gällande barnens utveckling av svenska språket. Specialpedagogerna ger då förskollärarna stöd genom handledning och i vissa fall avlastning. Det är tydligt att pedagogerna vill ha ett kritiskt perspektiv på barn i behov av särskilt stöd men då det handlar om språkstörning framträder det kompensatoriska perspektivet. Vilka perspektiv som får råda beror på etiska aspekter och vem som har makten att bestämma. Här förefaller politiker, arbetsgivare, föräldrar och logopeder ha stor inverkan på förskolans arbete.
30
Nilsson, Anni. "Språk är allt : Hur förskollärare kan arbeta för att främja barns språkutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27685.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar. Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ”traditionellt” med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift. I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt. Det finns också skillnader i hur de båda förskolorna arbeta för att främja barns språkutveckling.
31
Aghakhanyan, Liana. "Läsfrämjande arbete X5000-Läståget : Hur kan förskollärare arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21131.
Full text
32
Rane, Rebecca, and Amela Spahic. "Boken som ett redskap : En studie om hur förskollärare stödjer barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21106.
Full textAbstract:
Inledning Som blivande förskollärare intresserar vi oss för yngre barns språkutveckling. Vi vill fokusera på hur pedagoger använder böcker som redskap för att stödja och stärka barns språkutveckling. Vi anser att det är viktigt att vara aktiv och bjuda in barnen till en dialogisk och utforskande läsning tillsammans för att stimulera barnen i deras utveckling och lärande gällande språket. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av böcker som ett verktyg för att stödja och stimulera barns språkutveckling. Metod För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Detta gjorde vi för att det var ett bra sätt att få mycket information om ämnet vi har valt att undersöka, samt för att ge oss en helhetsbild utifrån vårt syfte och forskningsfrågor. Resultat Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att de ska vara aktiva läsande förebilder för barnen där de ska inspireras och få intresse för böcker och läsning. Förskollärarna ser fördelar med spontana lässtunder under dagen i en läsmiljö där språkutvecklingen blir en central del i olika sammanhang i verksamheten.
33
Georgsson, Emmelie, and Linda Hedblom. "Bildens betydelse för barns språkutveckling : En kvalitativ intervjustudie om hur några förskollärare resonerar kring barns språkutveckling genom bild och bildskapande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19818.
Full textAbstract:
BAKGRUND:1998 års läroplan för förskolan har sin utgångspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet där man ser kultur, språk och estetiska ämnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses då som en förutsättning för lärande. Bild ochbildskapande på förskolan ses idag som språkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen även som ett uttrycksmedel för barn att visa känslor och stärka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur några förskollärare resonerar kringbarns språkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollärarutbildning fåttkunskaper om integrering av bild i språkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien används kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur några förskollärare resonerarkring barns språkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgår ifrån Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.Våra respondenter är sex förskollärare som arbetar på två olika förskolor med barn i åldrarna ett tillfem år. Förskolorna fick själva välja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns språkutveckling genom bild och bildskapande är en ständigtpågående process i vardagen på förskolan. I respondenternas svar framgår det att de använder bilder ide flesta situationer tillsammans med barn och att reflektion och samtal kring bilder och bildskapandeses som något mycket viktigt för barns språkutveckling. Flera av respondenterna anser att de iutbildningen till förskollärare inte fått någon specifik kunskap kring just språkutveckling genom bildoch bildskapande. Det mest konkreta arbetssättet med språk och bild är enligt respondenterna att barnritar bilder till en läst saga, dessa bilder samtalar man sedan kring. Resultatet visar även en kopplingtill den sociokulturella teorin där man lär tillsammans med andra.
34
Ahmad, Bouzan Jehan. "Förskollärares förhållningssätt och arbetssätt för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn : En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93053.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa studie är att få kunskap om hur pedagoger arbetar för att främja och utveckla svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. För att uppnå studiens syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika flerspråkiga och mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att diskutera studiens resultat. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av liknande arbetsmetoder för att främja och stödja flerspråkiga barns språkutvecklingar. Dessa arbetsmetoder är kroppsspråk, bildstod, TAKK (teckenstöd), aktiviteter vid samling (såsom Polyglutt, bilder, böcker, rim och ramsor och konkret material) samt lek och högläsning. Studiens resultat visar att förskollärarnas förhållningsätt i förskolans verksamhet ses som en central del i språkutvecklingen hos barn som har svenska som andraspråk. Pedagogerna inkluderar föräldrarna i verksamheten genom att uppmuntra dem att vara delaktiga i sina barns språkutveckling. Studiens resultat visar även att trygghet är en förutsättning för att utveckla språket hos barn. Därför att det är viktigt att barn får känna trygghet i sin omgivning genom att pedagogen skapar möjligheter och situationer i vardagen där barnet kan utöva både sitt modersmål och det svenska språket. Detta kan ske genom att skapa små grupper och genom att visa barn intresse för deras modersmål.
35
Lindén, Elisabeth, and Ingrid Göransson. "Talande Toner : En studie om förskollärares uppfattningar angående tidig språkutveckling." Thesis, Mittuniversitetet, Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12251.
Full text
36
Holmkvist, Angelica, and Beatrice Johansson. "Musikens påverkan på barns språkutveckling : En kvalitativ studie om hur musik kan användas som ett verktyg för barns språkutveckling." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53475.
Full textAbstract:
Musiken kan användas på många olika sätt i förskolan, den kan bidra till glädje hos barnen men kan också bidra till barns språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver hur musiken kan användas som verktyg till barns språkutveckling inom förskolan. Våra frågeställningar berör hur förskollärare använder musik i förskolan, samt hur förskollärare beskriver musikens betydelse för barns språkliga utveckling. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där utgångspunkten är att förskolan är en social gemenskap. En kvalitativ metod har använts där fyra förskollärare har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet synliggör förskollärares tankar kring att musiken kan ha en stor påverkan på barns språkutveckling. Genom musik och sång går det att utveckla barns ordförråd, likaså att öva på stavelser samt ljuda olika bokstäver. Det framkommer även i studien att hjälpmedlet TAKK är ett bra komplement till musiken, då barn som ännu inte har det verbala språket får möjligheten att utveckla sitt ordförråd och kan vara med i den sociala gemenskapen.
37
Bulduk, Hazal, and Emily Cung. "Barns lärande i språk : Förskollärarnas arbetssätt kring barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13737.
Full textAbstract:
Inledning Det är av stor betydelse att förskollärarna har förståelse om barns språkutveckling eftersom de möter barn i olika åldrar i förskolans verksamhet. Språk är ett sätt för barn att visa hur de känner och för att kunna samtala med både andra barn och vuxna i förskolan. Genom att utbyta erfarenheter med andra kan barnet få en större förståelse för sin omvärld. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka arbetssätt förskollärarna använder sig av i förskolan för att stimulera och främja språkutveckling för barn mellan ett till tre år, samt hur förskollärarna själva skulle vilja förändra det pedagogiska arbetssättet inom språkutveckling. Metod Vi har valt oss att använda av den kvalitativa metoden med intervju som redskap, med fokus på strukturerad intervju med öppna frågor. Detta för att vi vill få förskollärarnas egna erfarenheter, tolkningar och synsätt på vår undersökningsområde. Totalt intervjuade vi fyra förskollärare somarbetar på två olika förskolor med åldersgruppen 1-3 år. Resultat Undersökningens resultat visade att samtliga förskollärarna betonar betydelsen med att arbeta med barns språkutveckling. Förskollärarna anser även sig själva som en viktig del för att barns språk ska stimuleras. Förskollärarna använder även olika arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling, det framkom att TAKK, böcker, rim och ramsor var ett av arbetssätten de använde sig av. Vidare kom vi fram till att alla förskollärare på något sätt vill förändra det nuvarande arbetssättet med någon slags kompetensutveckling inom språk. Detta för att de ska få mer kunskap och på sätt kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling på ett professionellt sätt.
38
Mohamed, Diala, and Hind Ata. "Språkutveckling hos flerspråkiga barn : En studie om förskollärares uppfattningar av arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100832.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att få djupare kunskap och större förståelse om hur förskollärare uppfattar arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studien utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn? Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att stimulera barns språkutveckling? och på vilket sätt använder förskollärarna den sociala interaktionen för att stimulera språkutveckling hos flerspråkiga barn? Den insamlade empiriska data har tagits del av genom intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan och i förskoleklassen. Den har sedan analyserats och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat har diskuterats i relation till tidigare forskning som har berört förskollärares arbete med flerspråkighet. Flerspråkighet utgör en viktig del i dagens samhälle, intervjuerna har därför genomförts med förskollärare som arbetar i förskoleklassen och i förskolan med flerspråkiga barn. Detta för att ge läsaren en bild av hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet och vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet. Under bearbetningen av transkriberingarna har vi valt att kategorisera den insamlade empirin för att underlätta för oss att sammanställa förskollärarnas svar kring deras arbete med flerspråkighet. De kategorier vi har valt är: förskollärares arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn, flerspråkig personal och barnets modersmål i vardagen, begreppet flerspråkighet i relation till förskolan och förskoleklassen, organiseringen av verksamheten, barns inkludering, den fysiska miljön och den sociala miljön, den sociala interaktionen för barnets språkutveckling, svårigheter i arbetet med flerspråkighet och förskollärarnas kompetensutveckling. Detta kan relateras till Denscombe (2017). Författaren förklarar att den insamlade data som framkommer ska kategoriseras för att möjliggöra för forskaren att se likheter och skillnader mellan respondenternas svar (a.a). Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn gällande vikten av individanpassning i planeringen av lärandesituationer. Det framkommer i resultaten att förskollärarna belyser att individualisering ökar barnets inlärning av majoritetsspråket. Resultaten visar även att social interaktion, kommunikation, inkludering samt organisation av verksamheten är bidragande faktorer för barnets sociala och språkliga utveckling. Det framkommer även att förskollärarna visar medvetenhet om kopplingen mellan dessa faktorer och barnets språkinlärning. Förskollärarna planerar därför verksamheten på ett sätt som främjar barnets språkliga kompetenser och sociala färdigheter. En intressant aspekt som tolkades utifrån resultatet är att förskollärarnas svar visar att de svårigheterna som förskollärarna upplever i arbetet med flerspråkiga barn beror på att förskollärarna inte har tillräckliga kompetenser i arbetet med flerspråkighet.
39
Törnsäter, Christina, and Sofia Wesselmark. "Språkutveckling i förskolan : Jämförande studie mellan språkförskola och traditionella förskolor." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58355.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka arbetssätt förskollärare på en språkförskola och förskollärare på traditionella förskolor använder för att främja, stödja och stimulera barn med språksvårigheter, samt att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll i arbetet med språkutveckling. Vi avsåg även att betrakta och knyta an vårt resultat till ämnet specialpedagogik. Vi hade med oss två frågeställningar där den ena kan likställas med syftet, d.v.s. första frågan är vilka arbetssätt använder förskollärare i en språkförskola och förskollärare i traditionella förskolor för att främja, stödja och stimulera barn med språksvårigheter? Likheter och skillnader. Den andra frågeställningen är hur olika specialpedagogiska perspektiv framträder i resultatet? För att få svar på våra frågeställningar har vi som metod tittat på vad litteratur och tidigare forskning säger samt utfört semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Materialet har sedan transkriberats och sammanställts till ett resultat. I resultatdiskussionen har vi sedan jämfört likheter och skillnader. De slutsatser vi har kunnat dra utifrån vårt resultat är att det finns likheter i språkförskolan och de traditionella förskolorna i hur förskollärarna tänker då det gäller vikten av att tala tydligt till barnen och att samtliga förskollärare ser sig själva som ett viktigt redskap för att främja, stödja och stimulera barnen i deras språkutveckling. En tydlig skillnad som framkom i resultatet var att förskollärarna i språkförskolan arbetade mer strukturerat och medvetet med språket jämfört med på de traditionella förskolorna. Orsaken berodde på att samtliga barn på språkförskolan hade diagnosen grav språkstörning, samt att personaltätheten på språkförskolan var avsevärt högre än på de traditionella förskolorna.
40
Abdullahi, Hibo, and Liza Said. "Förskollärares arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan : En kvalitativ studie av förskollärares arbetssätt för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49414.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares arbetssätt för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fyra olika mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att tolka studiens empiri. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av bildstöd, TAKK (teckenstöd) och kroppsspråk för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare framkommer att verbalt språk och läsning är betydelsefulla för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar att en viktig komponent i att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn är att förskollärarna använder sig av benämningar och upprepningar i vardagen för att berika barnens ordförråd. Studiens resultat visar även att samarbetet med vårdnadshavare är en viktig del i arbetet med flerspråkiga barns utveckling av modersmålet och svenska språket.
41
Norberg, Johanna, and Ermelina Bajraktari. ""Det handlar mest om språkutveckling, ren och skär språkutveckling..." : En fenomenografisk studie om förskollärares uppfattningar om att arbeta med boksamtal i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41956.
Full textAbstract:
En kvalitativ studie där syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av målet med boksamtal och hur de uppfattar en sådan måluppfyllelse, med följande forskningsfrågor: Vad uppfattar förskollärare att de vill uppnå med boksamtal? Hur uppfattar förskollärare att de arbetar med boksamtal? Studien utgår från en fenomenografisk ansats där uppfattningsbegreppet är det centrala. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på två förskolor i södra Sverige. I den insamlade empirin framkom det fyra olika kategorier: uppfattningar om didaktiska val vid spontana boksamtal, uppfattningar om didaktiska val vid planerade boksamtal, uppfattningar om att tid styr innehåll och genomförande i boksamtal samt uppfattningar om hur barn blir delaktiga i boksamtal. Resultatet visar varierande uppfattningar om vad de vill uppnå med boksamtal och hur de uppfattar att de genomför boksamtal för att uppnå detta. En del deltagare genomförde boksamtal utan specifika syften medan andra deltagare genomförde boksamtal med pedagogiska syften för att uppnå det de ville med sina boksamtal.
42
Holmgren, Sofie, Helén Kardebratt, and Sofia Karlsson. "Barns förstaspråk : En studie om hur förskollärare möjliggör utveckling av flerspråkiga barns förstaspråk." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10124.
Full textAbstract:
BakgrundFlerspråkiga barns utveckling av sitt förstaspråk är något som ska möjliggöras i den dagliga verksamheten i förskolan. Detta förtydligas i olika styrdokument för förskolan som förskolans läroplan och skollagen. I litteratur och forskning beskrivs vikten av att bibehålla och utveckla sitt förstaspråk för att lättare kunna ta till sig ett andraspråk. Studien synliggör förskollärares och pedagogers arbetssätt när det gäller möjliggörandet av flerspråkiga barns utveckling i sitt förstaspråk inom förskoleverksamheten. Föreliggande studie är en fortsättning på en tidigare studie som vi gjort inom samma ämne.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med att möjliggöra flerspråkiga barns utveckling av förstaspråket i förskoleverksamheten.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod där intervju med semistrukturerad intervjuguide användes. I den tidigare studien som vi gjorde svarade pedagoger på en enkät med kvantitativ analys som metod. Föreliggande studie bygger även på litteratur och relevant forskning.ResultatFörskollärarna har flera metoder för att arbeta med barnens förstaspråk, däremot saknas metoder för att möjliggöra en utveckling av flerspråkiga barns förstaspråk. Förskollärarna och pedagogerna upplever både möjligheter och hinder i det dagliga arbetet med barns förstaspråk. Resultatet visar vikten av att modersmålspedagoger bör finnas i den dagliga verksamheten för att målet från förskolans läroplan ska kunna uppfyllas lyfts fram, eftersom förskollärarna själva inte besitter kunskaper i barnens förstaspråk.
43
Lind, Charlotte. "Goda förutsättningar för språkutveckling i förskolan : - vilken roll uppfattar förskollärare att de har?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26242.
Full text
44
Vilhelmsson, Frida. "Bokens betydelse för de yngsta barnens språkutveckling : En kvalitativ studie med fem förskollärare." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73098.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to find out why and how preschool teachers work with books to promote the youngest children´s languge development, which in my study aims at preschool teachers who are active with children between one and three years old. Based on semi-structured interviews, five preschool teachers from four different preschool in one municipality have been interviwed. The study´s results show that the preschool teachers saw an opportunity with the book in the education in order to be able to connect with other subject areas while promoting languge development, they also saw the book as a way to highlight the importance of recovery for the children. Furthermore, the significance of the environment and the variation of activities that preschool teachers use from the work with books also emerged. For the languge developmennt of the youngest children, the body´s importance for the languge and communication is lifted, and the importance of a conscious and present educator. In order to promote each child´s learning and development, it requries that the educator finds ways and, for example, uses concrete material in the work with the youngest children to create understanding and conditions for learning and development.Syftet med denna undersökning är att ta reda på varför och hur förskollärare arbetar med böcker för att främja de yngsta barnens språkutveckling, vilket i min undersökning då syftar till förskollärare som är verksamma med barn mellan ett och tre år. Utifrån semistrukturerade intervjuer intervjuades fem förskollärare från fyra olika förskolor i en kommun. Undersökningens resultat visar att förskollärarna såg en möjlighet med boken i förskolans undervisning för att kunna koppla till andra ämnesområden samtidigt som man främjar språkutvecklingen. De såg även boken som en väg till att belysa vikten av återhämtning för barnen. Vidare framkom även miljöns betydelse och variationen av aktiviteter som förskollärarna använder sig av utifrån arbetet med böcker. För de yngsta barnens språkutveckling lyftes kroppens betydelse för språket och kommunikationen samt betydelsen av en medveten och närvarande pedagog. För att främja varje barns lärande och utveckling kräver det att pedagogen hittar vägar och exempelvis använder sig av konkret material i arbetet med de yngsta barnen för att skapa förståelse och förutsättningar till lärande och utveckling.
45
Snarberg, Amanda. "Surfplattan i förskolan : En studie om hur förskollärare använder surfplattan för barns språkutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56572.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine how preschool teachers use the tablet as a digital tool for children's language development. Interviews are the method used in the work. Three preschool teachers and a special pedagogue have been interviewed in the study. The result of the study shows that preschool teachers and the special pedagogue, the respondents, have knowledge of the tablet as a digital tool for children's language development. It differs slightly from the respondents. The result also shows that preschool teachers’ definition of digital literacy is about knowledge in the use of digital tools: tablets, computers and projectors, in terms of both software and hardware. Preschool teachers also feel that digital literacy is a tool for teachers and children in learning. The special pedagogue believes that with digital skills, children can use the digital tools.Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder surfplattan som ett digitalt verktyg för barns språkutveckling. Intervjuer är den metod som använts i arbetet. Tre förskollärare och en specialpedagog har intervjuats i studien. Resultatet av studien visar att förskollärarna och specialpedagogen, respondenterna, har kunskap om surfplattan som ett digitalt verktyg för barns språkutveckling. Det skiljer sig en aning mellan respondenterna. Resultatet visar också på att förskollärarnas definition av digital kompetens handlar om kunskap i att använda digitala verktyg: surfplattor, datorer och projektorer, både vad gäller mjukvara och hårdvara. Förskollärarna menar också att den digitala kompetensen är ett verktyg för pedagoger och barn i lärandet. Specialpedagogen anser att med digital kompetens menas, att barnen kan använda de digitala verktygen, samt att de vet innebörden av användandet av appar och dess innehåll och inte bara använder sig av dra-och-släppa-strategin[1]. [1] Dra-och-släppa-strategi menas att barnet spelar spelt på surfplattan utan att reflektera över hur appen fungerar, bara för att vinna eller att få så många stjärnor som möjligt (Nilsen, 2014, s. 93-94). Ett exempel på en sådan situationen kan vara att barnen ska lägga alla äpplen i korgen, men barnet börjar med päronen och sedan bananen efter ett får barnet slumpmässigt ner alla äpplena i korgen.
46
Nordstedt, Sandra, and Tova Melander. "Förskollärares kunskaper och deras förutsättningar i arbetet med språkutveckling : En kvantitativ undersökning med fokus på förskollärares kunskaper och deras förutsättningar i arbetet med barns språkutveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53350.
Full textAbstract:
Syftet var att undersöka vilka förutsättningar förskollärare har för att arbeta med barns språkutveckling i förskolan. En kvantitativ forskningsansats valdes med enkät som datainsamlingsmetod. Den sociokulturella teorin med språket i fokus valdes som teoretisk utgångspunkt. Förskollärarnas kunskaper och deras förutsättningar kan ses vara betydande i deras arbete med barns språkutveckling. För att förskollärarna ska ha möjlighet att arbeta språkutvecklande behöver de själva besitta kunskap om språk och språkutveckling. I resultatet framgick det att förskollärarna fått sin kunskap inom de olika områden på varierande sätt och att de till viss del får stöd i sitt arbete. Kommunikation framgår som en central del i förskollärarnas arbete med barns språkutveckling, men även i det stöd de får av kollegor, rektor och specialpedagog.
47
Wallgert, Louise, and Johanna Ericson. "Enkätstudie om digitalisering och barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34771.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling och hur de anser att det fungerar samt vilket behov av kompetensutveckling som pedagoger anser sig ha för att kunna genomföra ett bra digitaliseringsarbete för att främja barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån forskning och litteratur om språkutveckling och digitala verktyg samt styrdokument. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturell teori använts. Med hjälp av en enkätundersökning har data samlats in från 98 pedagoger. Resultatet av studien visar att många pedagoger ser möjligheter med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling samt har kunskaper om hur detta kan gå till samtidigt som en stor andel av pedagogerna uppgav att de saknade kunskaper inom området och därför önskade mer kunskap om digitaliseringens möjligheter. Slutsatser kan dras om att arbetet med att främja barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg kräver kompetenta pedagoger vilka i sin tur kan vara i behov av stöd och vägledning för att de ska kunna genomföra uppdraget. Att rektorer lyssnar på pedagogernas önskemål om struktur gällande digitalisering kan vara en viktig del i detta.
48
Svensson, Sandra, and Elisabet Andersson. "Den fysiska inomhusmiljön - en bidragande faktor för barns språkutveckling? : En intervjustudie med sex förskollärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18552.
Full textAbstract:
Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utformning och de yngre barnens språkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan användas för främjandet av språkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns språkutveckling. Det är viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder språkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollärare. Syftet med studien var inte att jämföra olika förskolor men resultatet visade på skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollärare och förskollärare som inte arbetar utefter någon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollärare använder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssätt utifrån teman. Dessa teman uppkommer genom barns intresse. De arbetar inte specifikt med barns språkutveckling utan det ingår i temat precis som andra ämnen ingår. Övriga intervjuade förskollärare som inte är Reggio Emilia-inspirerade menar att bilder är ett bra kommunikationsmedel och de använder bilder i den fysiska inomhusmiljön för att skapa tillfällen till språkstimulans, såsom benämning och samtal.
49
Hasan, Sirood, and Khoshy Khalid. "Pedagogiska metoder för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26203.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökningen är att ta reda på vilka allmänna pedagogiska metoder förskollärarna använder som kan påverka och möjliggöra för flerspråkiga barn att utveckla sitt andraspråk (svenska) på förskolan. Vi kommer även att lyfta specifikt förskollärares beskrivningar om hur de upplever att högläsningen blir stimulerande och effektivt för flerspråkiga barn samtidigt vill vi ta reda på vilka attityder och förhållningsätt pedagoger har till flerspråkighet. I det valda kunskapsområdet (flerspråkighet) sker undersökningen med hjälp av en kvalitativ metod, där sex förskollärare i två olika förskolor ska intervjuas. Urvalet är pedagoger som har förskollärarutbildning. Förskolorna ligger i Västra Götaland. I undersökningen hade samtliga förskollärare gemensamma åsikter och tankar kring hur förskollärare bör arbeta med flerspråkiga barn för att gynna deras språkutveckling. Resultatet visade att många av förskollärarna känner till de metoder och material som finns. Metoderna används beroende på vad för kunskaper och förhållningssätt förskollärarna har. Studien visar också att högläsningen är en betydelsefull och vanlig arbetsmetod i förskolan som förskollärarna använder. Studien visar även att förskollärarna alltid utgår utifrån barnets behov, inte utifrån om de är flerspråkiga eller ej. De anpassar högläsningen efter barnet nivå i sin språkutveckling. En annan viktig faktor som förekom i resultatet är att förskollärarna har en öppen attityd och ett professionellt förhållningssätt gentemot barnets alla språk. Samtidigt förklarar förskollärarna vidare i studien att de behöver utbildning och uppdatering i ämnet för att de ska kunna nå läroplanens mål
50
Fröberg, Caroline. "Att arbeta med musik i förskolan utifrån en kvalitetsaspekt." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104973.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen var att ta reda på hur man arbetar med musik på olika förskolor utifrån en kvalitetsaspekt, där förskollärarna själva uttrycker vad som är ett meningsfullt musikarbete med de äldre barnen i förskolan (3-6 år). Studien genomfördes under vårterminen 2015 med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansåg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glädjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan användas för att utveckla barns språk, samt att ett spontant musicerande är värdefullt i sig. Studien visade även att musiken skapar möten mellan förskolans verksamhet och barnens föräldrar, och att vad pedagogerna tycker är kvalitativt även i hög utsträckning påverkar hur de arbetar. Pedagogerna själva uttryckte att de vuxnas egna intresse för musik samt deras självförtroende när det gäller musikaliskt kunnande är det som allra mest påverkar hur musikverksamheten i förskolan ser ut. Samtliga ansåg dessutom att medvetenheten om att barn kan lära sig så mycket språkligt genom att musicera också påverkar verksamheten i hög grad.