Relevant bibliographies by topics / Förskollärares förhållningssätt

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Förskollärares förhållningssätt'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Förskollärares förhållningssätt.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Förskollärares förhållningssätt"

1

Thulin, Susanne, and Agneta Jonsson. "Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 95–108. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899.

Full text
Abstract:
Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Eriksson, Anita. "Förskollärarens förtydligade ansvar - en balansgång mellan ett demokratiskt förhållningssätt och att utöva yrkeskunskap." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 7 (April 25, 2014). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.576.

Full text
Abstract:
Artikeln fokuserar hur det för förskoläraren förtydligade ansvaret för den pedagogiska verksamheten som trädde i kraft 2011, tolkas och omsätts på en övergripande kommunal nivå och kommer till uttryck i förskolans pedagogiska praktik. Utifrån intervjuer och kommunala policydokument beskrivs och problematiseras hur detta ansvar tolkas och implementeras i två kommuner. Av studien framgår att tolkningarna varierar liksom sättet att implementera detta ansvar på när det gäller innehåll, omfattning och genomförande. På en diskursiv nivå beskrivs förskollärarens förtydligade ansvar både av utvecklingsledare, förskolechef och förskollärare som motiverat utifrån skillnader i yrkeskunskap mellan förskollärare och annan personal. I arbetslag bestående av olika yrkeskategorier i förskolans sociala praktik, beskrivs det däremot som känsligt att diskutera förändringar i ansvars- och arbetsfördelning utifrån denna skillnad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karlsson, Ingrid. "Familjeaktiv inskolning i förskolan – nya roller för förskolepedagoger." Venue 8, no. 2 (December 6, 2018). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1879.

Full text
Abstract:
När inskolning av barn i förskolan på betydande sätt förändras, uppstår behov av nya förhållningssätt till barn och föräldrar. Nya professionella roller för förskolepedagoger (förskollärare och barnskötare) skapas. Dessa roller skiljer sig betydligt från de roller som intogs tidigare. Denna artikel fokuserar dessa nya pedagogroller och deras betydelse mot bakgrund av tidigare former av inskolningsmodell (er).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Förskollärares förhållningssätt"

1

Andersson, Emelie, and Linda Rämgård. "Förskollärares förhållningssätt till genus i barnböcker." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3764.

Full text
Abstract:

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hansson, Jessica, and Anna Roth. "Förskollärares förhållningssätt till mångkulturalitet i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32186.

Full text
Abstract:
I Sverige ökar den kulturella mångfalden och den nuvarande Läroplanen för förskolan Lpfö98 (rev. 2016) förespråkar barnens medvetenhet kring sin egna kultur samt andras kulturer. Den nya Läroplanen för förskolan Lpfö18 som träder kraft 1 juli 2019 visar en större medvetenhet kring mångkulturalitet och ett mål i läroplanen är att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla “sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald [...]” (Lpfö18, s. 14). Utifrån detta undrar vi hur pedagoger kan arbeta i förskolans verksamhet för att utveckla mångkultur som kompetens och för att stärka det mångkulturella i samhället. Vidare vill vi studera om förskolans upptagningsområde kan påverka tolkningen av mångkulturalitet. I denna studie är syftet att skapa inblickar i pedagogers förhållningssätt kring mångkulturalitet i förskolans verksamhet. Hur det arbetas med samt om det skiljer sig något mellan förskolor med olika sammansättningar. Våra tre frågeställningar berör hur pedagoger tolkar mångkulturalitet, hur de praktiserar det samt om det syns någon skillnad i pedagogernas arbetssätt på respektive förskola. Vår studie är gjord genom kvalitativa intervjufrågor med verksamma pedagoger på två förskolor som ligger i olika områden, vilket gör att deras sammansättningar av barngrupper skiljer sig åt. Studien utgår från fyra olika teoretiska begrepp som ses som relevanta kring ämnet: Benedict Andersons föreställda gemenskap samt kulturell identitet, mångkulturalitet och interkulturalitet. Studiens resultat visar på en medvetenhet av att arbeta med mångkulturalitet i förskolan men det finns en viss osäkerhet kring hur arbetet ska utföras. I resultatet synliggjordes att en av förskolorna arbetar med interkulturellt medan den andra arbetar med mångkulturalitet. Utifrån förskolornas förhållningssätt ser vi hur detta skapar olika föreställda gemenskaper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johansson, Madeleine, and Marie Neureuther. "Förskollärares förhållningssätt till matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34229.

Full text
Abstract:
Flera nationella utredningar visar att elevernas kunskap har försämrats generellt sett när det gäller matematik. Skolverket (2003) skriver att intresset för ämnet i skolan har minskat under den senaste tioårsperiod, samt att de mätbara ämneskunskaperna sjunker. Med denna problematik vill vi i denna studie undersöka hur förskollärare förhåller sig till matematik, hur förskollärarna arbetar med matematik och vilka matematiska aktiviter som blir synliga i förskollärarens beskrivning av sitt arbete. Det gör vi med utgångspunkt i förskollärarnas erfarenheter av matematiken för att belysa komplexiteten av matematisering, som bland annat Palmér (2013) problematiserar. Palmer (2013) påtalar att erfarenheter spelar stor roll hur intresset för matematiken kommer att bli senare i livet. Studien har en kvalitativ karaktär och vi har intervjuat åtta förskollärare från två olika förskolor. En av förskolorna har haft en satsning inom matematik. Empirin analyseras utifrån Bishops (1988) sex matematiska aktiviteter som på olika sätt knyter an till förskolans läroplan matematiska mål (Lpfö-98/10). Dessa matematiska mål hjälper den som arbetar i förskolan att på ett tydligare sätt kunna beskriva och förstå hur matematiken skapas och hur den används i vardagen. Detta sätt att se på matematik är en av inspirationskällorna bakom de mål som berör matematik i läroplanen för förskolan och finns återgivna i Förskola i utveckling (Utbildningsdepartementet, 2010). Resultatet i vår studie visar att förskollärarna hade skilda åsikter om hur de förhåller sig till tidigare erfarenheter av matematik. Alla förskollärare refererade till räkna när det gällde en matematisk aktivitet. Pedagoger som ingick i satsningen inom ramen för fortbildning i matematik i vår studie, kunde uppvisa ett ökat intresse för ämnet och deras förhållningssätt hade ändrats på olika sätt. Bland annat handlar det om att dessa förskollärare hade lättare för att uttrycka sig i matematiska termer, men också att de har blivit bättre på att arbeta strategiskt och målinriktat i vardagen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nilsson, Annika, and Johanna Sarajävi. "Mångkultur i förskolan : - förskollärares förhållningssätt och inställning." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4741.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund. Vi kunde dock se att förskollärarna på den heterogena förskolan kommit längre i sin förståelse om mångkultur än de på den homogena förskolan. En slutsats som kan dras är att ett interkulturellt arbetssätt inte kan infinna sig om man endast är positiv till mångkultur. Inte heller om mångkulturen sätts i ett rum för sig. För att blivande lärare ska kunna tillgodose sig ett interkulturellt synsätt är det viktigt att lärarutbildningen tar upp dessa frågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Karlsson, Emma, and Malin Konradsson. "Förskollärares förhållningssätt till barns lek och lekmiljö." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30833.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas förhållningssätt till barns lek och lekmiljö genom observationer och intervjuer. Observationerna skedde på åtta avdelningar på flera olika förskolor i mellan Sverige. Åtta verksamma förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärare som arbetar med yngre barn är mer närvarande i barnens lekmiljö än de förskollärare som arbetar med äldre barn. Samtidigt är förskollärarna som arbetar med de äldre barnen mer tillåtande avseende barnens lekmiljö och ger barnen mer utrymme att leka fritt, än vad förskollärare som arbetar med de yngre barnen gör. Resultatet visar också att barns inflytande och lekmiljöer har betydelse för deras lek genom att förskollärarna visar intresse och engagemang i barnens lek och lekmiljö. En slutsats är att förskollärarna är medvetna om hur deras förhållningssätt till barnens lek och lekmiljö påverkar barnen i deras lek, men att de ändå ibland styr leken omedvetet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Svensson, Anna. "Matematik i förskolan : Förskollärares förhållningssätt till matematik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218452.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Studien avser att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger på intervjuer med sex  förskollärare från tre olika förskolor samt tre observationer på var och en av förskolorna där intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrån studiens frågeställningar vilka innefattar vilket värde förskollärare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser på sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhållningssätt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna. Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är att den är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer. Förskollärarna uttrycker att matematikbegrepp behöver uttryckas formellt med sina rätta namn. Under observationerna noterades att förskollärarna medvetet räknar barnen i samlingarna samt att de talar om delar och helheter (en hel, en fjärdedel etcetera), medan de i andra situationer många gånger omedvetet använder läges- och riktningsbeskrivningar samt jämförelseord. Förskollärarna uttrycker att de är delaktiga i barnens matematikutvecklig genom att använda matematikbegrepp i barnens vardag. De anser även att de behöver problematisera matematiken för barnen i enlighet med det sociokulturella perspektivet. För att göra detta menar förskollärarna att de själva som förskollärare först måste upptäcka att matematiken finns överallt och att den är en naturlig del av förskolans verksamhet vilket också tidigare forskning pekar på. För att matematiken ska bli meningsfull för barnen hävdar förskollärarna att matematiken bör konkretiseras och utgå från barnens erfarenheter och intressen samt ske på ett glädjefullt och lekfullt sätt.  Slutsatsen är att förskollärarna vill utnyttja den grundläggande matematiken som uppstår i vardagen och lyfta fram den och göra den synlig för barnen. Det uppfattas dock utifrån observationerna att matematiken som medvetet synliggörs är oftast antalsförståelse i samlingarna medan den grundläggande matematiken som de synliggör för barnen i de övriga situationerna oftast framstår som omedvetna handlingar och uttalanden. I samlingarna uppstår det många tillfällen där förskollärarna kan utveckla barnens grundläggande matematikförståelse vilket i majoriteten av samlingarna inte utnyttjas som den skulle kunna utan fokus läggs istället på att barnen ska lära sig antal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Delic, Gordana. "Matematik i förskolan : Förskollärares förhållningssätt till matematik." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32352.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to examine the experiences and preferences of preschool teachers in Mathematics, and analyze how they apply their visualization of Mathematics in preschool. The study aims to examine how the teachers' own perceptions form their mathematical subjectivity and mathematical skills. Data collection was done through interviews. Six preschool teachers from two different preschools participated in the survey. The teachers spoke about their own mathematical experiences in school and talked about their experiences in working with preschool children. The results show that the participants have a positive attitude towards preschool mathematics. It also shows how their mathematical subjectivity changed over time due to increased knowledge and experiences that they create through working with children. Before the curriculum was introduced in 1998, the preschool teachers' understanding of mathematics comprise only of children learning to count. With the new curriculum, the preschool teachers were able to have the opportunity to develop their understanding about preschool mathematics. The participants in this study did. All six preschool teachers in this study showed that they have a mathematical awareness with a varying degree in competence development depending on the individual's interests, commitment and experiences.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Arvén, Anneli. "Bildskapande i förskolan : Förskollärares förhållningssätt till bildskapande." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21163.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hellgren, Julia, and Linnea Klasson. "Anknytning i förskolan : En studie om förskollärares förhållningssätt kring anknytning mellan barn och förskollärare." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21101.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Denna studie handlar om förskollärares syn på anknytning till barnet och hur de arbetar för att skapa trygg anknytning. Studien redogör även för de strategier som förskollärarna har för att skapa denna anknytning. Syfte Syftet med studien är att belysa förskollärares förhållningssätt och hur de resonerar kring anknytning i förskolan. Metod I studien används en kvalitativ metod med intervju som redskap. Sex förskollärare från tre olika förskolor intervjuades och samtliga är verksamma förskollärare. Resultat Det framkom att samtliga förskollärare förknippar anknytning med begreppet trygghet. De strävar efter att barnet ska utveckla trygghet till förskollärarna, kompisarna och förskolan. Förskollärarna använder liknande strategier för att skapa trygg anknytning till barnet. De betonar att man som förskollärare ska vara tillgänglig och närvarande i samspelet med barnet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ekbladh, Lisa, Madeleine Friman, and Linnéa Ivarsson. "Kulturmöten : förskollärares och barns perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10130.

Full text
Abstract:
InledningI Sverige är 95 procent av alla barn i åldersgruppen tre till fem år är inskrivna i förskolan.Barn träffar andra barn för första gången utan deras föräldrar. Förskolan är en mötesplats därbarn med olika etniska bakgrunder möts i samspel med varandra. På förskolan lär sig barnenatt samsas och interagera med varandra. Ett interkulturellt förhållningssätt behövs påförskolan, där förskollärarna tar tillvara på barns olika kulturella bakgrunder och där allabarns kulturer får synas på ett positivt sätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka öppenhet för olika kulturer inom förskolan utifrånförskollärares och barns perspektiv.MetodEn kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuförskollärare och sju förskolebarn på olika förskolor, med fokus på hur de beskriver öppenhetför olika kulturer inom förskolan. Förskollärarna intervjuades också om hur de arbetar med ettinterkulturellt förhållningssätt på förskolan samt hur de arbetar med barnens olika kulturer iden pedagogiska verksamheten. Intervjuerna skrevs ned efter avlyssning och sammanställdesunder olika teman.ResultatResultatet visar att förskollärare har ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer sessom en tillgång på förskolan. I förskolebarnens berättelser framkom att barnen hade svårt attse skillnad på olika kulturer utan barnen upplevde deras olika kulturtillhörigheter somnaturliga. Förskollärarna betonade vikten av att vara öppen och lyhörd i samarbetet medfamiljerna. Utbildning och mer kunskap om olika kulturer efterfrågades av förskollärarna,eftersom kulturer är i ständig förändring. Studiens resultat visade på att förskollärare tydligtbehöver synliggöra kulturskillnader på förskolan, samt göra barnen medvetna om människorskulturella olikheter. Förskollärarna arbetade med att utveckla öppenhet för olika kulturer medhjälp av pedagogiskt material, barnens modersmål och olika matkulturer. Att socialisera allabarn, enligt demokratiska former, och visa på alla människors lika värde är ett av förskolansuppdrag, för att barn på sikt ska fungera och kunna delta i samhällslivet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Förskollärares förhållningssätt' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography