Dissertations / Theses: 'Förskollärares förhållningssätt'

1

Andersson, Emelie, and Linda Rämgård. "Förskollärares förhållningssätt till genus i barnböcker." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3764.

Full text

Abstract:

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hansson, Jessica, and Anna Roth. "Förskollärares förhållningssätt till mångkulturalitet i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32186.

Full text

Abstract:

I Sverige ökar den kulturella mångfalden och den nuvarande Läroplanen för förskolan Lpfö98 (rev. 2016) förespråkar barnens medvetenhet kring sin egna kultur samt andras kulturer. Den nya Läroplanen för förskolan Lpfö18 som träder kraft 1 juli 2019 visar en större medvetenhet kring mångkulturalitet och ett mål i läroplanen är att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla “sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald [...]” (Lpfö18, s. 14). Utifrån detta undrar vi hur pedagoger kan arbeta i förskolans verksamhet för att utveckla mångkultur som kompetens och för att stärka det mångkulturella i samhället. Vidare vill vi studera om förskolans upptagningsområde kan påverka tolkningen av mångkulturalitet. I denna studie är syftet att skapa inblickar i pedagogers förhållningssätt kring mångkulturalitet i förskolans verksamhet. Hur det arbetas med samt om det skiljer sig något mellan förskolor med olika sammansättningar. Våra tre frågeställningar berör hur pedagoger tolkar mångkulturalitet, hur de praktiserar det samt om det syns någon skillnad i pedagogernas arbetssätt på respektive förskola. Vår studie är gjord genom kvalitativa intervjufrågor med verksamma pedagoger på två förskolor som ligger i olika områden, vilket gör att deras sammansättningar av barngrupper skiljer sig åt. Studien utgår från fyra olika teoretiska begrepp som ses som relevanta kring ämnet: Benedict Andersons föreställda gemenskap samt kulturell identitet, mångkulturalitet och interkulturalitet. Studiens resultat visar på en medvetenhet av att arbeta med mångkulturalitet i förskolan men det finns en viss osäkerhet kring hur arbetet ska utföras. I resultatet synliggjordes att en av förskolorna arbetar med interkulturellt medan den andra arbetar med mångkulturalitet. Utifrån förskolornas förhållningssätt ser vi hur detta skapar olika föreställda gemenskaper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Madeleine, and Marie Neureuther. "Förskollärares förhållningssätt till matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34229.

Full text

Abstract:

Flera nationella utredningar visar att elevernas kunskap har försämrats generellt sett när det gäller matematik. Skolverket (2003) skriver att intresset för ämnet i skolan har minskat under den senaste tioårsperiod, samt att de mätbara ämneskunskaperna sjunker. Med denna problematik vill vi i denna studie undersöka hur förskollärare förhåller sig till matematik, hur förskollärarna arbetar med matematik och vilka matematiska aktiviter som blir synliga i förskollärarens beskrivning av sitt arbete. Det gör vi med utgångspunkt i förskollärarnas erfarenheter av matematiken för att belysa komplexiteten av matematisering, som bland annat Palmér (2013) problematiserar. Palmer (2013) påtalar att erfarenheter spelar stor roll hur intresset för matematiken kommer att bli senare i livet. Studien har en kvalitativ karaktär och vi har intervjuat åtta förskollärare från två olika förskolor. En av förskolorna har haft en satsning inom matematik. Empirin analyseras utifrån Bishops (1988) sex matematiska aktiviteter som på olika sätt knyter an till förskolans läroplan matematiska mål (Lpfö-98/10). Dessa matematiska mål hjälper den som arbetar i förskolan att på ett tydligare sätt kunna beskriva och förstå hur matematiken skapas och hur den används i vardagen. Detta sätt att se på matematik är en av inspirationskällorna bakom de mål som berör matematik i läroplanen för förskolan och finns återgivna i Förskola i utveckling (Utbildningsdepartementet, 2010). Resultatet i vår studie visar att förskollärarna hade skilda åsikter om hur de förhåller sig till tidigare erfarenheter av matematik. Alla förskollärare refererade till räkna när det gällde en matematisk aktivitet. Pedagoger som ingick i satsningen inom ramen för fortbildning i matematik i vår studie, kunde uppvisa ett ökat intresse för ämnet och deras förhållningssätt hade ändrats på olika sätt. Bland annat handlar det om att dessa förskollärare hade lättare för att uttrycka sig i matematiska termer, men också att de har blivit bättre på att arbeta strategiskt och målinriktat i vardagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Nilsson, Annika, and Johanna Sarajävi. "Mångkultur i förskolan : - förskollärares förhållningssätt och inställning." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4741.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund. Vi kunde dock se att förskollärarna på den heterogena förskolan kommit längre i sin förståelse om mångkultur än de på den homogena förskolan. En slutsats som kan dras är att ett interkulturellt arbetssätt inte kan infinna sig om man endast är positiv till mångkultur. Inte heller om mångkulturen sätts i ett rum för sig. För att blivande lärare ska kunna tillgodose sig ett interkulturellt synsätt är det viktigt att lärarutbildningen tar upp dessa frågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Karlsson, Emma, and Malin Konradsson. "Förskollärares förhållningssätt till barns lek och lekmiljö." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30833.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas förhållningssätt till barns lek och lekmiljö genom observationer och intervjuer. Observationerna skedde på åtta avdelningar på flera olika förskolor i mellan Sverige. Åtta verksamma förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärare som arbetar med yngre barn är mer närvarande i barnens lekmiljö än de förskollärare som arbetar med äldre barn. Samtidigt är förskollärarna som arbetar med de äldre barnen mer tillåtande avseende barnens lekmiljö och ger barnen mer utrymme att leka fritt, än vad förskollärare som arbetar med de yngre barnen gör. Resultatet visar också att barns inflytande och lekmiljöer har betydelse för deras lek genom att förskollärarna visar intresse och engagemang i barnens lek och lekmiljö. En slutsats är att förskollärarna är medvetna om hur deras förhållningssätt till barnens lek och lekmiljö påverkar barnen i deras lek, men att de ändå ibland styr leken omedvetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Svensson, Anna. "Matematik i förskolan : Förskollärares förhållningssätt till matematik." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218452.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Studien avser att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger på intervjuer med sex förskollärare från tre olika förskolor samt tre observationer på var och en av förskolorna där intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrån studiens frågeställningar vilka innefattar vilket värde förskollärare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser på sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhållningssätt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna. Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är att den är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer. Förskollärarna uttrycker att matematikbegrepp behöver uttryckas formellt med sina rätta namn. Under observationerna noterades att förskollärarna medvetet räknar barnen i samlingarna samt att de talar om delar och helheter (en hel, en fjärdedel etcetera), medan de i andra situationer många gånger omedvetet använder läges- och riktningsbeskrivningar samt jämförelseord. Förskollärarna uttrycker att de är delaktiga i barnens matematikutvecklig genom att använda matematikbegrepp i barnens vardag. De anser även att de behöver problematisera matematiken för barnen i enlighet med det sociokulturella perspektivet. För att göra detta menar förskollärarna att de själva som förskollärare först måste upptäcka att matematiken finns överallt och att den är en naturlig del av förskolans verksamhet vilket också tidigare forskning pekar på. För att matematiken ska bli meningsfull för barnen hävdar förskollärarna att matematiken bör konkretiseras och utgå från barnens erfarenheter och intressen samt ske på ett glädjefullt och lekfullt sätt. Slutsatsen är att förskollärarna vill utnyttja den grundläggande matematiken som uppstår i vardagen och lyfta fram den och göra den synlig för barnen. Det uppfattas dock utifrån observationerna att matematiken som medvetet synliggörs är oftast antalsförståelse i samlingarna medan den grundläggande matematiken som de synliggör för barnen i de övriga situationerna oftast framstår som omedvetna handlingar och uttalanden. I samlingarna uppstår det många tillfällen där förskollärarna kan utveckla barnens grundläggande matematikförståelse vilket i majoriteten av samlingarna inte utnyttjas som den skulle kunna utan fokus läggs istället på att barnen ska lära sig antal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Delic, Gordana. "Matematik i förskolan : Förskollärares förhållningssätt till matematik." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32352.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine the experiences and preferences of preschool teachers in Mathematics, and analyze how they apply their visualization of Mathematics in preschool. The study aims to examine how the teachers' own perceptions form their mathematical subjectivity and mathematical skills. Data collection was done through interviews. Six preschool teachers from two different preschools participated in the survey. The teachers spoke about their own mathematical experiences in school and talked about their experiences in working with preschool children. The results show that the participants have a positive attitude towards preschool mathematics. It also shows how their mathematical subjectivity changed over time due to increased knowledge and experiences that they create through working with children. Before the curriculum was introduced in 1998, the preschool teachers' understanding of mathematics comprise only of children learning to count. With the new curriculum, the preschool teachers were able to have the opportunity to develop their understanding about preschool mathematics. The participants in this study did. All six preschool teachers in this study showed that they have a mathematical awareness with a varying degree in competence development depending on the individual's interests, commitment and experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Arvén, Anneli. "Bildskapande i förskolan : Förskollärares förhållningssätt till bildskapande." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21163.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Hellgren, Julia, and Linnea Klasson. "Anknytning i förskolan : En studie om förskollärares förhållningssätt kring anknytning mellan barn och förskollärare." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21101.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Denna studie handlar om förskollärares syn på anknytning till barnet och hur de arbetar för att skapa trygg anknytning. Studien redogör även för de strategier som förskollärarna har för att skapa denna anknytning. Syfte Syftet med studien är att belysa förskollärares förhållningssätt och hur de resonerar kring anknytning i förskolan. Metod I studien används en kvalitativ metod med intervju som redskap. Sex förskollärare från tre olika förskolor intervjuades och samtliga är verksamma förskollärare. Resultat Det framkom att samtliga förskollärare förknippar anknytning med begreppet trygghet. De strävar efter att barnet ska utveckla trygghet till förskollärarna, kompisarna och förskolan. Förskollärarna använder liknande strategier för att skapa trygg anknytning till barnet. De betonar att man som förskollärare ska vara tillgänglig och närvarande i samspelet med barnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ekbladh, Lisa, Madeleine Friman, and Linnéa Ivarsson. "Kulturmöten : förskollärares och barns perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10130.

Full text

Abstract:

InledningI Sverige är 95 procent av alla barn i åldersgruppen tre till fem år är inskrivna i förskolan.Barn träffar andra barn för första gången utan deras föräldrar. Förskolan är en mötesplats därbarn med olika etniska bakgrunder möts i samspel med varandra. På förskolan lär sig barnenatt samsas och interagera med varandra. Ett interkulturellt förhållningssätt behövs påförskolan, där förskollärarna tar tillvara på barns olika kulturella bakgrunder och där allabarns kulturer får synas på ett positivt sätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka öppenhet för olika kulturer inom förskolan utifrånförskollärares och barns perspektiv.MetodEn kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuförskollärare och sju förskolebarn på olika förskolor, med fokus på hur de beskriver öppenhetför olika kulturer inom förskolan. Förskollärarna intervjuades också om hur de arbetar med ettinterkulturellt förhållningssätt på förskolan samt hur de arbetar med barnens olika kulturer iden pedagogiska verksamheten. Intervjuerna skrevs ned efter avlyssning och sammanställdesunder olika teman.ResultatResultatet visar att förskollärare har ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer sessom en tillgång på förskolan. I förskolebarnens berättelser framkom att barnen hade svårt attse skillnad på olika kulturer utan barnen upplevde deras olika kulturtillhörigheter somnaturliga. Förskollärarna betonade vikten av att vara öppen och lyhörd i samarbetet medfamiljerna. Utbildning och mer kunskap om olika kulturer efterfrågades av förskollärarna,eftersom kulturer är i ständig förändring. Studiens resultat visade på att förskollärare tydligtbehöver synliggöra kulturskillnader på förskolan, samt göra barnen medvetna om människorskulturella olikheter. Förskollärarna arbetade med att utveckla öppenhet för olika kulturer medhjälp av pedagogiskt material, barnens modersmål och olika matkulturer. Att socialisera allabarn, enligt demokratiska former, och visa på alla människors lika värde är ett av förskolansuppdrag, för att barn på sikt ska fungera och kunna delta i samhällslivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Pettersson, Annie, and Maria Vesterlund. "Hur tillvaratas populärkultureni förskolan? : Förskollärares förhållningssätt tillförskolebarns erfarenheter avpopulärkultur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-203226.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att studera förskollärares förhållningsätt till populärkultur iförskolan samt till förskolebarns erfarenheter av populärkultur. Tidigare forskning visar attpopulärkulturens användande kan bidra till barns lärande. Samtidigt visar forskningen att barnserfarenheter av populärkultur inte alltid tillvaratas. Det har även synliggjorts att det inompopulärkulturen kan finnas en hierarkisk ordning, vilket innebär att det finns uppfattningar omvad som är bra respektive mindre bra populärkultur. I denna studie används metodenrespondentundersökning genom samtalsintervju för att samla in empiri. Totalt intervjuades tioförskollärare. Det teoretiska perspektivet ”Funds of knowledge” används som analysverktyg tillden insamlade empirin. ”Funds of knowledge” innebär kortfattat att goda lärandesituationerskapas när fokusering ligger på barns intressen. Resultat och analys av studien visar att samtligaförskollärare på olika sätt märker av populärkulturens närvaro hos barnen iförskoleverksamheten. Övervägande antal förskollärare tillvaratar dock inte förskolebarnspopulärkulturella intressen på ett medvetet sätt, de tillvaratas istället spontant och förskollärarnakan därför i olika utsträckning säga använda populärkulturen som ”Funds of knowledge”, det villsäga som en potentiell källa till inlärning. Studiens slutsatser visar även att förskollärares attityd tillpopulärkultur speglar hur den används i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Ölander, Caroline, and Johansson Maria Olausson. "Förskollärares förhållningssätt till inkludering av barn med Downs syndrom." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-239052.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna såg på sitt förhållningssätt samt hur de arbetade för att få en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svårigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes också. I denna studie beskrivs olika hjälpmedel som används i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som användes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. Vår teoretiska utgångspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vägledande i denna studie. I denna studie har vi kommit fram till att pedagogerna har en betydande roll för inkluderingen mellan barnen. Andra faktorer som spelar en stor roll för inkluderingen är även den pedagogiska miljön samt den sociala samvaron.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Tempte, Maria, and Susanne Strid. "Lärarens yrkesroll – ur ett specialpedagogiskt perspektiv med förskollärares förhållningssätt." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32324.

Full text

Abstract:

Strid, Susanne & Tempte, Maria (2016). Lärarens yrkesroll - ur ett specialpedagogiskt perspektiv med förskollärares förhållningssätt. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med vår studie är att studera hur nio lärare som undervisar i grundskolans år F-6 resonerar om vilka arbetsuppgifter de har. Vi vill även undersöka om lärarna har särskilda strategier i sitt arbete med eleverna då problem uppstår. Vi har även ett bisyfte vilket är att belysa lärarnas syn på den egna rollen i perspektiv av forskning om förskollärare.Vilka arbetsuppgifter anser de intervjuade lärarna att de har?Vilka förmågor behöver de intervjuade lärarna ha för att kunna utföra sitt arbete?Vilka problem möter de intervjuade lärarna i arbetet med eleverna?Hur ser de intervjuade lärarnas tillvägagångssätt ut när det uppstår problematiska situationer?Tidigare forskning och teoretisk förankring: Studien utgår ifrån tidigare forskning inom de olika rollerna som krävs av lärarna.(Brante, 2008 m.fl.) Den utgår även ifrån vad forskningen säger om lärarens strategier när dilemma uppstår i klassrummet. (Greene, 2011 m.fl.). Studien tar även avstamp i organisationsteori (Berg, 2003 m.fl.) där skolans komplexitet lyfts fram. Vidare tar den även stöd i specialpedagogisk teori (Nilholm, 2007 m.fl.), men även om förskollärarens yrkesroll Sandberg (2009). Inom specialpedagogisk forskning urskiljs ofta olika perspektiv, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet. Den forskning som vi hittat bygger på lärare, förskollärare och elevers relationer. Vi har även medvetet valt att ta del av vad forskningen säger om specialpedagogens roll som ett förebyggande arbete.Metod: Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som vi har delat upp i två delstudier. Dels en kring lärarens yrkesroll med halvstrukturerade intervjuer och dels en med en casestudie för att ta del av lärarens strategier kring elever i problematik. Till grund för intervjuerna ligger en intervjuguide och ett färdigt case.Resultat: Genom analys av vårt empiriska material har vi funnit fyra teman. Första temat är relationer som handlar om att skapa bra relationer till eleverna. Andra temat är samarbete vilket innebär vikten av samarbete mellan elev och lärare men även mellan lärarna. Tredje temat handlar om anpassningar och inkludering i klassrummet. Hur lärarna arbetar på olika sätt för att alla elever ska nå sina mål. Det fjärde och sista temat är dilemma där lärarna har fått ta del av ett case och sedan fått beskriva vilka strategier de har för att möta eleven. Under dessa teman visar sig en del likheter som vikten av samtal och kommunikation för att nå framgång.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen med sin övergripande kompetens används i alla nivåer i organisationen och behövs finnas tillgänglig i skolan för att alla elever ska gynnas. Det går inte att se elever, lärare och specialpedagoger var för sig utan att alla måste ses tillsammans i ett sammanhang. En reflektion vi gör, utifrån våra intervjuer är vikten av att huvudman beskriver specialpedagogens yrkesroll och blir tydlig i skolans organisation. Där kan vi se utifrån vår studie att vi kan vara bra förändringsledare, stötta lärare och få till tidigare insatser som gör att fler elever fångas upp. Nilholm (2007) och Ahlberg (2013) menar att samspelet mellan olika aktörer är viktiga för att eleverna ska nå sina mål. Det måste finnas bra relationer mellan alla parter.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, förskollärare, grundskollärarens yrkesroll, organisationsteori, relationellt perspektiv, specialpedagog.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Comstad, Jenny, and Sureeporn Thoolongpia. "Förskollärares och barnskötares professionella förhållningssätt i förskolan. : - En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare och fyra barnskötare." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28547.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare upplever sina yrkesroller och sitt samarbete emellan varandra i förskolan. Vi använder en kvalitativ metod i vår studie, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare och fyra barnskötare. Studien visar att förskollärarna anser att de har större ansvar jämfört med barnskötare, att båda har viktiga roller i arbetslaget, samt att de är medvetna om att samarbetet mellan dem är viktigt och nödvändigt för verksamheten. Resultat visar även att barnskötarna upplever att de har samma arbetsuppgifter som förskollärarna har, trots att förskollärarna har mer ansvarsområden inom förskolans uppdrag. En slutsats av studien är att båda yrkesgrupperna anser att grundläggande för ett bra samarbete i arbetslag är ett professionellt förhållningssätt, såväl som att kompetensskillnader mellan personalen betraktas som positiva redskap inom arbetslaget. Utifrån de tre dimensionerna pedagogisk kompetens, ämneskompetens och didaktisk kompetens framstår det som att förskollärare har en högre ämneskompetens och didaktisk kompetens. Samtidigt upplever båda yrkesgrupperna att de kompletterar varandras kompetenser till ett bra gemensamt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Harrysson, Pernilla, and Sofie Johansson. "Lika förutsättningar, olika förhållningssätt? : En studie om hur styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur påverkar förskollärares förhållningssätt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71509.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att öka förståelsen för olika förskollärares förhållningssätt, i relation till styrdokument, pedagogisk grundsyn och kultur. Under våren 2017 gjorde vi vår verksamhetsförlagda utbildning på en skandinavisk skola där det arbetade både svenska och engelska förskollärare. Det vi upptäckte var märkbara skillnader i förhållningssätt och ville undersöka vilka faktorer som låg till grund för dessa skillnader. Vi har intervjuat fem förskollärare från skolan, tre engelska och två svenska. Studien bygger på kvalitativ metod, genom intervjuer och observationer. Resultatet visade att de yttre faktorerna, mestadels styrdokument, var de som hade störst påverkan på förskollärarnas förhållningssätt genom att den engelska gruppen utöver svensk läroplan för förskola, även måste förhålla sig till den engelska motsvarigheten vilket bidrog med svårigheter i arbetet eftersom de behöver kombinera de båda läroplanerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Beijbom, Tora, and Sofia Williamsson. "Fysisk aktivitet, morotik och lärande : Några förskollärares erfarenheter och förhållningssätt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12715.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande. Samtidigt visade studien andra faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet och lärande, exempelvis miljön och sinnesorganen. Många av pedagogerna framhäver utomhusmiljön som en tillgång i arbetet med fysiska aktiviteter. Vid tillfällen som dessa, menar pedagogerna, tränas och stimuleras barns motoriska utveckling på ett naturligt sätt. Sammanfattningsvis upplever pedagogerna att motorik påverkar barn positivt; barnen blir rörligare, friskare och gladare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ericsson, Anna, and Anton Hjort. "Förskollärares förhållningssätt till musik : En kvalitativ studie gällandemusikundervisning i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21095.

Full text

Abstract:

Bakgrund Undersökningen har sin grund i relevant forskning, litteratur samt styrdokument för förskolan. Fokusområdet för undersökningen berör förskollärares förhållningssätt gällande musikanvändning i förskolan. Vid sökningsprocessen observerades det att tidigare forskning som identifierades inom ämnet inte behandlade konkreta arbetssätt i samband med musik som estetisk lärprocess samt hur förskollärare kan stärkas i att vilja använda musik i förskolan. Genom intervjuer i förhållande till relevant forskning berör undersökningen det förhållningssätt förskollärare har gällande musikanvändning i förskolan samt konkretisering av arbetssätt med musikundervisning i fokus. Syfte Syftet med studien är att synliggöra förskollärares förhållningssätt till musik i förskolan. Vi vill genom studien tydliggöra vilka lärandemål som sker vid musiksituationer i förskolan med fokus på musik som estetisk lärprocess. Metod Den metod som använts under studiens gång har varit halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med fem förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Resultat Resultatet av denna studie betonar att musikundervisning kan gynna barns lärande på ett flertal plan genom ett ämnesöverskridande förhållningssätt till musik. I resultatet lyfts förskollärarnas rekommendationer fram till pedagoger som vill arbeta med musik i förskolan genom exempelvis användandet av enkla rytmikinstrument som trummor och klaves. Samtliga förskollärare i studien betonar vikten av musik under lärsituationer i verksamheten om det finns ett tydligt syfte med undervisningssituationen. I resultatet lyfts även fram forskning och litteratur som förskollärarna förhåller sig till när de undervisar musik i förskolan. Den slutsats som resultatet framhåller är att musik är en viktig aspekt av barnens lärande i förskolans verksamhet och lärandet sker i samspel med barn och pedagoger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Johansson, Ida, and Jonna Järvenpää. "Digital teknik i förskolans vardag : Användandet, artefakterna och förskollärares förhållningssätt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21115.

Full text

Abstract:

Inledning Den digitala tekniken är i ständig utveckling, samhället är idag mer digitaliserat och den digitala tekniken används på ett helt annat sätt än tidigare. Läroplanen har reviderats med tydligare må lgällande användandet av digital teknik och det har blivit obligatoriskt för förskollärare att arbeta med digital teknik. Vår studie baseras på den sociokulturella teorin, där barn lär sig i sociala sammanhang tillsammans med andra. Syfte Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur verksamma förskollärare arbetar med digital teknik i förskolans vardag för att främja barns utveckling och lärande. Vi vill också ta reda på vilken digital teknik som används på de utvalda förskolorna samt vilket förhållningssätt förskollärare har till digital teknik. Metod För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av den kvalitativa metoden och semistrukturerade intervjuer. Vårt urval består av sju förskollärare på fyra olika förskolor. Vi har gjort ett slags bekvämlighetsurval som kallas för snöbolls- eller kedjeurval. Resultat Vårt resultat visar att det finns ett varierat förhållningssätt till digital teknik. Förskollärarnas upplevelser är att det finns både positiva och negativa förhållningssätt. Resultatet visar också att förskollärarnas eget intresse styr undervisningen kring digital teknik. Artefakter som majoriteten av förskollärarna använder sig av är Ipad och projektor. Ett fåtal förskollärare använder sig av Penpals, smartboard och blue-bot/ bee-bot. Resultatet visar även att samtliga förskollärare använder digital teknik mest till dokumentation. Samtliga förskollärare arbetar i olika gruppkonstellationer för att utveckla barns lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Berglund, Malin, and Martina Lagergren. "Mångkultur i förskolan : En studie med fokus på förskollärares förhållningssätt." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18896.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet mångkultur samt hur de förhåller sig relationellt till lärandeobjektet. Studiens forskningsfrågor är: Hur tolkar förskollärare begreppet mångkultur? Vilken betydelse anser förskollärare att det relationella arbetet har för deras intentioner gällande mångkultur i förskolan? Vi har utgått från kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlad empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Tidigare forskning (Lunneblad, 2013 Lahdenperä, 2008 Björn-Willens, 2006 Ljungberg, 2005) visar på att begreppet mångkultur är komplext för förskollärare att förhålla sig till i sitt uppdrag utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Resultatet av studien visar att det finns olika synvinklar att förhålla sig till kring begreppet mångkultur. I den fenomenografiska analysen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Vi upptäckte att perspektiven kan i samspel utveckla varandra. Analysen kategoriserades in i teman vi fann i intervjuerna, komplexiteten i begreppet, relation till föräldrar samt utvecklingsmöjligheter. Slutsats för denna studie är att mångkultur kan bidra till gemenskap och samspel beroende på hur förskollärare tolkar begreppet och värdesätter relationer. Förskollärarens medvetenhet kring sina egna värderingar och tankar om mångkultur är betydelsefull för att kunna möta andra människor och därmed utveckla den mångkulturella verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Kåks, Karin, and Sandra Skoglund. "I riktning mot hållbarhet? : Förskollärares förhållningssätt tillhållbar utveckling i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155316.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares förhållningssätt till arbete medhållbar utveckling i förskolan. Studien tar avstamp i frågor som rör vilka innebörderförskollärare lägger i begreppet hållbar utveckling och hur dessa innebörder relateras tillvarandra, samt hur förskollärarna resonerar kring barnens lärande för hållbar utveckling.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och utgår frånutvecklingspedagogik som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar att hållbarutveckling i förskolan ges en mängd olika innebörder i relation till förskolans verksamhet.Förskollärarna arbetar med ett brett undervisningsinnehåll kopplat till hållbarhet, men stortonvikt läggs vid arbetet med återvinning och återbruk. Barns delaktighet, både idiskussioner och i praktiska aktiviteter, framstår som en viktig faktor för att främja lärandeför hållbar utveckling. Genom samtal, kommunikation, material och miljö kan pedagogernafå barnen att erfara specifika aspekter av en situation eller en aktivitet, och på så sätt riktabarnens uppmärksamhet mot hållbarhet som lärandeobjekt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Isaksson, Jennie. "En kvalitativ studie om förskollärares genusmedvetna förhållningssätt till fri lek." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84206.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att identifiera hur förskollärare förhåller sig till fri lek i förskola, vilket analyseras utifrån ett genusperspektiv. Vidare undersöks vad det kan finnas för möjligheter och svårigheter för förskollärare att förhålla sig genusmedvetet till fri lek. Studien består av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva i förskola och materialet analyseras utifrån ett styrningsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig på flera olika sätt, både inför fri lek och vid fri lek, och utifrån det kan både möjligheter och svårigheter tydas. Inför fri lek kan möjligheter tydas utifrån planering av exempelvis miljö och material och vid fri lek kan möjligheter tolkas genom förskollärarnas deltagande i leken samt hur de agerar och kommunicerar med barnen. Svårigheter kan tydas både inför, och vid, fri lek och beror delvis på utomstående förhållningssätt, vilket påverkar förskolans jämställdhetsarbete. Utifrån resultatet identifieras att förskollärarna förhåller sig förebyggande, närvarande och förändrande till fri lek. Sammantaget visar studien att fri lek har en tydlig plats i förskolans jämställdhetsarbete samt att genom förskollärarnas genusmedvetna styrning ger de barnen möjlighet att utveckla och variera sina intressen i fri lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Mustafa, Zina. "Utomhuspedagogik : en kvalitativ undersökning om förskollärares förhållningssätt till undervisning utomhus." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21541.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens beskrivningar om, och i så fall på vilket vis använder utemiljön för att stimulera barns lärande och utveckling. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av fyra förskollärare som arbetar i olika förskolor i kommunen. Denna undersökning använder olika begrepp som ett hjälpmedel för undersökning. Studien talar om hur pedagogerna stimulerar undervisning i utemiljö. Finns det en undervisning utomhus? På vilket sätt kan lärare stimulera barns lärande i utemiljö? Undersökningen stödjer sig i det teoretiska perspektivet som genomfördes ur det utvecklingspedagogiska perspektivet. Teorin framträder hur pedagogen ska kommunicera med barnen, så att barnen får möjlighet att tala och tänka och förstå sin omgivning. Pedagogik i förskolan blir verklighet när barnen lekar, det blir på så sätt ett möte som sker mellan barn och lärare för att utveckla barns kunnande och förmågor. Resultatet visar att förskollärare ser naturmiljön som en utmanade plats för lärandet. Resultatet visar också att barnen utvecklar sin kreativitet och fantasi i mötet med naturmaterial såsom stenar, stubbar, pinnar och kottar. Studiens slutsats att en bättre kommunikation mellan barn och lärare påverkar barns inlärning och uppfattning till olika fenomen i vardagen. Att ge barn förutsättningar att tänka och uttrycka sig utifrån deras tidigare upplevelser och erfarenheter är ett sätt som kan vara utgångspunkt för varje lärandesituation. Slutligen vill jag säga att undervisningen kan ske inomhus eller utomhus beroende på förskollärarens förhållningssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Holmberg, Paulina. "Att motverka traditionella könsmönster : Förskollärares åsikter om ett jämställt förhållningssätt." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24287.

Full text

Abstract:

I förskolans styrdokument beskrivs det att förskolans verksamhet ska influeras av den värdegrund som hävdar allas lika värde oavsett olikheter, samt skyddar alla barn från att bli kränkta. Förskollärarna på förskolan ska arbeta för att ge alla barn samma rättigheter, och det beskrivs i förskolans läroplan att de ska motverka traditionella könsmönster. I tidigare forskning skrivs det bland annat fram att det finns en svårighet i att det inte förklaras i läroplanen hur det praktiska arbetet med jämställdhet och genus ska gå till. Det framkommer också från tidigare forskning att förskollärare ofta förstärker traditionella könsmönster istället för att motverka dem, och att traditionella könsmönster sällan ifrågasätts. Syftet med denna studie är att synliggöra hur fyra förskollärare beskriver arbetet med jämställdhet och genus i förskolan. I denna studie används begreppen jämställdhet, behovsprincipen, könsneutralitet, könsöverskridande, genus och kön för att analysera det som framkommer i resultaten av studien. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna ser en svårighet i att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Förskollärarna beskriver att jämställdhet innebär att alla barn i förskolan får lika tillgång till alla material, lekar och hjälp efter sina egna förutsättningar. För att motverka traditionella könsmönster beskriver informanterna i studien framförallt att de försöker arbeta könsöverskridande och ifrågasätta de stereotypa/traditionella könsmönster som finns. En aspekt som kan utläsas från tidigare forskning är att förskollärare sällan arbetar könsöverskridande, och detta skiljer sig alltså mot det som förskollärarna i denna studie beskriver. I denna studie beskriver informanterna att jämställdhetsarbete ur ett genusperspektiv främst handlar om att erbjuda allt material och alla möjligheter till alla barn, men också att arbeta könsöverskridande, snarare än könsneutralt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Emilsson, Elinore. "Förskollärares föreställningar och förhållningssätt till barns fria lek i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56700.

Full text

Abstract:

The purpose of this survey is to examine preschool teachers’ perceptions and approach to children’s free play and with which intentions they are participating. This study also aims to examine preschool teachers’ perception of didactic consequences of participation around the free play. This study is analyzed from a phenomenological- and a self-psychological perspective. This survey is based on three qualitative, semi-structed interviews with three graduated preschool teachers. The intention is to get knowledge about their perceptions and approach around the free play in early education. From these preschool teachers’ reasoning in the interviews, my understanding is that the free play is regulated and limited. They described a perception that they participate in the free play to support the children but also to teach them the social interaction. They told me that they could steer away the play if it goes outside the society norms. They said that if that’s the case, they helped the youngsters and sometimes the older children to start a new and approved activity.
Studiens syfte är att undersöka förskollärarnas förhållningssätt och föreställningar kring den fria leken i förskolan, samt vilka föreställningar de har om intentioner för deltagande i leken. Studiens syfte är också att undersöka vilka föreställningar förskollärarna har om didaktiska konsekvenser vid delaktighet i barns fria lek. Studien analyseras utifrån fenomenologiska- och självpsykologiska teorier. I undersökningen användes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tre utbildade förskollärare för att få tag på deras föreställningar och förhållningssätt till den fria leken. Av intervjumaterialet som består av förskollärarnas resonemang och tankar, kan jag förstå att den fria leken är reglerad och begränsad. Förskollärarna beskrev en föreställning om att de ville delta i den fria leken för att stötta barnen och för att lära dem hur en lek går till. De berättade också att de kunde styra undan en lek som befann sig utanför samhällets normer. Om leken gjorde det så hjälpte förskollärarna de yngre barnen, men bland också de äldre barnen att starta en ny och godkänd lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Williamsson, Sofia, and Tora Beijbom. "Fysisk aktivitet, motorik och lärande- några förskollärares erfarenheter och förhållningssätt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13411.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande. Samtidigt visade studien andra faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet och lärande, exempelvis miljön och sinnesorganen. Många av pedagogerna framhäver utomhusmiljön som en tillgång i arbetet med fysiska aktiviteter. Vid tillfällen som dessa, menar pedagogerna, tränas och stimuleras barns motoriska utveckling på ett naturligt sätt. Sammanfattningsvis upplever pedagogerna att motorik påverkar barn positivt; barnen blir rörligare, friskare och gladare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Ahmad, Bouzan Jehan. "Förskollärares förhållningssätt och arbetssätt för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn : En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93053.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie är att få kunskap om hur pedagoger arbetar för att främja och utveckla svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. För att uppnå studiens syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika flerspråkiga och mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att diskutera studiens resultat. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av liknande arbetsmetoder för att främja och stödja flerspråkiga barns språkutvecklingar. Dessa arbetsmetoder är kroppsspråk, bildstod, TAKK (teckenstöd), aktiviteter vid samling (såsom Polyglutt, bilder, böcker, rim och ramsor och konkret material) samt lek och högläsning. Studiens resultat visar att förskollärarnas förhållningsätt i förskolans verksamhet ses som en central del i språkutvecklingen hos barn som har svenska som andraspråk. Pedagogerna inkluderar föräldrarna i verksamheten genom att uppmuntra dem att vara delaktiga i sina barns språkutveckling. Studiens resultat visar även att trygghet är en förutsättning för att utveckla språket hos barn. Därför att det är viktigt att barn får känna trygghet i sin omgivning genom att pedagogen skapar möjligheter och situationer i vardagen där barnet kan utöva både sitt modersmål och det svenska språket. Detta kan ske genom att skapa små grupper och genom att visa barn intresse för deras modersmål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Nilsson, Lovisa, and Sofie Karlsson. "Förskollärares förhållningssätt i den fria leken : En kvalitativ studie om hur förskollärare resonerar om den fria leken." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100324.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur förskollärare resonerar om den fria leken och deras egen roll i relation till den fria leken. Urvalet innefattar sex förskollärare från två förskolor med olika pedagogiska inriktningar, i samma kommun. Uppsatsen är en kvalitativ studie som genomförs med semistrukturerade intervjuer med hjälp av ljudupptagningar. Den insamlade datan tolkas och analyseras genom tematisering utifrån intervjufrågorna, för att skapa en mer ingående förståelse. I resultat- och analyskapitlet används tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen målorienteringen skapas i interaktionen och begränsningar som berikar, för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Resultatet synliggör både likheter och skillnader gällande hur förskollärarna resonerar om den fria leken. Det framkommer att den fria leken beskrivs som ett viktigt verktyg för barns utveckling och lärande, där förskollärarens roll framförallt bottnar i barns kunskaper, behov och intressen samt vilka begränsningar det finns i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Markgren, Malin. "DEN DIGITALA FÖRSKOLAN : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av digitalplattan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159666.

Full text

Abstract:

Denna studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om digitalplattor i förskolan samt hur digitalplattor används, har för betydelse och vad som kan påverka användningen av dessa i förskolans verksamhet. För att göra detta möjligt har en kvalitativ studie genomförts. Fyra verksamma förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att digitalplattor används främst vid dokumentationer av både pedagoger och barn. Det har också framkommit i resultatet att förskollärarna vill att barn ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt samt faktorer som kan påverka användningen av digitalplattor är pedagogers förhållningssätt och digital kompetens samt tillgången av digitalplattor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lindberg, Britt-Marie, and Maria Andersson. "Matematik i förskolan : En intervjustudie om förskollärares förhållningssätt till ämnet matematik." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-303.

Full text

Abstract:

Matematik används dagligen i nästan alla sammanhang. Den finns överallt omkring oss, ibland medvetet och andra gånger omedvetet. Barn möter redan i tidig ålder matematiken i olika sammanhang och så tidigt som i skolåldern har de med sig ett ”bagage” med olika

erfarenheter av ämnet. I förskolans verksamhet har förskolläraren möjlighet att vägleda barnet genom matematikens värld så att barnets bagage kommer att innehålla så positiva erfarenheter av ämnet som möjligt.

Denna studie handlar om hur förskollärare tänker om ämnet matematik i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik, om detta sker omedvetet eller medvetet? En bakomliggande tanke med undersökningen är att

även få vetskap om hur pedagoger skulle kunna arbeta med matematik i förskolan så att barnen får en bra erfarenhet av matematik att ta med sig upp i de högre skolåren.

I genomförandet av undersökningen så har sex förskollärare som samtliga är yrkesverksamma inom förskolan intervjuats. För att få ett bredare perspektiv om hur förskollärare tänker om ämnet matematik inom förskolan så har intervjuerna genomförts med förskollärare som

arbetar på olika avdelningar samt i vissa fall på olika förskolor.

Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna i studien anser att det är viktigt att barn får uppleva ämnet matematik i förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare anser att matematiken ständigt finns naturligt i barns vardag men det som skiljer förskollärarna åt är om de arbetar medvetet för att i undervisningen lyfta fram och synliggöra matematiken för barnen i förskolans verksamhet.

En slutsats som kan framhållas med arbetet är att förskolläraren bör vara medveten om sitt eget förhållningssätt till ämnet matematik för att ge barn en grund med positiva erfarenheter och upplevelser av ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Palmqvist, Helen, and Linn Persson. "Förskolans roll för barns grovmotoriska utveckling - en intervjustudie om förskollärares förhållningssätt." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4545.

Full text

Abstract:

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik. Det är alltså att beakta att förskolan och dess lärare har en skyldighet att aktivt sträva efter, att varje barn når upp till detta mål, genom den verksamhet som lärarna väljer att planer eller inte planera. Med grund för detta fann vi det relevant att genomföra en studie om hur lärare på förskolan förhåller sig till, och arbetar med, barns grovmotoriska utveckling, genom planerad och icke planerad rörelseaktivitet i förskoleverksamhet för barn 3-5 år.

En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med fem verksamma förskollärare i barngrupper 3-5 år. Resultatet visar att samtliga lärare arbetar aktivt med rörelseaktivitet i den mån verksamheten rymmer, såväl planerat som icke planerat. Ändå hävdar fyra av informanterna att det är för lite tid som ges till att utveckla barns grovmotorik. Tid att kunna se till varje barns utveckling, och förskolans ekonomiska resurser är aspekter som anses vara ett hinder i arbetet med grovmotorisk utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Granlund, Cecilia. "Förskollärares förhållningssätt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lärande." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3734.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie att undersöka yrkesverksamma förskollärares förhållningssätt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lärande. Bakgrunden ger läsaren en litteraturgenomgång kring barns kommunikativa lärande och den organiseraderörelseleken i förskolan samt samband mellan dessa två faktorer. Dessa faktorer framhållsäven utifrånett mångkulturellt perspektiv och utifrån Lev Vygotskijs pedagogiska teori. Datainsamlingsmetoden som använts för att samla in relevant data utifrån undersökningenssyfte, är genom halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ studie. Totalt treintervjuer med kvinnliga, yrkesverksamma förskollärare har genomförts. Resultatet visar attsamtliga respondenter anser att rörelseleken är ett ypperligt instrument att stimulera barnsspråkutveckling och även övriga lärande, då den exempelvis ger barnen konkretasinnesupplevelser. Studien framhåller dock att rörelseleken endast är ett av flera pedagogiskaverktyg vid stimulans av barnens kommunikativa lärande. Eftersom att detta är en idiografiskstudie, innebär det också att detta resultat ej går att generalisera i allmänhet.

The purpose with this study is to examine preschool teachers conceptions of the organized physical play and its importance for young children’s communicative learning. In the background the reader is given a knowledge at the learning of children’s communication, the physical play in preschool and its connections between each other. Its also gives a short view at the learning of communication out of a multicultural perspective and also a pedagogicaltheory out of Lev Vygotsky. In this specific study it was qualitative research interviews that was used as a method, with 3 female preschool teachers. The result of the study shows that educated preschool teachers regularly thinks that physical play is an excellent instrument to stimulate the verbal communication of children. That’s because it gives children concrete experiences. But the study underline that the physical play only are one of many pedagogical tools. Since this study is based upon three interviews, the result can not be generalized into a bigger perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Igelström, Ottilia. "Lek i förskolan : En studie om förskollärares förhållningssätt till barns lek." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83259.

Full text

Abstract:

Genom hela förskollärarutbildningen har lekens betydelse för barns lärande varit tydlig och att vi som förskollärare har ett ansvar att se till att leken ligger till grund för allt som vi gör i förskolan. Syftet med denna studie är att belysa förskollärares förhållningssätt till barns lek i planeringen av verksamheten och på så sätt bidra med kunskap kring hur leken kan ta form i förskolans verksamhet. Genom intervjuer, som analyserats med fenomenografi som metodansats, har de två deltagande förskollärarna visat en uppfattning där de tar barnens lek på allvar. Resultatet visar att förskollärarna har ett förhållningssätt som genomsyras av en barnsyn där barn ses som medmänniskor. Förskollärarna planerar verksamheten på ett sådant sätt att leken får ta en stor plats där också barnen får inflytande. Förskollärares förhållningssätt är ett intressant fenomen som jag efter att ha genomför denna studie menar får konsekvenser för barns lärande och utveckling i förskolan.
Throughout the preschool teacher education, the importance of play for children´s learning has been clear. We as preschool teachers have a responsibility to ensure that play is the foundation of everything we do in preschool. The purpose of this study is to shed light on preschool teachers´ approach to children’s play in the planning of the activity and in that way contribute with knowledge about how play can take shape in the preschool activity. Through interviews, analyzed with phenomenography as a method approach, the two participating preschool teachers have shown a perception where they take children’s play seriously. The results show that preschool teachers have an approach that is permeated by a view of children where children are seen as fellow human beings. The preschool teachers plan activities in such a way that the play can take a large place where the children also have an influence. Preschool teachers´ approach are an interesting phenomenon that after completing this study I mean will have consequences for children´s learning and development in preschool.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Rodriguez, Jessica, and Mikaela Rylander. "Förskollärares förhållningssätt till naturvetenskap i inomhusmiljön : Inte bara djur och natur." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14272.

Full text

Abstract:

Vi upplever att förskollärare finner naturvetenskapen svår och därmed undviker den. Därför har vi valt att göra en studie där syftet är att belysa förskollärares förhållningssätt till naturvetenskap i inomhusmiljön. För att få en bredare uppfattning har vi utifrån syftet skapat frågeställningarna: Hur framställer förskollärare sitt arbete kring naturvetenskap i inomhusmiljön, på vilket sätt är naturvetenskapliga ämneskunskaper av betydelse för att upptäcka naturvetenskapliga situationer i inomhusmiljön samt i vilka situationer anser förskollärare att naturvetenskapliga fenomen i inomhusmiljön uppmärksammas. Förskollärarna har i uppdrag att stimulera barnens intresse i naturvetenskap genom att utgå från barnens erfarenhetsvärld för att göra det roligt. Tidigare forskning framställs genom olika studier som redogör bland annat för förskollärares naturvetenskapliga utbildning, förskollärares attityder gällande naturvetenskap samt hur förskollärare arbetar på ett närvarande sätt för att väcka barns intressen i naturvetenskap. Vi vill belysa förskollärares förhållningssätt i vår studie genom att utgå från ett pragmatiskt perspektiv då det i ett sådant perspektiv är viktigt att ha ett öppet förhållningssätt. Kvalitativa intervjuer har tillämpats i vår studie för att få en djupare förståelse av förskollärarnas synsätt på naturvetenskap i inomhusmiljön. Ett urval som gjordes var att välja ut fyra för oss bekanta förskollärare då vi ansåg att de skulle ge oss genuina svar. Resultatet av studien visar att svar på frågan gällande hur förskollärare framställer sitt arbete kring naturvetenskap i inomhusmiljön innebär att vara närvarande och medveten. Som svar på frågan om på vilket sätt naturvetenskapliga ämneskunskaper är av betydelse för att upptäcka naturvetenskapliga situationer i inomhusmiljön visar resultatet att ämneskunskaper är viktigt, det förutsätter en självsäkerhet för att kunna fullfölja barnens intressen och frågor. Som svar på frågan i vilka situationer förskollärare anser att naturvetenskapliga fenomen i inomhusmiljön uppmärksammas visar resultatet att matsituationer, ateljé och samling uppmärksammas. Däremot visar resultatet att en förskollärare belyser att naturvetenskap inomhus borde bli en naturlig del där plats inte spelar någon roll. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att förskollärare behöver förändra sin attityd gällande naturvetenskap för att nå ett utforskande arbetssätt som leder till ett öppet förhållningssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Eriksson, Emelie, and Emma Hedström. "- Hopp och lek : Förskollärares och barnskötares förhållningssätt till barns fria lek." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54558.

Full text

Abstract:

Förskollärare och barnskötare ställs inför olika val i förskolan i förhållande till den fria leken. Det är en anledning till att det kan bli problematiskt om förskollärare och barnskötare inte vet hur de ska förhålla sig till den fria leken, eftersom leken är en central del i utbildningen. Syftet med studien har varit att undersöka förskollärare och barnskötares förhållningssätt till barnens fria lek, vilket har gjorts med hjälp av en webbenkät. Vi har analyserat resultatet utifrån det didaktiska perspektivet och tre utgångspunkter som läroplanen kan tolkas utifrån den existentialistiska, systematiska och deliberativa utgångspunkten. Resultatet visar bland annat att den existentialistiska utgångspunkten uttrycks främst samt att det finns didaktisk medvetenhet hos förskollärarna och till viss del hos barnskötarna. Slutsatsen av studien är att alla utgångspunkter behövs för att uppnå det som styrdokumenten ger uttryck för samt att det inte finns endast ett sätt att förhålla sig till den fria leken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Badasjane, Ksenija. "Normalitet och avvikelse: Förskollärares förhållningssätt till tysthet hos barn i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36183.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ljunggren, Jenny, and Robin Tolgén. "Förskollärares förhållningssätt till planerade utflykter : En kvalitativ studie i förskolans kontext." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69417.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt och uppfattning av planerade aktiviteter i utomhusmiljön genom utflykter, utanför förskolegårdens område. Studien skulle kunna bidra till en förståelse och insikt hos förskollärare om hur de kan använda utflykter som en pedagogisk metod. I studien används en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjufrågor. Detta för att få en djupare förståelse för förskollärares förhållningssätt i relation till utflykter. Studien utgår från fyra förskollärares perspektiv med olika arbetslivserfarenheter och som arbetar i olika förskoleverksamheter. Utgångspunkten för studiens resultat och analys är det sociokulturella perspektivet, som används som teoretiskt ramverk. Detta för att få fram förskollärares tankar om sitt eget förhållningssätt samt hur de uppfattar planeringen av aktiviteter genom utflykter. I diskussionskapitlet diskuteras resultat och analys utifrån kapitlet tidigare forskning. I studien framkom betydelsen av utomhusmiljön som en arena för barns fortsatta lärande och utveckling. Det framkom även att det finns flera olika faktorer som påverkar huruvida förskollärare väljer att utforma aktiviteter genom utflykter eller inte. En annan aspekt som har framkom i studien är hur liten del ämnesområdet har i förskolans läroplan, trots sin betydelse för barns fortsatta utveckling och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Genlid, Frida, and Josefine Sand. "Fullt fokus - på vad? : Förskollärares uppfattning av sitt förhållningssätt under dokumentationstillfället." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26025.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar sitt förhållningssätt under dokumentationstillfället samt vad som kan orsaka ett förändrat förhållningssätt hos förskolläraren under tiden han eller hon dokumenterar. Detta kommer att sättas i relation till barns lärande för att få syn på hur förskollärarens förhållningssätt under dokumentationstillfället kan komma att påverka förutsättningarna för barns lärande. Genom en enkätundersökning har vi kommit fram till ett resultat som delats in i fyra kategorier. Kategorierna påvisar tydligt att förskollärarna har delade åsikter vad det gäller vilka förutsättningar de ger för barns lärande under tiden de dokumenterar. Däremot är förskollärarna förhållandevis enade om att läroplanens (Skolverket, 2016) dokumentationskrav skapar stress och att de saknar den utbildning de anser sig behöva för att leva upp till kravet. Till följd av detta upplever förskollärarna att de under dokumentationstillfället upplever en avsaknad av fokus. Förskollärarens bristande fokus under dokumentationstillfället är enligt vårt resultat ett faktum. Slutsatsen visar att en bristande fokus på barnen under dokumentationstillfället kan påverka barns möjligheter till lärande negativt. Genom att förskolläraren är medveten om sitt förhållningssätt och väljer att inkludera barnen i dokumenterandet kan dokumentationstillfället, likt den pedagogiska dokumentationen i sin helhet, gynna barns förutsättningar för lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Azad, Slewa Roua, and Ahmed Amina. "Förskollärares förhållningssätt gentemot flerspråkiga barn : En studie om förskollärarnas syn och arbetssätt gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i två olika förskolor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243473.

Full text

Abstract:

De senaste åren har det blivit ökade krav på förskollärare utifrån förskolans styrdokument att förhålla sig och arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och lärande. Samtidigt visa intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollärare förhåller sig gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där det läggs vikt på interaktion och kommunikation i lärandet. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att behandlas: Hur definierar förskole pedagogerna flerspråkighet? Hur beskriver pedagogerna flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken syn på flerspråkiga barn uttrycker förskollärare? Hur beskriver pedagogerna arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Hur ska förhållningssätt se ut för flerspråkiga barns språkutveckling enligt förskollärare? Vilka problem och hinder beskriver förskollärare? Vilka åtgärder kan tillämpas för en bättre verksamhet? I undersökningen valde vi att använda kvalitativa intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Sex förskollärare på två olika förskolor intervjuades individuellt för att bilda uppfattningar av deras perspektiv. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades för att kunna fånga upp det centrala i studien. Studien visade ett centralt resultat där alla intervjuade förskollärare hade en positiv syn på flerspråkighet och att de flerspråkiga barnen ansågs berika verksamheterna. I studien framkom det en av förskollärarnas uppfattning kring förhållningsätt och arbetssätt där av, visa intresse för flerspråkiga barn, samt synliggöra flerspråkiga barns kulturer i verksamheten och ta in deras olikheter in i sin undervisning. Ett ytterligare centralt resultat i studien visade att genom interaktion och kommunikation till flerspråkiga barn där verbalt och icke verbalt språk, som talsituationer och skriftspråk främjar barnens språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Olofsson, Sofie. "Mångkulturellt förhållningssätt i förskolan. : Studenters och förskollärares perspektiv på hur interkulturella förhållningssätt kan förstås och praktiseras i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35011.

Full text

Abstract:

Denna kvalitativt jämförande studie är baserad på två strukturerade intervjuer av fokusgrupper, en för förskollärarstudenter och en för yrkesverksamma förskollärare. Syftet med studien är att undersöka samt belysa studenters respektive förskollärares perspektiv på hur man kan arbeta interkulturellt och inkluderande i en mångkulturell förskola. För att göra det används ett sociokulturellt perspektiv och tolkas med hjälp av en analysmatris hur de olika grupperna ger uttryck för kulturförståelse, interaktionssätt samt reflektionsnivå. Utifrån det resultatet urskiljs skillnader och likheter mellan gruppernas olika kulturella förhållningssätt. Resultatet visar betydande skillnader i förhållningssätt samt i hur stor betydelse aktörerna ansåg att deras egna förhållningssätt hade för påverkan på barnens personliga kulturskapande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Thorbjörnson, Minna, and Sabina Pintaric. "Förskollärares ansvar för förskolans innemiljö : En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar utförandet av sitt ansvar för förskolans fysiska innemiljö." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52169.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om utförandet av deras ansvar för förskolans fysiska innemiljö. Frågeställningar som har varit behjälpliga i studien är: vilka uppfattningar om genomförandet för förskolans fysiska innemiljö skildras i förskollärares berättelser, samt vilka begränsningar och möjligheter upplever förskollärare i utövandet av ansvaret för förskolans fysiska innemiljö? Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Analysen har influerats av den fenomenologiska teorin. Studiens resultat indikerar att förskollärarna har varierande uppfattningar om utförandet av sitt ansvar. Genom förskollärarnas berättelser blir det påtagligt att deras arbetslivserfarenheter påverkar uppfattningen, genomförandet och förhållningssättet. Samtidigt är reflektioner, både enskilt och kollegialt, viktiga för ett förändrat förhållningssätt. Även barngruppens åldersspann samt förskolans uppbyggnad bidrar till vilka begränsningar och möjligheter förskollärarna har att förhålla sig till i sitt utövande av ansvaret för innemiljön. Slutsatsen av studiens resultat visar att förskollärares erfarenheter och kompetenser inverkar på hur de uppfattar sitt ansvar samt vad som påverkar utförandet av ansvaret.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Holmqvist, Linda. "Förskollärares uppfattningar om utmanande situationer i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32347.

Full text

Abstract:

Kunskapsbidrag Studien visar på förskollärares uppfattningar om barn med utmanande beteende och vilka strategier och arbetssätt de har i mötet med barn med utmanande beteende. Vidare behandlar studien specialpedagogens roll i förskolan och hur förskollärare uppfattar specialpedagogens roll i det proaktiva arbetet och utvecklingen av en inkluderande lärmiljö. Syfte Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares tankar kring utmanande situationer i förskolan samt hur de beskriver sitt arbete, förhållningssätt och bemötande av barn i utmanande situationer. Vidare syftar undersökningen till att belysa hur förskollärarna ser på specialpedagogens roll i det proaktiva arbetet och i att skapa en inkluderande lärmiljö. Frågeställningar - Hur beskriver förskollärarna sin syn på barn med utmanande beteende i verksamheten? - Vilka strategier och förhållningssätt ser förskollärarna som viktiga i arbetet med barn som utmanar? - Vilken roll ser förskollärarna att specialpedagogen kan ha i förskolans arbete med barn med utmanande beteende? Teori Studien tar avstamp i de specialpedagogiska perspektiven, relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv för att synliggöra perspektiven i förhållningssättet med barn med utmanande beteende. Det systemteoretiska synsättet med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som grund har varit viktigt i studien för att belysa de olika nivåernas påverkan för barn med utmanande beteende. Metod Studien tar en fenomenologisk ansats eftersom syftet är att undersöka kunskapsområdet kring barn som utmanar. Det empiriska underlaget har samlats in med kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor. 4 Resultat Resultatet visar på att det finns en förhållandevis samstämmig bild av hur förskollärarna upplever utmanande situationer och vad som ligger till grund för att dessa uppkommer. Förskollärarna intar till stor del ett relationellt perspektiv i förhållningssättet i situationer där barnen utmanar. I situationer som påverkas av stress och organisatoriska faktorer intar de ett mer kategoriskt perspektiv. Förskollärarna menar att det till viss del saknas kompetens i mötet med barn med utmanande beteende. De uttrycker att de vill samarbeta mer med specialpedagog för att höja kompetensen och att hitta nya vägar och synsätt i arbetet. I det förebyggande arbetet och i utvecklingen av lärmiljöer ser de gärna att specialpedagoger är delaktiga, vilket de inte är i dagsläget. Implikationer Kompetensen kring barn i utmanade situationer i förskolan är många gånger inte tillräcklig. Förskolorna bidrar inte med kompetensutveckling kring området i den mån som förskollärarna önskar och efterfrågar. Genom samarbete med specialpedagog skulle det vara möjligt för personalen att få mer kunskap i sitt arbete med situationer där barnen utmanar. Specialpedagogens roll i förskolan är oftast reaktiv vilket innebär att de bidrar med sin kompentens när problemet redan uppstått. Det finns ett behov av en utökad samverkan mellan förskolan och specialpedagogen. I det förebyggande arbetet och i utvecklande av inkluderande lärmiljöer behöver specialpedagogen vara synlig och bidra med kompetens. Nyckelord Förebyggande arbete, förhållningssätt, specialpedagogik, systemteori, utmanande situationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Andersson, Ylva, and Frida Gradin. "Förskollärares avbrytande av barns fria lek : - I inomhusmiljö." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30719.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att belysa varför förskollärare väljer att avbryta barns fria lek inomhus. Genom att observera och intervjua förskollärare kunde vi upptäcka anledningen till avbrott i barns fria lek. Vi använde oss av det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs tankar i fokus, eftersom det perspektivet överensstämmer med mycket av det som finns skrivet i Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010). Vi kunde utifrån vår insamlade data, urskilja fem huvudsakliga anledningar till avbrott. Dessa fem var tidsbegränsning, regler, konflikter, rutiner och normer. Tidsbegränsning var den centrala anledningen när barn använde lärplattan och under konflikter handlade det mycket om att de vuxna på ett vertikalt sätt löste konflikter åt barn i stället för att på ett horisontellt sätt lösa konflikter tillsammans med barn. Rutiner var något som styrde hela verksamheten och inte gick att rucka på. Detta medförde att barns fria lek respektlöst bröts vid flertalet tillfällen. Att förskollärares medvetenhet kring normer är en avgörande faktor för barns fria lek, var också något som framkom när förskollärare avbröt fri lek för att barn frångick de osynliga normer som fanns. Det framkom även en avsaknad av barnperspektiv och horisontell kommunikation. Slutsatsen vi drog av detta arbete var att vår förståelse av förskollärares avbrott i barns fria lek blev nyanserad, men inte på ett sådant sätt som vi hade hoppats på. Detta då denna nya förståelse grundades i att de vuxna går in med ett vuxenperspektiv i barns fria lek och är vertikala i sitt sätt att avbryta den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Rosenqvist, Sara, and Julia Nordlöf. "Vilka är förskollärares uppfattningar ombarn som utmanar? : En kvalitativ studie med förskollärares uppfattningar i fokus." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35688.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att ta del av och beskriva åtta verksamma förskollärares uppfattningar somkom till uttryck gällande barn som utmanar i leken. Studien genomfördes med en kvalitativutgångspunkt där semistrukturerade intervjuer låg till grund. Studien utgick från en hermeneutistiskansats som bygger på att tolka förskollärares uppfattningar. I resultatet presenteras den analys avempirin som gjorts, där framkom sju teman; Utmanande beteende hos barn , Barns utmanande beteende ileken , Orsaker till barns utmanande beteende , Miljön som möjlighet eller hinder , Språkets betydelse ,Förhållningssätt samt Bemötande av barns utmanande beteende . Utifrån resultatet kan tolkas att det finnsvarierande uppfattningar hos förskollärarna kring barn som utmanar i leken och vad utmanandebeteende i lek kan bero på. Detta förstås som att det kan röra sig om barn som ger utlopp för olikabeteenden på olika sätt och där förhållningssätt, språk och miljö kan vara bidragande faktorer kringde utmanande beteende i lek förskollärare uppfattar att barn ger uttryck för.

Godkännande datum: 2019-01-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Karlsson, Ulrika. "Relationsskapande i barngrupp : En studie om förskollärares förhållningssätt för att skapa goda relationer i barngrupp." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28336.

Full text

Abstract:

Examensarbetets syfte är att belysa förskollärarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jämföra hur deras arbetessätt skiljer sig åt beroende på barnens ålder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktär, där intervjuer var mitt sätt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfällen ställdes frågor som informanterna fick svara på. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhåller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollärare medvetet och kontinuerligt både enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer. De utövade det på olika sätt beroende på barnens ålder och gruppsammansättning. Gemensamt för samtliga informanter var att de arbetade med barnen efter barnens egenskaper och förutsättningar samt att de delade grupperna i mindre för att varje barn skulle få känna tillhörighet i den lilla gruppen. Då de delade in barnen i grupper av 3-4 barn upplever samtliga informanter att det gav barnen möjlighet att bli mer aktiva och varje aktivitet kunde formas efter barnens utvecklingsnivå och intresse. Övningar som de använde sig av var rollspel, lekgrupper, sång, fotografier, kompistavlor och olika typer av upplevese - och känslokort. Detta för att hjälpa barnen att kunna förstå att alla tillsammans är viktiga i gruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Larsson, Linnea. "Sekretess och tystnadsplikt mellan förskola och förskoleklass : Förskollärares agerande, kunskaper och förhållningssätt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31889.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt till och kunskap om sekretess och tystnadsplikt påverkar deras agerande i samband med att barnen ska överlämnas från förskola till förskoleklass. Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer används som metod. Sex förskollärare intervjuas. Intervjumaterialet analyseras utifrån en modell som utarbetats av Gunell Colnerud. Modellen beskriver sex kategorier av normer som har betydelse för lärares agerande i professionella relationer (Colnerud, 1995). Resultatet visar att förskollärarnas positiva inställning till och kunskapsbrist om sekretess och tystnadsplikt leder till stor försiktighet när information om barnen ska överlämnas. Om föräldrarna inte ger sitt samtycke till att informationen får lämnas vidare gör förskollärarna inte det. Att man inte lämnar ut någon information utan föräldrarnas samtycke beror delvis på att man respekterar sekretesslagstiftningen som sådan och att skolan som organisation ingår i det svenska rättsystemet, men också på att man vill skydda sig själv från eventuella juridiska påföljder som ett lagbrott kan resultera i. Förskollärarna har viss kunskap om rådande sekretesslagstiftning, men en hel del missuppfattningar och viss begreppsförvirring råder. Flertalet tror att de aldrig får lämna någon information vidare utan föräldrarnas samtycke, och de andra är så osäkra på vilka uppgifter de får lämna vidare utan föräldrarnas godkännande att ändå inte törs göra det. Förskollärarna uttrycker förståelse för att sekretessreglerna finns till för att skydda föräldrarnas integritet och detta ser de som något i grunden positivt; vilket också bidrar till att de ogärna överlämnar uppgifter om barnen mot föräldrarnas vilja även om de anser att det hade gynnat barnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Arvidsson, Cecilia, and Dahlgren Matilda Belling. ""Den är fantastisk den här gården!" : Förskollärares förhållningssätt till användning av förskolegården." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254878.

Full text

Abstract:

I detta examensarbete studerar vi hur förskollärares förshållningssätt till förskolegården påverkar användningen och vistelsen på gården. Vi har tittat på förskolegårdens utformning och funktion, barns utomhuslek på förskolegården samt förskollärares roll i utemiljön. Syftet är att undersöka vilket förhållningssätt förskollärare har till förskolegården i dess funktion och möjligheter till lärande. Metoden vi använt oss av är kvalitativa samtalsintervjuer, vi har intervjuat sex förskollärare på tre olika förskolor med liknande förskolegårdar i storlek och utformning. I resultatet framkom att förskollärarna ser på användningen av sin förskolegård på olika sätt. På två av förskolorna används gården som en plats för barnens fria lek där pedagogernas roll är att stötta barnen och vara lyhörda för deras utforskande och intresse för olika fenomen. På den tredje förskolan används gården både för barnens fria lek och utforskande men även som en viktig plats för den planerade pedagogiska verksamheten. Förskollärarnas olika användning av gårdarna kan bero på vilken relation de har till den aktuella gården. Utomhusvistelsen ses trots detta som något viktigt och prioriterat på alla tre förskolorna. Slutsatsen av vår undersökning är att pedagogens personliga förhållningssätt till gården påverkar både utformning och användande av den. Även förskollärares tolkning av förskolans läroplan 98/2010 gör att verksamheterna kan uppnå målen i denna men ändå kan skilja sig åt i utformning och praktik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Jönsson, Rebecka, and Anna Wilhelmsson. "Konflikthantering i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt vid barns konflikter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48567.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att skapa en förståelse för vilka uppfattningar förskollärare har om sitt förhållningssätt vid barns konflikter. Studien syftar till att skapa en förståelse för förskollärares syn på olika konflikttyper, hur de uppfattar sitt förhållningssätt vid barns konflikter. Men även om förskollärarna upplever faktorer som kan påverka barns konfliktlösningar och därmed förskollärarens förhållningssätt. Dessa frågeställningar är de som ligger till grund för arbetets kvalitativa intervjuer som har genomförts med sex förskollärare. Studiens resultat visar på att förskollärarna har liknande tankar om vad en konflikt är och väljer att beskriva dessa tankar som att människor har olika uppfattningar som i sin tur kan leda till att konflikter uppstår. Förskollärna uppfattar sitt förhållningssätt på liknande sätt då samtliga talar om att vara en stöttande vuxen som vägleder barnen genom konflikten med samtalets hjälp. Diskussionen tar sin utgångspunkt i förskollärarnas olika förhållningssätt där samtalet blir det mest betydelsefulla verktyget vid lösningen av barnens konflikter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Sheikhnur, Jansson Camilla, and Erika Lind. "Förskolan - en start på det livslånga lärandet. : En studie om förskollärares förhållningssätt." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19043.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Olsson, Elin. "Integration av nyanlända barn i förskolan : Förskollärares erfarenhet och förhållningssätt till integration." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71480.

Full text

Abstract:

ABSTRACT The aim of this study is to describe the preschool teacher's perception of the integration work in pre-school, with newly arrived children and their families. The study describes the experiences and the attitudes of preschool teachers approach to newly-arrived children in preschool. To answer my research questions, I employ focus groups as my methodology, together with an interview guide. Using an interview guide and theories on attitudes and knowledge can highlight the pre-school teacher’s opinion and actions. The interviews are based on four preschool teachers experience of integration of newly arrived children, they are all active in preschool in a multi-ethnic area. The conclusion shows that empathy and responsiveness are two important aspects of integration with newly arrived children and families. To allow children to be sad and cry is prioritized over certain routines and activities to create stability in the new culture. The challenges are many and the balance seems difficult based on the framework and guidelines, at the same time the integration process seems challenging, fun and educational. The outcome shows both exclusion and inclusion of cultures, identities, and language. Preschool teachers often balance between children and carers ' wishes, and to carry out their work based on policy documents.
SAMMANFATTNING Syftet med denna studie är att beskriva förskollärarens uppfattning av integrationsarbetet i förskolan med nyanlända barn och deras familjer. Studien handlar om förskollärares erfarenheter och förhållningssätt till nyanlända barn i förskolan. För att få svar på frågeställningar, har fokusgruppintervjuer gjorts tillsammans med en intervjuguide som kan belysa förskollärarnas utlåtande. Intervjun och teorier om förhållningssätt och kunskap, kan belysa förskollärares interaktioner och handlande. Intervjun utgjordes av fyra förskollärare vilka alla är aktiva inom förskola i ett multietniskt område. Slutsatsen visar att empati och lyhördhet är två viktiga aspekter i integrationen med nyanlända barn och familjer. Att tillåta barn få vara ledsna och gråta, går före vissa rutiner och lek för att skapa stabilitet i den nya kulturen. Utmaningarna är många och balansen svår utifrån ramverk och riktlinjer som skall följas, integrations processen som helhet ses som utmanande, kul och lärorik. Samtidigt förekommer exkludering och inkludering av kulturer, identiteter och språk. Förskollärare balanserar ofta mellan barn och vårdnadshavares önskemål, och att utföra sitt arbete utifrån styrdokument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Ditta, Etsegenet. "Förskollärares förhållningssätt och arbete med barns flerspråkighet : i ett pedagogiskt och samhällsperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25147.

Full text

Abstract:

Denna studie baseras på tre intervjuer med tre erfarna förskollärare som delar med sig av sina upplevelser och kunskaper kring att arbeta med flerspråkiga barn. Studien diskuterar flerspråkighet ur olika synvinklar och behandlar ämnet flerspråkighet från både ett samhälls och pedagogiskt perspektiv. I detta arbetet har ändamålet varit att studera vilket förhållningssätt förskollärare har till flerspråkighet samt hur de arbetar för att främja och stödja flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket. Den kvalitativa metoden valdes som forskningsmetod för denna undersökning då den var passande för att få ett mer utvecklande svar som besvarar studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen differerar från den kvantitativa metoden då fokuset är mer frekvent koncentrerad på ord. I studiens resultat framkommer det att flerspråkighet bör vara något som är en självklar och naturlig del av undervisningen på förskolan men att det krävs ett samarbete med vårdnadshavare samt att arbeta på ett sätt som är språkutvecklande för att det ske. Personalbrist och mängden barn bidrar till att förskollärare inte kan arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling på det sätt de velat enligt undersökningens resultat. Slutsatser som har dragits av denna undersökning är att det är viktigt att betrakta flerspråkighet som en kompetens och att det synliggörs mer i verksamheten. Det framkommer även att förskollärarna har ett inkluderande arbetssätt för att klargöra att det finns en mångfald av språk på förskolan. Förskollärarna upplevde att det fanns diffusa riktlinjer på hur de ska arbeta med flerspråkighet i förskolan och att det visar sig att de får utgå från förskolans läroplan för att hitta ett sätt att arbeta med flerspråkighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Förskollärares förhållningssätt'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles