Academic literature on the topic 'Förstärkningar'

De metodologiska och forskningsetiska frågor jag ställer mig i artikeln handlar om hur sociologen Riie Heikkilä i sin doktorsavhandling Bättre folk, bättre smak? Suomenruotsalaisten maku ja kulttuuripääoma (2011), och speciellt i en av artiklarna som ingår i avhandlingen, ”It is not a Matter of Taste…’ Cultural Capital and Taste among the Swedish-speaking Upper Class in Finland”, hanterar frågor om tolkningen av ett forskningsmaterial, sin egen positionering och förförståelse av materialet samt tillämpningen av det teoretiska perspektiv hon valt. I sin enklaste form lyder min fråga: Kan en forskare bidra till att förstärka stereotypiseringen av en språklig minoritetsgrupp som finlandssvenskarna, utan att kanske ens själv vara medveten om detta? Utgångspunkten för Heikkilä har varit att finlandssvenskarna är en något speciell minoritet, framför allt beroende på deras omfattande språkliga rättigheter, garanterade av landets grundlag, och även på grund av det hon kallar den allmänna bilden av att finlandssvenskar representerar en mer legitim eller bättre livsstil och smak än den hos finskspråkiga finnar. Det paradoxala vad gäller Heikkiläs forskning är att transponeringen av undersökningen till det mytiska och stereotypa området vad gäller det finlandssvenska innebär att forskningen, i stället för att kunna undersöka och avslöja hur de mekanismer som leder till denna stereotypisering fungerar, riskerar att bidra till en förstärkning av stereotypiseringen. Heikkilä anser att man kan tolka stereotypin om finlandssvensk överlägsenhet och till och med i viss mån dess gemensamma identitet som ett tecken på att distinktion och därigenom legitimitet fungerar. Distinktion och kulturell hierarki bygger enligt henne på en tilltro till dessa (det vill säga överlägsenheten och legitimiteten). Min slutsats blir, när jag undersöker Heikkiläs avhandling som helhet att det i den finns en märklig dualism: å ena sidan ett försök till en mer nyanserad bild av det finlandssvenska, via en mängd fokusgruppintervjuer med företrädare för en rad olika sociokulturella grupper av finlandssvenskar, å andra sidan en stark önskan om att forma en övergripande syn på finlandssvenskarna och det finlandssvenska. Den här synen blir starkt reduktionistisk, statisk och den bygger framför allt till betydande del på gamla myter och stereotypier som genom avhandlingen kan sägas bli bekräftade och, via den publicitet avhandlingen fått, ytterligare förstärkta. Jag har identifierat det problematiska i ansatsen och utförandet som dels en fråga om forskarens positionering, inklusive förförståelse och kunskapsnivå, i relation till sitt forskningsobjekt, dels en fråga om teorins användbarhet i detta fall. Många av de generaliseringar Heikkilä gör om finlandssvenskarna förefaller att basera sig på otillräckliga kunskaper om gruppen i fråga. Slutledningarna har, som jag visat, i flera fall saknat vetenskaplig täckning.

Den industriella revolutionen kom med behovet av att bygga byggnader och broar, till en början förstod man inte vikten av armering och förstärkning av konstruktion. Men med tiden behövde man komma på någon strategi att göra konstruktionen starkare och mer hållbar, och det var då man började använda sig av förstärkning. I dagens moderna samhälle är det vanligare att bygga med betong, betong är det viktigaste byggmaterialet i världen. Det har flera egenskaper som garanterar en lång livslängd för konstruktionen; dess hållbarhet och styvhet är av störst intresse för att designa betongkonstruktioner. Andra egenskaper såsom täthet och bearbetbarhet är också viktiga. För att utnyttja betongegenskaperna korrekt måste nästan alla strukturer förstärkas på ett eller annat sätt. Därför har man under en lång period gjort stora forskningar på hur man kan göra betong starkt i draghållfasthet och inte bara i tryck. Moderna komplicerade konstruktionsformer kräver nya förstärkningsmetoder, komplexiteten i den nya strukturen både när det gäller höjd och bredd har nödvändiggjort behovet av nya metoder för betongarmering. En metod är användningen av järn-baserade minneslegeringar (Fe-SMA), genom forskning har det visat sig vara en effektiv metod för armering av stål. SMAs har unika egenskaper och det mest speciella är att det återgår till sin ursprungliga form även när det har deformerats. Som ett resultat av detta möjliggör det förstärkning av betong av vilken form och storlek som helst, de goda limegenskaperna hos betong och järn gör installationen komplett. Detta examensarbete resulterade att SMA har väldigt unika egenskaper som kommer att göra stora skillnader i byggbranschen. Detta gäller främst hos broar och är en väldigt aktuell metod som har förmågan att anpassa sig till den omgivande miljön. Utöver det kan den även justera sig själv för att säkerställa optimal och säker drift under normala och svåra belastnings villkor och det minimala kravet för underhåll.

Befolkningsökningen och urbaniseringsprocessen gör att fler bostäder och andra byggnader måste uppföras i städerna. Stadsförtätning är en planeringsstrategi där påbyggnad av befintliga byggnader är en lösning. Vid påbyggnad måste nya laster bäras av en befintlig konstruktion och beroende på påbyggnadens omfattning och materialval används olika förstärkningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka en förstärkningsmetod genom breddning av pelarfundament. Konsekvenserna inom två teknikområden: geoteknik och byggnads-konstruktion, har studerats. Frågeställningarna har varit likartade: vilka undersökningar måste göras och vilken bärförmåga har en konstruktion som pålastas före och efter förstärkning av pelarfundamentet? Parallellt med studier av litteratur har intervjuer med konstruktör och geotekniker utförts, för att skapa en tydlig inriktning på arbetet.  Några metoder för förstärkning av pelarfundament presenteras. Förutom specialiserad litteratur, rapporter och uppsatser som utgör den största delen av teoriavsnittet i denna studie, har Eurokoderna utgjort referens, främst vid konstruktionsberäkningar men också för det avsnitt som berör geoteknik. För att kunna utföra relevanta beräkningar har ett fiktivt fall tagits fram. Utifrån bygghandlingar och uppmätningar i ett befintligt parkeringshus i Lund, har de vertikala lasterna före och efter påbyggnad beräknats. Den befintliga byggnaden var grundlagd på grov- och mellansand men placerades i det fiktiva fallet i Malmö och grundlades på lermorän. Utifrån de stipulerade förutsättningarna har en dimensionering vid förstärkning av det befintliga pelarfundamentet redovisats i form av beräkningskontroller samt ritningar. Vid dimensionering av pelarfundamentet har olika beräkningsmodeller använts. Flera avgränsningar har gjorts; exempelvis att horisontella laster inte beaktats och vertikala laster verkar centriskt, i syfte att ge en överskådlig bild av de vanligast förekommande beräkningarna och kontrollerna som måste göras vid fundamentförstärkning. I det aktuella fallet var sidan på det kvadratiska pelarfundamentet 2,8 m lång och dess tjocklek 0,6 m. De vertikala lasterna före påbyggnad uppskattades till 2242 kN och ökade till 3894 kN efter påbyggnad. Jorden blev då belastad nära maximal tillåten spänning och den befintliga betongkonstruktionen hade inte kapacitet för att bära de nya lasterna. En ökning av plattans breddmått med 0,45 m på samtliga sidor beräknades nödvändig för att behålla samma spänning i jorden. För att uppnå en godtagbar kapacitet antogs en pågjutning à 0,2 m också vara nödvändig. Även en breddning av den rektangulära pelaren antogs. Beräkningskontrollerna godkände de nya dimensionerna samt fastställde kvantiteten av nytt armeringsjärn som skulle användas, dels för att förlänga den befintliga armeringen, dels för att förbättra vidhäftningen mellan den gamla och den nya betongen. Val av förstärkningsmetod är förknippad med flera faktorer såsom läget inom byggnadskonstruktionen, geokonstruktionens skick, markförhållanden, mm. Därför är inte en metod bättre än en annan; lämplig metod måste bestämmas från fall till fall. Som studien visar skall en arbetsmetodik följas med undersökningar och relevanta beräkningar. Slutsatserna är att studiens resultat bedöms rimliga, men noggrannare dimensionering skulle kunna utföras med FEM-program.
The increase in population and the urbanization process means that more buildings must be built in the cities. Extension of existing buildings is a solution to increase housing capacity, but the existing structure must be strengthened to be able to carry the new loads.  The purpose of this study is to investigate a strengthening method of spread footing in two technical fields: geotechnics and building construction. The questions were: what investigations must be made and what load-bearing capacity has a structure that is loaded before and after enlargement of the spread footing? In addition to specialized literature, reports and essays, the Eurocodes have been a reference. Some methods for enlargement of spread footing are presented. A fictitious case has been developed based on construction documents and measurements in an existing parking garage that was placed in Malmö and founded on clay till. A dimensioning for enlargement of the existing spread footing has been reported in the form of calculation checks and drawings. The vertical loads before the extension were estimated at 2242 kN and increased to 3894 kN after the extension. An increase in the width of the footing by 0.45 m on all sides was calculated necessary to maintain the same tension in the ground. In order to achieve an acceptable capacity, an overlay of 0.2 m was also assumed to be necessary. The calculation controls approved the new dimensions and determined the quantity of new dowels to be used, partly to extend the existing reinforcement, partly to improve the adhesion between the old and the new concrete. The choice of enlargement method is associated with several factors therefore, one method is not better than another. The appropriate method must be determined on a case-by-case basis with a working methodology with surveys and relevant calculations. The conclusions are that the results of the study are considered reasonable, but more accurate dimensioning could be performed with FEM-programs.

Det här examensarbetet är utfört som ett uppdrag åt Byggteknik AB.Problematiken som examensarbetet behandlar är att förstärka en pelaresom är inbyggd i en i övrigt färdig vägg. Anledningen tillförstärkningen kan till exempel vara att en felaktig dimension av enpelare byggs in i väggen. Förstärkningsåtgärden kommer att bestå avatt plåtar med olika storlek och utsträckning längs med pelaren svetsasfast, vilket ger en ökad stabilitet och bärförmåga hos en pelare.Arbetets huvudmoment har bestått av litteraturstudier för attundersöka olika tillvägagångssätt att räkna på pelarens stabilitet ochbärförmåga, samt beräkningar utifrån valda metoder. Det här har letttill resultat som redogör för den relativa skillnaden mellan olikaförstärkningssätt och påverkan av olika lastförutsättningar.De slutsatser som kan dras av studien är att då enbart små förbättringarav pelarens bärförmåga krävs, så rekommenderas en förstärkning sominte löper hela vägen längs med pelaren. Den här rekommendationeninnebär att arbetsinsatsen och materialkostnaden hålls nere.Studien visar att om man vill nå en så hög bärförmåga som möjligt så ären förstärkning som sträcker sig längs med hela pelaren mer effektiv.Bärförmågan per kubikmillimeter förstärkningsmaterial blir då högre.
This bachelor’s thesis is made on behalf of Byggteknik AB. The problemthat is studied in this paper concerns the techniques of reinforcing asteel column that is already built into a wall. The reason for why thiswould become necessary is for example if a column of an insufficientdimension has inadvertently been built in to the wall. Thereinforcement of the steel column will be conducted by weldingadditional plates of varying sizes along portions of the column in orderto increase the column’s stability and bearing capacity.The work is based on literature studies in order to investigate differentmethods to calculate the stability and bearing capacity of a column, aswell as calculations based upon the chosen methods.The results of this work show the relative difference between variousways of reinforcement of the column and the influence of differentloads bearing on the column.The study concludes that, in case only a limited reinforcement of thecolumn is required, the performed reinforcement need not cover theentire length of the column. This limits the resources that have to bedevoted to the reinforcement and thus reduces costs, both relating tolabor and to material.However, in case a major improvement of the column’s bearingcapacity is required, a reinforcement that covers the entire length of thecolumn increases efficiency as it improves the column’s bearingcapacity per cubic millimeter.

The point with this exam-essay is to study how the strength in glulam beams reinforced with carbon fiber will differentiate with an increased relative humidity (RH). The literature study brings up older work and science in the field that focuses on different reinforcement that can improve the strength in glulam beams.Glulam has higher strength than regular wood, this is due to how glulam is being constructed. When the usage limit condition is being determined the length of the beam will be a factor in deciding highest allowed bending on the beam. Carbon fiber, that has a greater strength than glulam can be used as a reinforcement on the glulam to give it higher strength. When the relative humidity is increased the glulam’s strength will decrease, the goal was to study how great the strength of the reinforced glulam beams would be when the relative humidity in the beams was being increased.In this essay a total of 26 glulam-samples was bent until they reached breaking point, out of these 26 samples half of them will be reinforced with carbon fiber underneath the beam. Half of the samples will be submerged in water, both reinforced and regular beams, where they will stay in two weeks until they are brought up again for bending-tests.The reinforced beams did not show an increase in torque capacity when compared to the non-reinforced beams when analyzing the average force. When analyzing the calculated 95 % -fractile the reinforced beams did show an increase in torque capacity. The dry reinforced glulam-beams showed an increase with 4,8 % and the wet reinforced glulam-beams showed an increase with 13,3 %.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur man kan förstärka de kajer som inte klarar det allt tyngre gods som anlöper. Alla beräkningar har gjorts för kajen i Piteå Hamn. Den byggdes på 60- och 70-talet och dimensionerades för laster på omkring 50-60 ton. Idag är laster om 70-80 ton inte ovanliga och allt fler lyft på upp mot 100 ton görs. För att även i fortsättningen kunna använda den befintliga kajen behöver förstärkningsförslag tas fram. Kajen i Piteå Hamn är en pålad kaj med betongplatta varvid de två huvudsakliga brott som kan ske är knäckning av pålar eller genomstansning av plattan. Med hjälp av Eurokod kontrolleras om kajen klarar belastningen från en Gottwald kran som vid speciallaster kan lyfta gods om 97 ton med ett bomutligg på 20 m. Den totala dimensionerande lasten från kranen beräknas till 3 210 kN. Beräkningarna visar att båda antagna brott sker och därför måste både pålarna och plattan förstärkas. Förstärkningen av pålarna görs genom att fyra nya stålrörspålar placeras rakt under kranens fyra stödben, två stycken som ytterpålar och två som innerpålar. Pålarna fylls med betong och dimensioneras att klara hela den last som bildas då kranen placeras rakt över dem. Pålarna ska även dimensioneras mot den korrosion, som går på hårt mot stål i synnerhet i skvalpzonen, och mot istryck. Beräkningarna visar att pålar med dimensionerna 400/12,5 mm för den yttre pålen respektive 230/12,5 mm för den inre pålen är tillräckligt för att klara dimensionerad last och ståltjockleken klarar en korrosionshastighet om 0,1 mm/år vilket är antaget värde i undervattenszonen. För att skydda pålarna i skvalpzonen förstärks pålarna med ytterligare ett stålrör utanpå. Dimensionen på detta varierar beroende på om det ska användas till bara korrossionsskydd eller om det även ska skydda mot istryck. Dessa pålar kan installeras i marken genom antingen slagning eller borrning. Genom borrning blir pålarna rakare och exaktheten i placering är bättre men installationskostnaden för dem är mellan 1,5-2 gånger så hög som för slagna pålar. För att förstärka plattan mot genomstansning har kapitäl dimensionerats. Även extra armering kan installeras i plattan, när den ändå öppnas. Kapitälen kan då göras mindre än de som nu dimensionerats. Den förstärkningsmetod som valts har den fördel att fler punkter, än de fyra valda, kan förstärkas och kranen kan på så sätt få ytterligare en placering där tunga lyft kan ske.

This study is testing referendums and how democratic they are by studying the pros and cons. To help analysing my pros and cons I am doing a case study on the referendum in Catalonia 2017. The reason why I decided on this case is because it is the second time in a three years that the region is holding a referendum on independence, and to say the result has not been controversial would be equally controversial. To answer my questions What are the pros and cons with referendums? and In which ways are these visible in the referendum in Catalonia 2017? I have done a quick study on democratic theory and the possible ways of participation, the focus being on participatory democracy, in particular referendums. Referendums are a great way of letting the public decide on matters that will affect them. However the public’s lack of knowledge on politics and democracy may effect their ability to make wise decisions. For them to make the wisest decision it is necessary that the politicians educate the public on the alternatives and their consequences. There is no way of saying that a referendum is or isn’t democratic, it all depends on how it is executed.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats. Observationsschemat utarbetades efter gjorda pilotstudier för att se vilka förstärkningar som förekom mest. Sedan valdes fem positiva förstärkningar och fem negativa ut. Observationerna visade att positiv förstärkning var mest förekommande för flickor och negativ förstärkning var mest förekommande för pojkar. Den positiva förstärkningsform som förekom flest gånger var beröm, detta för både flickor och pojkar. Den negativa förstärkningsform som förekom flest gånger var tillrättavisning, detta också för både pojkar och flickor. Detta innebär att flickorna lyfts upp och pojkarna trycks ner. Slutsatsen som kan dras av den här studien är att flickorna blir mer uppmärksammade på ett positivt sätt och att den vanligaste positiva förstärkaren är beröm. Pojkarna får mer negativ förstärkning och den vanligaste negativa förstärkaren är tillrättavisningar.
Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011